Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

2 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2003

Innehållsförteckning VD har ordet Året som gått Svensk Fågel internt Styrelsen Resultat- och balansräkning 4 6 17 19 20 2004 års bolagsstämma Bolagsstämman äger rum fredagen den 8 april 2005 klockan 12.30 på Grand Hotel i Lund. Vi avslutar kvällen med festmiddag. Förkortningar SJV Statens Jordbruksverk SMI Statens Smittskyddsinstitut SLV Statens Livsmedelsverk SVA Statens Veterinärmedicinska Anstalt SLU Sveriges Lantbruksuniversitet SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB SLF Stiftelsen Lantbruksforskning AVEC Association of poultry import and export trade in the EU countries LRF Lantbrukarnas Riksförbund Foto omslag: Sven Persson/Swelo Photo 3 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

VD har ordet Viktigt att kommunicera ut svensk kycklings mervärden till konsumenterna för att bemöta prisfokuseringen Först och främst vill jag tacka alla medlemmar som ställer upp i olika projekt och arbeten som genomförs inom Svensk Fågel. Utan Ert engagemang, generositet och kunskap skulle vi inte klara att genomföra Campylobacterprogrammet och andra forsknings- och utvecklingsprojekt. Vi skulle heller inte kunna ordna studiebesök för att öka medvetenheten kring svensk fågelköttsproduktion. Jag hoppas att Ni även ställer upp framöver med den kompetens och erfarenhet som Ni besitter. Branschen lyckades under året att samlas kring en gemensam ursprungs- och kvalitetsmärkning avseende krav som skall ställas för svensk kyckling, både vad det gäller livsmedelssäkerhet, djurskydd och redlighet. Vi kan idag erbjuda en kyckling som är fri från salmonella, som inte är tillsatt mer än max 13 procent vatten och som har fötts upp frigående i stora stallar under bästa tänkbara former. Vi kan också spåra var kycklingen kommer ifrån och vad det är för foder den har ätit. Men ibland kan man fråga sig om vi kan fortsätta producera en kyckling av så hög kvalitet. Är någon villig att betala för våra mervärden? I jakten på den billiga maten glöms kvalitet och mervärden bort priset blir det enda viktiga. Kan man producera en kyckling för 29 kronor kilot? Svaret är nej i alla fall inte med risk att tumma på smak och kvalitet. Jag tror och hoppas att botten är nådd att den senaste tidens avslöjande om tillsatt vatten i kyckling, om parti efter parti med salmonellasmittat kycklingkött som hittas i kommuner runt om i Sverige kommer att leda till att vi i Sverige ställer samma höga krav på vår mat som vi gör på andra saker i samhället. Jag välkomnar därför lågprisdebatten eftersom lågpriset har påverkan på produkten och dess kvalitet, och frågan är till vilket pris ska vi ha lågpriset? Frågan kommer under 2005 att få större utrymme och det är viktigt att flera branscher, aktörer, politiker och debattörer tar ställning. Jag vill även fortsättningsvis servera kyckling och kalkon som håller hög kvalitet till mina barn, både vad det gäller smak, nytta, säkerhet samt djuromsorg och där jag vet hur kycklingen har haft det innan den hamnar på mina barns tallrikar. Och vi är många som vill det och det är dags att vi höjer stämman! Vi har ännu inte lyckats tydliggöra för den breda konsumentmassan om den svenska kycklingens mervärden. Så länge vi inte tydligt berättar för konsumenten vad svensk kyckling står för kommer prisfokuseringen att ligga oss i fatet. Enligt undersökningar vill konsumenten huvudsakligen välja svenskt och många konsumenter tror också att de väljer svenskt genom val av produkter med svenskklingande namn. Vad orsaken än är - om det är trygghet, säkerhet, tillgänglighet, färskhet eller smak så finns det ett värde ett mervärde att tydliggöra för konsumenten. Med relativt små resurser har vi lyckats nå ut med information men det räcker inte. Informationen måste vara bred, tydlig och långsiktig! Detta klarar vi som branschorganisation inte själva, utan alla måste dra åt samma håll och alla måste känna ett ansvar för att behålla och tillvarata svensk fågelköttproduktion. Tack vare konsumtionsökningen av kyckling har produktionen under året inte sjunkit i någon större utsträckning. Prismässigt har det dock varit negativt och vi är väl medvetna om att importen fortsätter att ta marknadsandelar. Konkurrensen från billig importkyckling har gjort att branschen än mer jagar kostnader och har som ambition att ytterligare effektivisera produktionen. Denna kostnadsjakt kommer att öka än mer framöver. Vår största utmaning framöver blir att återfå en lönsamhet i alla led genom att fortsätta effektivisera produktionen och kommunicera ut fördelarna med svensk fågelköttsproduktion. 4 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

VD har ordet Här har nu medlemmarna en viktig roll att fylla när vi framöver ska informera allmänheten om branschens ursprungsmärkning och vad svenskt fågelkött står för! Vi kommer dock inte att klara av att själva informera konsumenterna. Här behövs det draghjälp från politiker och handel. Lågpris är svårt att förena med säkra livsmedel, god djuromsorg och redlighet! Ambitionen får därför inte vara att endast titta på pris. Konsumenten vill ha säkra produkter som är prisvärda. Billig mat är självklart bra men det finns ett pris och det finns en gräns. En gräns som nu är nådd! Maria Donis VD Svensk Fågel 5 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Året som gått Konsumtionen slår nytt rekord Under rubriken Året som gått berättar vi om de viktigaste händelserna inom Svensk Fågel. Konsumtion och produktion Svenskarna fortsätter att äta allt mer kyckling. År 2004 steg åter konsumtionen av kyckling efter en marginell nedgången år 2003, och konsumtionen år 2004 var 15,0 kg per person. Detta är en ökning med 8,7 % eller 1,2 kg per person sedan föregående år (se figur 1). 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Figur 1. Konsumtion per capita av kyckling med och utan import 2000 2001 2002 2003 2004 År Konsumtion per capita av svensk kyckling konsumtion per capita inkl. import Importen av kyckling till Sverige fortsatte att öka och år 2004 uppgick importen till cirka 45 700 ton. Detta är en ökning med 38,1 % sedan året innan och importens andel av den svenska marknaden är nu 33,8 %. Exporten minskade med 29,5 % till 5000 ton under år 2004 (se figur 2). 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Figur 2. Konsumtion, produktion, import och export av kyckling (kiloton) 2000 2001 2002 2003 2004 Konsumtion Export År Produktion Import Svensk Fågels medlemmar producerade under året 70,6 miljoner kycklingar, en minskning med 1,9 miljoner sedan år 2003. Svensk fågels medlemmar står för 98,9 % av den inhemska produktionen. Djuromsorgsprogrammen Svensk Fågels Djuromsorgsprogram för produktion av matfågel består i grunden av två delar. Det grundar sig på lagar och förordningar men har sedan förstärkts genom branschens egna krav. Den första delen av regelverket omfattar uppfödningen och består av ett klassningsprogram med 31 olika bedömningspunkter omfattande två huvudavsnitt där djurutrymmets och biutrymmenas standard och skötsel bedöms samt ett tredje avsnitt som omfattar skötseln totalt. Med utgångspunkt från resultatet av klassningen får stallet en högsta tillåtna beläggning i kg/kvm. Den andra delens regelverk omfattar hanteringen av djuren då de ska lastas ut och transporteras till slakt samt hanteringen på slakteriet fram t.o.m. avblodning. Djuromsorgsprogrammet är inte ett statiskt dokument utan förändras 6 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Året som gått beroende på ändringar i lagar och föreskrifter eller på ändrade värderingar inom branschen eller i vår omvärld. Svensk Fågel avrapporterar minst två gånger per år till en av Djurskyddsmyndigheten sammansatt referensgrupp. Gruppen består av företrädare från Djurskyddsmyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, SLU, SVA, Djurskyddet Sverige samt branschen. Djuromsorgsprogrammet finns uppdaterat på vår hemsida. Utbildning Svensk Fågel har under året medverkat och anordnat utbildning för framtida veterinärer, agronomer, kockar och andra studenter. Utbildning av medlemmarna sker i samband med branschmöten och genom uppfödarmöten. Årets uppfödarmöten ägde rum i Växjö och Linköping. Marknadssituationen, pågående projekt inom Svensk Fågel samt regler och krav vid avlivning förmedlades. Lotta Waldenstedt, från SLU, presenterade senaste forskningsresultat angående benhälsa. Även Gripen International deltog i Linköping där uppfödarna fick möjlighet att ställa frågor angående affären med Jas Gripen och thailändsk kyckling. I år hölls Veterinär samordningsgrupp (VSG) -mötet i Nässjö. Svensk Fågel ansvarade för upplägget av programmet tillsammans med Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Djurskyddsmyndigheten och SVA. Inbjudna var veterinärer som arbetar med branschens frågor. Utöver en presentation om Svensk Fågels verksamhet och branschens marknadsläge togs en rad veterinära frågor upp för diskussion. Forskningsresultat från pågående och avslutade studier presenterades och behandlades. Under dag två medverkade representanter från Djurskyddsmyndigheten som informerade om hur myndigheten är organiserad och hur arbetet framöver kommer att fortskrida. Svensk Fågels veterinär Johan Lindblad och Djurskyddsmyndighetens Lotta Berg var på samtliga slakterier och utbildade besiktningsveterinärer och djurskyddsinspektörer om fothälsoprogrammet. Allt för att bedömningen ska vara lika mellan bedömarna. Trycksaker och pressmeddelanden Uppdatering och nytryck har under året gjorts på ett flertal trycksaker. Att veta vad man äter har uppdaterats och skickats ut till storhushåll, konferensanläggningar och inköpare i kommuner. Nytryck och uppdatering har också gjorts av foldrarna Lär dig stycka kyckling och Djuromsorgsprogrammet. I gratisboken Freebook, som skickas ut till skolelever, har Svensk Fågel annonserat om hur nyttigt det är med kyckling. Genom deras webbplats har lärare också kunnat beställa Svensk Fågels material. Över 10 000 ex av fem olika broschyrer har gått ut till skolor runt om i landet. Barnkocktävlingen dokumenterades i broschyren Barnsligt god kyckling. Boken är mycket populär i skolor och hos barnfamiljer. Boken kan beställas från Svensk Fågels kansli. En folder om salmonellakontroll finns även att beställa. Livscykelanalys om kyckling som innehåller en kort information om hur svensk matfågelproduktion påverkar vår miljö kan också fås från kansliet. Slutligen har en rad pressmeddelanden publicerats som du finner på Svensk Fågels webbplats, www.svenskfagel.se Hemsidan Svensk Fågels hemsida har under året utvecklats ytterligare. På hemsidan går det att läsa vad som är på gång inom branschen, Svensk Fågels remissvar och pressmeddelanden m.m. Det går även att hitta nyttiga länkar till myndigheter, företag, lagtexter etc. 7 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Året som gått Besök gärna vår hemsida: www.svenskfagel.se Faktablad Svensk Fågel har genom medel från KULM (Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet) tagit fram två faktablad. Det ena har titeln Avlivning av enstaka, sjuka eller skadade djur inom fjäderfänäringen. Författare till faktabladet är veterinär Eva Berndtson. Svensk Fågels rikslikare Ingvar Andersson har dessutom utbildat uppfödarna enskilt i avlivning av djur i enlighet med faktabladet och inom ramen för KULM. Det andra faktabladet heter Termisk komfort i fjäderfästallar och är skrivet av Ingvar Andersson. Information om faktabladen lämnades vid Svensk Fågels båda uppfödarmöten under hösten. Faktabladet går att beställa från Svensk Fågels kansli. Ett nytt samarbete med tidningen Fjäderfä Ett samarbete med Svenska Ägg inleddes under året genom att få medverka i tidningen Fjäderfä. Ambitionen är att samarbetet ska leda till en bredare och mer omfattande information till medlemmar och andra intresserade utanför branschen om svensk fågelköttsproduktion. I tider då resurser måste ses över är det naturligt att försöka hitta samarbetspartners inom områden där det går och finns möjlighet att samarbeta. Inom en rad områden finns det bra förutsättningar att samarbeta med Svenska Ägg. Det är dock viktigt att skilja de olika organisationerna åt och klargöra att det även i mångt och mycket finns en hel del frågor där vi skiljer oss åt kött och ägg är hur som helst två olika näringsgrenar. Till det gemensamma är dock att djuren är fåglar! Låt JAS flyga på egna vingar Ett pressmeddelande och ett öppet brev skickades till Göran Persson med anledning av att den thailändske premiärministern i ett uttalande till Reuters, såg en möjlighet att sälja thailändsk kyckling i en bytesaffär mot Jasplan. Vi uppmärksammade statsministern på att det under året varit importstopp av frysta kycklingprodukter från Thailand. Vidare framfördes det att man av etiska skäl kan ifrågasätta import av s.k. beredda produkter, dvs. värmebehandlade produkter, från länder som har fågelinfluensa. Dessa produkter har under året resulterat i mycket låga priser på världsmarknaden vilket därmed stört den internationella fria marknaden, och även den svenska marknaden. Svensk Fågel ifrågasatte regeringens övervägande att sälja ut den svenska folkhälsan, livsmedelskvaliteten och djuromsorgen i den här affären - vilket har tagit branschen, myndigheter och forskare år att bygga upp och kunde nu riskera att raseras över en natt, vilket är helt oacceptabelt. Svensk Fågels budskap var att om Sverige tvingas att importera livsmedel som resten av världen inte vill ha så finns det bara ett alternativ köp kycklingen och bränn upp den! Ursprungsmärkning Under år 2004 fattade medlemmarna i Svensk Fågel beslut om att införa en frivillig ursprungsmärkning för kyckling. Kriteriet för märkningen är att kycklingen ska vara kläckt, uppfödd och slaktad i Sverige. Vidare ska uppfödningen ske i enlighet med Svensk Fågels krav och policies bland annat vad det gäller djurskyddsregler och livsmedelssäkerhet. Att frågan fick en skjuts framåt var mycket på grund av rådande omständigheter i Asien med fågelinfluensan, vilket gjorde att konsumenten än mer vill veta var kycklingen kommer ifrån. Samtidigt finns det många aktörer som vill rida på svensk goodwill och använder sig därför av svenskklingande namn för att vilseleda konsumenten. Märkningen har successivt introducerats av de flesta medlemmarna. I samband med ursprungsmärkningen ändrade Svensk Fågel också färg på sin logga, från grönvit till blågul, för att ännu tydligare markera svenskheten. 8 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Året som gått Presslunch med Årets kock, Marcus Aujalay Svensk Fågels ursprungsmärkning presenterades vid ett lunchseminarium i Melker Anderssons Studio i Saltsjö Duvnäs utanför Stockholm. Melker Andersson är en av våra mest kända kockar och förutom att han har gett ut flera kokböcker driver han två kända restauranger i Stockholm. Ett flertal matjournalister var inbjudna och fick information om varför branschen väljer att ursprungsmärka svensk kyckling. Först visades en kort film där man frågat folk i butik om olika förpackningar och om de vetat var kycklingen kom ifrån. Ordförande Per Lindahl och VD Maria Donis berättade sedan om Svensk Fågel och syftet med ursprungsmärkningen innan Ulrika Lambert från Konsumentföreningen i Stockholm höll ett anförande och presenterade konsumentundersökningar angående ursprungsmärkning. Ursprungsmärkning av livsmedel efterfrågas starkt av konsumenter, det visar alla undersökningar som har gjorts. Idag är det ofta svårt att se på olika livsmedel var de kommer ifrån och Konsumentföreningen har länge krävt ursprungsmärkning av all mat. Svensk Fågels initiativ är ett steg i rätt riktning ansåg Ulrika Lambert. Årets kock, Markus Aujalay, bjöd sedan på en lunch, självklart bestående av svensk kyckling. Svensk Fågels barnkocktävling Barnsligt god kyckling Tävlingen arrangerades på Restaurangakademin där juryn bestod av sex sjätteklassare från Karlskoga, alla skolade i den så kallade Saperemetoden. Fyra kända kockar fick till uppgift att laga den godaste kycklingrätten baserad på svensk kyckling. Kockarna tävlade i tre kategorier: snabbt och nyttigt, fredagsmys och get spicy. Tävlingsledaren var Fredrik Eriksson och de tävlande kockarna var Årets kock Marcus Aujalay, Malin Söderström från Moderna Museet, Sofia Sjödin, årets vinnare av Willheminatävlingen och Pelle Johansson från legendariska Ulla Winbladh. Man förstod vad man åt och Pelles mat såg också godast ut och var snyggast upplagd. Pelles presentation av maten var också bra och rolig. Detta var barnens motivering till förstapriset, som gick till Pelle Johansson, som fick ett års konsumtion av svensk kyckling för sig och sin familj. Uppvaktning hos jordbruksministern Svensk Fågel hade under hösten möjligheten att träffa jordbruksministern Ann-Christin Nykvist. Delegationen från Svensk Fågel bestod av ordförande Per Lindahl, VD Maria Donis samt Johan Lindblad. Per Lindahl inledde mötet med att berätta om sin kycklingproduktion där han betonade att det går att kombinera en professionell storskalig kycklingproduktion med en god djuromsorg, ett miljö- och kretsloppstänkande samt en bra livsmedelssäkerhet. En avrapportering om de senaste importsiffrorna av kycklingkött lämnades, vidare informerades jordbruksministern om Svensk Fågels pågående och genomförda aktiviteter. Ministern visade ett upp stort intresse att verka för ökade exportmöjligheter för svensk livsmedelsindustri. Branschen framförde därför att det var anmärkningsvärt att Livsmedelsverket informerat Svensk Fågel; att man inte har resurser att tillhandahålla inspektioner från 3:e land när sådana krävs. I Danmark har myndigheterna omgående ordnat sådana besök för Sydkorea vilka idag efterfrågar vissa styckningsdelar (vingar och ben) som har lågt värde i Sverige. Mötet avslutades med en inbjudan till ministern att få komma ut och se den svenska kycklingproduktionen, vilket hon ställde sig mycket positiv till. Stipendier På förra årets stämma delades stipendier ut. Ett resestipendium på 25 000 kronor fick Camilla Littorin, f.d. VD för Svensk Fågel. Camilla fick stipendiet för att: Under sina drygt 9 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Året som gått tio år inom branschorganisationen Svensk Fågel medverkat till att föra fram den svenska matfågelproduktionen på ett mycket engagerat och inspirerande sätt för alla parter inom Svensk Fågel. Ett stipendium på 25 000 kronor tilldelades även vinnaren av tävlingen Årets kock, Markus Aujalay. Markus Aujalay fick stipendiet för att: På ett föredömligt sätt ha tagit fram en modern kycklingrätt med svensk kyckling som bas. Markus vinnande rätt i Årets Kocktävling var ytterligare ett bevis på att det med kyckling som råvara alltid går att skapa nya smakupplevelser. Genom att använda sig av svenska råvaror har Markus varit en god ambassadör för svenskt fågelkött. Samarbete med LRF Under en längre tid har branschen samarbetat med LRF och medverkat i en rad olika projekt. Benchmarking LRFs styrelse har initierat ett långsiktigt strategiskt arbete med att kartlägga de potentialer som finns i den gröna näringen. Som en del i detta arbete har LRF:s styrelse beställt en analys av kostnadsläget i primärproduktionen i ett antal viktiga näringsgrenar. Svensk Fågel genomförde en genomlysning av branschens kostnader redan år 2003. Den har därför legat som grund när underlag har lämnats till LRF:s sammanställning. Kontentan av sammanställningen var bland annat att i Sverige kostade det 11 % mer att producera kyckling jämfört med i Danmark. I Danmark producerades 22 % mer kilo kyckling per m 2 och år samt att beläggningen var 12 % högre i de danska stallarna och de hade 7 % fler flockar per år. Foder och daggamla kycklingen utgör dom mest betydande produktionskostnaderna. Under året har Jordbruksverk sett ett behov att fördjupa sig i vilka kostnadsskillnader som finns i det svenska jordbruket. LRF:s och Jordbruksverkets undersökningar har presenterats under år 2005. Min Mat Under 2004 inleddes satsningen Min Mat. Min Mat vill lyfta fram det goda med svensk mat: högkvalitativa råvaror för matglädje, välbefinnande och njutning. Satsningen ska drivas under fem år. Målet är att bidra till att öka försäljningen av svenska råvaror och svenskproducerad mat. Bakgrunden är det konkurrensläge som råder på marknaden där främst importen av kött och fågel ökar kraftigt. Bakom Min Mat står LRF, Cerealia, GRO, Köttoch charkföretagen, SBR:s Honungsförmedling AB, Svensk Fågel, Svenska Lantmännen, Svensk Köttinformation, Svensk Mjölk, Svenska Ägg, Svenskt Sigill, Sveriges Grisproducenter, Sveriges Nötköttsproducenter och Swedish Meats. Svenska livsmedel har ett starkt förtroende bland svenska konsumenter. I april år 2004 sade sig 88 procent av svenskarna ha stort förtroende för råvaror som producerats av Sveriges bönder. Vad konsumenterna säger i en undersökning stämmer dock inte alltid med deras beteende i livsmedelsbutiken. Ambitionen i projektet är att med bättre information om hur konsumenterna resonerar ska förändring ske i konsumentens beteende och därmed få dem att göra som de säger sig tycka. Husdjursutskottet LRF har en vision om att den gröna näringen år 2010 ska inta en tätposition i Sverige vad det gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft. LRF:s styrelse har under året arbetat med att konkretisera detta genom att sätta upp strategiska tillväxtmål för de 16 största verksamheterna som LRF:s medlemmar bedriver. Som ett led i detta har Svensk Fågel bjudits in för att diskutera strategiska mål för tillväxt inom fågelköttnäringen. Djurhälsonämnden Inom ramen för KC programmet har det inte i någon enda av kontrollflockarna påvisats gravare skador förorsakade av coccidios. Inte heller har Nekrotiserande enterit (NE) skador 10 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Året som gått utgjort några problem. Mot bakgrund av den dokumenterat goda förebyggande effekten, beslutades att tills vidare fortsätta med Naracin som coccidiostatica. Antalet kontrollbesättningar har alltsedan KCprogramet påbörjades 2000 varit relativt omfattande, och kontrollen har samtidigt visat att tarmhälsan hos svenska kycklingar är genomgående mycket god. För att vara mer kostnadseffektiv anser man inom Djurhälsonämnden att en reduktion av antalet kontrollbesättningar inte ska utgöra någon påtaglig risk för att förändringar i sjukdomsläget ska uppstå. Jordbruksverket tillskrives ett förslag om ändring. Aviär Influenza Sydostasien är fortfarande hårt drabbade av fågelinfluensa (AI). Elaka stammar av AI har vid kontakt mellan smittade fjäderfä och människa förorsakat sjukdom och i ett fyrtiotal fall har detta medfört dödlig utgång. Det är en stor risk för pandemi (världsomfattande epidemi) om viruset ändrar karaktär, så att det smittar från människa till människa. Massiva insatser görs i de drabbade länderna för att försöka kontrollera smittspridningen bland fjäderfä (massavlivning). Smittade länder är belagda med exportförbud av såväl levande fjäderfä som icke värmebehandlade fjäderfäprodukter. AI regleras inom EU av ett gemensamt direktiv. Senaste fallet i Europa av AI var i Holland våren 2003. Aviär influensa i Asien har resulterat i att export till EU av råa produkter eller köttberedningar stoppats. Däremot är beredda fågelköttprodukter, dvs. värmebehandlade produkter, t.ex. salladskyckling, tillåtna att exporteras till EU och saluföras till mycket låga priser som slår mycket hårt på den europeiska marknaden. Därför påträffas också sådana beredda produkter på den svenska marknaden, i huvudsak på restaurang och storhushåll, men de finns även i sammansatta färdiga maträtter som t.ex. kycklingwook. Denna typ av import har satt den europeiska branschen på en mycket hård prövning under året. Européerna klarar heller inte av att ta marknadsandelar som Thailand förlorat på världsmarknaden. Den som dragit vinstlotten är istället Brasilien som idag har 36 % av världsmarknaden. ProSanitas Under året har Joakim Stenström, ProSanitas, genomfört andraparts revision avseende lastning, transport, urlastning och slakt. Revisionen görs enligt upprättad checklista som omfattar såväl gällande lagstiftning som Svensk Fågels Djuromsorgsstandard. Revisionsrapport lämnas i samband med genomgång vid revisionstillfället. Resultat av 2004-års campylobacterundersökningar Under 2004 har inom kontrollprogrammet 3 019 flockar undersökts avseende Campylobacter. Proverna har dels varit kloakprov, tagna direkt efter sticket, dels halsskinnprov uttagna före kylning. Resultaten för de 3 senaste åren, se tabell 1: Tabell 1. Resultat campylobacterundersökning 2002 2003 2004 Antal slaktgrupper 3842 3224 3019 Antal slaktgrupper med positiva kloaprover (%) 760 (20%) 566 (18%) 429 (14%) Antal halsskinn prover 3764 3144 2940 Antal slaktgrupper med positiva halsskinn (%) 917 (24%) 659 (21%) 565 (19%) Det är fortfarande stor spridning mellan slakterierna. Variationen har under 2004 varit mellan 5-22 % positiva kloakprov och mellan 6-32 % avseende halsskinn proverna. I 19 % av de positiva flockarna kunde Campylobacter bara påvisas i ett av de bägge proven, vilket kan indikera sen introduktion som Campylobacterförorenade 11 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Året som gått transportlådor/containers.att förorenade transportlådor/containers kan förorena Campylobacterfria flockar har tidigare studier visat. Säsongsvariationen har varit relativt likartad tidigare år, men sommartoppen har varit lägre än de två föregående åren. (%) 60 50 40 30 20 Campylobacter påvisades från 14 dagars ålder, ju äldre kycklingarna var desto större risk var det att de drabbades av Campylobacter. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad i påvisandet av Campylobacter utanför stallarna (tagna på två olika platser) mellan de uppfödare som levererar >30 % och <10 % campylobacter positiva slaktgrupper. Klimatet har betydelse vid förekomst av Campylobacter utanför stallarna, en signifikant ökning av antalet prover med Campylobacter kunde påvisas i samband med fuktig väderlek. Insekter har diskuterats som en vektor att föra in Campylobacter in till stallarna. I den här studien påvisades dock Campylobacter endast i 1 % av proverna, vilket var färre än väntat. 10 0 Resultaten från ventilationen var svårbedömda, Campylobacter påvisades dock i ventilationen vid ett flertal tillfällen, vilket tyder på att detta är en väg för Campylobacter att komma in i stallarna. Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec 2001 2002 2003 2004 Det stora antalet av Campylobacterpositiva prov utanför stallarna, poängterar de gamla sanningarna att en god hygienbarriär är en viktig faktor att minska antalet Campylobacter-positiva kycklingar. Campylobacters förekomst i och utanför kycklingstallar: Inom ramen för Campylobacter-programmet har det utförts en studie Campylobacters förekomst i och utanför kycklingstallar där 29 uppfödare medverkat. Målsättningen med studien var att analysera orsaker och riskfaktorer för att slaktkycklingar ska koloniseras med Campylobacter under uppfödningstiden. Foder verkar inte var någon större riskfaktor för Campylobacter infektion. Samtliga vattenprov var i den här studien negativa avseende Campylobacter, det finns dock andra indikationer på att vatten kan vara en riskfaktor, då uppfödare som gjort åtgärder (UV-ljus) av vattnet och därefter i princip har blivit Campylobacterfria. 12 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Året som gått Salmonellamöte på Livsmedelsverket Mötet var föranlett av den senaste tidens allt mer ökade problem med salmonellasmitta i livsmedel och foder. Inte minst den kraftigt ökade mängden införda köttberedningar (vilka inte omfattas av Sveriges tilläggsgarantier avseende salmonellakontroll), kan utgöra och utgör en påtagligt ökad risk för att konsumenten exponeras för salmonella. Målsättningen var att Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA tillsammans med branschen ska finna en gemensam strategi för en fortsatt framgångsrik bekämpning av salmonella i kött. Verket kunde konstatera att salmonella på inhemskt producerade animaliska produkter är synnerligen sällsynt < 1. I ett större projekt år 2002, undersöktes totalt cirka 2400 importerade färska köttprodukter, av dessa var 2,6 % förorenade med salmonella. Av dessa prover utgjordes knappt 500 av fjäderfäprodukter, andelen salmonellaförorenade var här 10,4 %. I ett mindre projekt undersöktes 58 importerade partier av köttberedningar (90 % fågel) 13 partier (22 %) var positiva med avseende på salmonella, av dessa salmonellapositiva partier åtföljdes 8 av intyg som styrkte att de var undersökta avseende salmonella med negativt resultat. Man kan konstatera att av olika skäl kommer det in en icke oansenlig mängd salmonellasmittat kött till Sverige, vad kan göras och vem bär ansvaret? Det strikta ansvaret bär importören eller första mottagare. Han/hon måste medvetengöra exportören om de svenska införselvillkoren, ha ett utarbetat egenkontrollprogram, ha god kunskap om leverantören och hans underleverantörer och ha kvalitetssäkrade provtagnings- och analysmetoder. Uppfylls dessa krav? Mot bakgrund av ovan beskrivna undersökningar, måste svaret bli nej. Dessutom förefaller det vara nödvändigt med en utökad myndighetskontroll, framförallt förefaller den kommunala kontrollen avseende 1:a mottagare brista. Utökade stickprovskontroller kan förhoppningsvis ha ett preventivt syfte, vad gäller oseriösa importörer. Det är av största vikt att alla aktörer som importerar animalieprodukter tillförsäkrar sig om att vidmakthålla vår svenska salmonellafrihet. Resor och konferenser En viktig del i Svensk Fågels verksamhet är studieresor och medverkan vid olika konferenser. Detta är ett bra tillfälle att visa upp verksamheten samt att utbyta kunskap med myndigheter, politiker, forskare, journalister och andra. Här följer några av de viktigaste resorna och utbildningarna under året. Studieresa med Djurskyddsmyndigheten. Djurskyddsmyndigheten och dess generaldirektör Matz Hammarström besökte kläckeri, kläckäggsproducent, uppfödare och slakteri. Från LRF deltog också Eva- Karin Hempel (styrelseledamot i Djurskyddsmyndigheten) och Gunilla Ståhle. Hela produktionskedjan visades upp och resan avslutades på slakteriet Åsen. Resan fick ett positivt bemötande där branschen visade en öppenhet om dess problem och brister samt vilka åtgärder som genomförts för att ständigt förbättra djurskyddet. En omvärldsanalys och marknadssituation presenterades också med de ekonomiska problem som branschen idag har. Studieresa med Referensruppen för slaktkyckling Med anledning av nya ledamöter i gruppen ordnades en studieresa. Gruppen besökte kläckäggsproducent, kläckeri, slaktkycklinguppfödare och slakteri. 13 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Året som gått Campylobacterkonferens I oktober anordnade Jordbruksdepartementet och Nordiska Ministerrådets en Campylobacterkonferens i syfte att utbyta erfarenheter om hur man förhindrar introduktion av campylobactersmitta. Den svenska kycklingbranschen var en förebild när EU-delegaterna diskuterade campylobacter-bekämpning under en två dagars konferens i Stockholm. Samtliga 45 EU-delegater samt deltagare från Norge och Island besökte Per och Anders Watz (kycklinguppfödare) samt Kronfågel Åsen. Resan anordnades av Svensk Fågel. Under konferensen gick man igenom vikten av hygienrutiner när det gäller campylobacter-bekämpning samt förde diskussioner med kvalitetsansvariga och besiktnings/kontroll veterinärer. Svensk Fågel ingår i ett Campylobacterprogram i samarbete med Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt med ekonomisk hjälp av Europeiska kommissionen. Programmet har pågått sedan 2002 och beräknas att avslutas 2006. Nordiska veterinär- och konsulentmöte Svensk Fågel medverkade på det Nordiska veterinär- och konsulentmötet som i år hölls i Nokia i Finland. Konferensen var givande med många intressanta föreläsningar (se reportage i Tidningen Fjäderfä). Verktyg för offentlig upphandling Miljöstyrningsrådet, som ägs gemensamt av staten, Sveriges kommuner och landsting samt Svenskt Näringsliv, administrerar och utvecklar det s.k. EKU-verktyget. EKU-verktyget är ett hjälpmedel och informationskälla för miljöhänsyn, djuromsorg etc. vid offentlig upphandling, men vänder sig också till annan professionell upphandling. Svensk Fågel sitter med i gruppen animaliska produkter, tillsammans med bl.a. LRF, Swedish Meats, Svenska Ägg, Svensk Mjölk och Naturskyddsföreningen, och vi har varit med och tagit fram kriterier som kan användas vid offentlig upphandling. Dessa kriterier är ute på remiss för tillfället och vill Ni veta mer kan Ni vända er till kansliet. Remisser Svensk Fågel är en remissinstans för frågor som rör bland annat livsmedel, djurskydd och miljö. Nedan följer några remisser som har behandlats och besvarats av Svensk Fågel: (Remissvaren går att läsa på vår hemsida) Föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket m.m. Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn Utkast till nya Europarådsrekommendationer för internationella djurtransporter Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om förprövning av ny teknik för djurhållning Förslag till ändringar i föreskrifterna om avlivning av djur Nya föreskrifter och allmänna råd om djurtransporter, slakt och tillsyn Förslag till ändring i föreskrifter om årlig tillsynsavgift Forskning Svensk Fågels ambition är att ständigt utveckla, förbättra och höja kvaliteten inom branschen och delfinansierar därför en rad olika forskningsprojekt. Stiftelsen Lantbruksforskning, Svensk Fågel Service AB och Uppfödargruppen inom Svensk Fågel har gemensamt tillfört ekonomiska medel för att finansiera angelägen forskning inom området slaktfjäderfä. Forskningsprogrammet FoU-program för djurvänlig och lönsam produktion av 14 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Året som gått slaktfjäderfä har löpt under perioden 2002-01- 01 till 2004-12-31. Programmet administreras av SLF. Campylobacter Campylobacterprogrammet har finansierats med medel från Jordbruksverket (delfinansierat från EU 50% av kostnaderna för analyser) och Svensk Fågel. Resultat se: Campylobacters förekomst i och utanför kycklingstallar, fullständig rapport kan rekvireras från Svensk Fågels kansli. Campylobacterprojektet är beviljat medel för 2005. Dessutom har medel ställts till förfogande från Stiftelsen Lantbruksforskning, för ett 3- årigt projekt: Campylobacter hos slaktkyckling. Utveckling av diagnostik, studier av kontamination och spridningsvägar samt identifiering av specifikt virulenta stammar. Svensk Fågel medfinansierar ett samarbetsprojekt med Sahlgrenska sjukhuset och SIK med målsättningen att vinna ytterligare kunskap i Campylobacternas epidemiologi. Botulism På initiativ av Svensk Fågel och Svenska Ägg har med medel från Stiftelsen Lantbruksforskning, Gunilla Blomqvist (SVA) gjort en sammanställning av Botulism i svenska fjäderfäbesättningar. Rapporten kan rekvireras från SLF (08/787 54 11) Nekrotiserande enterit Inom ramen för Stiftelsen Lantbruksforskning kommer ett 5-årig projekt Nekrotiserande enterit och cholangiohepatit hos slaktkyckling avslutas under 2005. Detta projekt har drivits av Björn Engström SVA. Coccidios Stiftelsen Lantbruksfoskning ingår som delfinansiär i ett större grundforskningsprojekt Utveckling av vaccin mot coccidios hos slaktkyckling identifiering av skyddande immunfunktioner. Projektet bedrivs på Avdelningen för Parasitologi och ansvarig är Arvid Uggla. Vancomycin resistenta entrococcer Vancomycinresistent entrococcer har uppmärksammats i tarmprov från svenska kycklingar. Detta har föranlett näringen att initiera och finansiera två angelägna forskningsuppdrag: 1. Vancomycinresistenta entrococcer i slaktkycklingbesättningar 2. Vancomycinresistenta entrococcer hos slaktkyckling i konsumentledet Ansvariga för studierna har varit: Björn Bengtssson Inst. för Idisslarmedicin och Epidemiologi KC, SLU och Christina Greko Avd. för Antibiotika. Rapporter kommer att presenteras till stämman. Benhälsa Medel är avsatt för en studie som skall omfatta ljus och fodersammansättningens påverkan på slaktkycklingars benhälsa. Ansvarig för studien kommer vara Lotta Waldenstedt, Inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU Svensk Fågel och media Fågelinfluensan Redan i början på året uppmärksammades fågelinfluensan i Asien och har under året varit det dominerande inslaget medialt. Influensan har också lett till frågor kring ursprunget på kyckling och om ompaketering av fågelköttprodukter från tredje land. Kvalitetsfrågor har börjat uppmärksammas och frågor kring pris och kvalitet i 15 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Året som gått form av livsmedelssäkerhet och djurskydd har varit en viktig fråga i debattartiklar och insändare från Svensk Fågels medlemmar. Osäkerheten och oklarheten kring ursprunget på kyckling ledde till att Svensk Fågels beslut kring ursprungsmärkningen fick ett positivt genomslag trots små resurser för marknadsföring. Salmonella på krogen Utökad provtagning av kyckling på restaurangerna i Stockholm bekräftade det vi länge misstänkt, dvs. det kommer in mer smittade kycklingprodukter än vad som hittills framkommit i olika nationella projekt. Ju mer man letar desto mer hittar man. Söderström har branschen även vänt sig till matjournalister. Detta är en målgrupp som Svensk Fågel de senaste åren inte primärt arbetat med. Med tävlingen Barnsligt God Kyckling tog man ytterligare ett steg i att informera matjournalister om svensk kyckling och dess fördelar. Tävlingen var mycket framgångsrik och publicerades i flera rikstidningar, mattidningar och sändes också i TV 4. Dessutom gav tävlingen en möjlighet att föra fram Svensk Fågels budskap till Sveriges absolut bästa kockar. Nedläggning av Skara Framtiden för Kronfågels slakteri i Skara var under flera månader en osäker period för både uppfödare och personal som efter många turer innebar att ytterligare en slakterianläggning tvingades läggas ned. Hälsodebatten Hälsodebatten har varit ett tema som fått de stora aktörerna tex. inom snabbmattillverkarna att se över och lyfta fram kycklingen i större utsträckning. Produktutveckling hos medlemsföretagen både vad gäller nyttigt och enkelt har fått bra gehör media. Affären med Jas Gripen och thailändsk kyckling Affären fick stor massmedial uppmärksamhet och Svensk Fågel visade sitt missnöje mot en JAS-affär där thailändsk kyckling var involverad genom ett pressmeddelande och ett öppet brev till Göran Persson. Läs mer om JAS-affären på sidan 8. Barnkocktävlingen Svensk Fågel har de senaste åren till största delen arbetat med näringspolitiska frågor. I och med 2003 års matlagningsoch studiebesök med kocken Malin 16 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Svensk Fågel internt Kansliet Personalförändring har skett med anledning av Ruta Stenbecks uppsägning. Ansvarig för ekonomihanteringen sköts framöver av Lena Liljestrand två dagar i veckan. Magnus Thelander har under året fått förlängd projektanställning. Övriga anställda är: Johan Lindblad Agneta Kugelberg Ingvar Andersson, anställd av Agria, anlitas som rikslikare för klassning och kontroll av medlemmarnas stallar. Ny ordförande På stämman i Nässjö valdes Per Lindahl till ny ordförande. Per Lindahl är kycklinguppfödare från Mosslunda Gård utanför Kristianstad i Skåne. Han har fött upp kycklingar i sju år och har i dag 8 000 kvadratmeter kycklingstall med totalt 1,1 miljoner kycklingar om året. Förutom kycklinguppfödning bedriver han dessutom växtodling. På 180 hektar åker odlar han främst potatis och spannmål till foder. Hans mål är att gården, i så stor utsträckning som möjligt, ska vara ett eget kretslopp. Hans vision är att vi ska producera världens bästa kyckling till europeisk prisnivå. Det låter säkert omöjligt för de flesta, men budskapet är att om vi utnyttjar alla resurser vi har så är det fullt möjligt. För Svensk Fågel har det inneburit att alla frågor som är gemensamma för hela branschen är vår fråga. Det är också viktigt att branschen utnyttjar alla resurser och inte dubbelarbetar, detta innebär att ett samarbete med LRF och andra organisationer är nödvändigt. Slutligen innebär det att branschen starkare måste kommunicera de mervärden den svenska produktionen har. Arbetsgrupper Inom branschen finns ett antal grupperingar som tillsammans med kansliet arbetar med specifika frågor. I andra grupper sitter representanter för Svensk Fågel tillsammans med företrädare för olika myndigheter och verk. Syftet med gruppernas arbete är att ständigt utveckla och förbättra Svensk Fågels verksamhet. Svensk Fågel arbetar i följande grupper: Uppfödargruppen. Behandlar frågor som är av intresse för uppfödare. Djurskyddsmyndigheten: Referensgrupp för matfågel. Består av representanter från Djurskyddsmyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, SLU, SVA, Djurskyddet Sverige och företrädare för branschen. Omsorgsgruppen inom Svensk Fågel består förutom av Svensk Fågels representanter i Djurskyddsmyndighetens referensgrupp av. Här diskuteras förändringar och förbättringar av produktionen samt omsorgsprogrammet. Svensk Fågel är huvudman för hälsokontrollprogrammet för slaktkyckling avseende koccidios och clostridios. För att handha hälsokontrollprogrammet har en djurhälsonämnd inrättats. Den består av representanter för branschen, SVA, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Sveriges Lantbruksuniversitet. Försäkringsgruppen som består av representanter för uppfödare och företrädare från Agria. Här diskuteras försäkringslösningen för Svensk Fågels medlemmar. Marknadsgruppen som består av marknadsfolket inom slakteriföretagen och representanter från Svensk Fågel där gemensamma frågor diskuteras för att marknadsföra svenskt fågelkött. Beredningsgruppen (SLF) Stiftelsen Lantbruksforskning har en grupp för matfågelproduktion där företrädare för branschen, SVA och SLF går igenom och 17 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Svensk Fågel internt beviljar medel till forskningsprojekt inom matfågelproduktionen. Kalkongruppen. Gruppen organiserar samtliga kalkonproducenter, kalkonkläckerier och kalkonslakterier.föreningen för smittskyddskontroll av fjäderfä. Föreningen utgörs av de organisationer, föreningar och företag som idag handlar med, ställer ut, tävlar med samt idkar avel och produktion av fjäderfä i Sverige. Campylobacternämnden. Handhar frågor om campylobacterkontrollprogrammet. Svensk Fågel är huvudman för programmet. I nämnden ingår även SJV, SLV, SMI och SVA. Olika grupper kan bildas beroende på vilka frågor som ska behandlas. Grupperna kan vara fasta eller drivas i projektform och upplösas när frågan är färdigbehandlad. Medlemmar i Svensk Fågel Medlemsstatistik 2004 2003 2002 2001 Uppfödare 168 173 181 180 Kläckerier 4 4 4 4 Slakteriföretag 6 6 9 9 Fodertillverkare 3 3 3 3 m.fl. Övriga 15 15 17 65 medlemmar Totalt 196 201 214 261 Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare. Denna stiftelse ska stödja och utveckla svensk kycklingproduktion i samklang med såväl konsumenternas förväntningar som samhällets övriga krav och regler beträffande kvalitet och miljömål. Stiftelsen administreras av Svensk Fågel. Veterinärsamordningsgrupp (VSG). Samverkan mellan Livsmedelsverket, Jordbruksverkets förordnade veterinärer och representanter från Djurskyddsmyndigheten och Svensk Fågel. Gruppen diskuterar alla frågor som berör djurproduktion, slakt och livsmedelshygien. SUG Smittutredningsgruppen. Gruppen består av representanter från Agria och Svensk Fågel. Gruppens syfte är att utreda och komma med förslag till åtgärder vid utbrott av sjukdomar som är svåra att diagnostisera. Övriga möten Branschmöten Arbetsutskott Styrelsemöten Uppfödarmöten Stämman 18 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Styrelsen Jenny Andersson uppfödare K-G Jahn uppfödare Per Lindahl ordförande uppfödare Bengt Ingvarsson kläckeriföretag Björn Magnusson kläckeriföretag Ulf Bergenudd slakteriföretag Jan Håkansson slakteriföretag Leif Lindh slakteriföretag Jarl Fjelkner fodertillverkning och övriga Maria Donis Svensk Fågel, VD Suppleanter till uppfödare är : Elisabeth Nilsson Ronny Erlandsson Jesper Fredriksson Suppleanter till kläckeriföretag är: Lennart Palmén Bengt Persson Suppleanter till slakteriföretag är: Curt Lagerberg Anders Wallgren Jimmy Samuelsson Revisor: Björn Sténson Suppleant: Kristina Ahlstrand Lekmannarevisor: Yvonne Rydberg Suppleant: Jan Weijber Adjungerad till slaktgrupp och styrelse är: Jan Holmgren Suppleant till fodertillverkning och övriga är: Lars Hermansson 19 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Resultaträkning Svensk Fågel Service AB (SEK) 2004-01-01 2004-12-31 2003-01-01 2003-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Serviceavgifter 6 245 719 6 638 599 Övriga rörelseintäkter 6 473 797 5 801 637 12 719 516 12 440 236 Rörelsens kostnader Handelsvaror -13 616-17 655 Övriga externa kostnader -9 283 692-9 006 778 Personalkostnader -3 574 361-3 373 895 Avskrivningar av anläggningstillgångar -45 362-46 652-12 917 031-12 444 980 RÖRELSERESULTAT -197 515-4 745 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 21 354 31 486 Räntekostnader och liknande resultatposter 0 0 21 354 31 486 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER -176 161 26 742 Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond 0-26 699 Återföring av periodiseringsfond 152 324 0 Lämnat koncernbidrag 0-28 000 Erhållet koncernbidrag 18 000 0 RESULTAT FÖRE SKATT -5 837-27 957 Skatt på årets resultat 0-22 428 ÅRETS RESULTAT -5 837-50 385 20 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Balansräkning Svensk Fågel Service AB (SEK) 2004-12-31 2003-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 53 032 85 495 53 032 85 495 Summa anläggningstillgångar 53 032 85 495 Omsättningstillgångar Varulager m.m. Råvaror och förnödenheter 10 000 23 616 10 000 23 616 Kortfristiga fodringar Kundfodringar 2 789 665 68 726 Skattefodran 71 207 176 659 Övriga fodringar 356 187 593 023 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 678 260 1 814 835 3 895 319 2 653 243 Kassa och bank 3 132 106 4 983 391 Summa omsättningstillgångar 7 037 425 7 660 250 SUMMA TILLGÅNGAR 7 090 457 7 745 745 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktirkapital 1000 aktier á nom. 100 kr 100 000 100 000 Reservfond 20 000 20 000 120 000 120 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 461 869 512 254 Årets resultat -5 837-50 385 456 032 461 869 Summa eget kapital 576 032 581 869 Obeskattade reserver Periodiseringsfond 180 879 333 203 Summa obeskattade reserver 180 879 333 203 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 924 896 1 387 606 Skulder till moderförening 1 327 130 1 308 930 Skulder till intresseförening 0 Skulder till uppfödare (Agria) 0 2 644 598 Övriga kortfristiga skulder 1 740 147 514 095 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 341 373 975 442 Summa kortfristiga skulder 6 333 546 6 830 671 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 7 090 457 7 745 743 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 21 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Resultaträkning föreningen Svensk Fågel (SEK) 2004-01-01 2004-12-31 2003-01-01 2003-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 36 200 36 450 36 200 36 450 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader -65-46 657-65 -46 657 RÖRELSERESULTAT 36 135-10 207 Resultat från finansiella investeringar Resultat från aktier och andelar 23 629 18 383 Värdereglering kortfristiga placeringar 125 517 52 107 Reaförlust försäljning fondandelar -119 302 0 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 0 20 29 844 70 510 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 65 979 60 303 Bokslutsdispositioner Erhållet koncernbidrag 0 28 000 Lämnat koncernbidrag -18 000 0 RESULTAT FÖRE SKATT 47 979 88 303 ÅRETS RESULTAT 46 493 88 303 22 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Balansräkning föreningen Svensk Fågel (SEK) 2004-12-31 2003-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag 155 000 155 000 155 000 155 000 Summa anläggningstillgångar 155 000 155 000 Omsättningstillgångar Kortfristiga fodringar Fodringar hos dotterföretag 1 327 130 1 308 930 1 327 130 1 308 930 Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar 620 000 590 221 Kassa och bank 41 506 41 506 Summa omsättningstillgångar 1 988 636 1 940 657 SUMMA TILLGÅNGAR 2 143 636 2 095 657 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Reservfond 160 000 160 000 160 000 160 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 1 935 657 1 847 354 Årets resultat 46 493 88 303 1 982 150 1 935 657 Summa eget kapital 2 142 150 2 095 657 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2 143 636 2 095 657 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 23 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2004

Detta är Svensk Fågel Svensk Fågel representerar 99 procent av matfågelproduktionen i Sverige. Medlemsföretag är Spira AB (Kronfågel), Guldfågeln AB, Torsåsens Fågelprodukter AB, Lagerbergs Kyckling AB, Knäreds Kyckling AB och Ingelsta Kalkon AB samt avelsidkare, kläckerier, uppfödare och fodertillverkare det vill säga hela producentkedjan. Svensk Fågel, Box 556 33, 102 14 Stockholm. Tel: 08-667 17 20 Fax: 08-667 17 06 www.svenskfagel.se 24 Svensk Fågel Verksamhetsberättelse 2003