VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott 2018-02-13 4 Riktlinjer för skolskjuts utifrån likställighetsprincipen (BUN 2017.183) Beslut Arbetsutskottet lämnar ärendet vidare till nämnden utan eget ställningstagande. Ärendebeskrivning Kommuner ska enligt likställighetsprincipen behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Kommunmedlemmar i samma situation ska behandlas lika och särbehandling får endast ske på objektiv och saklig grund. Vallentuna kommuns tillhandahållande av skolskjuts i form av SL-kort respektive taxi skiljer sig åt något. Då prestationerna från kommunens sida inte bedöms vara likvärdiga är en sådan differentiering motiverad utifrån likställighetsprincipen. Skälet till att prestationerna inte bedöms vara likvärdiga är att de är beroende av bland annat färdvägens längd, trafikförhållanden och elevens funktionsnedsättning samt att skolskjuts i form av taxi medför högre kostnader för kommunen. I nuvarande riktlinjer för skolskjuts framgår av första punkten att skolskjuts ordnas i första hand i form av SL-kort för resor med kollektiva färdmedel och endast i undantagsfall med särskilt anordnad skolskjuts (taxi). I samband med antagandet av riktlinjerna uppdrog barn- och ungdomsnämnden åt förvaltningen att se över riktlinjerna utifrån likabehandlingsprincipen (sammanträdesprotokoll 2017-04-18, 50). Yrkanden Johan Skog (M) yrkar att arbetsutskottet lämnar ärendet vidare till nämnden utan eget ställningstagande. Beslutsgång Ordförande, Johan Skog (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, riktlinjer för skolskjuts utifrån likställighetsprincipen 2. PM Skolskjuts utifrån likställighetsprincipen Expedieras till Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 131
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTNING 2018-01-145 DNR BUN 2017.183 SARA SMEDS SID 1/1 FÖRVALTNINGSJURIST SARA.SMEDS@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinjer för skolskjuts utifrån likställighetsprincipen Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden ändrar inte riktlinjerna för skolskjuts utifrån det uppdrag som barn- och ungdomsnämnden gav i april 2017. Ärendet i korthet Kommuner ska enligt likställighetsprincipen behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Kommunmedlemmar i samma situation ska behandlas lika och särbehandling får endast ske på objektiv och saklig grund. Vallentuna kommuns tillhandahållande av skolskjuts i form av SL-kort respektive taxi skiljer sig åt något. Då prestationerna från kommunens sida inte bedöms vara likvärdiga är en sådan differentiering motiverad utifrån likställighetsprincipen. Skälet till att prestationerna inte bedöms vara likvärdiga är att de är beroende av bland annat färdvägens längd, trafikförhållanden och elevens funktionsnedsättning samt att skolskjuts i form av taxi medför högre kostnader för kommunen. I nuvarande riktlinjer för skolskjuts framgår av första punkten att skolskjuts ordnas i första hand i form av SL-kort för resor med kollektiva färdmedel och endast i undantagsfall med särskilt anordnad skolskjuts (taxi). I samband med antagandet av riktlinjerna uppdrog barn- och ungdomsnämnden åt förvaltningen att se över riktlinjerna utifrån likabehandlingsprincipen (sammanträdesprotokoll 2017-04-18, 50). Handlingar 1. PM skolskjuts utifrån likställighetsprincipen 2. Tjänsteskrivelse, riktlinjer för skolskjuts utifrån likställighetsprincipen Henrik Lennermark Utbildningschef Margareta Håkansson Dahlin VC Resurscentrum Ska expedieras till Akten BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 1, 186 21 VALLENTUNA 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 32
DNR BUN 2017.183 2018-01-15 SID 1/3 Riktlinjer för skolskjuts utifrån likställighetsprincipen I nuvarande riktlinjer för förskola och pedagogisk omsorg 1 framgår av första punkten att skolskjuts ordnas i första hand i form av SL-kort för resor med kollektiva färdmedel och endast i undantagsfall med särskilt anordnad skolskjuts (taxi). I samband med antagandet av riktlinjerna uppdrog barn- och ungdomsnämnden åt förvaltningen att se över riktlinjerna utifrån likabehandlingsprincipen (sammanträdesprotokoll 2017-04-18, 50). Allmänt om rätten till kostnadsfri skolskjuts Hemkommunen är enligt skollagen 2 skyldig att tillhandahålla kostnadsfri skolskjuts åt elever i grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan med offentlig huvudman om det är skolan kommunen placerat eleven i och skolskjuts behövs (med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet). Kommunen får bestämma om stödet ska ges kontant eller genom tillhandahållande av busskort eller dylikt. För det fall eleven väljer en annan skola än den kommunen placerat eleven i, eller om eleven går i en fristående skola inom kommunen ska hemkommunen tillhandahålla kostnadsfri skolskjuts, om det kan ske utan organisatoriska och ekonomiska svårigheter. Detta innebär att kommunen ska betala för skolskjutsen om detta inte blir dyrare för kommunen än det hade varit om eleven gått i den skola där kommunen hade placerat eleven. Skyldigheten att anordna skolskjuts för elever i fristående skolor gäller endast fristående skolor inom kommunen, till skillnad mot kommunala skolor där skyldigheten även gäller andra kommuners kommunala skolor. Det framgår inte av förarbetena varför denna skillnad finns. I praxis har kommun ansetts skyldig att tillhandahålla kostnadsfri skolskjuts för elev som valt en annan skola än den som kommunen anvisat till om det kan ske utan merkostnader för kommunen. En årlig kostnad om 2 300 kr och därutöver har i praxis ansetts innebära en sådan ekonomisk svårighet som medför att hemkommunen inte är skyldig att tillhandahålla skolskjuts. Allmänt om likställighetsprincipen Kommuner ska enligt 2 kap. 2 kommunallagen behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Kommunmedlemmar i samma situation ska behandlas lika och särbehandling får endast ske på objektiv och saklig grund. 1 Riktlinjer för skolskjuts antagna av barn- och ungdomsnämnden, 50 2017 2 Bl.a. 10 kap. 32 och 40 skollagen 33
SID 2/3 Ifråga om skolskjuts kan detta till exempel innebära att om kommunen frivilligt åtar sig att anordna skolskjuts utöver lagens krav, dvs. är mer generös än vad skolförfattningarna anger, som att medge skjuts till en förskoleklass, ska kommunen anordna skolskjuts på lika villkor till alla elever inom förskoleklassen. Principen ska också beaktas när man avgör på vilket sätt elevernas resvägar ska beräknas. 3 När en kommun väljer att gå utanför skolskjutsbestämmelserna, t.ex. genom att erbjuda alla elever busskort för att eleverna ska kunna välja olika profilskolor i kommunen, så måste detta även omfatta eleverna på de fristående skolorna för att likställighetsprincipen inte ska anses åsidosatt. En kommun måste ha saklig grund för särbehandling. Är kommunens tillhandahållande av skolskjuts i enlighet med likställighetsprincipen? I Vallentuna kommun tillhandahålls skolskjuts (i första hand) i form av SL-kort för resor med kollektiva färdmedel och i undantagsfall med särskilt anordnad skolskjuts (taxi). Ett SL-kort kostar lika mycket oavsett om en elev reser inom Vallentuna kommun eller till annan kommun inom SL-kortets geografiska omfattning, så i vissa fall kan det tänkas att det inte innebär någon merkostnad för kommunen att en elev väljer en skola i en annan kommun. Men det kan också i många fall innebära en merkostnad jämfört med att gå i en närliggande skola i kommunen. Vallentuna kommun går således utöver skollagens krav genom att tillhandahålla SL-kort till samtliga grundskoleelever som ansöker och uppfyller avståndskravet oavsett val av skola eller andra kriterier, oavsett om det är kommunal eller fristående skola, eller inom eller utom kommunen. Kommunen går även utöver skollagens krav genom att tillhandahålla skolskjuts för elever som bor växelvis i olika kommuner, t.ex. lika mycket hos båda vårdnadshavarna eller på ett korttidsboende, under förutsättning att övriga kriterier är uppfyllda och boendet är inom Stockholms län. De elever som får SL-kort behandlas på likvärdigt och rättssäkert sätt utifrån avståndsbedömning etc. Vallentuna kommuns tillhandahållande av skolskjuts med taxi håller sig däremot inom skollagens krav, dvs. till elev i skola där kommunen placerat eleven och för andra skolor endast om det inte medför merkostnader för kommunen. Skolskjuts med taxi istället för SL-kort - beviljas främst om avståndet mellan hemmet och närmaste hållplats/uppsamlingsställe överstiger visst avstånd eller om eleven på grund av varaktig funktionsnedsättning har svårigheter att ta sig till och från skolan. Dessa elever behandlas också sinsemellan likvärdigt och rättssäkert. Frågan är dock om dessa elever särbehandlas jämfört med de som får skolskjuts i form av SL-kort och i så fall på vilken grund. 3 Sveriges kommuner och landstings Skolskjutshandboken Trygga, säkra och kostnadseffektiva elevresor, s. 48 34
SID 3/3 Bedömningen av om en differentiering är förenlig med likabehandlingskravet kan behöva göras i två steg. Först prövas om differentieringen avser likvärdiga eller icke likvärdiga prestationer. Om det utgör likvärdiga prestationer prövas om det finns sakliga skäl för en differentiering i exempelvis avgiften. Bland praxis från domstolarna kan nämnas följande. I en dom som rörde avgifter för plats i förskola 4 gjordes en avgiftsdifferentiering för likvärdiga prestationer. Regeringsrätten konstaterades att det skäl som kommunen anfört härtill, dvs. ekonomiskt betingade överväganden om organisationen av barnomsorgen och individuella bedömningar i driften av en förskola, inte innebar sakliga skäl för att inom kommunen ta ut olika avgifter för likvärdiga prestationer. Taxan stred därför mot likställighetsprincipen i det fallet. Om förskolorna däremot hade erbjudit olika service eller service av olika kvalitet, skulle en differentiering ha kunnat godtas. Det finns även ett avgörande 5 där Regeringsrätten godtog en differentiering av renhållningsavgifter när differentieringen byggde på fastigheternas belägenhet och transportavståndet. I ett annat avgörande 6 godtogs inte en differentiering av bygglovsavgifter då det inte visats att den ena kategorin innebar en högre kostnad för kommunen och därmed skulle få differentieras. Utifrån detta bör man kunna sluta sig till att tillhandahållandet av skolskjuts i form av SL-kort respektive taxi i Vallentuna kommun inte utgör likvärdiga prestationer från kommunens sida. Detta eftersom de olika formerna kommer i fråga i olika lägen, beroende på färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet samt att taxi innebär högre kostnader för kommunen. De elever som erhåller skolskjuts i form av taxi befinner sig således inte i samma situation som de elever som erhåller skolskjuts i form av SL-kort, jfr. 2 kap. 2 kommunallagen. Då de inte befinner sig i samma situation/det inte är fråga om likvärdiga prestationer torde den differentiering som görs för SL-kort respektive taxi kunna godtas utifrån likställighetsprincipen. 4 Regeringsrättens dom den 14 juni 2000 i mål nr 7680-97 5 RÅ 1974 ref. 31 I 6 RÅ 1990 ref 109 35