Yttrande över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Relevanta dokument
För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

För en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Motion 2016:41 av Hanna Jokio (S) och Parvin Araghi (S) om att öppna en ungdomsmottagning i Rågsved 30 LS

Landstingsrådsberedningen LS

Motion 2017:29 av Robert Johansson m.fl. (S) om projekt för att se effekter av motion och träning för äldre 21 LS

Yttrande över promemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41)

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2016:41 av Hanna Jokio (S) och Parvin Araghi (S) om att öppna en ungdomsmottagning i Rågsved

Motion 2017:17 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om sammanhållen vård och omsorg för äldre 27 LS

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket - SOU 2017:4

Yttrande över Vissa ändringar i läkemedelslagen (Ds 2017:14) 14 LS

Det handlar om jämlik hälsa

Motion 2016:44 av Maria Kjellsdotter Rydinger m.fl. (S) om fler öppna mottagningar där kommun och landsting samverkar för att minska psykisk ohälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Stockholms läns landsting 1(2)

Kommissionen för jämlik hälsa

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2017:29 av Robert Johansson m.fl. (S) om projekt för att se effekter av motion och träning för äldre

Motion 2017:16 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om direktintag vid geriatriska kliniker 26 LS

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Yttrande över departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20) 6 LS

FÖRSLAG 2017:66 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2017:1 av Lars Grönwall (S) om en tillgänglig patientlag

FÖRSLAG 2017:96 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Patientavgifter för distanskontakter

227 Motion 2017:64 av Mohibul Ezdani Khan (V) om att höja prissumman för arbetet mot främlingsfientlighet och rasism LS

Stockholms låns landsting 1(2)

Motion 2016:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om inrättandet av äldrevårdcentraler

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Stockholms läns landsting 1 (2)

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2016:6 av Anders Nilsson m.fl. (MP) om stödlinje för personer med narkotikaproblem och deras anhöriga

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2017:17 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om sammanhållen vård och omsorg för äldre

Anneli Hedberg (S) ordförande, Fredrik Ahlman (M) 1:e vice ordförande, Johan Söderberg (S), Ulrica Truedsson (S).

FÖRSLAG 2017:3 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Policy för folkhälsa för Stockholms läns landsting

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2015:23 av Tara Twana (S) om att barn och ungdomar med astma riskerar karies

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2015:9 av Per Carlberg m.fl. (SD) om införskaffande av så kallade jumbolanser

LS

Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper

Yttrande över motion 2015:17 av Tara Twana m.fl. (S) om tandhälsa hos barn i utsatta områden

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Motion 2016:40 av Dag Larsson (S) och Swapna Sharma (S) om en väntetidsapp för länets akutmottagningar 27 LS

Det handlar om jämlik hälsa

Motion av Per Carlberg m.fl. (SD) om införskaffande av så kallade jumbolanser

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Motion 2016:2 av Tara Twana (S) och Swapna Sharma (S) om kunskapen om kvinnors hälsa

Motion 2017:26 av Per Carlberg (SD) och Dan Kareliusson (SD) om att Stockholms läns landsting ska överta Prioriterings- och dirigeringstjänsten (PoD)

Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Stockholms läns landsting 1(2)

KL 10:00-10:30. Ärendet innehåller en länsgemensam strategi för jämställdhetsintegrering i Stockholms län för åren

Regionrådsberedningen LS

Motion 2017:38 av Karin Michal m.fl. (MP) om vården efter Psykiatri LS

Länsgemensam folkhälsopolicy

5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017

Remiss Regional folkhälsomodell

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

9 Yttrande över Utbildningsdepartement ets promemoria med förslag till en treårig utbildning för tandhygienistexamen LS

Motion 2017:30 av Robert Johansson m.fl. (S) om bidrag till pensionärsorganisationerna 15 LS

Kontaktpersoner för arbetet med ny regional indelning

För en god och jämlik hälsa

13 Bidrag till patienter som startar sin dialysbehandling i hemmet efter fyllda 65 år och därmed inte är berättigade till den statliga

15 Yttrande över motion 2019:27 av Jonas Lindberg (V) om att inrätta utbildning till avancerad klinisk sjuksköterska HSN

Folkhälsopolitiskt program

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

LS Motion 2009:36 av Mariana Buzaglo m fl (S) om forebyggande insatser mot prostatacancer

Landstingsrådsberedningen LS

Yttrande över betänkandet Tolkstjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7)

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Motion 2016:43 av Tuva Lund (S) om att starta upp hemgångsteam för en trygg och säker hemgång, tillsammans med kommunerna i Stockholms läns landsting

Stockholms lins landsting

Landstingsrådsberedningen LS

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN

Yttrande över Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:47) 11 LS

Antagande av Sveriges Kommuner och Landstings strategi om oberoende av inhyrd personal

Remissyttrande över SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Yttrande över motion 2015:47 av Susanne Nordling (MP) om att permanenta Rinkebyprojektet och införa socioekonomisk viktning för BVC och MVC

Det handlar om jämlik hälsa!

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Ändring av antalet styrelseledamöter i styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset

Förslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län

Transkript:

P 21, 2017-05-30 1 (3) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-05-23 LS 2017-0413 Landstingsstyrelsen Yttrande över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Föredragande landstingsråd: Anna Starbrink Ärendebeskrivning Socialdepartementet har genom remiss bjudit in Stockholms läns landsting att yttra sig över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4). Förslag till beslut Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta att avge yttrande till Socialdepartementet över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) i enlighet med landstingsdirektörens förslag till yttrande samt landstingsrådsberedningens motivering att omedelbart justera beslutet. Landstingsrådsberedningens motivering Kommissionen för jämlik hälsa föreslår att det folkhälsopolitiska ramverket utvecklas inom åtta målområden. Det gäller inom huvudområdena styrning, uppföljning och organisation. Det är en minskning av de elva målområden som finns idag. Kommissionen föreslår en korrigering av målen och målområdena för folkhälsopolitiken. Dessutom föreslås ett brett strategiarbete för en god och jämlik hälsa. Vikten av samverkan mellan olika aktörer i samhället betonas särskilt. Kommissionens uppfattning är att arbetet för att uppnå en god och jämlik hälsa kräver långsiktighet och tvärsektoriell samverkan. Stockholms läns landsting har nyligen antagit en ny folkhälsopolicy och dess inriktning stämmer väl överens med kommissionens förslag i denna del. I policyn

2 (3) SKRIVELSE 2017-05-23 LS 2017-0413 prioriteras en god och jämlik hälsa där de med sämst hälsa prioriteras. Kommissionens förslag om att en nära samverkan behövs mellan olika aktörer för att förbättra folkhälsan stämmer väl överens med folkhälsopolicyns inriktning. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom kommissionens förslag att förtydliga uppdraget för Folkhälsomyndigheten. Det är viktigt att myndighetens arbete fokuseras på hur olika aktörer kan samarbeta och komplettera varandra i arbetet för en god och jämlik hälsa. Stor kraft måste ägnas åt att sprida goda exempel bland myndigheter och organisationer. Detta för att undvika risken för onödigt dubbelarbete. Det är angeläget att undersökningen Hälsa på lika villkor i framtiden anpassas efter sjukvårdshuvudmännens behov. Ett långsiktigt arbete och en tvärsektoriell samverkan krävs för att nå framgång i arbetet för en god och jämlik hälsa. Genom att göra saker bättre och annorlunda kan fler också få ta del av olika välfärdstjänster. Folkhälsomyndighetens uppföljning bör fokuseras på det som kan användas för att utveckla folkhälsofrågorna på olika samhällsnivåer. När det gäller uppföljningen av folkhälsopolitiken är det viktigt att de kvantitativa metoder - som kommissionen diskuterar - kompletteras med kvalitativa metoder. Det är viktigt att förskjuta tyngdpunkten i uppföljningen från enskilda prestationer till en uppföljning av det samlade resultatet och utfallet av folkhälsoarbetet. En dialog mellan Folkhälsomyndigheten och landstingen är nödvändig för att uppföljningen ska ge en faktisk nytta. Kommissionens förslag att Folkhälsomyndigheten ska ha en samordnande och stödjande roll är därför positivt. Det är viktigt att myndigheten inriktar sitt arbete på att stödja samverkan mellan olika organisationer. Det övergripande målet måste vara att fokusera på folkhälsopolitikens utfall och inte på dess villkor. Det kan bidra till ett tydligare åtagande när det gäller arbetet för en god och jämlik hälsa. Det är särskilt viktigt att följa upp hur hälsan utvecklas i vissa grupper som hos personer med funktionsnedsättning och hos personer med psykisk ohälsa. Syftet med uppföljningen måste vara att den ska ge goda möjligheter till analyser av hälsoläget hos befolkningen. Under målområde 7 måste enligt Landstingsstyrelsens mening begreppet kontroll definieras bättre. Det måste avse individens kontroll över sitt eget liv. Det är viktigt att stärka individens egna möjligheter att agera. Ett

3 (3) SKRIVELSE 2017-05-23 LS 2017-0413 lämpligt begrepp kan vara egenmakt. Rätten till hälsa brukar också användas i dessa sammanhang. Det får absolut inte avse yttre kontroll av den enskilde individen från samhällets sida. Rent allmänt anser Landstingsstyrelsen att innehållet i de målområden som kommissionen föreslår bör ses över. Detta utifrån aspekten hur kommuner - landsting i praktiken kan påverka målområdena och vilka ytterligare områden som kan finnas för samverkan mellan kommun landsting. Landstingets arbete med sjukskrivning, rehabilitering, tandvård och kultur kan ha direkta och indirekta effekter på hälsa och välbefinnande hos befolkningen. Sådana aspekter har fått en bristfällig belysning i kommissionens förslag om målområdenas innehåll. Förebyggande insatser tidigt i livet kan också ha stor betydelse. Ett annat område som måste utvecklas är hur sjukvården kommunicerar med olika patienter och olika grupper. För att nå alla grupper måste kommunikationen och informationen utformas så att patienter förstår den och kan tillgodogöra sig dess innehåll. Annars är risken att ojämlikheter i hälsan förstärks. Landstingsstyrelsen är mycket tveksam till att införa en särskild folkhälsolag. Det är osäkert vad en sådan lag skulle innebära och vad som kan uppnås med lagen. Enligt styrelsens mening tyder det på en förlegad uppfattning hur staten kan centralstyra folkhälsoarbetet i samhället. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 28 april 2017 Förslag till yttrande Hälso- och sjukvårdsnämndens protokollsutdrag den 18 april 2017 med S-, MP- och V-ledamöternas särskilda uttalande Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tjänsteutlåtande den 20 mars 2017 Sammanfattning av delbetänkandet För en god och jämlik hälsa en utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Irene Svenonius Anna Starbrink Gustaf Drougge

Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-28 LS 2017-0413 Handläggare: Ingela Erneholm Landstingsstyrelsen Yttrande över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Ärendebeskrivning Socialdepartementet har genom remiss bjudit in Stockholms läns landsting att yttra sig över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4). Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 28 april 2017 Förslag till yttrande Hälso- och sjukvårdsnämndens protokollsutdrag den 18 april 2017 med S-, MP- och V-ledamöternas särskilda uttalande Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tjänsteutlåtande den 20 mars 2017 Sammanfattning av delbetänkandet För en god och jämlik hälsa - en utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande till Socialdepartementet över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) i enlighet med landstingsdirektörens förslag till yttrande att omedelbart justera beslutet. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Kommissionen för jämlik hälsa har i uppdrag att föreslå åtgärder som kan bidra till att minska hälsoklyftorna i Sverige. I delbetänkandet föreslås att Folkhälsomyndighetens roll som samordnande aktör för folkhälsopolitiken

Stockholms läns landsting 2(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-28 LS 2017-0413 bör förtydligas och stärkas. Myndigheten bör också utveclda sitt arbete med uppföljning av folkhälsopolitiken i samarbete med relevanta aktörer. Landstinget är positivt till förslaget om att förtydliga och stärka Folkhälsomyndighetens samordnande och stödjande roll. Beträffande uppföljning av ojämlikhet i hälsa vill landstinget särskilt lyfta fram behovet av fortsatt och utvecklad uppföljning av hälsa hos personer med funktionsnedsättning och hos personer med psykisk ohälsa och sjukdom. Bakgrund Kommissionen för jämlik hälsa har i uppdrag att föreslå åtgärder som kan bidra till att minska hälsoklyftorna i Sverige. Den ska också föra en bred dialog med relevanta aktörer om jämlik hälsa. I sitt delbetänkande För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) skriver kommissionen att den befintliga folkhälsopolitiken i grunden är rätt tänkt men att styrningen och uppföljningen inte fungerar som avsett. Kommissionen föreslår att det övergripande målet för folkhälsopolitiken ändras till: Att skapa samhällelig a förutsättning ar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommissionen föreslår också att dagens elva målområden omvandlas till åtta prioriterade målområden för en god och jämlik hälsa: 1. Det tidiga livets villkor 2. Kompetenser, kunskaper och arbetsmiljö 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård I delbetänkandet föreslås också att Folldiälsomyndighetens roll som samordnande aktör för folldiälsopolitiken bör förtydligas och stärkas. Myndigheten bör också utveclda sitt arbete med uppföljning av folkhälsopolitiken i samarbete med relevanta aktörer. Hälso- och sjukvårdsnämnden har yttrat sig i ärendet. Överväganden Landstingsfullmäktige fattade den 14 februari 2017 beslut om Policy för folkhälsa 2017-2021 för Stockholms läns landsting, LS 2016-0138, där ett

Stockholms läns landsting 3(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-28 LS 2017-0413 av målen är En god Jämlik hälsa där de med sämst hälsa prioriteras. Landstinget uppskattar därför att regeringen arbetar med att försöka förbättra förutsättningarna för att olika aktörer tillsammans ska kunna förbättra folkhälsan på ett systematiskt sätt. Landstinget är positivt till förslaget om att förtydliga och stärka Folkhälsomyndighetens samordnande och stödjande roll och ser gärna ett ökat fokus i myndighetens arbete framöver på hur olika aktörer tillsammans kan komplettera varandra i arbetet för en god och jämlik hälsa. Frågan om huruvida en folkhälsolag behövs och vilken inriktning den i så fall skulle få är komplex och kräver genomgripande analys utifrån det senaste decenniets erfarenheter inom området. Det är viktigt att ett eventuellt lagförslag förankras väl hos berörda aktörer. Beträffande uppföljning av ojämlikhet i hälsa bland grupper i särskilt utsatta situationer vill Stockholms läns landsting särskilt lyfta fram behovet av fortsatt och utvecklad uppföljning av hälsa och förutsättningar för hälsa hos personer med funktionsnedsättning och hos personer med psykisk ohälsa och sjukdom. Förvaltningens överväganden i övrigt framgår av förslaget till yttrande. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet att avge yttrandet har inte några ekonomiska konsekvenser. Malin Frenning Landstingsdirektör Carl Rydingstam Chef ledningsstaben

1 (2) Landstingsstyrelsen YTTRANDE 2017-05-30 LS 2017-0413 Socialdepartementet S2017/00671/FS Yttrande över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa en utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Socialdepartementet har genom remiss bjudit in Stockholms läns landsting att yttra sig över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4). Stockholms läns landsting har fattat beslut om en policy för folkhälsa för åren 2017 2021 där ett av målen är En god, jämlik hälsa där de med sämst hälsa prioriteras. Landstinget uppskattar därför att regeringen arbetar med att försöka förbättra förutsättningarna för att olika aktörer tillsammans ska kunna förbättra folkhälsan på ett systematiskt sätt. Landstinget är positivt till förslaget om att förtydliga och stärka Folkhälsomyndighetens samordnande och stödjande roll. Landstinget vill framhålla värdet av det arbete som Folkhälsomyndigheten gör idag och ser gärna ett ökat fokus i myndighetens arbete framöver på hur olika aktörer tillsammans kan komplettera varandra i arbetet för en god och jämlik hälsa. Landstinget noterar att förslagen kring uppföljning lägger tonvikten på olika typer av kvantitativ uppföljning. Det är angeläget att de kvantitativa metoderna kompletteras med kvalitativa metoder. Inte minst är det viktigt att uppföljningen lyckas fånga människors egna upplevelser av åtgärder och deras effekter. Det finns också skäl att förskjuta tyngdpunkten i uppföljningen från mätning av enskilda prestationer mot uppföljning av det samlade arbetet och resultatet av det. Beträffande uppföljning av ojämlikhet i hälsa bland grupper i särskilt utsatta situationer vill Stockholms läns landsting särskilt lyfta fram behovet av fortsatt och utvecklad uppföljning av hälsa och förutsättningar för hälsa hos personer med funktionsnedsättning och hos personer med psykisk ohälsa och sjukdom. I förslaget till målområden (tabell 4.2) anser landstinget att även tandvård ska finnas med som ett landstingsansvar kopplat till levnadsvanor.

2 (2) YTTRANDE 2017-05-30 LS 2017-0413 Frågan om huruvida en folkhälsolag behövs och vilken inriktning den i så fall skulle få är komplex och kräver genomgripande analys utifrån det senaste decenniets erfarenheter. Det är viktigt att ett eventuellt lagförslag förankras väl hos berörda aktörer.

1 (1) SÄRSKILT UTTALANDE 2017-04-18 Ärende 10 HSN 2016-4868 Gällande Yttrande över betänkande För en god och jämlik hälsa Vi delar yttrandets positiva synpunkter på betänkandet gällande korrigering av mål och målområden för folkhälsopolitiken, ett tydligare strategiarbete för samverkan mellan relevanta aktörer, samt en förbättring av uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken. Vi delar yttrandets synpunkt på att hälso- och sjukvårdens arbete kring sjukskrivning och rehabilitering påverkar människors arbetsmöjligheter. Dessutom anser vi att landstinget även är en viktig aktör i sin roll som arbetsgivare gällande sjukskrivning och rehabilitering. Vi vill betona att landstinget genom sina verksamheter har ett stort ansvar för medarbetarnas hälsa, arbetsmiljö, sjukskrivning och återgång i arbete. Eftersom antalet sjukdagar inom landstingets verksamheter ökat de senaste fem åren (från 16 till 21 dagar per år 1 ) och en särskild ökning av de långa sjukskrivningarna, anser vi att det är viktigt att landstinget som aktör tar ett större ansvar för medarbetarna hälsa. Vi vill även lyfta fram att hälso- och sjukvårdens arbete att skapa en god och jämlik hälsa i Stockholms län kräver större insatser. T ex behöver det hälsofrämjande arbetet förstärkas betydligt på vårdcentraler i områden med stor sjukdomsbörda. Dessutom ser vi mycket allvarligt på att den styrande minoriteten beslutade förra året att lägga ned de tre hälsomottagningar som syftar till att främja goda levnadsvanor. Därtill skär den styrande minoriteten, sedan förra året, ner anslaget till landstingets kunskapscentrum som bedriver ett viktigt arbete gällande befolkningens folkhälsa, miljö, och arbetsförhållanden. 1 Personal- och utbildningsbokslutet 2015, Stockholms läns landsting, 2016.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Cecilia Lindvall TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-04-18 1 (2) HSN 2017-0497 Yttrande över betänkande För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket SOU 2017:4 Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över betänkande För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2017-03-20 Hälso- och sjukvårdsdirektörens yttrande över betänkandet, 2017-03-20 Sammanfattning av betänkande För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket SOU 2017:4 Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att till landstingsstyrelsen överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens yttrande över betänkandet För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket SOU 2017:4 omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Betänkandet från kommissionen för jämlik hälsa innehåller förslag inom åtta områden med syfte att utveckla det folkhälsopolitiska ramverket vad gäller styrning, uppföljning och organisering. Kommissionen föreslår korrigering av mål och målområden för folkhälsopolitiken samt ett brett strategiarbete för en god och jämlik hälsa med samverkan mellan relevanta aktörer. Även förstärkta och förtydligade uppdrag till centrala aktörer föreslås, liksom en utveckling av uppföljningen och utvärderingen av folkhälsopolitiken. I förslaget till yttrande från Stockholms läns landsting läggs tyngdpunkten på

2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-0497 de delar av betänkandet som har direkt beröring med landstingets verksamhet. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Ingmanson Avdelningschef

Hälso- och sjukvårdsdirektören REMISSYTTRANDE 2017-03-20 1 (4) Diarienummer HSN 2017-0497 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över betänkande För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Er remiss S2017/00671/FS Stockholms läns landsting, nedan landstinget, lämnar följande synpunkter på betänkandet För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. Sammanfattning Stockholms läns landsting stödjer i huvudsak kommissionens förslag. Vi stödjer förslaget om att ändra det övergripande målet liksom förslaget om åtta målområden. Vi anser att begreppet kontroll i målområde 7 kan misstolkas och bör förtydligas. I uppföljning av folkhälsopolitiken är det angeläget att de kvantitativa metoder som kommissionen diskuterar kompletteras med kvalitativa metoder. Vi delar uppfattningen att fokus i uppföljning bör ligga på sådant som kan ge konkret nytta. Dialog och samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och landstingen är nödvändigt. Fortsatt och utvecklad uppföljning av hälsa och förutsättningarna för hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt hos personer med psykisk ohälsa och sjukdom är angelägen. Landstinget uppskattar förslaget om förtydligat uppdrag till Folkhälsomyndigheten. Vi ser gärna ett ökat fokus i myndighetens arbete på hur olika aktörer kan komplettera varandra i arbetet för en god och jämlik hälsa. Vi välkomnar en diskussion om möjligheterna att anpassa undersökningen Hälsa på lika villkor till landstingens behov. Landstinget delar uppfattningen att framgång i arbetet för god och jämlik hälsa kräver långsiktighet och tvärsektoriell samverkan. Vi föreslår förtydliganden i tabell 4.2 Kommuner, landstings och regioners ansvar i förhållande till kommissionens förslag om målområden. Stockholms läns landsting Box 6909 102 39 Stockholm Telefon: 08-123 132 00 Fax: 08-123 131 02 E-post: registrator.hsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Hantverkargatan 11 B. Kommunikationer:

2 (4) REMISSYTTRANDE 2017-03-20 Diarienummer HSN 2017-0497 Frågan om en eventuell folkhälsolag och dess inriktning kräver belysning utifrån aktuella erfarenheter. Det är viktigt att förslag från en eventuell utredning förankras väl hos berörda aktörer inklusive landstingen. Landstingets synpunkter på betänkandets förslag Landstingets synpunkter begränsas främst till frågor som berör landstingens roll i folkhälsoarbetet. Rubrikerna i det följande refererar till motsvarande avsnitt i betänkandet. Stockholms läns landsting noterar att betänkandet är både välskrivet och informativt och att det kan, i sig, fungera som ett utmärkt kunskapsunderlag i utvecklingen av det regionala folkhälsoarbetet. Vi stödjer i huvudsak kommissionens förslag. Stockholms läns landsting har nyligen antagit en folkhälsopolicy där förutsättningar för en god och jämlik hälsa är i fokus. Avsnitt 4.1 En förtydligad målstruktur med ett förstärkt fokus på jämlik hälsa Vi stödjer förslaget om att ändra det övergripande målet för folkhälsopolitiken och vi delar bedömningen att fokus på utfall i stället för på villkor (jämlik hälsa kontra lika villkor) kan bidra till ett tydligare åtagande kring en god och jämlik hälsa. Vi stödjer förslaget om åtta målområden som ersätter dagens elva områden. Vad gäller målområde 7 Kontroll, inflytande och delaktighet menar vi att begreppet kontroll kan misstolkas och bör förtydligas. Det bör framgå att det handlar om individens kontroll över sitt eget liv, till skillnad från yttre kontroll. Ett möjligt alternativt begrepp skulle kunna vara egenmakt. Vi finner det också angeläget att rättighetsperspektivet lyfts fram under denna punkt. Rätten till hälsa är ett centralt och växande begrepp och det är inte minst viktigt i jämlikhetsarbetet. Avsnitt 4.2 Ett utvecklat uppföljningssystem som möjliggör en analys av ojämlikhet i hälsa Landstinget noterar att kommissionens förslag kring uppföljning lägger tonvikten på olika typer av kvantitativ uppföljning och metod. Det är angeläget att de kvantitativa metoderna kompletteras med kvalitativa metoder för att möjliggöra en uppföljning som, med kommissionens egna ord, ger en mer fyllig beskrivning av ojämlikhetens dynamik. Inte minst viktigt är att uppföljningen lyckas med att fånga människors egna

3 (4) REMISSYTTRANDE 2017-03-20 Diarienummer HSN 2017-0497 upplevelser av åtgärderna och deras effekter. Det finns också skäl att förskjuta tyngdpunkten i uppföljning från mätning av enskilda prestationer mot tillit till utförarna där ett det samlade arbetet och utfallet följs, snarare än insatserna och deras genomförande. En utveckling av Folkhälsomyndighetens uppföljning av folkhälsopolitiken kan vara till nytta för landstinget i det regionala folkhälsoarbetet. Vi delar därför uppfattningen att fokus i det arbetet bör ligga på sådant som konkret kan användas i utvecklingen av folkhälsopolitiken på olika samhällsnivåer. Detta förutsätter en god dialog och samarbete mellan myndigheten och landstingen. Beträffande uppföljning av ojämlikhet i hälsa bland grupper i särskilt utsatta situationer vill vi särskilt lyfta fram behovet av fortsatt och utvecklad uppföljning av hälsa och förutsättningarna för hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt hos personer med psykisk ohälsa och sjukdom. Avsnitt 4.4 Folkhälsomyndighetens samordnande och stödjande roll bör förtydligas och stärkas Vi uppskattar förslaget om Folkhälsomyndighetens uppdrag som bidrag till ökad tydlighet och utökat stöd till landstingens och kommunernas folkhälsoarbete. Vi vill framhålla värdet av det arbete som Folkhälsomyndigheten utför idag och ser gärna ett ökat fokus i myndighetens arbete framöver på hur olika aktörer tillsammans kan komplettera varandra i arbetet för en god och jämlik hälsa. Vad gäller undersökningen Hälsa på lika villkor välkomnar vi en diskussion om möjligheterna att anpassa undersökningen till landstingens behov. Avsnitt 4.7 Kommuner, landsting och regioner bör prioritera ett långsiktigt tvärsektoriellt arbete för en god och jämlik hälsa och ges stöd i detta arbete Vi delar självklart kommissionens uppfattning att framgång i arbetet för god och jämlik hälsa kräver långsiktighet och tvärsektoriell samverkan. Den folkhälsopolicy Stockholms läns landsting nyligen antagit är ett uttryck för vår strävan i denna riktning. I tabell 4.2 Kommuner, landstings och regioners ansvar i förhållande till kommissionens förslag om målområden, anser vi att tandvård bör nämnas som ett landstingsansvar kopplat till levnadsvanor. Vi tycker dock att

4 (4) REMISSYTTRANDE 2017-03-20 Diarienummer HSN 2017-0497 tabellen i flera punkter ger en förenklad bild av hur verksamhet i kommuner och landsting kan påverka målområdena och vilka områden för samverkan kommun-landsting som kan finnas. Till exempel så har både kommunal fritidsverksamhet och plan- och byggfrågor stor betydelse för levnadsvanor. Likaså påverkar hälso- och sjukvårdens arbete kring sjukskrivning och rehabilitering människors arbetsmöjligheter. Landstingens ansvar för kulturen kan också tydligare lyftas fram som ett viktigt bidrag i arbetet för en jämlikare hälsa. Kulturen har både direkta och indirekta effekter på hälsa och välmående. Frågan om ifall en eventuell folkhälsolag behövs och vilken inriktning den skulle få är komplex och kräver belysning utifrån det senaste decenniets erfarenheter. Det är viktigt att förslag från en eventuell utredning förankras väl hos berörda aktörer inklusive landstingen. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Ingmanson Avdelningschef

Ankom Stockholms läns landstinq.2017-0 Sammanfattnin; Dr k - : - ', Kommissionen för jämlik hälsa har i uppdrag att föreslå åtgärder som kan bidra till att minska hälsoklyftorna i Sverige och att föra en bred dialog med relevanta aktörer om jämlik hälsa. Enligt direktiven ska Kommissionen även överväga ändamålsenligheten av den sektorsövergripande strukturen för uppföljning av folkhäls opolitiken i förhållande till målet att sluta häls oklyftorna inom en generation. Vid en analys av denna del av uppdraget tedde sig dock avgränsningen till att endast överväga uppföljningen för snäv. Kommissionen har därför valt att diskutera och analysera såväl styrning som uppföljning av folkhälsopolitiken och lägger fram en rad förslag med syfte att utveckla och förtydliga det folkhäls opolitiska ramverket för en god och jämlik hälsa. Vad behöver uppnås? Styrningen och uppföljningen inom ramen för det nuvarande folkhäls opolitiska ramverket fungerar inte som avsett. Kommissionens bedömning är att den befintliga folkhäls opolitiken i grunden är rätt tänkt men samtidigt i behov av utveckling. I synnerhet gäller detta den del av ramverket som syftar till ett brett sektorsövergripande arbete av alla relevanta aktörer för en god och jämlik hälsa och samordningen av detta arbete. En väl fungerande styrning såväl som uppföljning är en viktig förutsättning för att nå målet om att sluta hälsoklyftorna inom en generation och därmed för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. För att uppnå detta krävs för det första ökat fokus på jämlikhet och tydligare mål. För det andra att arbetet organiseras så att det bedrivs brett, löpande, långsiktigt och dynamiskt i förhållande till ett föränderligt samhälle. För det tredje krävs ökat ägarskap från alla be- 11

Sammanfattning SOU 2017:4 rörda aktörer och sektorer. Detta förutsätter i sin tur bättre stöd och samordning. För det fjärde krävs en mer utvecklad uppföljning som möjliggör jämförelser över tid och mellan olika samhällsnivåer samt en analys av drivkrafter bakom ojämlik hälsa. Problembild Kommissionen har identifierat ett antal utvecklingsområden som behöver hanteras. Det finns otydligheter i målstrukturen som försvårar såväl styrning som uppföljning av folkhälsopolitiken. Exempelvis saknas delmål och statusen för målet om jämlik hälsa är oklar. Vidare varierar genomslaget för folkhälsopolitiken som helhet, liksom för målet om jämlik hälsa, bland relevanta aktörer. Genomslaget är bättre på lokal och regional än statlig nivå, även om det finns en variation mellan kommuner och regioner. Ytterligare ett problem är att ett allt för snävt och ensidigt fokus har lagts på ett begränsat antal målområden inom folkhälsopolitiken, vilket gör det svårt att nå målet om en god och jämlik hälsa. Som en konsekvens av ett allt för snävt fokus har relevanta aktörer bristande eller otydliga uppdrag och saknar i stor utsträckning det stöd de anser sig behöva i arbetet. Fler behöver involveras i arbetet och känna ett aktivt ägarskap för en god och jämlik hälsa. Folkhäls omyndighetens och länsstyrelsernas roll i folkhälsopolitiken behöver förtydligas. Slutligen är uppföljningssystemet inte ändamålsenligt för att följa upp utvecklingen i förhållande till målet om att sluta häls oklyftorna inom en generation. Förslag Våra förslag syftar till att sammantaget etablera ett uppdaterat ramverk för den breda folkhälsopolitiken med ett tydligare fokus på en god och jämlik hälsa. De olika delarna utgör därmed en helhet som är avsedd att både lösa de olika problem vi identifierat och lägga grunden för ett långsiktigt hållbart tvärsektoriellt arbete. 12

SOU 2017:4 Sammanfattning Ett övergripande mål med stärkt fokus på jämlik hälsa Det övergripande folkhälsopolitiska målet bör på ett tydligare sätt adressera den ojämlika hälsan. Kommissionen föreslår därför att jämlikhetsaspekten tydliggörs. Ambitionen att en god och jämlik hälsa i hela befolkningen ska uppnås inom en generation bör uttryckas i anslutning till det omformulerade målet. Vi föreslår därför att det övergripande målet för folkhälsopolitiken ändras till: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Färre målområden med stärkt fokus på jämlikhet Det behövs en större tyngdpunkt på de breda livsområden som Kommissionen har pekat ut som avgörande för en god och jämlik hälsa. Kommissionen föreslår därför att dagens elva målområden omvandlas till åtta prioriterade målområden för en god och jämlik hälsa: 1. Det tidiga livets villkor 2. Kompetenser, kunskaper och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och häls ofrämjande hälso- och sjukvård Strategier som täcker alla målområden ska säkra ett löpande arbete med tydliga mål och ägarskap av berörda aktörer Kommissionen föreslår att strategier tas fram som omfattar alla målområden. På så vis skapas en slags motor som är tänkt att löpande driva det folkhälsopolitiska arbetet på nationell nivå. I strategierna formuleras konkreta och uppföljningsbara delmål och etappmål för arbetet. Strategierna bör tas fram i ett brett samarbete mellan relevanta aktörer och förankras i riksdagen. De bör omfatta 3-5 år och utvärderas efter strategiperioden. Samtliga målområden bör vara täckta senast år 2020. 13

Sammanfattning SOU 2017:4 Ny övergripande struktur på nationell nivå För att stärka samordningen av folkhälsopolitiken i Regeringskansliet föreslår Kommissionen att det inrättas en interdepartemental arbetsgrupp samt en nationell GD-grupp för god och jämlik hälsa. Dessa bör ges en aktiv roll i strategiarbetet. Mer fokus bör läggas på arbete för att ett folkhälso-/jämlik hälsa-perspektiv integreras i alla relevanta departement och myndigheters arbete. Regeringen bör också pröva möjligheterna att integrera jämlik hälsa i budgetarbetet. Ett utvecklat uppföljningssystem Folkhäls omyndigheten bör ytterligare utveckla sitt arbete med uppföljningen av folkhälsopolitiken i samarbete med relevanta aktörer. Uppföljningen bör byggas kring en kärna av indikatorer som går att följa på nationell, regional och lokal nivå och som i möjligaste mån kopplar till EU- och internationell nivå. Indikatorerna bör möjliggöra en analys av socioekonomiska skillnader. Folkhäls omyndigheten bör vidare arbeta för ökad spridning av resultaten av uppföljningen, samt ansvara för en regelbunden och strukturerad uppföljning av hälsan bland grupper i särskilt utsatta situationer. För detta arbete behöver myndigheten tillgång till relevanta mikrodata. Ett tillägg bör även göras i förordningen om officiell statistik (SFS 2001:100) som innebär att all individbaserad officiell statistik, om det inte finns särskilda skäl mot detta, bör vara uppdelad efter någon socioekonomisk bakgrundsfaktor. Myndigheters roll görs tydligare Kommissionen menar att Folkhälsomyndighetens roll som samordnande aktör för folkhälsopolitiken bör förtydligas och stärkas. Nödvändiga resurser som motsvarar detta förtydligade uppdrag bör säkerställas. Länsstyrelserna liksom andra relevanta myndigheter bör också få tydligare instruktioner om sin roll i det breda arbetet med god och jämlik hälsa. 14

SOU 2017:4 Sammanfattn Kommuner, landsting och regioner har en central roll Många kommuner, landsting och regioner arbetar aktivt inom de livsområden som är centrala för en god och jämlik hälsa. Fler kommuner, landsting och regioner bör dock prioritera ett långsiktigt och tvärsektoriellt arbete på området. För detta krävs att de ges adekvat stöd, inte minst från den nationella nivån. Det är viktigt att alla kommuner, landsting och regioner ges bästa möjliga förutsättningar för att arbeta för en god och jämlik hälsa och ansvarsfördelningen mellan olika aktörer och nivåer behöver klargöras. En statlig utredning bör därför se över detta och bedöma om existerande lagstiftning är tillräcklig eller om en särskild folkhäls olag skulle bidra till bättre möjligheter att nå målet om en god och jämlik hälsa. Utredningen bör även analysera ekonomiska styrmedel som en kompletterande eller alternativ styrform. Det civila samhällets och näringslivets roll Kommissionen menar att samarbetet för en god och jämlik hälsa mellan det allmänna, det civila samhällets olika aktörer samt näringslivet bör stärkas. Kommissionen föreslår därför att inrätta ett dialogforum där regeringen löpande kan föra en bred dialog med civilsamhället. Utmaningar och möjligheter I detta delbetänkande fokuserar Kommissionen på det folkhälsopolitiska ramverket och hur det kan utvecklas så att det blir en ändamålsenlig och sektors övergripande infrastruktur för det fortsatta arbetet för en god och jämlik hälsa. Ett uppdaterat och utvecklat ramverk av detta slag kommer inte i sig att ge människor mer jämlika och likvärdiga förutsättningar och villkor och en mer jämlik hälsa, men det är en viktig förutsättning för att ett kontinuerligt och långsiktigt arbete ska komma till stånd. I en avslutande del diskuteras att det finns flera andra pågående processer som också spänner över många sektorer och i stor utsträckning relaterar till varandra. I detta sammanhang framhåller Kommissionen att det är avgörande att alla aktörer aktivt arbetar för att skapa synergier snarare än att bli kon- 15

Sammanfattning SOU 2017:4 kurrenter. Som utgångspunkt för att skapa synergier framhålls att alla offentliga verksamheter och institutioner redan har ett gemensamt och grundlagsstadgat, ansvar och syfte: Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. (Regeringsformen, SFS 2011:109, 1 kap., 2 ). Beredningsunderlag Kommissionen har i arbetet med delbetänkandet i huvudsak utgått från de enkätundersökningar som vi har genomfört bland Sveriges samtliga kommuner, landsting, regioner och länsstyrelser samt 40 myndigheter med verksamhet av betydelse för en god och jämlik hälsa. Vidare har resultaten av Kommissionens dialog med centrala aktörer inom folkhäls oområdet utgjort ett viktigt underlag, liksom rapporter och utvärderingar med bäring på frågor om styrning och uppföljning av folkhälsopolitiken. I relevanta delar har vi slutligen gjort jämförelser med andra tvärsektoriella politikområden. 16

Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-28 LS 2017-0413 Handläggare: Ingela Erneholm Landstingsstyrelsen Yttrande över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Ärendebeskrivning Socialdepartementet har genom remiss bjudit in Stockholms läns landsting att yttra sig över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4). Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 28 april 2017 Förslag till yttrande Hälso- och sjukvårdsnämndens protokollsutdrag den 18 april 2017 med S-, MP- och V-ledamöternas särskilda uttalande Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tjänsteutlåtande den 20 mars 2017 Sammanfattning av delbetänkandet För en god och jämlik hälsa - en utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande till Socialdepartementet över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) i enlighet med landstingsdirektörens förslag till yttrande att omedelbart justera beslutet. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Kommissionen för jämlik hälsa har i uppdrag att föreslå åtgärder som kan bidra till att minska hälsoklyftorna i Sverige. I delbetänkandet föreslås att Folkhälsomyndighetens roll som samordnande aktör för folkhälsopolitiken

Stockholms läns landsting 2(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-28 LS 2017-0413 bör förtydligas och stärkas. Myndigheten bör också utveclda sitt arbete med uppföljning av folkhälsopolitiken i samarbete med relevanta aktörer. Landstinget är positivt till förslaget om att förtydliga och stärka Folkhälsomyndighetens samordnande och stödjande roll. Beträffande uppföljning av ojämlikhet i hälsa vill landstinget särskilt lyfta fram behovet av fortsatt och utvecklad uppföljning av hälsa hos personer med funktionsnedsättning och hos personer med psykisk ohälsa och sjukdom. Bakgrund Kommissionen för jämlik hälsa har i uppdrag att föreslå åtgärder som kan bidra till att minska hälsoklyftorna i Sverige. Den ska också föra en bred dialog med relevanta aktörer om jämlik hälsa. I sitt delbetänkande För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) skriver kommissionen att den befintliga folkhälsopolitiken i grunden är rätt tänkt men att styrningen och uppföljningen inte fungerar som avsett. Kommissionen föreslår att det övergripande målet för folkhälsopolitiken ändras till: Att skapa samhällelig a förutsättning ar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommissionen föreslår också att dagens elva målområden omvandlas till åtta prioriterade målområden för en god och jämlik hälsa: 1. Det tidiga livets villkor 2. Kompetenser, kunskaper och arbetsmiljö 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård I delbetänkandet föreslås också att Folldiälsomyndighetens roll som samordnande aktör för folldiälsopolitiken bör förtydligas och stärkas. Myndigheten bör också utveclda sitt arbete med uppföljning av folkhälsopolitiken i samarbete med relevanta aktörer. Hälso- och sjukvårdsnämnden har yttrat sig i ärendet. Överväganden Landstingsfullmäktige fattade den 14 februari 2017 beslut om Policy för folkhälsa 2017-2021 för Stockholms läns landsting, LS 2016-0138, där ett

Stockholms läns landsting 3(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-28 LS 2017-0413 av målen är En god Jämlik hälsa där de med sämst hälsa prioriteras. Landstinget uppskattar därför att regeringen arbetar med att försöka förbättra förutsättningarna för att olika aktörer tillsammans ska kunna förbättra folkhälsan på ett systematiskt sätt. Landstinget är positivt till förslaget om att förtydliga och stärka Folkhälsomyndighetens samordnande och stödjande roll och ser gärna ett ökat fokus i myndighetens arbete framöver på hur olika aktörer tillsammans kan komplettera varandra i arbetet för en god och jämlik hälsa. Frågan om huruvida en folkhälsolag behövs och vilken inriktning den i så fall skulle få är komplex och kräver genomgripande analys utifrån det senaste decenniets erfarenheter inom området. Det är viktigt att ett eventuellt lagförslag förankras väl hos berörda aktörer. Beträffande uppföljning av ojämlikhet i hälsa bland grupper i särskilt utsatta situationer vill Stockholms läns landsting särskilt lyfta fram behovet av fortsatt och utvecklad uppföljning av hälsa och förutsättningar för hälsa hos personer med funktionsnedsättning och hos personer med psykisk ohälsa och sjukdom. Förvaltningens överväganden i övrigt framgår av förslaget till yttrande. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet att avge yttrandet har inte några ekonomiska konsekvenser. Malin Frenning Landstingsdirektör Carl Rydingstam Chef ledningsstaben

1 (2) Landstingsstyrelsen YTTRANDE 2017-05-30 LS 2017-0413 Socialdepartementet S2017/00671/FS Yttrande över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa en utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Socialdepartementet har genom remiss bjudit in Stockholms läns landsting att yttra sig över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4). Stockholms läns landsting har fattat beslut om en policy för folkhälsa för åren 2017 2021 där ett av målen är En god, jämlik hälsa där de med sämst hälsa prioriteras. Landstinget uppskattar därför att regeringen arbetar med att försöka förbättra förutsättningarna för att olika aktörer tillsammans ska kunna förbättra folkhälsan på ett systematiskt sätt. Landstinget är positivt till förslaget om att förtydliga och stärka Folkhälsomyndighetens samordnande och stödjande roll. Landstinget vill framhålla värdet av det arbete som Folkhälsomyndigheten gör idag och ser gärna ett ökat fokus i myndighetens arbete framöver på hur olika aktörer tillsammans kan komplettera varandra i arbetet för en god och jämlik hälsa. Landstinget noterar att förslagen kring uppföljning lägger tonvikten på olika typer av kvantitativ uppföljning. Det är angeläget att de kvantitativa metoderna kompletteras med kvalitativa metoder. Inte minst är det viktigt att uppföljningen lyckas fånga människors egna upplevelser av åtgärder och deras effekter. Det finns också skäl att förskjuta tyngdpunkten i uppföljningen från mätning av enskilda prestationer mot uppföljning av det samlade arbetet och resultatet av det. Beträffande uppföljning av ojämlikhet i hälsa bland grupper i särskilt utsatta situationer vill Stockholms läns landsting särskilt lyfta fram behovet av fortsatt och utvecklad uppföljning av hälsa och förutsättningar för hälsa hos personer med funktionsnedsättning och hos personer med psykisk ohälsa och sjukdom. I förslaget till målområden (tabell 4.2) anser landstinget att även tandvård ska finnas med som ett landstingsansvar kopplat till levnadsvanor.

2 (2) YTTRANDE 2017-05-30 LS 2017-0413 Frågan om huruvida en folkhälsolag behövs och vilken inriktning den i så fall skulle få är komplex och kräver genomgripande analys utifrån det senaste decenniets erfarenheter. Det är viktigt att ett eventuellt lagförslag förankras väl hos berörda aktörer.

1 (1) SÄRSKILT UTTALANDE 2017-04-18 Ärende 10 HSN 2016-4868 Gällande Yttrande över betänkande För en god och jämlik hälsa Vi delar yttrandets positiva synpunkter på betänkandet gällande korrigering av mål och målområden för folkhälsopolitiken, ett tydligare strategiarbete för samverkan mellan relevanta aktörer, samt en förbättring av uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken. Vi delar yttrandets synpunkt på att hälso- och sjukvårdens arbete kring sjukskrivning och rehabilitering påverkar människors arbetsmöjligheter. Dessutom anser vi att landstinget även är en viktig aktör i sin roll som arbetsgivare gällande sjukskrivning och rehabilitering. Vi vill betona att landstinget genom sina verksamheter har ett stort ansvar för medarbetarnas hälsa, arbetsmiljö, sjukskrivning och återgång i arbete. Eftersom antalet sjukdagar inom landstingets verksamheter ökat de senaste fem åren (från 16 till 21 dagar per år 1 ) och en särskild ökning av de långa sjukskrivningarna, anser vi att det är viktigt att landstinget som aktör tar ett större ansvar för medarbetarna hälsa. Vi vill även lyfta fram att hälso- och sjukvårdens arbete att skapa en god och jämlik hälsa i Stockholms län kräver större insatser. T ex behöver det hälsofrämjande arbetet förstärkas betydligt på vårdcentraler i områden med stor sjukdomsbörda. Dessutom ser vi mycket allvarligt på att den styrande minoriteten beslutade förra året att lägga ned de tre hälsomottagningar som syftar till att främja goda levnadsvanor. Därtill skär den styrande minoriteten, sedan förra året, ner anslaget till landstingets kunskapscentrum som bedriver ett viktigt arbete gällande befolkningens folkhälsa, miljö, och arbetsförhållanden. 1 Personal- och utbildningsbokslutet 2015, Stockholms läns landsting, 2016.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Cecilia Lindvall TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-04-18 1 (2) HSN 2017-0497 Yttrande över betänkande För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket SOU 2017:4 Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över betänkande För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2017-03-20 Hälso- och sjukvårdsdirektörens yttrande över betänkandet, 2017-03-20 Sammanfattning av betänkande För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket SOU 2017:4 Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att till landstingsstyrelsen överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens yttrande över betänkandet För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket SOU 2017:4 omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Betänkandet från kommissionen för jämlik hälsa innehåller förslag inom åtta områden med syfte att utveckla det folkhälsopolitiska ramverket vad gäller styrning, uppföljning och organisering. Kommissionen föreslår korrigering av mål och målområden för folkhälsopolitiken samt ett brett strategiarbete för en god och jämlik hälsa med samverkan mellan relevanta aktörer. Även förstärkta och förtydligade uppdrag till centrala aktörer föreslås, liksom en utveckling av uppföljningen och utvärderingen av folkhälsopolitiken. I förslaget till yttrande från Stockholms läns landsting läggs tyngdpunkten på

2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-0497 de delar av betänkandet som har direkt beröring med landstingets verksamhet. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Ingmanson Avdelningschef

Hälso- och sjukvårdsdirektören REMISSYTTRANDE 2017-03-20 1 (4) Diarienummer HSN 2017-0497 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över betänkande För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Er remiss S2017/00671/FS Stockholms läns landsting, nedan landstinget, lämnar följande synpunkter på betänkandet För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. Sammanfattning Stockholms läns landsting stödjer i huvudsak kommissionens förslag. Vi stödjer förslaget om att ändra det övergripande målet liksom förslaget om åtta målområden. Vi anser att begreppet kontroll i målområde 7 kan misstolkas och bör förtydligas. I uppföljning av folkhälsopolitiken är det angeläget att de kvantitativa metoder som kommissionen diskuterar kompletteras med kvalitativa metoder. Vi delar uppfattningen att fokus i uppföljning bör ligga på sådant som kan ge konkret nytta. Dialog och samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och landstingen är nödvändigt. Fortsatt och utvecklad uppföljning av hälsa och förutsättningarna för hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt hos personer med psykisk ohälsa och sjukdom är angelägen. Landstinget uppskattar förslaget om förtydligat uppdrag till Folkhälsomyndigheten. Vi ser gärna ett ökat fokus i myndighetens arbete på hur olika aktörer kan komplettera varandra i arbetet för en god och jämlik hälsa. Vi välkomnar en diskussion om möjligheterna att anpassa undersökningen Hälsa på lika villkor till landstingens behov. Landstinget delar uppfattningen att framgång i arbetet för god och jämlik hälsa kräver långsiktighet och tvärsektoriell samverkan. Vi föreslår förtydliganden i tabell 4.2 Kommuner, landstings och regioners ansvar i förhållande till kommissionens förslag om målområden. Stockholms läns landsting Box 6909 102 39 Stockholm Telefon: 08-123 132 00 Fax: 08-123 131 02 E-post: registrator.hsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Hantverkargatan 11 B. Kommunikationer:

2 (4) REMISSYTTRANDE 2017-03-20 Diarienummer HSN 2017-0497 Frågan om en eventuell folkhälsolag och dess inriktning kräver belysning utifrån aktuella erfarenheter. Det är viktigt att förslag från en eventuell utredning förankras väl hos berörda aktörer inklusive landstingen. Landstingets synpunkter på betänkandets förslag Landstingets synpunkter begränsas främst till frågor som berör landstingens roll i folkhälsoarbetet. Rubrikerna i det följande refererar till motsvarande avsnitt i betänkandet. Stockholms läns landsting noterar att betänkandet är både välskrivet och informativt och att det kan, i sig, fungera som ett utmärkt kunskapsunderlag i utvecklingen av det regionala folkhälsoarbetet. Vi stödjer i huvudsak kommissionens förslag. Stockholms läns landsting har nyligen antagit en folkhälsopolicy där förutsättningar för en god och jämlik hälsa är i fokus. Avsnitt 4.1 En förtydligad målstruktur med ett förstärkt fokus på jämlik hälsa Vi stödjer förslaget om att ändra det övergripande målet för folkhälsopolitiken och vi delar bedömningen att fokus på utfall i stället för på villkor (jämlik hälsa kontra lika villkor) kan bidra till ett tydligare åtagande kring en god och jämlik hälsa. Vi stödjer förslaget om åtta målområden som ersätter dagens elva områden. Vad gäller målområde 7 Kontroll, inflytande och delaktighet menar vi att begreppet kontroll kan misstolkas och bör förtydligas. Det bör framgå att det handlar om individens kontroll över sitt eget liv, till skillnad från yttre kontroll. Ett möjligt alternativt begrepp skulle kunna vara egenmakt. Vi finner det också angeläget att rättighetsperspektivet lyfts fram under denna punkt. Rätten till hälsa är ett centralt och växande begrepp och det är inte minst viktigt i jämlikhetsarbetet. Avsnitt 4.2 Ett utvecklat uppföljningssystem som möjliggör en analys av ojämlikhet i hälsa Landstinget noterar att kommissionens förslag kring uppföljning lägger tonvikten på olika typer av kvantitativ uppföljning och metod. Det är angeläget att de kvantitativa metoderna kompletteras med kvalitativa metoder för att möjliggöra en uppföljning som, med kommissionens egna ord, ger en mer fyllig beskrivning av ojämlikhetens dynamik. Inte minst viktigt är att uppföljningen lyckas med att fånga människors egna