SVENSK SAMHÄLLSOPINION
SOM-undersökningarna 2017 20 400 i urvalet Fältperiod: sep-dec 2017 56 procent svarsfrekvens
Sprickor i fasaden SOM-rapport 72 Andersson, Carlander, Lindgren & Oskarson (red)
ULRIKA ANDERSSON POLARISERAT SAMHÄLLSFÖRTROENDE
Bedömning av utvecklingen i Sverige 2012 2017 (procent, balansmått) 100 80 Balansmått: -23 60 50 Åt fel håll 40 20 27 Åt rätt håll 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kommentar: Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller åt fel håll? Svarsalternativ åt rätt håll, åt fel håll, ingen uppfattning. Balansmåttet anger andel åt rätt håll minus andel åt fel håll och går mellan +100 (alla svarar rätt håll) och -100 (alla svarar fel håll). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012 2017.
Bedömning av utvecklingen i Sverige 2017, efter ålder, utbildning, ideologi (balansmått) -34-35 -17-9 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år -22 Lågutb. -30 Medelutb. -6 Högutb. -61-29 -32-7 Klart t vänster +9 Något t vänster Varken vänster/höger Något t höger Klart t höger -80-60 -40-20 0 20 40 60 80 Kommentar: Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller åt fel håll? Balansmått=andel åt rätt håll minus andel åt fel håll. +100 (alla svarar rätt håll), -100 (alla svarar åt fel håll). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.
Bedömning av utvecklingen i Sverige 2017, efter nöjd med livet, inställning till flyktingpolitik respektive EU (balansmått) Mycket nöjd med livet -61-28 -13 Ganska nöjd med livet Inte nöjd med livet +15 Mkt bra förslag: ta emot fler flyktingar -68 Mkt dåligt förslag: ta emot fler flyktingar +10 Mycket positivt till EU -53 Mycket negativ till EU -80-60 -40-20 0 20 40 60 80 Kommentar: Nöjd med livet= mkt nöjd, gsk nöjd, inte särskilt nöjd, inte alls nöjd. Inte särskilt nöjd + inte alls nöjd = inte nöjd med livet. Fler flyktingar= mkt bra förslag, gsk bra förslag, gsk dåligt förslag, mkt dåligt förslag. Inställning till EU= mkt positiv, gsk positiv, varken eller, gsk negativ, mkt negativ, ingen uppfattning. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.
Nöjd med livet 1996 2017 (procent, balansmått) Kommentar: Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever? Svar mkt nöjd, gsk nöjd, inte särskilt nöjd, Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2017.
Bedömning av Sveriges ekonomi jämfört med för 12 månader sedan (procent) Kommentar: Hur har enligt din mening nedanstående ekonomiska förhållanden förändrats under de senaste 12 månaderna? Den svenska ekonomin. Svar klart förbättrats, förbättrats något, förblivit ungefär densamma, försämrats något, klart försämrats. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2017.
Nöjd med hur demokratin fungerar 1999-2017 (procent) Kommentar: På det hela taget, hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i? Svar mkt nöjd, gsk nöjd, inte särskilt nöjd, inte alls nöjd. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1999-2017.
Förtroende för olika samhällsinstitutioner Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?
Förtroende för sjukvården, universitet/högskolor och grundskolan 1990-2017 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 68 65 60 54 43 49 Sjukvården Universitet/högskolor Grundskolan 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1990-2017.
Förtroende för polisen, Säpo, domstolarna och försvaret 1990-2017 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 58 59 53 58 54 36 36 38 Polisen Försvaret Domstolarna Säpo 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1990-2017.
Förtroende för radio/tv och dagspressen 1990-2017 (procent) 100 90 80 70 60 50 52 56 Radio/TV 40 30 36 31 Dagspressen 20 10 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1990-2017.
Förtroende för EU-parlamentet och EU-kommissionen 1998-2017 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 EU-parlamentet EU-kommissionen 30 20 10 9 22 21 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-2017.
Förtroende för riksdagen, kommunstyrelser och de politiska partierna 1990-2017 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 25 33 25 18 15 11 Riksdagen De politiska partierna Kommunstyrelserna 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1990-2017.
Förtroende för de politiska parterna, efter ålder, utbildning, vänsterhögerdimension och politiskt intresse 2017 (procent) 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år 16 16 19 21 Låg utb. Medelutb. Hög utb. 15 16 20 Klart t. vänster Något t. vänster Varken vänster/höger Något t. höger Klart t. höger 13 14 14 23 29 Inte politiskt Politiskt intresserad 12 21 0 10 20 30 40 50 60
Förtroende för kommunstyrelserna, efter ålder, utbildning, vänsterhöger-dimension och politiskt intresse 2017 (procent) 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år 22 23 27 27 Låg utb. Medelutb. Hög utb. 22 28 28 Klart t. vänster Något t. vänster Varken vänster/höger Något t. höger Klart t. höger 18 20 21 33 38 Inte politiskt intresserad Politiskt intresserad 21 27 0 10 20 30 40 50 60
Förtroende för riksdagen, efter ålder, utbildning, vänsterhögerdimension och politiskt intresse 2017 (procent) 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år 31 32 32 34 Låg utb. Medelutb. Hög utb. 28 29 42 Klart t. vänster Något t. vänster Varken vänster/höger Något t. höger Klart t. höger 26 29 29 43 46 Inte politiskt intresserad Politiskt intresserad 24 39 0 10 20 30 40 50 60
VAD OROAR FOLKET INFÖR FRAMTIDEN OCH VILKA POLITISKA FRÅGOR ÄR VIKTIGAST IDAG? JOHAN MARTINSSON
Frågan: Hur oroande upplever du följande inför framtiden? Exempel Miljöförstöring Bostadsbrist Ökat antal flyktingar Ökad stress i arbetslivet Terrorism Militära konflikter
Förändringar i jordens klimat Miljöförstöring Terrorism Ökad antibiotikaresistens Utrotning av växt- och djurarter Ökad främlingsfientlighet Organiserad brottslighet Försämrad havsmiljö Ökat antal flyktingar Religiösa motsättningar Politisk extremism Ökad stress i arbetslivet Försvagad demokrati Bostadsbrist Ökande sociala klyftor Försämrad välfärd Situationen i Ryssland Stor arbetslöshet Militära konflikter Osäkra anställningsvillkor Ökad alkoholkonsumtion Begränsningar i individuell frihet Globala epidemier Ekonomisk kris 37 37 37 35 34 33 19 22 23 26 27 31 32 18 48 48 47 52 55 12 11 www.som.gu.se 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 61 61 60 Andel mycket oroande på olika områden. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017
Förändringar i jordens klimat Miljöförstöring Terrorism Ökad antibiotikaresistens Ökad främlingsfientlighet Organiserad brottslighet Ökat antal flyktingar Religiösa motsättningar Politisk extremism Ökad stress i arbetslivet Försvagad demokrati Bostadsbrist Ökande sociala klyftor Försämrad välfärd Situationen i Ryssland Stor arbetslöshet Militära konflikter Osäkra anställningsvillkor Ökad alkoholkonsumtion Globala epidemier Ekonomisk kris 15 15 9 12 11 11 30 29 33 34 29 34 33 35 24 32 29 31 27 31 26 26 23 22 22 19 37 37 37 37 35 49 47 48 49 45 48 48 0 10 20 30 40 50 60 70 80 www.som.gu.se 90 100 55 61 61 60 Andel mycket oroande på olika områden. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016-2017
Framtidsoron gäller idag främst: Miljö- och klimatrelaterade frågor Terrorism, organiserad brottslighet Främlingsfientlighet och ökat antal flyktingar
Hur ser folkets politiska dagordning ut idag? En standardfråga i SOM-undersökningarna sedan 1987: www.som.gu.se
Vi fokuserar här på de långa tidsperspektiven och på vad som kan komma att skilja agenda i 2018 års val från tidigare år www.som.gu.se
Viktiga samhällsfrågor Andel som spontant nämner frågor/samhällsproblem som viktigast i Sverige idag, 2017 (2016 i parentes) #1 Invandring/integration 43 (45) #2 Sjukvård 37 (29) #3 Skola/utbildning 30 (34) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?
Viktiga samhällsfrågor Andel som spontant nämner frågor/samhällsproblem som viktigast i Sverige idag, 2017 (2016 i parentes) #1 Invandring/integration 43 (45) #2 Sjukvård 37 (29) #3 Skola/utbildning 30 (34) #4 Lag och ordning 17 (12) #5 Sociala frågor 15 (12) #6 Äldrefrågor 14 (14) #7 Miljö/energi 10 (9) #8 Arbetsmarknad 9 (13) #9 Bostadsfrågor 5 (6) #10 Demokrati/rättigheter 5 (3) #11 Ekonomi 4 (6) #12 Familjepolitik 3 (2) #13 Skatter 3 (2) #14 Svensk utrikespolitik 3 (4) #15 Styrelseskick/politik 2 (2) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017 60 50 Viktiga samhällsfrågor: invandring / integration Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 53 45 43 40 30 27 20 10 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017 60 Viktiga samhällsfrågor: invandring / integration Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 53 50 45 43 40 30 20 14 26 20 15 14 27 10 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017 Viktiga samhällsfrågor: sjukvård Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 40 35 30 25 20 23 35 42 29 26 33 24 29 37 15 10 15 5 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017 Viktiga samhällsfrågor: skola/utbildning Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 40 35 30 25 20 22 32 38 18 21 24 40 34 30 15 10 10 10 5 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017 Viktiga samhällsfrågor: lag och ordning Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 40 35 30 25 20 15 12 17 10 5 4 5 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017 Viktiga samhällsfrågor: lag och ordning Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 40 35 30 26 25 20 15 10 5 12 16 9 12 14 16 12 19 15 16 9 12 4 5 17 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Viktiga samhällsfrågor: social frågor/problem Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 13 21 6 11 17 12 15 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017 Viktiga samhällsfrågor: äldrefrågor Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 14 10 16 24 16 14 18 14 14 5 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017 Viktiga samhällsfrågor: miljö och klimat Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 40 35 30 25 23 24 20 15 10 7 15 15 12 9 10 5 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017 Viktiga samhällsfrågor: miljö och klimat Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 50 45 42 39 40 35 30 25 20 15 10 22 30 12 7 15 23 24 15 12 9 10 5 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017 70 Viktiga samhällsfrågor: arbetsmarknad Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 60 50 40 38 33 30 20 10 24 21 13 9 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017 70 Viktiga samhällsfrågor: arbetsmarknad Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 60 50 46 40 38 38 33 30 20 10 15 22 24 21 13 9 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017 70 60 50 40 Viktiga samhällsfrågor: arbetsmarknad Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 40 60 52 46 38 38 33 30 20 10 8 15 22 24 21 13 9 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2017 70 Viktiga samhällsfrågor: ekonomi Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2017 (procent) 60 50 40 30 20 10 33 24 40 29 14 7 6 17 8 7 6 4 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning www.som.gu.se
Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning Man Ung Till höger Hög inkomst I större stad www.som.gu.se
Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning Man Kvinna Ung Äldre Till höger Till vänster Hög inkomst I större stad www.som.gu.se
Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning Man Kvinna Kvinna Ung Äldre Äldre Till höger Till vänster Till vänster Hög inkomst Hög inkomst I större stad Högutbildad www.som.gu.se
Den typiske väljaren som prioriterar olika frågor? Invandring Sjukvård Skola Lag o. ordning Man Kvinna Kvinna Man Ung Äldre Äldre Äldre Till höger Till vänster Till vänster Till höger Hög inkomst Hög inkomst Ej högutbildad I större stad Högutbildad www.som.gu.se
Dagordningen idag inför valet 2018 Frågor som nu står högst på medborgarnas dagordning är Invandring/integration, sjukvård och skola. Bland frågorna som ökat mest ser vi lag och ordning / brottslighet Frågor som tidigare varit viktiga som miljö och arbetslöshet/ekonomi har nu hamnat tydligt i skymundan Allt tyder på att vi kommer få en valrörelse som toppas av några frågor vi inte är vana debattera i valrörelser: invandring och lag och ordning Det finns även en extra utmaning i att det är just på dessa två områden som väljarna har lägst förtroende för mediernas nyhetsrapportering www.som.gu.se
Sammanfattning Medborgarnas dagordning kan se ganska olika ut från val till val. Vilka frågor som är viktigast påverkar tillsammans med bilden av vilka partier som har bäst politik i de viktigaste frågorna partiernas förutsättningar i valet Det finns klara skillnader i vilka frågor olika sociala och politiska grupper prioriterar, vilket spelar roll för partiernas försök att nå olika målgrupper www.som.gu.se
KONFLIKTSTRUKTUREN I PARTISYSTEMET PARTIERNAS ELEKTORALA POTENTIAL ÖNSKEREGERINGAR
SOM-rapport 72: Sprickor i fasaden Andersson, Carlander, Lindgren & Oskarson (Red.) Resultaten hämtas från två kapitel Falk & Oscarsson: Svenska folkets önskeregeringar och önskestatsminister Oscarsson: Älska din nästa
DEN DOLDA VÄLJAROPINIONEN Vilket parti tycker du bäst om idag? Vilket parti tycker du näst bäst om idag? Maximal Elektoral Potential (MEP) = Andelen som tycker om partiet i första hand + Andelen som tycker om partiet i andra hand 13 17 =30 www.som.gu.se
Partiernas maximala elektorala potential (MEP) 2013-2017 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] [CELLRANGE] V S C L M KD MP SD FI ÖVR Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013, 2015 och 2017 www.som.gu.se
Partiernas kärnväljare, anhängare, sympatisörer och andrahandssympatisörer Mycket övertygad anhängare Något övertygad anhängare Sympatisör Andrahandssympatisör www.som.gu.se
Partiernas anhängare, sympatisörer och andrahandssympatisörer 2017 (tusentals väljare). 0% 4% 8% 12% 16% 20% 24% 28% 32% 36% 40% 44% 0 250 500 750 1 000 1 250 1 500 1 750 2 000 2 250 2 500 2 750 Vänsterpartiet 619 Socialdemokraterna 807 Centerpartiet 1 056 Liberalerna 742 Moderaterna 1 069 Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ 189 274 520 374 Mycket övertygad anhängare Något övertygad anhängare Sympatisör Andrahandssympatisör Källa: SOM-undersökningen 2017 www.som.gu.se
www.som.gu.se
Svenska partier placerade i en tvådimensionell rymd Expertbedömningar (CHES 2017) www.som.gu.se
Europeiska partier placerade i en tvådimensionell rymd Expertbedömningar (CHES 2017) www.som.gu.se
Hur mycket gillar de olika partisympatisörerna varandras partier?
Ömsesidiga sympatier (ÖS) 2017 ÖS=X-partisympatisörers snittbetyg på parti Y Y-partisympatisörers snittbetyg på parti X #1 MPFI 41,9 #2 CM 39,4 #3 VS 39,1 #4 CL 37,8 #5 SMP 36,2 #6 VMP 33,8 #7 VFI 33,5 #8 LM 33,3 #9 MKD 33,0 #10 CKD 28,4 #11 LKD 25,4 #12 SFI 24,6 #13 SC 23,4 #14 CMP 21,0 #15 SL 20,3 #16 MSD 16,4 #17 SM 13,6 #18 SKD 13,5 #19 LMP 13,0 #20 CFI 12,8 #21 MMP 12,5 #22 KDSD 12,3 #23 KDMP 11,6 #24 VC 10,9 #25 LFI 9,9 #26 VL 8,3 #27 MFI 7,3 #28 LSD 7,3 #29 VKD 5,4 #30 CSD 5,3 #31 SSD 4,6 #32 VM 4,5 #33 KDFI 3,7 #34 MPSD 2,0 #35 VSD 1,9 #36 SDFI 1,1 Alla 36 partipar har rangordnats efter partisympatisörernas ömsesidiga gillande för varandras partier. Sympatier för partier har uppmätts med hjälp av en klassisk ogillar-gillarskala. Snittbetygen har räknats om mellan 0-10 där 10=gillar starkt. ÖS-måttet går mellan 0 och 100. Om parti Xs sympatisörer ger parti Y ett snittbetyg på 7 samtidigt som parti Ys sympatisörer ger parti X ett snittbetyg på 6 blir ÖS=7 6 = 42. Ju högre ÖS desto mer gillar partiernas sympatisörer varandras partier. Källa: SOM-undersökningen 2017
Kartan över det svenska partisystemet 2017 Källa: SOM-undersökningen 2017; Multidimensionell skalningsanalys av väljarnas betygsättning av partier och partiledare.
Konflikter om vänster-höger och migration driver den politiska utvecklingen i Sverige Graden av partipolarisering för vänster-högerrelaterade frågor och migrationspolitiska frågor 1986-2017 (eta) eta 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Minska den offentliga sektorn Låta privata företag svara för äldreomsorg Vänster-höger 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 eta 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats Öka arbetskraftsinvandringen till Sverige Ta emot färre flyktingar i Sverige 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: Nationella SOM-undersökningar 1986-2017
Partisympatisörernas genomsnittliga positioner längs vänster-högerdimensionen och för förslaget satsa på ett mångkulturellt samhälle 2017 (genomsnitt, eta-värden) Vänster Höger
Utvecklingen av svenska regeringars opinionsstöd under 13 mandatperioder 1967-2018 (andel i relation till valresultat). 1.3 Opinionsstöd i relation till valresultat 1.2 1.1 1.9.8.7.6 0 20 40 60 80 100 Förfluten tid under mandatperioden: 0 (början) 100 (slutet) Källa: Sifo 1967-juni 2018 S-regeringar B-regeringar Samtliga regeringar Regeringen Löfven 2014-2018
Svenska folkets önskeregeringar 1968-2017 I Sverige väljer vi partier, inte regeringar. Sedan 1968 har vi i svenska Valundersökningara frågat om vilka partier väljarna skulle vilja ha med i regeringen efter valet. Vi ställde om frågan i 2017 års SOM-undersökning. Antalet unika kombinationer av önskeregeringar: 277 I genomsnitt ingår 3,2 partier i svenska väljares önskeregeringar.
Vilket eller vilka partier skulle du helst vilja ha med i regeringen efter valet i år? Källa: Svenska valundersökningar 1968-2014; SOM-undersökningen 2017 www.som.gu.se
Vilka väljargrupper önskar sig en blocköverskridande regering? 60 50 40 30 20 10 37 42 47 40 37 39 28 38 43 45 24 52 53 34 11 22 51 49 45 32 26 53 12 42 0 www.som.gu.se
www.som.gu.se
www.som.gu.se
Snabbsammanfattning C har ökat sin elektorala potential och MP har minskat sin sedan 2013. Centerpartiet och Moderaterna är väljarnas populäraste andrahandsalternativ. Vänster-högerdimensionens strukturerande kraft är opåverkad av att en ny konfliktdimension töjer, sträcker och drar i det svenska partisystemet. Löfvens SMP-regering gör sämre ifrån sig än historiskt förväntat trots att många klassiska nyckelindikatorer för regeringsstöd är positiva. 39 procent önskar sig en blocköverskridande regering.
Sprickor i fasaden SOM-rapport 72 Andersson, Carlander, Lindgren & Oskarson (red)