Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Vad finns att berätta om denna rapport?

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

2.1 Miljöproblem Försurning

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

ELFISKE I EMÅNS VATTENSYSTEM

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Vad finns att berätta om denna rapport?

Elprovfiske i Kalmar län En sammanställning av resultat

Åtgärdsområde 138 Målenån

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Regional åtgärdsplan för biologisk återställning i kalkade vatten i Kalmar län Meddelande 2007:04

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

UTVÄRDERING AV KALKNINGENS EFFEKTER I MÅLVATTEN- DRAG I KRONOBERGS LÄN. LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN , Meddelande 2017:03

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR ELFISKE I KALMAR LÄN Meddelande 2006:03

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkningar i Emån, Mörrumsån och Svartån

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten

Lilla Å (Mynningen-Musån)

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

ÄLVDALENS KOMMUN - INNEHÅLL ROTNEN...1 UPPDJUSÅN...15

Bedömning av miljökvalitet i rinnande vatten för fisk och bottenfauna: hur representativa är våra provtagningslokaler?

Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Kalkning och bottenfauna

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Kalkningar i Gnosjö kommun

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Fisksamhällen i kalkade IKEU-vattendrag och okalkade referensvattendrag

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2017

Rapport 2017:27. Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Åtgärdsområde 010 Bolån

Elprovfiske Undersökning av 25 lokaler i Kalmar län

Elfiske i Kalmar län 2009

Elfiske i Kalmar län 2008

Kalkningar i Habo och Mullsjö kommuner Måluppfyllelse och effekter En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Bottenfauna i Kalmar län Meddelande 2004:09

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

KALKNING AV SJÖAR OCH VATTENDRAG I KRONOBERGS LÄN. LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN , Meddelande 2015:04

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

Kalkspridningsplan för Anråse å

Elfiske i Emåns vattensystem 2004

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Huvudåtgärdsområde 001 Nissans övre del

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

KALKNING AV SJÖAR OCH VATTENDRAG i Kronobergs län

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Elfiske i Jönköpings kommun 2016

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Projektområde Fängsjön

Miljöövervakning av stormusslor, Delprogram inom Regional miljöövervakning

Kalkspridningsplan för Grössbyån

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012

Meddelande nr 2016:09. Kalkningar i Lagan och Helgeå Utvärdering av måluppfyllelse och effekter

Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010

Kalkplan Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten. En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län. Meddelande 2002:42

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Elfiskeundersökningar i Kalmar län 2017

Ulf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

Åtgärdsområde:Hagbyån

Transkript:

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Kalkning i Kalmar län 38 åtgärdsområde 11 vilande 13 målsjöar, 14 km 2 varav 15 vilande 38 målvattendrag, 295 km varav 3 vilande Målsjöar Målvattendrag Pågående Vilande Kommun Avrinningsområde Tätort

Slutsatser Identifiering av problemområden Saknar biologisk effektuppföljning Revidering av provtagningspunkter Kalkning har gett avsedd effekt i majoriteten av länets målvattendrag Fortsatt vilande eller neddragning av kalkning (25% av målvattendragen)

Effektuppföljning i målvattendrag i Kalmar län Tillräcklig biologisk data för statistisk utvärdering i 82 % (31 av 38) av målvattendragen 3 st provtagningar av en enskild parameter på samma lokal senare än 25

Vattenkemisk provtagning vid högflöden Riskeboån, godkänt år; 26. Korta flödestoppar svårt att pricka rätt. I detta fall 11 dagar per år som haft flöde över halva årsmax.

Måluppfyllelse i målvattendragen i Kalmar län 19 % (6/31) Stensjöbäcken, MV7 Virserumsån, MV12 Sällevadsån Övre, MV5 Ljungbyån, MV23 Bruatorpsån, MV27 Snärjebäcken, MV22

Icke godkänd måluppfyllelse Snärjebäcken MV22

Snärjebäcken MV22

Snärjebäcken MV22 Inget elfiske

Snärjebäcken MV22 Sjöfattigt Kalkning högt upp i systemet biflöden med otillräcklig buffring Nya våtmarkskalkningar

Bruatorpsån MV27 Bruatorpsån, MV27

Bruatorpsån MV27

Bruatorpsån MV23 Elfiske 1997 och 2; ingen öring funnen

Jämförelser mellan kalkade och okalkade vattendrag i Kalmar län Elfiskedata från perioden före kalkstart saknas i målvattendragen för kalkning i Kalmar län. Brist på data från okalkade referensvatten En jämförande analys över hur väl de kalkade vattendragen överensstämmer med okalkade kan dock genomföras i syfte att utvärdera huruvida genomförda kalkningsåtgärder gett önskvärd effekt

Finns det någon skillnad mellan kalkade och okalkade vattendrag i Kalmar län med avseende på nyrekrytering av öring? Lokal Kalkpåverkan n (Elfisken) Sällevadsån Kalkad 27 6 (n) Elfiskelokaler År Kalkstart 199-213 1987 Pauliströmsån Okalkad 3 4 Nötån Kalkad 5 7 Morån Okalkad 55 5 Gårdvedaån Kalkad 7 5 Silverån Okalkad 7 5 Lillån Kalkad 5 2 Stångån Okalkad 3 3 Alsterån Kalkad 42 2 Virån Okalkad 21 1 1986-214 1992-214 1987 1995-214 1985-214 1985 1984-29 23-213 1987 1987-27 1993-215 1984 1991-215 Större sannolikhet för att inte hitta nyrekrytering av öring i kalkade vatten

Individtätheter av årsungar av öring i kalkade respektive okalkade vattendrag i Kalmar län I analysen användes resultat från 15 elfisken från okalkade lokaler och 136 från kalkningspåverkade lokaler med fungerande öring reproduktion Inga skillnader i individtäthet av årsungar av öring mellan kalkade och okalkade vattendrag (RB ANOVA, F =.1, p>.5). I Kalmar län saknas elfiskedata före kalkstart, vilket sannolikt förklarar avsaknaden av tydliga effekter av kalkningen. Slutsats: genomförda kalkningsåtgärder gett önskvärd effekt i de undersökta vattendragen.

Observerade artantal under elfiske i kalkade respektive okalkade vatten i Kalmar län Jämförelse mellan 15 elfisken från okalkade lokaler och från 157 kalkade lokaler. Resultatet visar på att det påträffade artantalet vid elfiske är signifikant högre i kalkade jämfört med okalkade vatten (Kruskal-Wallis test, ƛ 2 = 4.8, df =1, p =.28). Norrbyströmmen.se

Finns det några skillnader i bottenfaunaindex mellan kalkade och okalkade vattendrag? 28 okalkade provlokaler vs 29 kalkade lokaler Lokal Kalkpåverkan Bottenfaunaprovtagningar (n) År Pauliströmsån Nej 6 29-214 Morån Nej 7 26-214 Virån Nej 15 27-215 Nötån Ja 4 27-214 Emån Ja 11 27-214 Sällevadsån Ja 5 27-214 Gårdvedaån Ja 9 27-214 ASPT signifikant högre i kalkade vatten! Skiljer ca 1% Aquanord.se

Utveckling av flodpärlmussla i Kalmar län 1986-215 Sällevadsån nedre Sällevadsån övre Nötån Täthet (individer/m 2 ) 12 1 8 6 4 2 1986 25 212 Täthet (individer/m 2 ) 12 1 8 6 4 2 1986 1999 26 212 * Täthet (individer/m 2 ) 12 1 8 6 4 2 1986 1999 25 211 * Täthet (individer/m 2 ) 12 1 8 6 4 2 Pauliströmsån 1986 1999 24 29 Täthet (individer/m 2 ) 12 1 8 6 4 2 Lillån * 1986 1999 28 215

Utveckling av flodpärlmussla i Kalmar län 1986-215 Sällevadsån Nedre Sällevadsån Övre Nötån Frekvens 1 8 6 4 2 1986 Frekvens 1 8 6 4 2 1986 Frekvens 1 8 6 4 2 1986 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 Fler 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 Fler Frekvens 1 8 6 4 2 26 Längd (mm) Frekvens 12 1 8 6 4 2 26 Längd (mm) Frekvens 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 Fler 1 8 6 4 2 211 Längd (mm) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 Fler Längd (mm) Längd (mm) Längd (mm)

Tack för att ni lyssnade!