Polismyndigheten i Stockholms län 2002-03-06 Utvecklingsavdelning Forsknings- och Utvecklingsenheten Stefan Holgersson En rapport om: Att köpa sig fri från böter och körkortsingripanden
INNEHÅLL 1. BAKGRUND, PROBLEMOMRÅDE OCH SYFTE MED RAPPORTEN... 3 2. TEKNIKEN... 4 2.1 LASERSTÖRARE... 4 2.2 RADARVARNARE... 6 3. FÖRBUD MOT VISSA RADAR- OCH LASERINSTRUMENT... 7 3.1 FÖRBUD MOT ÖVERLÅTELSE (FÖRSÄLJNING)... 7 3.2 FÖRBUD MOT INNEHAV... 9 3.3 PROBLEMETS OMFATTNING... 11 4.0 LÖSNINGSFÖRSLAG... 12 REFERENSER... 13 KÄLLMATERIAL... 13 ÖVRIGA KÄLLOR... 13 BILAGA 1 - LASERTECH... 15 BILAGA 2 - BLINDER... 16 BILAGA 3 K40... 17 BILAGA 4 RADARVARNARE... 18 Stefan Holgersson Forsknings- och Utvecklingsenheten 08-401 00 87 2
1. Bakgrund, problemområde och syfte med rapporten Under 2000 dödades 600 personer i trafiken, drygt 4000 skadades allvarligt (Vägverket, 2001) Det finns ett mål att minska antal döda och skadade i trafiken och ett viktigt medel för att uppnå denna målsättning är att få ner medelhastigheten, där hastighetsövervakning fyller en viktig funktion. För hög hastighet är den vanligaste orsaken till dödsfall i trafiken (Vägverket, 2002). Hastighetsövervakning bedrivs till största delen genom användande av laserinstrument, dessutom har man börjat använda sig av fast monterade kameror. Dessa använder sig av radar för att mäta hastigheten. Effekten av automatisk hastighetsövervakning har visat sig god (Vägverket, 2000). Användandet av radarvarnare och laserstörare minskar dock möjligheten att få ner medelhastigheten. Enligt trafikpoliser har man återigen börjat anträffa radarvarnare i fordon, vilka minskar effekten av den automatiska hastighetsövervakningen. Med en fungerade laserstörare går det inte att mäta hastigheten med ett laserinstrument. Man kan genom att använda sig av radarvarnare och laserstörare därigenom köpa sig fri från böter och körkortsingripanden för hastighetsöverträdelser. Nuvarande lagstiftning beträffande radarvarnare och laserstörare är otillräcklig och denna rapport kommer att exemplifiera problemet och presentera lösningsförslag. 3
2. Tekniken En laserstörare innehåller normalt 8-10 lysdioder som sänder ut ett infrarött ljus. Ljuset stör ut laserinstrument och förhindrar att bilens hastighet och avstånd kan mätas upp. Ljuset kan inte uppfattas av det mänskliga ögat. Samtidigt med störningen brukar en ljudsignal uppmärksamma föraren på att hans bil belyses av ett laserinstrument (Polismyndigheten Stockholms län, 2001). En radarvarnare är konstruerad för att ta emot och behandla elektromagnetiska vågor från radarhastighetsmätare för vägtrafik. En ljud- eller ljussignal gör föraren uppmärksam på radarhastighetsmätare (Polismyndigheten i Stockholms län, 2002)). 2.1 Laserstörare På den svenska marknaden förekommer främst tre olika fabrikat: Lasertech, Blinder och K 40. - Lasertech är en mycket enkel konstruktion, den såldes på bilmässor och bl.a. Svenska Rallyt 1998. Priset varierar från 1500 till 3500 kronor. Laserstörare av fabrikat Lasertech 4
- Blinder är en helkapslad metallkonstruktion som är försedd med en lins. Blinders äldre medell heter M-06. Deras senaste modell heter M-10 och är invändigt försedd med två fotoceller som tänder det infraröda ljuset när den belyses med ett laserinstrument. Blinder levererar sina störare parvis. Fabriken rekommenderar att man moterar bägge störarna framtill för att få bäst effekt. Blinder kostar cirka 3500 kronor. Laserstörare av fabrikat Blinder - K 40 består av en lång plastkonstruktion som ska placeras under eller över registreringsskylten. Konstruktionen skall se ut att ingå som en del av skyltens ram. Plastkonstruktionen är förberedd för att sågas av till lämplig bredd. Även K 40 har de senaste åren försett sina störare med fotoceller för att spara på lysdiodernas effekt. K 40 kostar cirka 3500 kronor. 5
Laserstörare av fabrikat K40 2.2 Radarvarnare Enligt trafikpoliser har radarvarnare varit borta från svenska vägar under flera år, sannolikt på grund av att den svenska polisen i liten utsträckning har använt sig av radar de senaste åren. Den senaste tiden har dock radarvarnare åter börjat påträffas i fordon, förmodligen beroende på de nya kameraskåpen, som använder sig av elektromagnetiska vågor. Radarvarnare (Cobra) som tagits i beslag i december 2001 6
3. Förbud mot vissa radar- och laserinstrument Ur Lag (1988:15) om förbud mot vissa radar- och laserinstrument: 2 Radarvarnare, laservarnare eller laserstörare får inte tillverkas, innehas, överlåtas eller användas. Ej heller får annan anordning som är så konstruerad att den kan ta emot elektromagnetiska vågor från en radarhastighetsmätare eller en laserhastighetsmätare eller sända elektromagnetiska vågor till en laserhastighetsmätare användas i ett fordon för detta ändamål. Lag (1998:1622) 3 Den som uppsåtligen bryter mot 2 skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:1622) 4 En radarvarnare, en laservarnare, en laserstörare eller annan anordning som varit föremål för brott enligt denna lag skall förklaras förverkad. Lag (1998:1622) 3.1 Förbud mot överlåtelse (försäljning) Det är förbjudet att sälja laserstörare. Trots detta marknadsförs produkter som stör funktionen hos laserhastighetsmätare för vägtrafik. Ett sätt är att göra reklam för produkten, med tillägget att den inte får säljas i Sverige. (Alfakom, 2002) Ett annat sätt är att marknadsföra produkten som garageöppnare med tillägget: OBS! Får inte användas för att störa ut polisens laserpistol Det finns vanligtvis en tydlig instruktion att produkten bör monteras så nära nummerskylten som möjligt för bästa möjliga funktion och att sändare och mottagare säljs separat. 7
För att komma åt ovanstående information (Vanman, 2002) är det produktens funktion som laserstörare som fokuseras: LASERTECH 2002 Laserstörare info 8
3.2 Förbud mot innehav Det är inte ovanligt att förare/bilägare när polisen påträffat en laserstörare uppger att det är en garageöppnare och att man inte kände till dess funktion: att den skickar ut elektromagnetiska vågor som stör funktionen hos en laserhastighetsmätare. I samband med att laserstörarna förbjöds skickade en leverantör ut information till kunder att man klarar sig från böter om man uppger att man inte känner till att anordningen skickar ut elektromagnetiska vågor som kunde störa funktionen hos laserhastighetsmätare. På internet (Trafikjuristen, 2002) framgår på ett tydligt sätt att det måste vara bevisat att bilisten avsiktligt innehaft och använt anordningen som laserstörare. Enligt 3 i Lagen om förbud mot vissa radar- och laserinstrument är brottet uppsåtligt och åklagaren måste bevisa att ett uppsåt föreligger, vilket i vissa fall varit problematiskt. I ett ärende i Göteborg (2000) uppgav bilförare att han inte kände till att anordningen var att betrakta som en laserstörare. Han hade använt den som garageöppnare. Tingsrätten ogillade åtalet och framförde i domskälen: Det får anses utrett att två i beslag tagna anordningar, som funnits anbringade på fronten till bilen ifråga, stört polisens laser när bilen passerade polisens hastighetskontroll med laserhastighetsmätare på Andréegatan. Det är således fråga om en anordning som är konstruerad så att den med elektromagnetiska vågor stör funktionen hos en laserhastighetsmätare för vägtrafik. Vissa av NN:s uppgifter är sådana att sanningshalten måste ifrågasättas. Tingsrätten finner emellertid genom den av åklagaren åberopade bevisningen inte styrkt att NN uppsåtligen innehaft och använt de på bilen anbringade anordningarna som laserstörare. Åtalet skall därför lämnas utan bifall.. Motala Tingsrätt (1999) fann i ett mål att: Det är i och för sig tillåtet att ha en garageöppnare av aktuellt slag monterat på ett fordon även om anordningen kan störa en laserhastighetsmätare. Den av åklagaren åberopade bestämmelsen förbjuder en sådan störande anordning endast under förutsättning att anordningen användes i fordonet just för ändamålet att störa en laserhastighetsmätare. I förevarande fall är inte styrkt att garageöppnaren används i fordonet för detta ändamål. Ägaren av fordonet som stoppades i närheten av Motala blev ett år senare stoppad i Örebro. Han berättade att han monterat instrumenten någon gång under 1998. Avsikten var att använda dem som garageöppnare i sitt hem. I början av 1999 lånade en av hans anställda bilen och stannades av polis i närheten av Motala. Han fick därmed kännedom om att instrumenten kan störa polisens hastighetskontroller med laser. Det väcktes dock inget åtal mot honom och instrumenten blev inte förverkade. Han antog därför att han hade rätt att även fortsättningsvis använda instrumenten. Örebro tingsrätt (2001) fann att: Innehav av laserstörare är förbjudet endast under förutsättning att anordningen användes i fordonet just för ändamålet att störa en laserhastighetsmätare. I målet är inte styrkt att anordningen använts för detta ändamål. Åtalet skall därför ogillas. 9
Handens Tingsrätt (2000) gjorde följande bedömning i ett annat ärende: I ärenden framgår att NN:s sambo under hösten 1999 talat om för NN att han skulle montera en garageöppnare på bilen. Hon vet inte om han gjorde det. När hon fick veta att bilen stoppats frågade hon sin sambo vad det var frågan om. Han svarade då att det inte var en laserstörare utan en garageöppnare samt att den inte fungerade.... Av den tekniska utredningen framgår till en början att det aktuella föremålet är en laserstörare i lagens mening. Ansvar för innehav av laserstörare förutsätter att NN har haft uppsåt till innehavet... Mot NN:s förnekande anser följaktligen inte tingsrätten att det är styrkt att hon uppsåtligen har innehaft laserstöraren. Åtalet skall därför ogillas. SKL (2001) tar i ett sakkunnigutlåtande upp frågan om garageöppnare som fungerar som laserstörare: Vissa laserstörare påstås ibland utgöra garageportsöppnare eller liknande. De skulle i princip gå att använda som mycket enkla garageportsöppnare om passande mottagare funnes. De passar dock inte bra till detta ändamål eftersom det infraröda ljuset de sänder ut inte är kodat, som det är i vanliga infraröda fjärrkontroller. Detta medför att alla föremål som sänder ut infrarött ljus, exempelvis tevefjärrkontroller, sannolikt skulle kunna öppna en sådan garageport. Dessutom är laserstörarna normalt inkopplade så att de sänder ut ett kontinuerligt ljus så länge bilens tändning är på. Eftersom laserstörarna dessutom inte gör någon skillnad på stänga eller öppna skulle en eventuellt styrd garageport därför troligen öppna och stänga okontrollerbart så länge bilens tändning är på. Det finns garageöppnare vars syfte just är att öppna garageportar, se t.ex. Crawford (2002). Dessa garageöppnare har en knapp för att kontrollera stängning och öppning av dörr och en individuell kod som gör att vem som helst med en fjärrkontroll inte kan öppna dörren till garaget. En sådan garageöppnare förvaras vanligtvis löst inne i bilen eller på t.ex. en nyckelring och inte i anslutning till registreringsskylten, som är fallet med laserstörararna. En normal garageöppnare som kan öppna och stänga garagedörrar med hjälp av en individuell kod, utan att omöjliggöra polisens hastighetsmätningar med laserhastighetsmätare. 10
3.3 Problemets omfattning Polisen i Södertörn uppskattar att det finns tusentals bilar på de svenska vägarna med laserstörare (Polismyndigheten i Stockholms län, 2001). Till grund för denna uppskattning ligger att ett fåtal yttre tjänstgörande personal i Södertörn har tagit ett åttiotal laserstörare. Det finns ett flertal företag som säljer laserstörare. Ett av dessa företag, ett norskt företag, uppger på sin hemsida att man de senaste åren sålt närmare 500 laserstörare (Topgear, 2002). År 2001 skickades 51 1 misstänkta laserstörare till SKL för analys. En och samma polis hade hittat 47 av dessa, d.v.s. över 90% av de totala antalet laserstörare i Sverige som skickats till SKL för analys (Övriga: Trafikpolisen i Solna två, polisen i Örebro en och polisen i Halmstad en). Straffet för att inneha laserstörare är lågt, vilket kan vara en av orsakerna att polispersonal inte fäster någon större vikt vid att upptäcka laserstörare. Straffet att inneha laserstörare, 1200 kronor, är ej direkt avskräckande jämfört med böter för en hastighetsöverträdelse. Utrustningen kan dock beslagtas och förverkas, men är enligt den polis som tagit drygt 90% av laserstörarna i Sverige under 2001 som skickats till SKL, inte något som avskräcker. Det beror dels på att vissa företag gärna betalar för att försäljare m.fl. skall få behålla körkort, dels att privatpersoner med god ekonomi ser det som ett enkelt sätt att köpa sig fri från körkortsingripanden. 1 Av SKL angivet antal inkomna begäranden om analyser. Ett fåtal polismyndigheter tog enstaka laserstörare under 2001 som inte skickades till SKL. 11
4.0 Lösningsförslag Följande lagförändringar föreslås: I Lag (1988:15) om förbud mot vissa radar- och laserinstrument: 3 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 2 skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:1622). I Körkortslag (Ändring 1999:878): Återkallelse av körkort 3 3. om körkortshavaren brutit mot lagen (SFS 1988:15) om förbud mot vissa radar- och laserinstrument och tidigare gjort sig skyldig till brott enligt den lagen eller om körkortshavaren genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn, 12
Referenser Källmaterial Alfakom (2002), http://home.swipnet.se/alfakom/bilel.htm, 2002-02-27 Crawford (2002), http://www.crawfordgarageportar.se/fjarrstyrconsul.htm, 2002-03-03 Göteborgs Tingsrätt (2000), Mål nummer B 4792-00 Handens Tingsrätt (2000), Mål nr B 2954-00 Motala Tingsrätt (1999), Mål nummer B 837-99 Polismyndighet i Stockholms län (2001), Trafikgruppen 7OTR, Södertörn, Information till trafikgrupperna i Stockholm län. Laserstörare, ett sätt att köpa sig fri från böter och körkortsingripande, januari 2001 Polismyndigheten i Stockholms län (2002), Ärende 0201-K 6546-02 SFS (1998:1622) Lag (1988:15) om förbud mot vissa radar- och laserinstrument. SKL (2001), Sakkunnighetsutlåtande, Diarienummer K10159-01 Topgear (2002), http://www.topgear.no/tgs2.htm, 2002-02-27 Trafikjuristen (2002), www.trafikjuristen.se, 2002-02-27 Vanman (2002), www.vanman.se, 2002-02-27 Vägverket (2000), Ett ögonblick.., Pressmeddelande 2000-11-06, Vägverket Vägverket (2001), Fakta om vägverket, vägar och trafik, Publikation 2001:32, Vägverket Vägverket (2002), Nollvision Från idé till handling, http://www.vv.se/nollvis/ nollvisionen.pdf, 2002-02-27 Örebro tingsrätt, Mål nummer B 1221-00 Övriga källor Bengt Lind, Trafikpolisen, Södertörn, Polismyndigheten Stockholms län, 2002-01-14 Åke Henriksson, Trafikpolisen, Södertörn, Polismyndigheten i Stockholms län, ett flertal ggr från 2002-01-14-2002-03-03 Tomas Eriksson, SKL, Linköping, 2002-01-15 13
Göran Gustavsson, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Östergötlands län, 2002-01-15 Jörgen Ingårda, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Södermanlands län, 2002-01-15 Bertil Karlsson, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Kalmar län, 2002-01-16 Hans Benediktusson, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Hallands län, 2002-01-16 Bernt Larsson, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Örebro län, 2002-01-16 Bert Hag, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Dalarna, 2002-01-17 Rolf Andersson, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Blekinge län, 2002-01-17 Lars-Göran Nilsson, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Gävleborgs län, 2002-01-17 Stig Alstäde, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Gotlands län, 2002-01-17 Arvid Karlsson, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Jämtlands län, 2002-01-17 Conny, Stenfeldt, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Jönköpings län, 2002-01-17 Lars-Olof Johansson, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Kronobergs län, 2002-01-17 Göran Broström, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Norrbottens län, 2002-01-17 Christer Larsson, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Skåne, 2002-01-17 Göran Nordqvist, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Värmlands län, 2002-01-29 Stig Norén, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Västerbottens län, 2002-01-29 Christer Åhrman, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Uppsala län, 2002-01-29 Sven-Olof Näslund, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Västmanlands län, 2002-01-29 Reine Alexandersson, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Västernorrlands län, 2002-01-29 Lars Tonneman, Rättssekretariatet, Rikspolisstyrelsen, 2002-02-21 Carolina Olsson, kammaråklagare, 7:e åklagarkammaren, Huddinge, 2002-02-22 Martin Carlsson, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Västra Götaland, 2002-03-05 Tomas Pettersson, Trafikpolisen, Polismyndigheten i Stockholms län, 2002-03-18 14
BILAGA 1 - LASERTECH Lasertech, närbild Lasertech monterad på fordon 15
BILAGA 2 - BLINDER Blinder, närbild Blinder, monterad på fordon 16
BILAGA 3 K40 K40, närbild K40, monterad på fordon 17
BILAGA 4 RADARVARNARE Radarvarnare, närbild Radarvarnare i fordon 18