VÄLKOMNA HENRIK EKENGREN OSCARSSON

VÄLKOMNA HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Dagens program

(S)amhälle (O)pinion (M)edier Opinioner, trender, analyser ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst Universitetsbaserad organisation som är en del av den svenska forskningsinfrastrukturen som genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor, hälsa, värderingar och attityder som finansieras genom forskningssamverkan med projekt vid svenska universitet, VG-regionen och myndigheter som förväntas ligga i framkant när det gäller surveymetodologi och att genomföra vetenskapliga frågeundersökningar och som kombinerar närhet till internationella forskningsfronten med en stark närvaro i svensk samhällsdebatt.

Mittfåra & Marginal Annika Bergström & Henrik Oscarson (Red.) SOM-rapport 61 40 kapitel om (S)amhälle (O)pinion och (M)edier Pressträff tisdagen den 24 juni 09:30-11:30 i Göteborg I boken medverkar bland andra Sören Holmberg : Frida Vernersdotter : Ulrika Andersson : Ingela Wadbring : Lennart Nilsson : Maria Oskarson : Richard Svensson : Filip Fors : Lennart Weibull : Per Oleskog Tryggvason : Oscar Westlund : Maria Edström : Britt Börjesson : Ulf Bjereld : Jonas Ohlsson : Anders Sannerstedt : Per Hedberg : Monika Bauhr : Bengt Brülde : Edvin Boije : Gissur Erlingsson : Mikael Persson : Mattias Ottervik : Sara Ödmark : Anna Bendz : Karl Ydén : Lars Höglund : Josefine Bové

Den nationella SOM-undersökningen 2013 Urvalsram: 7 684 673 personer Folkbokförda i Sverige 16-85 år Svenska och utländska medborgare Systematiska sannolikhetsurval: 17 000 personer Fem parallella undersökningar á 3 400 i urvalet Långa enkäter (80-100 frågor : 1 000 analysvariabler)

Fältarbete 2013: 20 september 2013-27 februari 2014 Första kontakten 13/9 Aviseringskort 30/9 Tackkort 17/10 29/10 Telefon-påminnelser + Postal uppföljning 27/11 SMS till alla som sagt på telefon att de ska medverka 28/11 SMS till dem vi aldrig haft kontakt med 23/12 Påminnelse till alla som på telefon sagt att de ska medverka 20/1 Bortfallsenkät till resterande 3/2 Slutskanning 20/9 Brev: Formulär Infofolder Penna Svarskuvert 7/10 Brev: Formulär, Brev Infofolder Svarskuvert + Webbalternativ 12/11 19/11 Telefonpåminnelser + Postal Uppföljning 3/12 9/12 Telefonpåminnelser + Postal Uppföljning 8/1 Påminnelse till alla som på telefon sagt att de ska medverka + bortfallsenkät till övriga 27/2 Sista enkäten anländer och knappas in för hand Fältstopp Väst skickas med en veckas förskjutning Fältperioden sträcker sig över 148 dagar motsv. 5 månader

Svarsfrekvenser för de nationella SOMundersökningarna 1986-2013 Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 68 70 69 66 66 67 71 70 67 65 69 69 68 67 63 67 65 66 65 63 60 63 58 59 60 57 57 53 Nationella SOM 2013 Bruttourval 17 000 Naturligt bortfall 1 127 Nettourval 15 873 Antal vägrare/ej anträffade 7 456 Antal svarande 8 406 Papper 7 772 Webb 634 Svarsfrekvens Brutto 49% Svarsfrekvens Netto 53%

OPINIONSSKIFTE HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Opinionsklimatet 2013 Några nyckelindikatorer Vänster-högeridentifikation Svenska folket bedömer ekonomin Svenska folket oroar sig Svenska folkets dagordning

50 IDEOLOGISK VÄNSTER-HÖGERIDENTIFIKATION 45 40 35 30 34 33 35 34 Höger Vänster Procent 25 20 15 10 5 0 Kommentar: Personer som ej besvarat frågan ingår ej i analysen. De utgör omkring 3 5 procent av svarspersonerna genom åren. Fem svarsalternativ: klart till vänster; något till vänster; varken till vänster eller till höger; något till höger; klart till höger. Frågeformulering: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013

Svenska folket bedömer ekonomin Utvecklingen av den egna ekonomin Utvecklingen av Sveriges ekonomi Utsikter för den egna ekonomin Utsikter för den svenska ekonomin

100 90 BEDÖMNING AV UTVECKLINGEN AV DEN EGNA EKONOMIN 1986-2013 80 70 60 Procent 50 40 30 20 10 24 17 24 18 Förbättrats Försämrats 0 Kommentar: Kommentar: Alla svarande i SOM-studierna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013 Frågeformulering: Enligt din uppfattning, har din egen ekonomi under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats?

100 90 BEDÖMNING AV UTVECKLINGEN FÖR SVERIGES EKONOMI 1986-2013 80 70 60 Procent 50 40 30 20 31 20 27 Försämrats 10 11 Förbättrats 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Alla svarande i SOM-undersökningarna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013 Frågeformulering: Enligt din uppfattning, har den svenska ekonomin under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats?

100 90 BEDÖMNING AV UTSIKTERNA FÖR DEN EGNA EKONOMIN DE KOMMANDE 12 MÅNADERNA 80 70 Procent 60 50 40 47 30 20 10 0 8 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 21 18 Förbättras Försämras Kommentar: Alla svarande i SOM-undersökningarna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013 Frågeformulering: Hur tror du att ekonomin kommer att förändras under de kommande 12 månaderna?

100 90 80 70 BEDÖMNING AV UTSIKTERNA FÖR SVERIGES EKONOMI DE KOMMANDE 12 MÅN 76 60 Procent 50 40 30 20 10 0 26 Försämras 14 Förbättras 7 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Alla svarande i SOM-undersökningarna ingår i procentbasen Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013 Frågeformulering: Hur tror du att ekonomin kommer att förändras under de kommande 12 månaderna? Den svenska ekonomin

Svenska folket oroar sig Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? (andel mycket oroande )

80 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR 70 60 56 50 Procent 40 40 35 Stor arbetslöshet 30 20 19 Ekonomisk kris 10 0 Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1991-2013

80 70 72 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR 60 50 51 Miljöförstöring Procent 40 30 38 44 Förändringar i jordens klimat 20 10 0 Kommentar: Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013

80 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR 70 65 60 50 Procent 40 45 37 Organiserad brottslighet 30 29 Terrorism 20 10 0 År Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013

80 VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR 70 60 50 Procent 40 30 20 38 25 33 28 Sociala klyftor Ökat antal flyktingar 10 0 Kommentar: Fyra svarsalternativ: mycket oroande; ganska oroande; inte särskilt oroande; inte alls oroande. Resultaten avser dem som svarat mycket oroande bland dem som besvarat frågan. Över åren har ca 20 problem inkluderats växelvis. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande? År Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1993-2013

50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 49 46 44 40 Sammanfattning av svensk samhällsoro 2013 38 36 35 32 30 29 29 28 28 26 23 23 Mer oroande än 2012 Mindre oroande än 2012 Oförändrat Ej tidigare mätt 21 20 19 19 13 13 12

Befolkningens dagordning 2013 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

70 VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEM SOM-2013 (1-3) ARBETSMARKNAD, SKOLAN OCH SJUKVÅRDEN 60 50 Procent 40 30 20 24 28 Sjukvården 17 Arbetsmarknad 33 30 12 10 0 Utbildning Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013 Frågeformulering: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

70 VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEMEN SOM-2013 (4-6) INTEGRATION, ÄLDREFRÅGOR OCH SOCIALA FRÅGOR 60 50 Procent 40 30 Äldrefrågor Integration 20 10 14 10 7 Sociala frågor 22 17 14 0 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013 Frågeformulering: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

Andel som nämner integration/immigration som en viktig fråga eller samhällsproblem bland samtliga och i grupper med olika inställning till flyktingmottagning 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 2013 34 30 20 22 21 1718 14 12 6 8 9 Samtliga Restriktiva Neutrala Generösa

70 60 61 VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEMEN SOM-2013 (7-9) MILJÖ, EKONOMI OCH LAG OCH ORDNING 50 Miljö 40 Ekonomi 30 20 22 Lag och ordning 10 8 13 7 0 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2013 Frågeformulering: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

0 5 10 15 20 25 30 35 Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region Infrastruktur Styrelseskick/politik Svensk utrikespolitik EU och internationella frågor Moral/etik Ideologi Systemmissbruk Jordbruk/naturbruksfrågor Demografiska frågor Näringsliv Medier Kultur/Fritid/Idrott Övriga sakfrågor n=8406 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 3 3 3 4 4 7 7 14 13 17 22 28 30 33 % som nämner problem/fråga i respektive kategori Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem

Befolkningens dagordning: Ålder 0 10 20 30 40 50 60 Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region 5 5 5 4 8 2 4 6 4 3 3 7 2 3 2 15 16 13 11 14 10 20 32 29 31 32 31 31 % som nämner problem/fråga i respektive kategori 16-29 år 65-85 år

Befolkningens dagordning: Kön 0 10 20 30 40 50 60 Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region 5 7 6 2 6 4 4 3 2 3 3 3 3 9 14 14 15 13 14 19 20 23 25 25 33 33 35 33 % som nämner problem/fråga i respektive kategori Män Kvinnor

Befolkningens dagordning: Utbildning 0 10 20 30 40 50 60 Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region 9 7 4 9 8 6 3 5 4 4 2 3 1 5 1 5 12 16 18 20 28 23 30 30 25 26 37 40 Låg utbildning Hög utbildning % som nämner problem/fråga i respektive kategori

Befolkningens dagordning: Ideologi 0 10 20 30 40 50 60 Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region 4 4 4 4 4 5 3 6 2 1 8 8 8 9 9 19 17 15 18 12 30 31 31 30 29 31 30 40 Klart till vänster Klart till höger % som nämner problem/fråga i respektive kategori

Befolkningens dagordning: Partisympati Arbetsmarknad Utbildning Sjukvård Integration/immigration Äldrefrågor Sociala frågor/problem Miljö/energi Ekonomi Lag och ordning Familjepolitik Bostäder/byggnadsfrågor Skatter Demokrati/rättigheter Offentlig service/kommun/region 0 10 20 30 40 50 60 4 3 4 2 2 4 2 3 2 1 3 1 5 5 5 6 9 10 11 11 9 10 15 16 16 18 21 20 24 31 33 32 29 26 23 34 39 61 S M SD % som nämner problem/fråga i respektive kategori

Viktiga samhällsproblem 2013 Tio-i-topp-listan 1. Arbetsmarknad (33 procent -5) (1) 2. Utbildning (30 procent +6) (2) 3. Sjukvård (28 procent +5) (3) 4. Integration/immigration (22 procent +2) (4) 5. Äldrefrågor (17 procent +1) (5) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem 6. Sociala frågor/problem (14 procent +/-0) (6) 7. Miljö/energi (13 procent -1) (7) 8. Ekonomi (7 procent -4) (8) 9. Lag och ordning (7 procent +/-0) (9) 10.Familjepolitik (4 procent +/-0) (10) Andel som nämnt ett problem som förts till respektive kategori Rangplacering 2012

FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL

Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Konsistens och standards Öppenhet Kontext

Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse ) Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )

Varför förtroende? Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit

Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende

Förtroendet för samhällsinstitutioner 2013 (procent och balansmått) Samhällsinstitution Mycket stort Ganska stort Varken/ eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans Sjukvården 12 51 22 11 4 100 +48 Universitet/högskolor 8 47 38 5 2 100 +48 Polisen 8 47 28 12 5 100 +38 Riksbanken 9 39 41 9 2 100 +37 Radio/TV 6 43 39 9 3 100 +37 Domstolarna 8 38 34 14 6 100 +26 Grundskolan 5 37 38 16 4 100 +22 FN 7 35 37 14 7 100 +21 Riksdagen 5 30 43 15 7 100 +13 Regeringen 7 33 31 18 11 100 +11 Svenska kyrkan 5 25 42 15 13 100 +2 Kungahuset 9 23 37 15 16 100 +1 Dagspressen 2 24 45 21 8 100-3 De fackliga org 3 24 41 21 11 100-5 Försvaret 4 19 47 20 10 100-7 Storföretagen 2 20 48 22 8 100-8 Bankerna 4 24 35 25 12 100-9 De politiska partierna 1 17 50 23 9 100-14 Kommunstyrelserna 1 18 47 25 9 100-15 EU-kommissionen 2 15 47 22 14 100-19 Europaparlamentet 2 15 47 21 15 100-19 Kommentar: Antalet svarspersoner varierar mellan 4 795 och 4 875. Analysen bygger på de editioner av SOM 2013 (Riks-SOM 1, 2 och 3) där frågan ställdes i sin helhet. Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan fem och sju procent för de olika institutionerna. Förtroendebalansen kan gå mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och 100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013.

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2013 (förtroendebalans) förtroendebalans 100 90 80 70 68 60 50 40 30 47 Sjukvården 48 48 Universitet/ högskolor 20 10 23 22 Grundskolan 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

100 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2013 förtroendebalans 80 60 40 41 20 0 13 12 2 1-7 Svenska kyrkan Kungahuset Försvaret -20-40 -60-80 -100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2013 förtroendebalans 100 80 60 62 40 46 37 Riksbanken 20 7 0-20 -7-5 -8-9 De fackl org Storföretagen Bankerna -40-60 -80-100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2013 förtroendebalans 100 80 60 40 36 20 0-20 -40 33-31 -39 13 11-14 -15 Riksdagen Regeringen De politiska partierna Kommunstyrelserna -60-80 -100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

100 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2013 förtroendebalans 80 60 40 20 24 21 FN 0-20 -40-40 -42-19 -19 EUkommissionen EUparlamentet -60-80 -100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Vinnare och förlorare 2010 2013 (balansmått) Samhällsinstitution 2010 2011 2012 2013 2010 2013 De fackliga organisationerna -18-15 -7-5 +13 Svenska kyrkan +1 +1 +6 +2 +1 Universitet/högskolor +49 +41 +48 +48-1 Dagspressen -1-5 -1-3 -2 FN +25 +16 +26 +21-4 Försvaret -3-2 -1-7 -4 Radio/TV +44 +41 +40 +37-7 Grundskolan +29 +27 +25 +22-7 Europaparlamentet -12-19 -25-19 -7 Sjukvården +57 +59 +48 +48-9 Storföretagen +2-4 -5-8 -10 EU-kommissionen -9-22 -22-19 -10 Riksbanken +49 +38 +36 +37-12 Domstolarna +38 +37 +29 +26-12 Polisen +51 +45 +39 +38-13 De politiska partierna +1-10 -10-14 -15 Riksdagen +29 +20 +21 +13-16 Kommunstyrelserna +2-3 -2-15 -17 Kungahuset +19 +4 +5 +1-18 Bankerna +13 +2-9 -9-22 Regeringen +34 +24 +19 +11-23 Genomsnitt +19 +13 +12 +10-9

Vad har störst betydelse för vad 2013? Vänster-högerinställning Regeringen, storföretagen, fackliga organsationer och kungahuset Utbildning Universiteten, regeringen, domstolarna och riksdagen Ålder Universiteten, försvaret, Europainstitutionerna och radio-tv Kön Polisen, bankerna, Europainstitutionerna och Svenska kyrkan

Största polariseringen (procentdifferens) Vänster-högersjälvplacering Regeringen (höger) 49 De fackliga organisationerna (vänster) 34 Storföretagen (höger) 22 Kungahuset (höger) 21 Riksbanken (höger) 19 Riksdagen (höger) 16 Genomsnitt 12 procentenheter

Förtroende för regering och riksdag 2005 2013 självplacering vänster respektive höger procent 90 80 74 79 74 75 70 60 50 40 30 20 10 39 33 19 8 38 35 34 32 60 58 44 37 28 25 14 13 47 29 20 58 38 29 51 34 22 53 34 23 68 47 31 19 Höger, regeringen Höger, riksdagen Vänster, riksdagen Vänster, regeringen 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Vad ligger i människors förtroende? 1. Egen grundsyn 2. Erfarenhet/berördhet 3. Opinionen/medierna

Grundsyn: korrelationer mellan institutionsförtroende och tillit till andra människor, 2013 Domstolarna Riksdagen De politiska partierna Riksbanken Sjukvården Kommunstyrelserna Polisen FN Regeringen EU-kommissionen Universitet/högskolor Radio-tv Dagspressen Europaparlamentet Grundskolan Svenska kyrkan De fackliga organisationerna Storföretagen Försvaret Bankerna Kungahuset 0,14 0,11 0,11 0,09 0,29 0,29 0,26 0,25 0,22 0,22 0,21 0,21 0,21 0,20 0,19 0,19 0,19 0,19 0,18 0,18 0,18 Anm: Produktmomentkorrelationer. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013.

Erfarenhet/berördhet Har barn 7 15 år Förtroende för grundskolan Stort Varken eller Litet Ja 59 27 14 Nej 39 40 21 Förtroende för de fackliga organisationerna Stort Varken eller Litet Ej fackligt ansluten 20 43 37 Fackligt ansluten 36 39 25 Fackliga uppdrag 61 28 11

Betydelsen av medierna Förenklat antagande: Större uppmärksamhet medför ofta mera negativ rapportering Hypotes: Större uppmärksamhet minskat förtroende Test på fem institutioner i ett medium (DN) under ca 20 år: Utfall i linje med hypotesen skäl att analysera vidare

Korta slutsatser Viss försvagning i samhällsförtroendet mellan 2012 och 2013 En allmän nedgång för de politiska institutionerna efter 2010 i linje med valårseffekten Främst utbildning och ideologi skiktar samhällsförtroende men grundsyn, berördhet och medieuppmärksamhet har stor betydelse

ORO FÖR PERSONLIG INTEGRITET PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM

Förklaringsfaktorer till oro vid användning Egen erfarenhet av internet och olika digitala applikationer Personliga karaktäristika som kön, ålder och utbildning Allmän tendens till oro och tillit Politisk orientering En mer generell syn på övervakning

Graden av oro vid användning av olika digitala applikationer (procent totalt och bland användare) Söker information på internet (bland användare) Använder e-post (bland användare) Använder sociala medier (bland användare) Använder betalkort på internet Mycket oroad Ganska oroad Inte särskilt oroad Inte alls oroad Inte aktuellt (bland användare) Använder mobiltelefon (bland användare) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

80 Användningsområden på internet, 2005-2013 (procent minst någon gång i veckan) Använt e-post; 76 Sökt fakta/information; 76 70 60 50 Använt sociala medier; 50 40 Gjort bankärenden; 42 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Köpt varor/tjänster; 4

Oro i relation till användning (korrelation: Pearson s r) Sökt information Använt e-post Använt sociala medier Beställt varor eller tjänster Använt mobil Oroad när man: söker information använder e-post använder sociala medier använder betalkort använder mobil

Oro i relation till användning (korrelation: Pearson s r) Sökt information Använt e-post Använt sociala medier Beställt varor eller tjänster Använt mobil Oroad när man: söker information -,06 ** -,08 ** använder e-post -,06 ** -,09 ** använder sociala medier använder betalkort använder mobil -,06 * -,08 ** -,08 ** -,09 ** -,05 **

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på internetvanor (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Oroad när använder e-post Alla Använder internet flera gånger i veckan eller dagligen Använder internet någon gång i veckan Använder internet mer sällan Oroad när söker information 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på sociala nätverksvanor (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Oroad när använder e-post Alla Lägger ut eller kommenterar i sociala medier varje dag Lägger ut eller kommenterar i sociala medier varje vecka Lägger aldrig ut eller kommenterar i sociala medier Oroad när söker information 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på kön (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla Kvinnor Män Oroad när använder e-post Oroad när söker information 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på ålder (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Oroad när använder e-post Oroad när söker information 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på utbildning (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Oroad när använder e-post Alla Låg utbildning Medellåg Medelhög Hög utbildning Oroad när söker information 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på politisk orientering (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla Politiskt till vänster Varken vänster eller höger Politiskt till höger Oroad när använder e-post Oroad när söker information 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på mellanmänsklig tillit (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Oroad när använder sociala medier Alla Låg tillit till andra människor Varken låg eller hög Hög tillit till andra människor Oroad när använder e-post Oroad när söker information 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Oro vid användning av digitala applikationer beroende på synen på dataövervakning (andel mycket eller ganska oroade) Oroad när använder mobiltelefon Oro när använder betalkort Alla Oroad när använder sociala medier Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige bör alltid kunna användas Oroad när använder e-post Oroad när söker information Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige bör kunna användas i undantagsfall Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige bör aldrig kunna användas 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Slutsatser: Ju mer specifika applikationer, desto mer upplevd oro Ju mer personligt, desto mer oro Det kan finnas en förhandling mellan oro och nytta, där nyttan går segrande ur striden t.ex. vid e-post och informationssökning Mellanmänsklig tillit och internetvana är mycket betydelsefulla för den upplevda oron Utbildning av medborgare är helt nödvändig så att vi kan förhålla oss klokt till oro; vara oroliga när det är befogat och ha en trygg digital användning utan onödig oro

SVENSK ÖVERVAKNINGSOPINION HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Våld kan endast mötas med våld. Om den demokratiska staten vill bestå, måste den med alla medel försvara sig mot våldsangrepp och har därmed icke brutit något mot sina egna principer Alf Ross (1948) Varför demokrati s 169.

Det övervakade folket Att mäta tvångsmedelsopinionen

Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Kameraövervakning av offentliga platser Balans alltid-aldrig +43 +58 +55

Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Telefonavlyssning Balans alltid-aldrig +18 +12 +5

Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Post- och paketkontroll Balans alltid-aldrig +13 +4 +14

Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige Balans alltid-aldrig -3-12

Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Åsiktsregistrering Balans alltid-aldrig -38-47 -50

Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Förbud mot möten och demonstrationer Balans alltid-aldrig -30-41 -54

Metoder som bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet: Censur i press, radio och TV Balans alltid-aldrig -46-57 -59

Tvångsmedelsopinionen % bör aldrig kunna användas 70 60 50 46 55 63 64 59 54 1. censur 2. mötesförbud 3. åsiktsregistrering 40 39 30 20 21 24 4. övervakning av tele- och datatrafik 10 0 11 10 4 2 2002 2008 2013 5. post/paketkontroll 6. telefonavlyssning 7. kameraövervakning

PARTIKRIS GISSUR Ó ERLINGSSON Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet

Minns ni tongångarna på 1990-talet? Till exempel Temanummer Statsvetenskaplig tidskrift (1995): Partiernas kris SNS Demokratirådsrapport (2000) Demokrati utan partier Ställde frågan: Håller partiernas kris på att utvecklas till en kris för hela demokratin? Demokratiutredningen (SOU 2001:1) Frågan om partikris på agendan i ett par olika avseenden Oron vid 90-talets slut berättigad av minst tre skäl

Inte konstigt (1): Stora medlemsförluster Demokratirådets rapport (2000) - Rejäla medlemsförluster på väldigt kort tid - Enkel framräkning: medlemmarna helt borta 2013!

Inte konstigt (2): Rekryteringsproblem Gidlund & Möller (1999) Demokratins trotjänare. SOU 1999:30 Hur var tillgången på personer som var villiga att ställa upp vid nomineringarna till kommunfullmäktige inför valet? Andel som svarade: - ej fullt tillräckligt + klart otillräckligt Alltså: Stigande problem att hitta folk som vill ta på sig uppdrag

Inte konstigt (3): Förtroenderas (t.o.m. -98 ) Se: Valundersökningarna Partierna är bara intresserade av folks röster, inte av deras åsikter Andel som tar avstånd, dvs. svarar "delvis motsatt åsikt" eller "helt motsatt åsikt".

Vad har då hänt sedan slutet på 90-talet? Visserligen fortsatta medlemsförluster Men i avtagande takt; och sedan 2005/2006 rätt stabilt Till och med svag tillväxt! (se Hjertqvist 2013) Studier av uppdragsvillighet - inte upprepats Men: verkar i vart fall inte blivit enklare (Karlsson & Lundmark 2011; SOU 2012:30 Vital demokrati) Tilltron till partierna då? Bett SOM upprepa Demokratirådets (2000) frågebatteri Identiska frågor (inte ställts av SOM sedan 1999)

Hur fungerar partierna? (Balansmått) Hur fungerar partierna när det gäller att Ta ansvar för svåra och långsiktiga beslut? Ge medlemmarna inflytande över partiets politik? Ta fram lämpliga personer till förtroendeuppdrag Föra fram medborgarnas krav och önskemål 1999-44 - 44-40 - 37 2013 Förändring, balansmått - 27 + 17-22 + 22-24 + 16-20 + 17

Förstärker intrycket från tidigare studier: ökat förtroende! (Valundersökningarna)

Slutsatser? Partierna har det besvärligt i vissa avseenden Svårigheter att hitta uppdragsvilliga kandidater, tror vi Inte superattraktiva för presumtiva medlemmar men hyfsat i ett par andra ingen jättekris, ändå? Medlemstappet planat ut och t o m ökat lite grand Hyggligt ekonomiskt starka pga partistödet (Hjertqvist 2013) (Relativ) förtroendemässig uppryckning Representativa valdemokratins dagsform, ändå OK? Övergång från Masspartier & folkrörelsedemokrati till Professionella kampanjpartier & konkurrensdemokrati Stör det verkligen medborgarna så mycket? Jämför Esaiasson med flera (2011)

Förtroende (1999 vs 2013) Bra Dåligt Vet ej Ta ansvar 21 65 14 Ge medl 13 57 30 Få fram 21 61 18 Föra fram 24 61 15 Bra Dåligt Vet ej 26 54 20 17 37 44 30 45 25 29 48 23

Dräneringen av medlemmar avstannat (2007/2008) och t.o.m. vänt litet Från: Hjertqvist, O. (2013). De politiska partiernas bidragsberoende.

Ställda inför idealtypen valdemokrati och idealtypen deltagardemokrati majoriteten väljer valdemokratin, och i ökande grad så. Från Esaiasson, Gilljam & Persson (2011). Medborgarnas demokratiuppdattningar, i Lycksalighetens ö. (SOM-institutet)

Dagens program

Dagens program

VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON

Medborgarroller och offentlig sektor Väljare Brukare Offentlig sektor Skattebetalare Anställd

Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn 1986 2013 (procent) 70 60 56 50 40 37 47 Andel som motsätter sig en minskning av den offentliga sektorn 30 32 20 10 18 19 Andel som vill minska den offentliga sektorn 0 Kommentar: De svarande fick ta ställning till förslaget Minska den offentliga sektorn med svarsalternativen Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Värdena för 1998-2006 avser den politikinriktade undersökningen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 2013.

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn och partisympati 1986 2013 (balansmått) 100 80 68 80 V MP 60 57 S 40 25 47 SD C 20 17 12 FP KD 0-20 -6-13 4-7 M NYD FI -40-32 -54-60 -80-100 Kommentar: De svarande fick ta ställning till förslaget Minska den offentliga sektorn med svarsalternativen Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen dåligt förslag minus andelen bra förslag. Partisympati avser bästa parti generellt. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 2013.

Svenska folkets inställning till skatter 1994 2013 (balansmått) 60 50 Sänka skatterna 53 40 30 20 10 0 Höja skatterna hellre än att minska den offentliga servicen 15-3 33 Höja kommunal/landstingsskatten hellre än att minska den offentliga servicen 38 +3-10 -20-30 -40-50 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Balansmåttet avser andelen som anser att det är ett bra eller mycket bra förslag minus andelen som anser att det är ett dåligt eller mycket dåligt förslag. Andelen som inte tagit ställning till förslagen utgör andelen vet ej.

Svenska folkets inställning till förslag om privatisering av offentlig verksamhet 1987 2013 (balansmått) 50 40 30 20 10 0 9-4 2-10 -20-30 -17-21 -24-6 -28-33 -40-50 -60-43 -46-51 -49 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Bedriva mer av sjukvården i privatregi Öka antalet privatskolor Överföra statlig affärsverksamhet tex Telia/Televerket i privata händer Låta privata företag svara för äldreomsorg Satsa mer på friskolor Förhindra företag med vinstsyfte att driva aktutsjukhus/sjukhus fr.o.m. 2004 Fortsätta driva vattenverk i offentlig regi Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. Andelen som inte tagit ställning till respektive förslag utgöra andelen vet ej. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag, men för stopplagen och vattenförsörjning är positiv övervikt lika med negativ till privatisering.

Partisympati och förslag om förändring av den offentliga sektorns gränser, Sverige 2013 (balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Bedriva mer av sjukvården i privat regi -82-56 -44-6 +5-14 -2-32 -33 Satsa mer på friskolor -83-58 -56-22 -40-2 -20-41 -43 Förhindra företag med vinstsyfte att driva sjukhus +91 +74 +64 +35 +33 +26 +12 +54 +49

Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige och Västsverige 2012-2013 (procent) 100 90 80 70 42 47 40 51 Mycket bra förslag 60 Ganska bra förslag 50 40 20 22 22 17 Varken bra eller dåligt förslag Ganska dåligt förslag 30 20 10 0 18 Sverige 2012 (balansmått +46) 16 8 10 8 7 8 9 5 7 4 2 2 1 Sverige 2013 Västsverige 2012 (balansmått +56) (balansmått +43) 17 17 Västsverige 2013 (balansmått +54) Mycket dåligt förslag Ingen uppfattning Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag.

Olika förslag om Vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 2013, (procent) 100 Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg Vinstutdelning ska vara tillåtet inom skattefinansierad vård, skola och omsorg 5 Begränsa vårdföretagens möjligheter att ta ut vinster från verksamheten 90 10 80 70 60 47 20 47 Mycket bra förslag Ganska bra förslag 50 24 Varken bra eller dåligt förslag 40 22 24 Ganska dåligt förslag 30 20 10 0 16 40 16 8 7 5 2 1 4 2 Formulär 4 (balansmått +56) Formulär 5 (balansmått -49) Fomulär 2 (balansmått +60) Mycket dåligt förslag Ingen uppfattning Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag.

Partisympati och förslaget Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 2013 (procent och balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Bra förslag 90 78 72 62 61 51 62 61 69 Varken eller 5 12 19 19 15 27 18 20 16 Dåligt förslag 4 8 8 19 23 16 19 16 13 Ingen åsikt 1 2 1 0 1 6 1 3 2 Summa procent 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Balansmått +86 +70 +64 +43 +38 +35 +43 +45 +56 Antal svarande 91 461 179 (32) 85 49 403 120 1588

Inställningen till vinstutdelning bland brukare och nära anhöriga till brukare av offentlig och privat skola och sjukvård i Sverige 2013 (procent) Kommunal skola Friskola Offentlig vårdcentral Privat vård-central /läkare Brukare: Bra 66 63 71 68 Varken eller 19 19 17 17 Dåligt 14 18 11 14 Vet ej 1 0 1 1 Summa 100 100 100 100 Antal svar 133 (38) 922 476 Anhörig: Bra 69 63 67 65 Varken eller 19 24 18 18 Dåligt 11 13 14 16 Vet ej 1 0 1 1 Summa 100 100 100 100 Antal svar 582 185 394 274

Partisympati och olika förslag om vinstutdelning i företag inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 2013 (procent och balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Företag ska som idag själva bestämma om vinstutdelning Det mesta av vinsten ska återinvesteras i verksamheten och endast en mindre del ska få delas ut 2 4 2 19 11 4 15 5 7 9 20 29 42 43 39 43 29 30 Vinster ska endast få återinvesteras i verksamheten Vinstutdelning ska inte tillåtas 34 37 46 16 25 27 21 29 30 49 26 12 10 13 12 12 21 20 Ingen uppfattning 6 13 11 13 8 18 9 16 13 Summa procent 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal svarande 90 441 175 (31) 85 49 402 116 1554

Hur viktigt anser du att det är med valfrihet mellan olika servicegivare inom: (procent) 100 90 80 70 33 32 37 40 Mycket viktigt 60 50 40 30 20 10 0 35 35 36 34 11 13 13 11 7 9 8 7 14 11 6 8 Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Ingen uppfattning

Partisympati och vikten av valfrihet inom skola, Sverige 2013 (procent) V S MP C FP KD M SD Totalt Mycket viktigt Ganska viktigt 15 26 30 22 36 27 40 35 32 26 33 35 55 46 44 40 32 35 Inte särskilt viktigt 21 15 19 10 7 8 10 14 13 Inte alls viktigt Ingen uppfattning 26 12 9 0 4 8 4 6 9 12 14 7 13 7 13 6 13 11 Summa procent 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal svarande 92 445 176 (31) 85 48 399 114 1556

Inställningen till valfrihet bland brukare och nära anhöriga till brukare av offentlig och privat skola och sjukvård i Sverige 2013 (procent) Brukare: Kommunal skola Friskola Offentlig vårdcentral Privat vårdcentral /läkare Mycket viktig 39 46 37 40 Ganska viktig 38 35 37 38 Inte särskilt viktig 8 5 13 11 Inte alls viktig 9 3 8 7 Ingen uppfattning 6 11 5 4 Summa procent 100 100 100 100 Antal svar 129 (37) 907 476 Anhörig: Mycket viktig 35 38 38 38 Ganska viktig 37 39 36 37 Inte särskilt viktig 14 12 12 14 Inte alls viktig 8 6 9 7 Ingen uppfattning 6 5 5 4 Summa procent 100 100 100 100 Antal svar 576 185 394 271

Förslaget att vinstutdelning inte ska tillåtas och vikten av valfrihet inom skolan, Sverige 2013 (procent) Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Ingen uppfattning Totalt Mycket bra 43 40 62 83 46 48 Ganska bra 20 29 21 8 22 22 Varken eller 18 19 7 7 22 17 Ganska dåligt 12 9 5 1 5 8 Mycket dåligt 7 3 5 1 5 5 Summa procent 100 100 100 100 100 100 Antal svarande 482 542 202 131 161 1518

Förslag: det ska finnas tillgång till vinstdrivande företag inom skattefinansierad vård, skola och omsorg vid sidan av kommun och landsting/region, Sverige 2013 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 6 15 16 16 31 16 Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt Ganska dåligt förslag Mycket dåligt förslag Ingen uppfattning

Förslag: det ska finnas tillgång till icke-vinstdrivande organisationer inom skattefinansierad vård, skola och omsorg vid sidan av kommun och landsting/region, Sverige 2013 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 22 32 19 4 4 19 Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt Ganska dåligt förslag Mycket dåligt förslag Ingen uppfattning

Partisympati och förslaget att det ska finnas tillgång till icke-vinstdrivande organisationer inom skattefinansierad vård, skola och omsorg vid sidan av kommun och landsting/region, Sverige 2013 (procent och balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Mycket bra 26 18 25 20 41 31 21 17 22 Ganska bra 28 31 35 33 32 35 35 30 32 Varken eller 18 21 19 30 10 14 21 22 19 Ganska dåligt 8 3 4 0 1 2 4 4 4 Mycket dåligt 11 5 3 3 2 4 4 4 4 Ingen uppfattning 9 22 14 14 14 14 15 23 19 Summa procent 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Balansmått +35 +41 +53 +50 +70 +60 +48 +39 +46 Antal svarande 90 447 177 (30) 84 49 399 115 1557

Sammanfattning Ökat stöd för den offentliga sektorn Minskat stöd för skattesänkningar Ökad kritik mot privatiseringar Nej till vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg Ja till valfrihet inom barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg Ja till ideella organisationer/andra icke-vinstdrivande organisationer

VÄLFÄRDSOPINION MARIA OSKARSON

Socialförsäkringar för alla? Maria.Oskarson@pol.gu.se

Socialförsäkringarna i Sverige Ryggrad i den svenska välfärdsmodellen Säkerhetsnät när vi inte har förvärvsinkomst De-kommodifiering Sjukförsäkring, pensioner, A-kassa, föräldraförsäkring, arbetsskadeförsäkring Generell logik inkomstbortfallsprincipen Generella försäkringar för bred legitimitet Socialförsäkringarna ger centrala incitament för arbetsmarknadsdeltagande

Omdebatterade Successivt sänkta ersättningsnivåer (takbelopp, indexering) Valrörelsen 2006 Arbetslinjen Skärpta kvalifikationskrav Sänkta nivåer / jobbskatteavdrag Avtalsförsäkringar & privata tilläggsförsäkringar Otydlighet

SOM: Hur nöjd är du med sjukförsäkringen/ pensionssystemet / A-kassan Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Ingen uppfattning 2004 (1700 svarande) 2008 (2300 svarande) 2012 (1500 svarande) 2013 ( 1600 svarande)

Bedömningar av socialförsäkringarna 2013 Pensionssystemet Sjukförsäkringen A-kassan Mycket nöjd 2 2,6 1,6 Ganska nöjd 14,5 15,1 10,5 Varken nöjd eller missnöjd 24,8 25,7 22,5 Ganska missnöjd 19,9 15,6 12,9 Mycket missnöjd 14,7 9,7 10,2 Ingen uppfattning 23,5 31,3 42,2 Total 100,0 100,0 100,0 Antal 1595 1586 1584 I de fortsatta analyserna utesluts ingen uppfattning ur procentbasen

% mycket + ganska nöjda Andel nöjda (mycket + ganska) med socialförsäkringarna 2004-2013 30 25 20 15 10 5 0 2004 2008 2012 2013 pensionerna sjukförsäkringarna a-kassa

% mycket + ganska missnöjda Andel missnöjda (mycket+ ganska) med socialförsäkringarna 2004-2013 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2004 2008 2012 2013 pensionerna sjukförsäkringarna a-kassa

Opinionsbalans nöjda-missnöjda Opinionsbalans 2014-2013 5 0-5 pensionerna sjukförsäkringarna a-kassa -10-15 -20 2004 2008 2012 2013

För vem är socialförsäkringarna en trygghet? Social position Ideologisk position Hyp 1: Medelklassen har blivit missnöjd då de inte får inkomstersättning Hyp 2: De med mest utsatt socio-ekonomisk position är missnöjda då de inte kommer i åtnjutande av dem Hyp 3: Missnöjet handlar inte alls om egenintresse utan om ideologi Oskarson: Attityder till socialförsäkringarna SOM-seminariet 2014

Opinionsbalans Arbetsmarknadsstatus 10% 0% -10% -20% -30% -40% -50% -60% pension sjukförsäkring a-kassa Ingen uppfattning är inte med i procentbasen

Opinionsbalans Inkomst 5% 0% -5% -10% -15% -20% -25% -30% -35% max 14 999 15 000-24999 25000-34999 35000+ pension sjukförsäkring a-kassa Ingen uppfattning är inte med i procentbasen

Opinionsbalans Hur man bedömer sannolikheten för att den egna levnadsstandarden ska öka under kommande 10 år. 0-10 Mycket sannolikt Ganska sannolikt Ganska osannolikt Mycket osannolikt -20-30 -40-50 -60 Ingen uppfattning är inte med i procentbasen Pension Sjukförsäkring A-kassa

Opinionsbalans VH-position 20% 10% 0% -10% -20% -30% -40% -50% -60% Klart till vänster Något till vänster Varken till vänster eller till höger Något till höger pension sjukförsäkring a-kassa Klart till höger Ingen uppfattning är inte med i procentbasen

Opinionsbalans Inställning offentlig sektor 10 0-10 -20-30 -40 Bra minska offsekt Dåligt minska off sekt -50 pension sjukförsäkring A-kassa Ingen uppfattning är inte med i procentbasen

Partisympati (opinionsbalans) pension Sjukförsäkring a-kassa Vänsterpartiet -55-50 -53 Socialdemokraterna -19-10 -20 Centerpartiet -14 +50 +23 Folkpartiet -13 +6 +11 Moderaterna -9 +3-3 Kristdemokraterna -5-3 -21 Miljöpartiet -40-17 -15 Sverigedemokraterna -38-30 -37 Ingen uppfattning är inte med i procentbasen

Övervägande missnöje med socialförsäkringarna, men många har ingen uppfattning Något minskat missnöje med sjukförsäkringarna och A- kassan, men ökat avseende pensionerna Missnöjet visst samband med social position Missnöjet tydligt samband med ideologi Missnöjet hänger samman med generell inställning till offentlig sektor & välfärdsstaten

NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING

Nyhetsinteraktion på webben tar sociala medier över nyhetsfunktionen i takt med att betalväggarna blir fler?

Mediernas traditionella funktioner Informera om vad som händer i samhället Granska makten Fungera som forum för debatt mellan och inom grupper

Blir betalväggarna/premiumtjänsterna alltfler? De allra flesta morgontidningar har redan eller kommer att sätta upp betalväggar/premiumtjänster under 2014 Aftonbladets lägger allt mer material inom ramen för sin Plustjänst men antalet prenumeranter är relativt få: cirka 125.000 fullbetalande helåret 2013 Exempelvis SVT och Omni har inga betalväggar/premiumtjänster

Typer av betalväggar för dagspress Totalmodellen: sajten är i princip stängd för dem som inte prenumererar, utom för händelsenyheter och notiser Frekvensmodellen: man får ta del av ett begränsat antal artiklar gratis, sedan börjar det kosta pengar Plusmodellen: det mesta materialet är öppet, men det finns en del som kräver inloggning Mest intressant? Konverteringsgrad

Potentialen för nyhetsinteraktion online, 2013 (procent) Andel som regelbundet är online 80 Andel som regelbundet använder sociala medier Andel som regelbundet läser kvällstidningar online Andel som regelbundet läser morgontidningar online 20 34 44 0 20 40 60 80 100 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013 Kommentar: Med regelbundet avses för online och sociala medier flera gånger i veckan, för kvälls- och morgontidningar minst 3 dagar i veckan.

Andel som delar nyheter, bland befolkningen respektive bland dem som är aktiva på sociala medier, 2013 (procent) Något innehåll Kultur Nöje Debatt Politik/ekonomi Olyckor/brott Sport 33 60 Minst någon gång bland dem som använder sociala medier regelbundet Minst någon gång bland befolkningen som helhet Livsstil Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013 0 50 100

10 texter med mest interaktion* någonsin 8 kommer från dagspress 1 kommer från ett magasin 1 kommer från annat än medieorganisation * Delningar, gillande, kommenterande på Facebook (Källa: Emanuel Karlstens blogg)

En ny slags opinionsledare? 67 procent av befolkningen har aldrig delat en nyhet 33 procent av befolkningen har åtminstone någon gång delat en nyhet i sociala medier 12 procent av befolkningen har delat nyheter i sociala medier flera gånger Kan den dryga tiondelen av befolkningen karaktäriseras som opinionsledare och visionärer?

Nyhetsdelare i förhållande till ickedelare Medelålder: 44 år (ickedelare: 56 år) Ingen skillnad män-kvinnor Högre utbildning än ickedelarna Mer politiskt intresserade än ickedelarna Inga direkta geografiska skillnader Tar del av medier i traditionella plattformar i lägre utsträckning än ickedelarna Tar del av medier online i högre utsträckning än ickedelarna Är mer sociala än ickedelarna Tveksamt svar: skillnader finns, men de är inte precis revolutionerande

Åter till frågan om huruvida sociala medier tar över nyhetsfunktionen

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Konsumtionen av de flesta andra medier är stabil 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Dagstidning på papper Lokala nyheter i tv Riksnyheter i SVT1 Nättidning Riksnyheter i TV4 Ekot 0 Källa: Den nationella SOM-undersökningen respektive år.

Ett nytt digitalt gränsland Vilka funktioner kan tas över av sociala medier? Information Granskning Kommunikation Vem har resurserna att skapa ett nyhetsflöde som är trovärdigt? Vilka alternativa röster får möjlighet att växa fram? Slutsats: sociala medier tar inte över nyhetsfunktionen, men kompletterar de traditionella medierna

Tack för att ni har lyssnat! Ingela Wadbring Mittuniversitetet Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap Telefon 070-333 27 16 Mejl: ingela.wadbrin@miun.se

EUROPAOPINIONEN LINDA BERG

Europaopinionen extra intressant år 2014! 25 maj Val till: Europaparlamentet (20 svenska ledamöter ska utses) 14 september Val till: Sveriges riksdag Landsting/region Kommun

Tillbakablick sedan 1990-talet 14 november är det 20 år sedan folkomröstningen om medlemskap i EU! Från en krisperiod till en annan EU har förändrats under dessa två decennier - Från 15 till 28 medlemsstater - Europaparlamentet har mer makt (ordinarie lagstiftningsförfarandet) - Fler politikområden som beslutas gemensamt inom EU (ökat med varje nytt fördrag) och även svenska folkets inställning till EU har förändrats

procent Åsikt om svenskt medlemskap i EU, 1991 2013 100 90 80 70 60 Folkomröstning 1994 Sveriges första ordförandeskap 2001 För Emot Ingen uppfattning Krisens effekter mer påtagliga 50 40 30 20 46 44 34 28/28 20 10 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Vilka är i huvudsak för medlemskapet i EU? procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 47 24 Män mer än kvinnor Högutbildade Högt förtroende Politiskt intresserade Mer till höger politiskt Storstadsbor Elitgrupper antas ha mest att vinna Men även geografiska skillnader: Sydsverige (Skåne & Blekinge) mer än Norrland Syd Norr 53 33 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Men inte bara egenintresse spelar roll även kulturella förklaringar - identitet Flernivåidentifikation och åsikt om det svenska EU-medlemskapet För Mot Ingen åsikt summa Icke-identifierare 58 27 15 100 Främst subnationella 54 21 25 100 Alla inhemska 57 27 16 100 Främst nationella 60 22 18 100 Främst Europa 79 8 13 100 Alla nivåer lika 76 12 12 100 Totalt 65 18 16 100 Källa: Svenska Europaparlamentsvalsundersökningen 2009, Valforskningsinstitutet

Men - bland alla grupper finner vi en nedgång efter 2010 Påverkan av krisen Likaså när vi formulerar frågor annorlunda, t.ex. allmän inställning till EU 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 37 34 28 Allmän inställning till EU Positiv Negativ 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 31 Finner vi samma mönster i hela EU?

EU Politiskt förtroende för EU, nationellt parlament och nationell regering 2004-2012, EU27 Sedan en mer kraftig nedgång i förtroende för EU Nationellt parlament Nationell regering Först en liten nedgång för nationellt politiskt förtroende

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 54 Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Svagt övervikt för bra förslag 2009 Dåligt förslag 16 12 73 Bra förslag

Slutsatser EU-opinionen har förändrats mycket sedan 1995 Överlag negativ under 1990-talet Ökande positiv inställning under 2000-talet Vissa grupper stadigt mest positiva (män, högutbildade, politiskt intresserade, höger & storstadsbor) MEN: krisen får opinionen att bli mer negativ särskilt svenskarnas åsikter om euron!

MORGONTIDNINGSLÄSNINGENS FÖRTJÄNSTER JONAS OHLSSON

Detta har hänt Ökad konkurrens om läsarnas tid och pengar Ökad konkurrens på reklammarknaden Redaktionella neddragningar Konsekvenser Tecken på ökade informationsklyftor i samhället Risk för mindre systematisk nyhetsbevakning? Dagspressen allt viktigare för det lokala nyhetsflödet

Två frågor 1. Hur hänger läsning av den lokala morgontidningen samman med användning av andra nyhetsmedier? 2. Vilken betydelse har en regelbunden tidningskonsumtion i ett lokaldemokratiskt perspektiv? Intresse för lokal politik Förtroende för hemkommunens politiker Bedömning de lokala politikernas prestationer Underlag: den regionala SOM-undersökningen i Västsverige 2013

Tidningsläsning i olika grupper, Västra Götaland 2013 (procent) Lokal-tidni ng Nationell tidning Gratistidning Kvällstidning Ingen tidning Samtliga 56 2 7 13 22 Man 59 3 7 13 19 Kvinna 54 2 7 13 24 16 29 år 33 4 7 21 36 65 85 år 72 1 5 6 16 Arbetarhem 48 1 9 17 25 Högre tjänstem. hem 68 7 3 7 16 Liten hemkommun 50 2 3 18 28 Medelstor hemkommun 67 1 4 10 18 Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013

Lokala tv- och radionyheter: ett substitut för lokaltidningen? Lokala tv-/radionyheter Hög Medel Låg Lokaltidningsläsning Hög 36 13 7 Medel 7 6 4 Låg 10 7 9 Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013

Tidningsläsning och intresse för politik på olika nivåer (procent intresserade) Politisk nivå: Samtliga Lokaltidningsläsare Övriga Diff. EU 48 54 41 +13 Sverige 73 78 66 +12 Regionalt 55 63 45 +18 Hemkommunen 63 72 50 +22 Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013

Tidningsläsning och förtroende för hemkommunens politiker (procent) Samtliga Lokaltidningsläsare Övriga Diff. Stort förtroende 18 20 15 +5 Varken stort eller litet 30 31 27 +4 Litet förtroende 36 38 35 +3 Ingen uppfattning 16 11 23-12 Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013

Tidningsläsning och värdering av kommunstyrelsens arbete (procent) Samtliga Lokaltidningsläsare Övriga Diff. Bra arbete 25 27 21 +6 Varken bra eller dåligt 28 31 25 +6 Dåligt arbete 29 31 28 +3 Ingen uppfattning 18 11 26-15 Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013

Vad påverkar förmågan att ta ställning? Självständiga effekter av olika bakgrundsfaktorer Förtroende för hemkommunens politiker Värdering av kommunstyrelsens arbete Intresse för kommunpolitik JA JA Ålder JA JA Utbildningsnivå JA JA Lokala morgontidningen JA JA Lokala tv- och radionyheter NEJ NEJ Kommunstorlek (ja) (ja) Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013

Slutsatser 1. Den lokala nyhetsanvändningen tydligt socialt och demografiskt skiktad 2. Tidningsläsningen ofta del i ett bredare nyhetsintag 3. Lokalpressens läsare är mer politiskt intresserade: i synnerhet när det gäller regional och kommunal politik 4. Tidningsläsning föder medvetenhet: Tydligt samband mellan exponering för lokalpressens journalistik och förmåga att kunna värdera lokalpolitikernas prestationer.

BETYG PÅ REGERINGEN SÖREN HOLMBERG

1986 1987 1988 1989 1990 1992 1993 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Svenska folket bedömer regeringens arbete Fråga: Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift? Fem svarsalternativ: mycket bra; ganska bra; varken bra eller dåligt; ganska dåligt; mycket dåligt. 70 60 50 40 30 20 10 0 bra 54 53 49 30 17 16 12 dåligt 30 53 18 43 28 47 26 38 28 42 22 41 24 33 27 33 28 32 29 40 17 44 17 36 35 30 24 24 23 34 32 47 34 33 21 58 15 50 19 46 22 bra 40 26 dåligt S-regering B-regering S-regering B-regering Kommentar: Resultaten visar andel svarande som angett mycket eller ganska bra respektive dåligt. Procentbasen utgörs av samtliga svarande i SOM-undersökningen. Observera att åren 1991, 1994 och 2006 ägde det rum ett regeringsskifte mitt i undersökningsperioden för SOM-undersökningarna, därför är mätresultaten de åren inte jämförbara. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 2013.

Bedömningen av regeringens arbete bland olika partiers sympatisörer Bra Betygsbalans 100 80 M 71 60 FP 49 C 46 40 KD 44 88 65 57 57 82 92 83 81 80 83 78 70 81 78 76 59 74 63 /63 57 M FP/KD C Dåligt 20 0-20 -40-60 -80 MP -25 S -34 SD -41 V -61 1-9 -25-44 20-2 -4-31 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Samtliga +1 +26 +43 +31 +24 +14 Kommentar: Resultaten kommer från SOM-undersökningarna. Betygsbalansen visar andelen som tycker regeringen sköter sin uppgift bra minus andelen som tycker att regeringen sköter sin uppgift dåligt. Samtliga personer som deltar i respektive års SOM-studie ingår i procentbasen. 6-6 -11-61 4-8 -15-68 -8-18 -24-61 MP S SD V

AVSLUTNING HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Sugen på mer från SOM? Vetenskapsfestivalen 9 maj 19:30 Skiftande medielandskap : Vilka partier klarar fyraprocentspärren? : Vem kommenterar på nätet? : Kulturvanor i förändring : Europaopinionen inför EUparlamentsvalet : Svenska folkets framtidstro Pressträff för boken Mittfåra & Marginal 24 juni 09:30 Lycka : Partiledarpopularitet : Alkoholopinion : E-böcker : Lycka : TV-reklam : Korruption : Sverigedemokraterna : Civilsamhället Seminarium i Almedalen 30 juni 12:00 Biblioteket Om 2013 års SOM-undersökningar : Energiopinionen : Forskningsförtroende : Försvarsopinionen : Svensk tolerans Arbetsrapporter Förtroende för myndigheter : Partiernas väljare : Svenska folkets åsikter i sakfrågor

SOM-institutets hemsida SOM-institutet på sociala medier @SOMinstitutet #somgu