Produktiva investeringar i vattenbruk en uppföljning inom havs- och fiskeriprogrammet

Produktiva investeringar i vattenbruk en uppföljning inom havs- och fiskeriprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom havs- och fiskeriprogrammet fram till och med den 28 mars 2019 Uppföljningen är gjord av Felicia Eklund

Sammanfattning Den är den första åtgärden inom havs- och fiskeriprogrammet där pengarna tagit slut det tog bara 6 månader. Samma företag kan skicka mer än en ansökan och i detta stöd har över hälften av ansökningarna skickats in av fem företag. Mussel- och ostronodlingar både skickar fler ansökningar och har beviljats mer stöd än andra typer av odlingar, trots att det svenska vattenbruket till största del består av fiskodlingar. Två av tre ansökningar har fått ett ändringsbeslut. För många handlar det om att den sökande hört av sig om att investeringen tar längre tid än de väntat sig. Sammanlagt har de hittills slutförda investeringarna lett till att 66 anställda har gynnats av stödet, utöver medlemmar i hushållningssällskap. Rekommendationer För att sprida stödets effekt över en större del av marknaden bör Jordbruksverket införa en begränsning av antal ansökningar eller högst beviljat belopp per företag inom varje åtgärd. Det är ett fåtal företag som skickat många ansökningar för produktiva investeringar i vattenbruk, något som bekräftar mönstret från tidigare fördjupad uppföljning. Ytterligare studier bör göras på vad det beror på att mussel- och ostronodlingar skickat in betydligt fler ansökningar än andra typer av odlingar. Är denna bransch i större behov av stöd än andra odlingar, eller finns det andra orsaker? Vissa uppgifter som sökanden själva registrerat angående investeringarnas resultat bör ses över för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för framtida utvärderingar. Om stöd till produktiva investeringar i vattenbruk Med vattenbruk menar vi odling av alla slags växter och djur i vatten. Stöd till produktiva investeringar i vattenbruk har som syfte att främja ett miljömässigt hållbart och resurseffektivt vattenbruk som också är innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat (unionsprioritering 2b i havs- och fiskeriprogrammet). Stödet ges för att hjälpa företagen att utveckla större konkurrenskraft och lönsamhet. Även investeringar som förbättrar säkerhet och arbetsförhållanden hos företagen räknas hit. Stödet kan ges till aktiviteter som o ökar produktionen eller moderniserar vattenbruk o förbättrar djurens hälsa och välbefinnande (t.ex. skydd mot rovdjur) o tar bort eller motverkar slam o diversifierar vattenbruk genom kompletterande verksamhet. 2

Vattenbruksföretag kan söka stödet och stödet handläggs av länsstyrelserna runt om i landet. Företagen kan ansöka om mellan 22 000 och 1 000 000 kronor. Ibland söker andra typer av aktörer stöd inom åtgärder de inte är stödberättigade för, men samtliga som har sökt kommer i uppföljningen att kallas företag. Budgeten förbrukades på ett halvår Pengarna för produktiva investeringar i vattenbruk tog slut snabbt, det var en av de första typerna av stöd inom havs- och fiskeriprogrammet som förbrukades. Perioden då ansökningar kunde beviljas var kortare än 6 månader, se figur 1. På grund av sen programstart har det bara varit möjligt att söka stöd från mitten av november 2015 men formellt startade programperioden 2014. Stöd som söktes i april 2016 var de sista som kunde beviljas. Budgeten för produktiva investeringar i vattenbruk är drygt 19 miljoner kronor för programperioden. Figur 1 Tidslinje för ansökningar under programperioden 2014 2020, blått markerar period då det fanns pengar Sökta stöd Dubbelt så många ansökningar som genomsnittet Totalt har 86 ansökningar om stöd skickats in för produktiva investeringar i vattenbruk. Detta stöd har mer än dubbelt så många ansökningar som genomsnittet, och är havs- och fiskeriprogrammets femte mest sökta stöd. Detta trots att stödet bara var öppet för ansökningar knappt 6 månader. Inom programmet har varje typ av stöd (åtgärd) hittills i genomsnitt 35 ansökningar 1. För produktiva investeringar i vattenbruk är det 2,8 ansökningar som kommit in per beviljad ansökning. Olika typer av företag har sökt stödet. Två tredjedelar av de sökande är bolag, föreningar eller stiftelser och en fjärdedel är fysiska personer. Samtliga fysiska personer som sökt stödet är män trots att vattenbruk är en sektor med högre andel kvinnor än exempelvis fisket. Två ansökningar kommer från någon annan typ av aktör eller från okänd avsändare. Figur 2 visar antal unika sökanden per typ av sökande (varje sökande kan ha mer än en ansökan). Bolag/förening/stiftelse Fysisk person Annat eller okänt 0 5 10 15 20 25 Antal företag Figur 2 Antal unika företag som sökt stöd inom åtgärden uppdelade på typ av sökande 2 1 Två åtgärder (III.1 och VII.1) är inte en del av genomsnittet för att de är svårt att få uppgifter om dessa. 2 Tre ansökningar har okända avsändare, i figuren presenteras dessa som en okänd avsändare. 3

Antal företag Fem företag har skickat över hälften av ansökningarna Minst 30 företag har sökt stödet och majoriteten av dessa har bara skickat en ansökan. I Sverige finns det totalt 105 företag som arbetar med någon form av vattenbruk. Det är dock tillåtet för ett och samma företag att söka stöd för flera olika investeringar inom samma åtgärd vilket några företag har gjort, se tabell 1. Fem av företagen har tillsammans skickat 50 av ansökningarna vilket motsvarar 58 procent av ansökningarna. Tabell 1 Antal ansökningar per företag inom stöd till produktiva investeringar i vattenbruk Ansökningar/företag Antal företag Motsvarar antal ansökningar 1 ansökan 18 18 2 ansökningar 6 12 3 ansökningar 1 3 4 ansökningar 1 4 5 ansökningar 1 5 8 ansökningar 1 8 13 ansökningar 1 13 20 ansökningar 1 20 Okänt Okänt 3 Totalt Minst 30 86 Av de företag som sökt stöd har ungefär hälften även sökt andra typer av stöd inom havs- och fiskeriprogrammet. Av de som sökt mer än detta stöd har flest även sökt stöd för miljöinvesteringar i vattenbruk och därefter för beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter. En handfull har sökt stöd för innovationsprojekt inom vattenbruk eller saluföringsåtgärder, något som tyder på att flera företag som bedriver vattenbruk även arbetar med produktförädling. 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 Antal stödtyper Figur 3 Antal olika typer stöd som företagen sökt inom havs- och fiskeriprogrammet denna programperiod 3 Beviljade stöd Hälften av ansökningarna har fått avslag Av ansökningarna har drygt en tredjedel beviljats och hälften fått avslag, se tabell 2. Resten har fått någon annan behandling, till exempel kan de ha avbrutits för att den sökande har dragit tillbaka sin ansökan. Av de minst 30 företag som skickat in ansökningar har 15 företag beviljats stöd. 13 av dessa är mikroföretag. Fyra företag har beviljats stöd för mer än en investering, och dessa har beviljats 67 procent av pengarna. Vad de många avslagen beror på är svårt att säga men orsaken tycks ibland vara att ansökningarna är dubbletter av andra ansökningar eller att kompletteringar krävts som vi kan anta inte skickats in inom angiven tid. 3 Okända avsändare har exkluderat från figuren. 4

oktober 2015 januari 2016 maj 2016 augusti 2016 november 2016 mars 2017 juni 2017 Månader till första beslut Tabell 2 Antal ansökningar och dessas beslut uppdelat på före och efter att budgeten förbrukats Budgetens status Ansökningar Beviljade ansökningar Ansökningar med avslag Annan behandling Tillgänglig 73 31 36 6 Förbrukad 13 0 11 2 Totalt 86 31 47 8 Över ett års handläggningstid Tiden mellan att en ansökan har skickats in tills dess att länsstyrelsen fattat beslut har i genomsnitt tagit 14 månader. Figur 4 visar hur lång tid det tagit för handläggaren att fatta ett första beslut i relation till tidpunkten då ansökan skickats in. Jordbruksverket hade publicerat information på webbplatsen om att pengarna tagit slut, men trots det så skickades ytterligare några ansökningar in där den senaste skickades i januari 2019. För produktiva investeringar i vattenbruk är det dock bara 15 procent av ansökningarna skickats efter att budgeten tagit slut, vilket kan jämföras med stödet för beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter där 37 procent av ansökningarna skickades in efter det. Detta kan antingen bero på att budgeten till produktiva investeringar i vattenbruk var bland de första som tog slut, så det uppmärksammades mycket, eller på att det inom vattenbruket handlar om ungefär hälften så många sökande företag som inom beredningsstödet vilket gör det enklare att nå ut med information. 42 36 30 24 18 12 6 0 Figur 4 Tidpunkt då ansökan tagits emot och antal månader till ett första beslut 4, gråmarkerat område motsvarar period då budgeten var förbrukad Många måste förlänga tiden för investeringen Månad då ansökan skickades in I över två tredjedelar av ansökningarna med bifall har beslutet ändrats vid något tillfälle. Det handlar oftast om att den sökande har insett det kommer ta längre tid att slutföra investeringen än väntat. Orsaken kan vara hög arbetsbetalastning eller yttre omständigheter men en handfull anger att Jordbruksverket varit orsaken. Jordbruksverket kan ha fördröjt investeringar t.ex. för att andra utbetalningar blivit försenade vilket gjort att den sökande nu inte har råd att slutföra investeringen så snabbt som denne trott. En annan orsak som nämns är att ansökanssystemet inte fungerat som det skulle när de sökte stödet och de har därför uppmanats fylla i ansökan på ett annat sätt än vanligt. Detta har sedan skapat förvirring vid handläggningen. 4 En av ansökningarna saknar beslut och är därför inte med i figuren. 5

Två tredjedelar av ansökningarna i Västra Götalands län Nästan två tredjedelar av alla ansökningar har hanterats i Västra Götalands län och länet står för över hälften av de totala beviljade ansökningarna. I Västra Götalands län beviljades nästan 12 miljoner kronor vilket är 63 procent av det som beviljats totalt i landet. Detta kan jämföras med att 17 procent av Sveriges vattenbruksodlingar ligger i Västra Götaland, och vattenbruksodlingar förekommer i alla län utom tre. Dock ligger i stor sett alla mussel- och ostronodlingar i Västra Götaland. Resten av pengarna har beviljats i sju olika län och i genomsnitt har varje investering beviljats ungefär 600 000 kronor. Alla investeringar har genomförts i samma län som de sökts i. Se bilaga 1 för närmare uppdelning per län. Figur 5 Värde av totalt beviljat stöd per län (länens vatten är inkluderade i figuren) Investeringar Flest vill effektivisera eller öka produktionen Stöd till produktiva investeringar i vattenbruk kan ges för någon av fyra kategorier av investeringar: Öka produktionen eller modernisera vattenbruk, förbättra djurens hälsa och välbefinnande, ta bort eller motverka slam eller diversifiera vattenbruk genom kompletterande verksamhet. Figur 6 visar antal ansökningar som har skickats in inom respektive investeringskategori och där syns det tydligt att produktiva investeringar är den kategori som flest sökt för. 6

Antal ansökningar De allra flesta ansökningarna handlar om att investera i befintligt vattenbruk för att effektivisera eller öka produktionen. Några handlar om att göra vattenbruken mer miljövänliga och några handlar om att skydda odlingarna från rovdjur. Exempel på investeringar som har beviljats stöd är att höja syrgashalten i vattnet så att fiskarna orkar äta bättre under de varma månaderna bygga ut personalutrymmen för att klara en högre produktion göra befintligt fartyg mer miljövänligt och anpassa för musselsafari installera system för att skydda flodkräftor från både rovdjur och kräftpest. Totalt 13 ansökningar har skickats in som gäller skydd mot rovdjur. Av dessa har det i sex ansökningar markerats att de gäller produktiva investeringar i form av skydd mot rovdjur, två att det gäller djurs välbefinnande och resten har bara beskrivit rovdjursproblematiken i ansökan. För ansökningar som gäller mussel- eller ostronodlingar är ejder det främsta rovdjuret medan utter och mink beskrivs som största hotet för fiskodlingar. Det finns även några ansökningar från kräftodlingar som gäller skydd mot mink eller fåglar. 50 25 Beviljats stöd Avslag 0 Djurs hälsa och välbefinnande Kompletterande verksamheter Produktiva investeringar Slamavlägsning eller motverka slambildning Figur 6 Ansökningar som beviljats respektive fått avslag indelade på typer av investeringar Fler ansökningar gäller att odla skaldjur än fisk Figur 7 visar andel av ansökningarna med olika odlingsform och det är flest ansökningar som skickats angående mussel- och ostronodlingar. Det är också flest företag som har sökt pengar för mussel- och ostronodlingar. Det är förvånande att det är skaldjurproduktionen som dominerar ansökningarna eftersom andelen matfisk som odlas i Sverige är ungefär sex gånger så stor. Andelen av budgeten som har tilldelats olika odlingsformer är mycket lik andelarna i figuren. Odling i öppna eller slutna kassar gäller alltid odling av fisk. Vanligen är det räkor eller fisk som odlas i integrerade odlingar, akvaponier och recirkulerande odlingar. Integrerade odlingar kan vara odling av flera arter från olika delar av näringskedjan och akvaponik är att kombinera odling av vattendjur med odling av växter. 7

Andel av antal ansökningar 59% 9% 0% 12% 1% 4% 10% 5% Figur 7 Andel av ansökningarna med respektive typ av odlingsform (procent har avrundats för att summera till 100) Många vill öka sin produktion De ansökningar som uppfyller villkoren för stöd prioriteras i en urvalsprocess. Ärendena får olika poäng beroende på investeringens karaktär och bara ärenden med minst 200 av 500 poäng får stöd. Inom åtgärden produktiva investeringar i vattenbruk finns fyra urvalskriterier: vilken vattenbruksorganism investeringen gäller, hur miljövänlig den är, om investeringen höjer produktionen samt om den bidrar till något djur- och smittskydd. Se tabell 3 för indelning i högre och lägre poäng. När det gäller produktionen kan investeringen antingen få de högre poängen eller inga poäng alls, och när det gäller djur- och smittskydd finns det listor på vilka typer av skydd som ger vilka poäng. Till exempel ger investering i en avspolningsanläggning för att rengöra utrustning från parasiter (nivå 1 i tabell 3) lägre poäng än en vaccinationsmaskin (nivå 2 i tabell 3). Tabell 3. Urvalskriterier för stöd för produktiva investeringar i vattenbruk Lägre poäng Högre poäng Organism Övriga organismer Organism som tar upp näring, t.ex. alger och blötdjur Miljö Övriga investeringar Investeringen minskar näringsutsläppen Produktion Skydd Särskilda sätt att skydda mot rovdjur Investeringen höjer produktionen (i vikt) Särskilda sätt att skydda mot smitta (nivå 1) Särskilda sätt att skydda mot smitta (nivå 2) Nästan alla investeringar som beviljats pengar har fått poäng för att de höjer sin produktion i vikt. En majoritet av investeringarna får också höga poäng för att investeringen minskar näringsutsläppen. Bara ett fåtal investeringar arbetar med att skydda sina odlingar mot rovdjur eller smitta. Miljö Organism Produktion Skydd Figur 8 Fördelning av urvalspoäng för beviljade ansökningar. Inga poäng Högre poäng Något högre poäng Lägre poäng 8

Antal ansökningar I Västra Götalands län, där majoriteten av ansökningarna har hanterats, har de flesta av dem fått lika höga poäng i urvalsprocessen. Många av dessa ansökningar är från samma företag. Detta är en möjlig orsak med tanke på att vissa urvalskriterier berör vilken typ av verksamhet det gäller. Utöver dessa ansökningar är det stor spridning på hur många poäng de beviljade ansökningarna fått, se figur 9. 20 10 0 200 250 300 350 400 450 500 Urvalspoäng Figur 9. Urvalspoäng för samtliga beviljade ansökningar. 66 anställda har hittills gynnats av investeringarna Företagen har sammanlagt angett att 66 anställda har gynnats vid företagen, plus 1 000 medlemmar i hushållningssällskap. Inledningsvis nämndes det att stöd ges till investeringar i vattenbruk bland annat för att hjälpa företagen utveckla större konkurrenskraft och lönsamhet, så även det har företagen fått uppge information om. Det gäller huruvida företagens produktionsvolym, produktionsvärde och nettovinst förändrats efter investeringen. Vi har dock valt att inte redovisa resultaten av detta i nuläget. Det beror dels på att det gäller så få ärenden och dels på att resultatvärdena bör ses över för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för framtida utvärderingar. Analysen leder till flera intressanta frågor Populärt stöd speciellt för musselodlingar. Stödet för produktiva investeringar i vattenbruk har varit mycket populärt och därför förbrukats väldigt fort. På ett halvår förbrukades budgeten, vilket verkligen tyder på att det finns intresse i att investera i denna bransch. Något förvånande är att det är en övervägande andel mussel- och ostronodlingar som ansöker om och får stöd, trots att fiskodlingar producerar större delen av vattenbruksprodukterna i Sverige. Detta väcker frågor om huruvida dessa odlare är i större behov av stöd än t.ex. fiskodlare. Västra Götalands län har beviljat 63 procent av stödet och bara sju andra län har tagit del av stödet. Detta beror på att Västra Götalands län får in fler ansökningar än övriga län och konsekvensen blir att företag i Västra Götalands län får betydligt större del av stödet än företag i resten av landet. Detta hänger ihop med att företag som producerar musslor och ostron är koncentrerade i Västra Götalands län vilket är det som flest ansökningar gäller, medan fiskodlingar har en jämnare spridning över landet. Att mussel- och ostronodlingar får högre poäng än t.ex. fiskodling i urvalsprocessen tycks inte ha påverkat andelen bifallsärenden som gäller dessa organismer. Många ansökningar ändras för att genomförandet fördröjs av olika orsaker. Många av de som har beviljats stöd har fått flytta fram datumet för investeringens färdigställande. Detta beror ibland på oväntade externa faktorer men ibland också indirekt på Jordbruksverket som i tidigare exempel där ansökansystemet inte fungerat som det skulle när stödet söktes. Att ändringar 9

måste göras i redan beslutade ärenden medför ytterligare administrativ börda för både sökande och handläggare. Korrekta uppgifter är grunden för ett tillförlitligt resultat och vissa uppgifterna väcker frågor snarare än levererar svar. Speciellt i ljuset av den utvärdering som poängterat att det finns dödvikt i stöd till vattenbruket så är det viktigt att ha tillförlitlig data om förändringar i produktionsvärde och nettovinst för att följa upp utvecklingen i de företag som fått pengar. Få företag står bakom investeringarna. Fem företag har skickat över hälften av ansökningarna och fyra företag har beviljats två tredjedelar av budgeten. Risken är att detta skapat undanträngningseffekter för andra företag när pengarna snabbt tog slut. Kanske hade en större del av marknaden kunnat ta del av stödet om det funnits begränsningar för hur mycket pengar ett företag kan ta del av per typ av stöd. Med tanke på att en nyligen genomförd utvärdering visar på att det finns dödvikt inom vattenbruket så kan man fråga sig om dödviktsförlusten blir större när samma företag tar del av en stor del av stödet. Utvärdering av resultatet av stödet kan försvåras både med tanke på datans tillförlitlighet och att det är så få företag som tar del av stödet. Totalt 15 olika företag har beviljats stöd, och tio av dessa har redan blivit klara med sin investering men både tio och 15 företag är för få för att på ett säkert sätt avgöra vilka effekter stödet har fått, något som kan bli problematiskt för framtida utvärderingar. Referenser Om stödet: Jordbruksverket. 2018. Nationell handlingsplan. Havs- och fiskeriprogrammet 2014 2020. Version 2018-07-05. Jordbruksverkets Dnr 3.3.17-12166/15, s. 58 59 Budgetens slut: Fiskemeddelande 20/2017 om medelsbrist från Jordbruksverket till Länsstyrelserna via Ladan. Urvalskriterier: Jordbruksverket. 2018. Nationell handlingsplan. Havs- och fiskeriprogrammet 2014 2020. Version 2018-07-05. Jordbruksverkets Dnr 3.3.17-12166/15, s. 135 137 Kvinnor i branschen: Europeiska unionen. 2013. Women in fisheries: a European perspective. IP/B/PECH/IC/2013-048 Odlingar i Sverige: SCB. 2018. Vattenbruk 2017. Statistiska meddelande JO 60 SM 1801 Dödvikt vattenbruk: Jordbruksverket. 2019. Investeringsstöd till vattenbruk och beredning och saluföring. Utvärderingsrapport 2019:2 Företagsstorlek: Kommissionens rekommendation 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36) artikel 2 10

Bilaga Antal ansökningar med olika beslut samt beviljat stöd Ansökningar Beviljade ansökningar Ansökningar med avslag Annan behandling Totalt beviljat stöd Län (antal) (antal) (antal) (antal) (kronor) Stockholms län 5 1 4 0 246 500 Uppsala län 2 0 0 2 0 Södermanlands län 0 0 0 0 0 Östergötlands län 0 0 0 0 0 Örebro län 1 0 1 0 0 Västmanlands län 0 0 0 0 0 Jönköpings län 1 1 0 0 517 098 Kronobergs län 1 0 0 1 0 Kalmar län 0 0 0 0 0 Gotlands län 1 0 1 0 0 Blekinge län 0 0 0 0 0 Skåne län 7 3 1 3 1 945 350 Hallands län 0 0 0 0 0 Västra Götalands län 56 18 38 0 11 904 478 Värmlands län 5 4 1 0 2 165 050 Dalarnas län 2 2 0 0 1 340 277 Gävleborgs län 2 0 1 1 0 Västernorrlands län 0 0 0 0 0 Jämtlands län 1 0 0 1 0 Västerbottens län 1 1 0 0 154 400 Norrbottens län 1 1 0 0 699 400 Summa 86 31 47 8 18 972 553 Genomsnitt 612 018 11