Generaldirektören Stab och samordning Nätteknik Ekonomi 2010-02-18 2010/60 Investerings och finansieringsplan 2011 2013 SvK400, v2.0, 2009-06-04 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät för perioden 2011 2013, samt att överlämna planen till regeringen. Bakgrund Svenska Kraftnät upprättar årligen en investeringsplan för de kommande tre kalenderåren. Investeringsplanen anmäls av regeringen till riksdagen genom budgetpropositionen och ingår i riksdagens budgetbeslut för utgiftsområde 21 Energi. Enligt regeringsbeslut (regleringsbrevet för budgetåret 2010) ska Svenska Kraftnät senast den 1 mars lämna ett förslag till investerings- och finansieringsplan för kommande treårsperiod, 2011 2013, till regeringen. Förslaget ska vara utformat i enlighet med den uppställning som redovisas i regeringens budgetproposition för 2010 d.v.s. på det sätt som framgår av tabellen Investeringsplan på sidan 23. Därutöver ska det s.k. NordBalt-projektet redovisas särskiljt från övriga investerings-projekt. Alla projekt ska rymmas inom investerings- och finansieringsplanen. 1/24
Verkets investeringar fortsätter att öka i snabb takt. I den reviderade investeringsplanen 2009 2011 angavs en sammantagen investeringsram för treårsperioden om 6 470 Mkr. Investeringsplanen 2010 2012 angav totala investeringar om 7 780 Mkr för nästa treårsperiod. Och i föreliggande plan uppskattas investeringarna för treårsperioden 2011 2013 till 12 060 Mkr. Ökningarna är ett uttryck för att Svenska Kraftnät lämnat den förvaltningsfas som verket befunnit sig i sedan det bildades. Klimatpolitiken ställer helt nya krav. Stora investeringar måste göras i näten, såväl för att bygga bort begränsningar i överföringsförmågan som för att omhänderta den stora utbyggnaden av förnybar elproduktion. Därtill kommer effekthöjningar i samtliga kärnkraftverk och omfattande behov av reinvesteringar i gamla anläggningar. Investerings- och finansieringsplanen för 2011 2013 bygger på oförändrade förutsättningar när det gäller statsmakternas avkastningskrav och utdelningspolicy. Regeringen har för innevarande år medgivit en ökad, tillåten skuldsättningsgrad från 55 procent till 60 procent. Om verket även fortsättningsvis i huvudsak ska lånefinansiera de ökade investeringarna kommer detta, som framgår av nyckeltalstabellen på sidan 23, att leda till en närmast skenande utveckling av skuldsättningsgraden. I år har stamnätstariffen höjts mycket kraftigt (32 procent). Höjningen har dock litet samband med de ökade investeringarna. Den huvudsakliga förklaringen är i stället att ett mycket förmånligt långtidsavtal för upphandling av el för att täcka överföringsförlusterna i stamnätet har löpt ut. Svenska Kraftnät upphandlar årligen i storleksordningen 2,8 TWh fr.o.m. i år till en väsentligt ökad kostnad. På sikt är det emellertid ofrånkomligt att också de kraftigt ökade investeringarna kommer att få genomslag på tariffen. En ny översyn av tariffkonstruktionen kommer att göras inför den indelning i anmälningsområden (prisområden) som beräknas ske den 1 november 2011. 2/24
Investerings- och finansieringsplan 2011 2013 1 Utveckling av stamnätet Svenska Kraftnäts investeringsplanering är en grund för en kontinuerlig utveckling av stamnätet genom att nödvändiga investeringar görs i rätt tid och i rätt omfattning. Detta krävs för att upprätthålla en god driftsäkerhet, underlätta utbyggnaden av förnybar elproduktion och för att tillhandahålla tillräcklig kapacitet för att möta marknadens överföringsbehov. Efter att under en längre period ha befunnit sig i en fas av förvaltning och låga investeringsnivåer har stamnätet nu övergått till en fas av ombyggnad och utbyggnad. Det finns idag en mängd olika intressen och krav från omvärlden som utgör drivkrafter för ökade stamnätsinvesteringar. Dessa beskrivs kortfattat nedan. 1.1 Anslutning av ny produktion Under 1990-talet och början av 2000-talet förekom nästan ingen anslutning av ny elproduktion till stamnätet. Under senare år har den bilden förändrats som följd av den starka utvecklingen mot en större andel vindkraft och annan förnybar elproduktion. Vindkraftsutbyggnaden utgör en särskild utmaning, eftersom det är ett nytt produktionsslag som ska integreras och där osäkerheten är stor om var och hur mycket som ska anslutas. Det i sin tur är helt avgörande för vilka nätinvesteringar som kommer att krävas. Samtidigt pågår ett omfattande program för effekthöjning av de svenska kärnkraftverken. Näten runt kärnkraftverken är anpassade till anläggningarnas ursprungliga kapacitet. Sedan dess har effektutmatningen successivt ökat och när kärnkraftverken nu initierar större steg i effektökningen har vi nått en punkt där mer omfattande förstärkningar krävs i de anslutande näten. 1.2 Nordiska nätutbyggnader och utlandsförbindelser I samarbetet inom Nordel bedrevs under de sista åren ett intensivt arbete med att gemensamt planera den nordiska nätutbyggnaden. Det resulterade i ett antal rekommenderade projekt som de nordiska stamnätsoperatörerna har åtagit sig att genomföra. För svensk del innebar det tre mycket stora investeringsprojekt, nämligen förbindelser till Norge via Nea Järpströmmen och SydVästlänken samt ytterligare en förbindelse 3/24
till Finland med sjökabeln Fenno-Skan 2. SydVästlänken innebär en mycket stor ökning av kapaciteten mellan Sverige och Norge och till södra Sverige, vilket har stor betydelse för hela det nordiska kraftsystemet. Utöver dessa förbindelser kommer Svenska Kraftnät att inom ENTSO-E och tillsammans med de nordiska stamnätsföretagen att analysera och koordinera utbyggnaden av ytterligare förbindelser mellan det nordiska kraftsystemet och kontinenten. 1.3 Förändrad nätstruktur, storstäder I storstäder som Stockholm, Uppsala och Göteborg har förändrade nätstrukturer studerats och beslutats. År 2004 inleddes projektet Stockholms Ström i samarbete mellan Svenska Kraftnät, Fortum och Vattenfall. Syftet var att utreda den framtida strukturen för Stockholms elförsörjning. Projektet drivs av behovet att förbättra elförsörjningen till regionen men också av nya koncessioner för ett stort antal av de 220 kv ledningar som idag matar Stockholm. Projektet är mycket omfattande och involverar ett stort antal kommuner i Stockholms län som deltar i finansieringen av projektet. I Uppsala har stora investeringar gjorts för att förändra nätstrukturen och för att skapa ytterligare en stamnätsmatning. Även detta är ett samarbetsprojekt i detta fall mellan Svenska Kraftnät, Vattenfall och Uppsala kommun. Den sistnämnda har bidragit till finansieringen för att kunna frigöra exploaterbar mark när luftledningar kan rivas. Matningen till Göteborg kommer också att få en nödvändig förstärkning genom att en ny stamnätsledning byggs mellan Stenkullen och Lindome. 1.4 Ökad integration och förnybar elproduktion I takt med utvecklingen från en nationell till en nordisk och europeisk elmarknad drivs investeringarna i en allt större omfattning av politiska överväganden. Ambitionen att åstadkomma en ökad integration i Europa och strävan att minska koldioxidutsläppen genom att ansluta förnybar elproduktion, och då särskilt vindkraft, i stor omfattning utgör starka drivkrafter för stamnätsinvesteringarna. Ett exempel är NordBaltförbindelsen mellan Sverige och Litauen, som ska sammanlänka de nordiska och baltiska kraftsystemen. Ett annat exempel är planeringen för en ny kabelförbindelse mellan fastlandet och Gotland för att möjliggöra fortsatt vindkraftsutbyggnad på ön med en ökad överföring av vindkraftsproducerad el till fastlandet. 1.5 Ökad kapacitet Som en följd av den avreglerade elmarknaden, introduktionen av ny produktion och investeringar i överföringsnätet mellan hög- och lågprisområden har nya överföringsmönster skapats. Introduktionen av vindkraft i systemet innebär att en stor andel ny produktion lokaliseras till nya platser, vilket ytterligare kommer att förändra överföringsmönstren. Dessutom styr marknadspriset numera i hög uträckning hur 4/24
produktionsanläggningarna körs. Även det påverkar i hög grad hur nätet utnyttjas. Dessa faktorer ställer krav på en fortsatt utbyggnad av nätkapaciteten för att möta överföringsbehovet. 1.6 Reinvesteringar Stamnätets äldsta delar börjar uppnå en hög ålder. 400 kv systemet började uppföras i början av 1950-talet och 220 kv anläggningarna ännu tidigare. Det innebär att behovet av reinvesteringar i stamnätets befintliga anläggningar kommer att öka i framtiden. Svenska Kraftnät har redan startat program för förnyelse av stationer och topplinor. I framtiden kommer motsvarande program för faslinor och stolpar att inledas. För att kunna genomföra dessa omfattande reinvesteringar krävs att det befintliga systemet är anpassat, så att det går att ta nödvändiga avbrott i berörda anläggningar utan att den dagliga driften påverkas. Det innebär att det också kan krävas investeringar i nya anläggningar för att möjliggöra nödvändiga avbrott i framtiden. 1.7 Resursbehov för elberedskapen Svenska Kraftnät har enligt förordningar och regleringsbrev viktiga uppgifter avseende elsäkerhet, elberedskap och dammsäkerhet. Till dessa hör uppgiften att som elberedskapsmyndighet besluta om beredskapsåtgärder och ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder enligt elberedskapslagen. Anslagsposten under anslag 1:12 Elberedskap får även användas för åtgärder och forskning som förbättrar den fredstida störnings- och krisberedskapen, för åtgärder som stärker den nationella förmågan och som kan merutnyttjas för den internationella fredsfrämjande och humanitära beredskapen samt för dammsäkerhet. Svenska Kraftnät har ambitionen att på ett övergripande plan söka identifiera de största sårbarheterna i det svenska elförsörjningssystemet för att sedan efter en dialog med branschen på ett mer systematiskt sätt styra beredskapsinsatserna mot dessa. Fortsatt anskaffning och lagerhållning av viss strategisk reparationsmateriel kommer att ske. Stöd kommer också att behöva ges för att få till stånd en tillräckligt omfattande introduktion av det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet RAKEL inom elsektorn. För 2011 räknar Svenska Kraftnät med ett oförändrat resursbehov för elberedskapsåtgärder om 250 Mkr. 1.8 Nya behov av prioriteringar Svenska Kraftnät är på väg in i en helt ny fas när det gäller stamnätsinvesteringarna. Det är en fas där en mängd drivkrafter uppträder samtidigt och där investeringsnivåerna förväntas bli högre än någonsin tidigare i stamnätets historia. Utvecklingen kommer att 5/24
ställa stora krav på såväl interna som externa resurser. Det gäller konsulter, leverantörer och entreprenörer men även möjligheterna till att ta avbrott i nätet för att kunna utföra åtgärderna kommer att bli allt svårare. Tillståndsprocessen är avgörande för hur snabbt investeringarna kan komma till stånd. Mycket tyder på att tillstånd för nya kraftledningar kan bli den gränssättande faktorn för hur snabbt stora mängder förnybar energi kan introduceras i det svenska elnätet. Tidigare var storleken på investeringarna, både enskilda projekt och den totala volymen, relativt låg och utgjorde inte något problem vare sig ekonomiskt eller resursmässigt. Det fanns då inget behov av att prioritera mellan investeringsprojekten. Under de senaste åren har, vilket beskrivits ovan, den situationen förändrats radikalt. Investeringsvolymerna kommer att tiofaldigas inom de närmaste åren, jämfört med genomsnittsvärdet för investeringsnivåerna under 1990-talet. Därför har Svenska Kraftnät vidareutvecklat arbetssätt för att analysera tidplaner, resurser och avbrottsmöjligheter i syfte att kunna göra en god planering och prioritering mellan projekten. Svenska Kraftnäts investeringsvolym kommer att fortsätta öka markant de kommande åren. Inledningen på denna trend kunde noteras under 2007 då investeringsvolymen låg på ca 600 Mkr. Under år 2008 uppgick investeringsvolymen till 963 Mkr, mer än dubbelt så mycket som genomsnittsnivån från 1990-talet. Under 2009 ökade investeringsnivån ytterligare till ca 1,5 miljarder kronor Mkr och under 2010 beräknas den överstiga 2,1 miljarder kronor. För kommande treårsperiod 2011 2013 ökar investeringstakten än mer, vilket redovisas nedan. 2 Investeringar Investeringsvolymen inom affärsverket under treårsperioden 2011 2013 bedöms uppgå till 12 060 Mkr, varav 3 320 Mkr under 2011. Under perioden beräknas reinvesteringarna utgöra nio procent av totalvolymen. Fördelningen under treårsperioden är: 2011 2012 2013 Totalt Nyinvesteringar 2 770 3 640 4 580 10 990 Reinvesteringar 550 340 180 1 070 Totalt, Mkr 3 320 3 980 4 760 12 060 Ovanstående siffror anger bruttoinvesteringar. En del projekt delfinansieras av kommuner och andra markägare som får mark frilagd för exploateringsändamål eller genom anslutningsavgifter vid nyanslutningar till stamnätet. 6/24
2.1 Förändringar sedan föregående plan 2010-2012 2.1.1 Nya projekt över 100 Mkr Följande projekt och utredningar har tillkommit sedan föregående års investerings- och finansieringsplan. Storfinnforsen Midskog, ny 400 kv-ledning Reaktiv kompensering i flera anläggningar 2.1.2 Revidering av tidigare kostnadsuppskattningar En tydlig tendens som noterats under det senaste året är relativt stora kostnadsökningar såväl för entreprenadarbeten som för material och komponenter. Nya kostnadsuppskattningar har därför gjorts. Flera av projekten har fått en utökad omfattning, vilket även detta medför reviderade kostnadsuppskattningar. Förändringarna i förhållande till föregående års investerings- och finansieringsplan (inom parentes) redovisas nedan. SydVästlänken 7 200 (5 800) Mkr Danderyd Järva, ny 220 kv kabelförbindelse 400 (280) Mkr City Link ny 400 kv-förbindelse genom Stockholm - etapp 1 Hagby Danderyd 760 (650) Mkr - etapp 2 Danderyd Skanstull 1 700 (1 400) Mkr Förstärkning av snitt 1 och snitt 2 3 500 (2 900) Mkr Gotland ny DC-kabel 3 120 (2 000) Mkr Ekhyddan Barkeryd, ny 400 kv-ledning 865 (370) Mkr Storfinnforsen stationsförnyelse 140 (100-130) Mkr Hallsberg stationsförnyelse 185 (100-130) Mkr Ekhyddan ny station som ersätter Simpevarp 190 (100-130) Mkr Nytt driftövervakningssystem (HUDS) 175 (115) Mkr 2.1.3 Utgående projekt Följande projekt, som beskrevs i föregående års investerings- och finansieringsplan, har utgått ur sammanställningen av projekt för nästkommande treårsperiod. Nea Järpströmmen är en ny 400 kv ledning, som kommer att bli färdigställd under 2010. Ängsberg är ett nytt 400 kv ställverk, som kommer att bli färdigställt under 2010. 7/24
Nya kablar till Tyskland avsåg en anslutning via Kriegers Flak och har utgått ur planen. Projektet kan åter aktualiseras om den svenska vindkraftsparken byggs. Långbjörn Ramsele är en ny 400 kv ledning, vars investeringskostnad bedöms komma att understiga 100 Mkr. 2.2 Sammanställning av större projekt (> 100 Mkr) Tabellen på nästa sida visar projekt eller grupper av projekt där investeringskostnaden beräknas överstiga 100 Mkr. Karakteristiskt för perioden är att ett flertal mycket stora projekt utreds och genomförs samtidigt. Projekten kommer att befinna sig i olika faser, vilket gör att säkerheten i kostnadsbedömningarna varierar. Beskrivning av projekten finns under respektive huvudrubrik efter tabellen på nästa sida. 8/24
Totalt Perioden SydVästlänken 7 200 4 680 Mkr Stockholms Ström Danderyd Järva, ny 220 kv kabelförbindelse 400 280 Mkr City Link ny 400 kv-förbindelse genom Stockholm 2 850 920 Mkr Utlandsförbindelser Fenno-Skan 2 En ny likströmslänk Sverige-Finland 1 680 830 Mkr NordBalt Likströmslänk till Baltikum 2 700 1 500 Mkr Norra Sverige Finland, ny 400 kv ledning 500 2 Mkr Förstärkningar i Östra Svealand Stackbo Finnböle Hamra, förnyad 400 kv ledning 400 385 Mkr Odensala, ombyggnad 90 80 Mkr Forsmark Gråska Hamra Västerås, nya 400 kv ledn. o. stn. 870 Ängsberg Horndal Västerås, nya 400 kv ledningar o. ställverk 535 180 Mkr 6 Mkr Åtgärder till följd av vindkraftetableringar 450 200 Mkr Förstärkning av snitt 1 och snitt 2 3 500 600 Mkr Gotland - ny DC-kabel 3 120 95 Mkr Övriga ledningsprojekt Förnyelse av 220 kv i södra Norrland 170 55 Mkr Stenkullen Lindome, ny 400 kv ledning 255 80 Mkr Ekhyddan Barkeryd, ny 400 kv ledning 865 390 Mkr Storfinnforsen Midskog, ny 400 kv ledning 295 170 Mkr Förnyelse av topplinor (flera projekt) 140 Mkr Övriga stationsprojekt Storfinnforsen förnyelse 134 70 Mkr Hallsberg förnyelse 185 165 Mkr Forsmark FT47 förnyelse 105 60 Mkr Ekhyddan ny station ersätter Simpevarp 191 85 Mkr Reaktiv kompensering i flera anläggningar 308 180 Mkr Nytt driftövervakningssystem (HUDS) 175 85 Mkr 9/24
2.2.1 SydVästlänken SydVästlänken är nybyggnad av förbindelser mellan Östansjö (Hallsberg) i Närke via Barkeryd (Nässjö) till Hurva (Hörby) i Skåne samt mellan Barkeryd och Oslo-området i Norge. Projektet syftar till att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet till södra Sverige och Norge samt till att förbättra driftsäkerheten i södra Sverige. En luftisolerad växelströmsledning byggs mellan Östansjö och Barkeryd medan ny likströmsteknik (HVDC VSC) används från Barkeryd till Hurva och till Norge. Söderut till Värnamo är inriktningen är att bygga likströmsförbindelsen i befintlig ledningsgata, där en gammal 220 kv ledning rivs. Efter Värnamo läggs kabel längs E4, järnväg och befintliga kraftledningar fram till Hurva. Sträckning och tekniskt genomförande för den västra delen till Norge utreds för närvarande. SydVästlänken ingår i de två senaste nordiska systemutvecklingsplanerna med prioriterade projekt för den nordiska elmarknaden. Investeringskostnaden för de svenska delarna av SydVästlänken beräknas uppgå till ca 7 200 Mkr, varav 4 680 Mkr väntas belasta treårsperioden. Kostnadsuppskattningen ligger markant högre än föregående år. Nivån är fortfarande mycket osäker och starkt beroende av koncessionsprocessen, det tekniska utförandet, marknadsutvecklingen samt vilken sträckning som blir aktuell för ledningen till Norge. 2.2.2 Stockholms Ström Svenska Kraftnät har i samarbete med Vattenfall och Fortum föreslagit en helt ny struktur för Stockholms elnät. Den genomförs i projektet Stockholms Ström, som består av drygt femtio olika delprojekt. Det är nya markkablar, sjökablar, luftledningar, tunnlar och transformatorstationer. Projektet Stockholms Ström beräknas pågå i tio år. Totalt 15 mil luftledning kommer att kunna rivas, vilket frigör betydande markområden för exploatering. Projektets genomförande bygger därför på medfinansiering från berörda kommuner och andra markägare. Svenska Kraftnäts andel i Stockholms Ström förväntas bli drygt 4 000 Mkr av vilka 1 240 Mkr förväntas falla ut under treårsperioden. Under 2010 eller i början av 2011 kommer Svenska Kraftnät att ha färdigställt nya 220 kv matningar till Värmdö och Lidingö. Luftledningen mellan Hägerstalund och Beckomberga kommer att ha ersatts med markkabel. City Link en ny 400 kv förbindelse genom Stockholm Den viktigaste delen av Stockholms Ström är den nya ledningen City Link. Den kommer att binda samman norra och södra Stockholmsområdet, från stationen Hagby i Upplands Väsby till Ekudden i Haninge. Med City Link sluts en 400 kv-ring runt regionen och centrala Stockholm får starka inmatningar från flera håll. Samtidigt kan flera luftledningar på lägre spänningsnivåer rivas. 10/24
City Link byggs i fyra etapper. Den första etappen mellan Hagby och Danderyd kommer att utgöras av en ny 400 kv förbindelse, delvis som luftledning, delvis som markförlagd kabel. I Danderyd anläggs en ny 400 kv station, kallad Anneberg, med transformering 400/220 kv. Projektet medför att en befintlig 220 kv ledning genom bostadsområden i Täby och Danderyd kan avvecklas. Investeringskostnaden beräknas till totalt ca 760 Mkr, varav huvuddelen ca 630 Mkr belastar treårsperioden. Den andra etappen mellan Danderyd och Skanstull kommer att utgöras av en ny 400 kv kabel i borrad och sprängd bergtunnel under Stockholms centrala delar. En del av förbindelsen kommer att gå i sänktunnel. I Skanstull etableras ett nytt 400 kv ställverk med transformering 400/220 kv inom Fortums befintliga stationsområde. Tiden för genomförande kommer att vara lång, 5 6 år. Investeringskostnaden beräknas till totalt ca 1 700 Mkr, varav ca 260 Mkr under treårsperioden. De återstående etapperna planeras efter treårsperioden, men omprioriteringar kan bli aktuella så att dessa etapper genomförs före etapp 2. Totalkostnaden för City Link inklusive ställverksåtgärder bedöms till ca 2 850 Mkr, varav ca 920 Mkr under treårsperioden. Danderyd Järva, ny 220 kv kabelförbindelse Den första etappen av City Link och planerna på att i slutänden riva befintliga ledningar längs E4 vid Kista innebär att en ny 220 kv förbindelse krävs mellan Danderyd och Järva. Förbindelsen utförs som tunnel- och markförlagd kabel och som sjökabel. Investeringskostnaden är beräknad till ca 400 Mkr, varav huvuddelen, ca 280 Mkr, faller inom treårsperioden. Samtidigt med Svenska Kraftnäts projekt genomför Fortum Distribution uppgradering och kablifiering av en befintlig 220 kv luftledning mellan Danderyd och Bergshamra. 2.2.3 Utlandsförbindelser Utöver SydVästlänken till Norge har Svenska Kraftnät ett pågående, ett planerat och ett ledningsprojekt till utlandet under utredning. Fenno-Skan 2 Ny likströmsförbindelse mellan Sverige och Finland Mellan Rauma (Åbo) i Finland och Finnböle (Gästrikland) i Sverige byggs en ny likströmslänk, Fenno-Skan 2, som kommer att reducera förekomsten av flaskhalsar mellan länderna. Länken kommer att få kapaciteten 800 MW och drivas med 500 kv likspänning. Den består av två omriktarstationer, 200 km sjökabel och 70 km luftledning samt ett nytt 400 kv ställverk. Inriktningen är att anläggningen ska vara färdigställd år 2011. Projektet ingår i Nordels systemutvecklingsplan från 2004. Investeringskostnaden på svensk sida, inkluderande åtgärder i stamnätet, bedöms uppgå till ca 1 680 Mkr varav ca 830 Mkr beräknas falla ut under treårsperioden. 11/24
NordBalt Ny likströmsförbindelse till Baltikum NordBalt är en likströmslänk som ska byggas till Litauen för att knyta en framväxande baltisk elmarknad till den nordiska. Samtidigt bidrar förbindelsen till att förbättra försörjningssäkerheten i de baltiska länderna. Projektet är prioriterat inom ramen för European Energy Programme for Recovery (EEPR). Kommissionen har allokerat stöd om 175 M, varav 131 M till kabelförbindelsen och 44 M till erforderliga nätförstärkningar i Lettland. Ledningen kommer att byggas med HVDC VSC teknik och planeras bli ansluten till stamnätet i 400 kv ställverket utanför Nybro. Där kommer också den svenska omriktarstationen att byggas. En ledning byggs till kusten och övergår till en sjökabel på 360 400 km över Östersjön till Klaipeda i Litauen. Förbindelsen kan tas i drift tidigast i slutet av 2016. Den totala investeringskostnaden beräknas till ca 6 300 Mkr. Om man i kostnadsuppskattningen räknar in den föreslagna medfinansieringen från EU med 131 M beräknas den svenska delen av investeringen till i storleksordningen 2 700 Mkr. Ca 1 500 Mkr kan komma att belasta treårsperioden, men uppskattningen är ännu mycket osäker. Norra Sverige Finland, ny 400 kv ledning En utredning tillsammans med Fingrid gällande en tredje 400 kv växelströmsledning mellan Sverige och Finland i norr avslutades under 2009. Drivkraft för projektet är främst ny kärnkraftproduktion i Finland samt större vindkraftetableringar i såväl Sverige som Finland. Anslutningspunkten på den svenska sidan är inte klar. Det finns kopplingar till andra planerade utbyggnader i det svenska stamnätet. Utredningen visar på nyttovärden för en tredje ledning. Projektet kan dock inte prioriteras för tillfället men kommer sannolikt att genomföras senare med en bedömd drifttagning runt 2020. Investeringskostnaden för förbindelsen uppskattas till ca 500 Mkr, varav endast 1 2 miljoner kommer att falla ut under treårsperioden. 2.2.4 Förstärkningar i Östra Svealand Effekthöjningar i Forsmarks kärnkraftverk, etableringen av Fenno-Skan 2 och stora vindkraftsplaner i Gästrikland, Hälsingland och övriga Norrland medför behov av att förstärka stamnätet i Uppland. Som ett första steg planeras förstärkning av den befintliga 400 kv ledningen mellan Stackbo och Hamra för att kunna hantera reservdriftfallen i området. Den 56 år gamla ledningen ersätts med en ny ledning i samma ledningsgata. Den sammanlagda investeringen är beräknad till ca 400 Mkr. Inriktningen är att projektet ska kunna genomföras etappvis under åren 2010 2012, varav 385 Mkr förväntas belasta treårsperioden. 12/24
Som en följd av effekthöjningarna i Forsmark krävs åtgärder för snabbare felbortkoppling i 400 kv stationen Odensala utanför Sigtuna. Ställverket kommer att byggas om och kontrollanläggningen förnyas under 2010 2011 till en kostnad av 90 Mkr. I övrigt pågår förstudiearbete med anledning av Forsmarks effekthöjningar. Genomförda analyser indikerar att två nya 400 kv ledningar måste byggas från Forsmark. Den ena ledningen kommer att gå till en ny station Råsten (invid Gråska) och vidare västerut till en ännu inte fastställd slutpunkt. Den andra ledningen planeras gå till Stackbo. För att ytterligare förstärka det relativt svaga nätet i östra Uppland analyseras en ny 400 kv förbindelse på sträckan Ängsberg Horndal Västerås med transformeringar och anslutning mot befintligt 220 kv nät i Horndal respektive Västerås. Avsikten är sedan att från Västerås fortsätta 400 kv utbyggnaden västerut mot Lindbacka utanför Örebro för vidare anslutning mot Sydvästlänken i Östansjö. Denna senare utbyggnad kommer till stor del att kunna ske genom spänningshöjning av befintlig 220 kv ledning, som redan är byggd i 400 kv standard. Dessutom planeras förnyelse av transformatorstationen Tuna och mindre ledningsförändringar i Forsmark och Stackbo/Ängsberg. Bedömningen är att den sammantagna investeringsvolymen för de tänkta åtgärderna, inklusive de redan redovisade, kommer att uppgå till ca 2 400 Mkr, varav 670 Mkr kan komma att belasta treårsperioden. Både åtgärder och investeringsvolym är dock i dagsläget mycket svårbedömda. 2.2.5 Åtgärder till följd av vindkraftetableringar De omfattande planer på vindkraftsparker som för närvarande håller på att förverkligas, medför i många fall ett utökat behov av investeringar i stamnätet. Åtgärderna på stamnätsnivå blir i en del fall enkla med endast behov av t.ex. ett extra ställverksfack i en station. I andra fall behöver befintlig ledningskapacitet förstärkas eller optokommunikation installeras på befintlig ledning. Huvudinriktningen är att så långt möjligt ansluta kommande vindkraftanläggningar till befintliga stationer men nya anslutningspunkter behöver också etableras. De hittills mest omfattande planerna rör den vindkraftsetablering, Markbygden, som planeras väster om Piteå. Anslutning av denna kräver såväl ledningsbyggnad som egen anslutningsstation om planerna realiseras. Det behov av investeringar i stamnätet som hittills identifierats till följd av de mest sannolika vindkraftprojekten beräknas uppgå till ca 450 Mkr, varav i storleksordningen 200 Mkr kan komma att belasta treårsperioden. Investeringar som redovisas i andra avsnitt är inte medtagna i summeringen. 2.2.6 Förstärkning av snitt 1 och snitt 2 Planerna på stora vindkraftsutbyggnader i norra Norge, Sverige och Finland har föranlett Svenska Kraftnät att tillsammans med Statnett utreda behovet av att förstärka stamnätet i nord-sydlig riktning från norra Norrland till mellersta Sverige. Utredningen 13/24
har ännu inte utmynnat i några konkreta förslag. I dagsläget bedöms kostnaderna till ca 3 500 Mkr med tyngdpunkt på slutet av decenniet. Av dessa kan 600 Mkr falla ut under treårsperioden. 2.2.7 Gotland ny DC-kabel Svenska Kraftnät planerar för en anslutning av Gotland till det svenska stamnätet genom en 1 000 MW likströmslänk från fastlandet. Vattenfalls två förbindelser anslutna till regionnätet räcker inte för de utbyggnadsplaner som finns för vindkraften på ön. Förstudier pågår och drifttagning är planerad till 2016. Den totala investeringen har beräknats till 3 120 Mkr, varav 95 Mkr belastar treårsperioden. Den bedömda anskaffningskostnaden ligger betydligt högre än i den senast redovisade treårsplanen. Projektet var då endast på idéstadiet och kostnadsuppskattningen mycket summarisk. 2.2.8 Övriga ledningsprojekt Förnyelse av 220 kv i södra Norrland Mellan Krångede vid Ångermanälven och Horndal i Bergslagen pågår en större upprustning/ombyggnad av en av Sveriges äldsta 220 kv ledningar. Ledningen togs ursprungligen i drift år 1936. Projektet genomförs i etapper. Ledningen är samtidigt föremål för koncessionsförnyelse. Koncessionsärendet har blivit utdraget för vissa delar och projektet beräknas nu vara klart först under år 2012 eller år 2013. Den totala investeringen bedöms till ca 170 Mkr, varav 55 Mkr under treårsperioden Stenkullen Lindome, ny 400 kv ledning För att säkra en tillförlitlig elförsörjning av Göteborgsområdet planeras en ny 400 kv ledning mellan Stenkullen och Lindome. Den kommer till största delen att byggas i den ledningsgata som tidigare utnyttjats för likströmsledningen till Kontiskan 1. Projektet har fördröjts p.g.a. en utdragen tillståndsprocess men bedöms nu kunna genomföras under 2011. Investeringskostnaden är beräknad till ca 255 Mkr, varav ca 80 Mkr beräknas under treårsperioden. Ekhyddan Barkeryd, ny 400 kv-ledning För att förstärka stamnätet och klara den planerade effekthöjningen i Oskarshamns kärnkraftverk planeras en ny ledning mellan den nya stationen Ekhyddan (Oskarshamn) och Sydvästlänkens station Barkeryd (Nässjö). Totalt bedöms åtgärderna kosta ca 865 Mkr, varav ca 390 Mkr inom perioden. Storfinnforsen Midskog, ny 400 kv-ledning I området vid Storfinnforsen planeras stora vindkraftparker om totalt ca 1 000 MW. Dessa ska enligt planerna tas i drift från hösten 2011 och framåt. Produktionen kommer samlas upp i Storfinnforsens 400 kv station. Detta medför att stora överlaster kan uppkomma på ledningen från Storfinnforsen till Midskog. Ledningen utgör en del av den första 400 kv-ledningen som byggdes i Sverige och är inte dimensionerad för detta. 14/24
Den måste därför ersättas med en ny ledning som ska tas i drift 2013 2014. Investeringen beräknas till ca 295 Mkr, varav ca 170 Mkr förväntas falla ut under perioden. Förnyelse av topplinor De äldre ledningarna i stamnätet är försedda med topplinor av stål, medan senare anlagda ledningar har topplinor av stål/aluminium. De äldre linorna är relativt klena i dimensionen och har ett sämre korrosionsskydd än de nyare. På många sträckor har de gamla topplinorna redan förnyats, antingen på grund av svår korrosion eller därför att linorna enligt nuvarande krav är för klent dimensionerade. Fortfarande återstår dock många ledningssträckor med gamla stållinor och Svenska Kraftnät har tagit fram en plan för förnyelse av dessa. Förnyelse av topplinor kommer att innebära en investeringsvolym på ca 140 Mkr under treårsperioden. Inget enskilt projekt förväntas överskrida 100 Mkr. 2.2.9 Övriga stationsprojekt Stationsförnyelser Svenska Kraftnät har upprättat en plan för ombyggnad av ett antal viktiga stationer för att förnya äldre utrustning och därmed höja driftsäkerheten. Under perioden kommer fyra stora projekt pågå. Storfinnforsen och Hallsberg förnyas. Simpevarp kommer att ersättas av station Ekhyddan. Förnyelse av Forsmark (FT47) inleds. Investeringskostnaden per projekt ligger mellan 100 200 Mkr. Ett utfall på 380 Mkr förväntas för projekten under treårsperioden. Reaktiv kompensering Det har blivit svårare att reglera spänningsnivåerna i stamnätet. Vid låglastsituationer, exempelvis under sommarnätter, överskrids ofta de fastlagda gränsvärdena vilket riskerar att äventyra driftsäkerheten. För att kunna uppnå acceptabla spänningar ska åtta reaktorer fram till 2015 successivt installeras i stationerna Breared (Halmstad), Ekhyddan (Oskarshamn), Skogssäter (Trollhättan), Lindome (Mölndal), Arrie (Malmö), Alvesta, Timmersdala (Skövde) och Moliden (Örnsköldsvik). Investeringskostnaden uppgår till 308 Mkr, varav 180 Mkr faller ut under treårsperioden. 2.2.10 Nytt driftövervakningssystem Svenska Kraftnät använder idag driftövervakningssystemet Hansa för övervakning och styrning av stamnätet. Systemet togs i drift år 2001, och eftersom både datorer och programvara börjar närma sig sin livslängd planeras ett byte av systemet. Syftet med projektet är att upphandla och ta i drift ett nytt driftövervakningssystem som uppfyller de funktionella krav som ställs från kontrollsrumsverksamheten samtidigt som det uppfyller dagens mycket höga IT-säkerhetskrav. I projektet ingår även att säkerställa en effektiv och säker drift och förvaltning av det nya driftövervakningssystemet. Driftstart är planerad till 2011. Investeringskostnaden beräknas till ca 175 Mkr, varav ca 85 Mkr faller ut under treårsperioden. 15/24
3 Ekonomisk utveckling 3.1 Finansiella mål Svenska Kraftnätskoncernen styrs enligt regleringsbrevet för år 2010 av följande två finansiella mål eller nyckeltal. Räntabiliteten på justerat eget kapital ska uppgå till 6 procent efter schablonmässigt avdrag om 26,3 procent för skatt. Skuldsättningsgraden får vara högst 60 procent. Utdelningspolicyn är att 65 procent av årets resultat för koncernen utdelas till svenska staten. Extra utdelning kan också förekomma. De finansiella målen antas gälla även åren 2011 2013. 3.2 Investerings- och finansieringsplan 2011-2013 Investerings- och finansieringsplanen innefattar resultaträkningar, balansräkningar, kassaflödesanalyser, nyckeltal och investeringsplan för perioden (se sid. 20 24). 3.2.1 Antaganden Utnyttjandet av stamnätet påverkas av den hydrologiska situationen, produktionen i kärnkraftverken och export/import. För år 2011 förutsätts en total inmatning på stamnätet med 118 TWh. Det bygger på antagande om en normal hydrologisk situation och på att konjunkturen successivt vänder upp till en normal nivå. För åren 2012 och 2013 antas att inmatningen blir 120 respektive 123 TWh. Svenska Kraftnäts stora utmaning är det pågående investeringsprogrammet som kommer att kräva ytterligare resurser för att investeringarna ska kunna genomföras. Finansieringsbehovet kommer att öka under år 2011 och Svenska Kraftnäts möjlighet att ta upp lån i eller utanför Riksgälden bör utökas med 1 500 Mkr till 5 000 Mkr. 3.2.2 Stamnätstariffen Stamnätstariffen består av två delar, en effektdel och en energidel. Effektavgifterna baseras på kundens årsvisa abonnerade effekter för inmatning respektive uttag i varje anslutningspunkt. För år 2010 höjde Svenska Kraftnät denna del av tariffen med 25 procent och intäkten beräknas bli 1 647 Mkr i koncernen. Jämfört med utfallet 2009 är det en ökning med 359 Mkr. För att täcka de ökade kostnaderna under perioden 2011 2013 inom verksamhetsområdet Överföring på stamnätet bedöms att avgiften behöver höjas enligt nedanstående tabell. 16/24
2011 2012 2013 Effektavgifter 12,5 % 7,0 % 10,0 % Energiavgiften baseras på de överföringsförluster i stamnätet som orsakas av inmatad respektive uttagen energi per anslutningspunkt. Från och med år 2010 övergick tariffen från fyra energiprisperioder till en enda och energiavgiften baseras nu på medelförluster i stället för på marginalförluster. Tariffen speglar därmed bättre de verkliga energiförlusterna och energipriset i tariffen sätts utifrån Svenska Kraftnäts kostnader för förlustkraft. Vid tariffbeslutet för år 2010 höjdes energiavgiften med 40 procent till 1 810 Mkr. För kommande år beräknas det årliga höjningsbehovet till ca 200 Mkr (se avsnitt 3.2.6). 3.2.3 Flaskhalsintäkter/Motköp För fördelningen av flaskhalsintäkter finns ett flerårsavtal med ändring av fördelningsfaktorerna varje år. Intäktsfördelningen blir successivt beroende på verkligt utfall och inte som tidigare resultat av en fast fördelning. Den successiva förändringen har lett till att Svenska Kraftnäts andel av intäkterna har minskat med 2 procent. För år 2010 prognostiseras flaskhalsintäkterna bli 150 Mkr. Från år 2011 ska ett nytt avtal förhandlas fram. I slutet av 2011 kommer en marknadsdelning att ske när Sverige delas upp i fyra anmälningsområden (prisområden). Under interimsperioden fram till denna tidpunkt bedöms motköpskostnaderna komma att öka. Efter områdesindelningen torde motköpskostnaderna minska och flaskhalsintäkterna öka. 3.2.4 Intäkter från balansansvariga och systemansvariga Intäkterna och kostnaderna bestäms av marknadspriset på el under året och bedöms bli i nivå med de genomsnittliga elpriserna 2009. Viss osäkerhet om de balansansvarigas agerande finns alltid men intäkterna från de balansansvariga bedöms bli 2 200 Mkr och från de systemansvariga 940 Mkr. Det är marginella skillnader mot 2009. Resultatet netto för perioden 2011 2013 bedöms bli 50 Mkr lägre än för 2009. 3.2.5 Personal Den fortsatta satsningen på utökad personalstyrka under år 2010 slår igenom fullt ut år 2011 och uppgår i slutet av året till 390 heltidsanställda. Fram till slutet av år 2013 bedöms personalstyrkan uppgå till 410 heltidsanställda. Det är framförallt på tekniksidan rekryteringsbehovet är stort och det leder till ett ökat behov av personal inom driften och förvaltningen av IT-systemen. Personalkostnaderna bedöms år 2011 uppgå till 376 Mkr, vilket är en ökning med 46 Mkr jämfört med år 2010. 17/24
3.2.6 Inköp av förlustkraft Kostnaderna för inköp av förlustkraft bedöms öka år 2011 på grund av något högre inköpspris men även högre volym. Avgörande för kostnaderna är överföringsmönstret på stamnätet. Från år 2011 har antagits normalår beträffande hydrologiska förhållanden vilket bedöms medföra överföringsförluster till en volym om 2,9 TWh. För åren 2010 2011 har ett avtal tecknats med Statkraft till ett pris som avgörs av den allmänna utvecklingen av det finansiella priset på el. Det nya avtalet medför 2010 en kostnadsökning på ca 60 procent, eftersom det tidigare långtidsavtalet tecknades vid en väsentligt lägre prisnivå. Från och med 2012 planerar Svenska Kraftnät att upphandla förlustkraften genom fysisk handel på Elspot med finansiell prissäkring. 3.2.7 Avskrivningar Ledningen Nea-Järpströmmen kommer att färdigställas under år 2010 och därmed påbörja sin nyttjandeperiod och avskrivning. Flera investeringsprojekt, bland annat likströmsförbindelsen med sjökabel mellan Sverige och Finland (Fenno-Skan 2) samt en ny huvudmatningsledning till Lidingö och Värmdö kommer att tas i drift under perioden 2011 2013. Detta leder till att avskrivningarna ökar med ca 50 Mkr år 2011. År 2012 tillkommer avskrivningar på 90 Mkr och året därpå ytterligare på 60 Mkr. 3.2.8 Resultatandelar i intresseföretag Under år 2010 kommer aktierna i Nord Pool ASA att avyttras, varefter intresseföretagen kommer att uppgå till fem bolag. Resultatandelar i intresseföretag blir då betydligt lägre och bedöms komma att uppgå till 5 Mkr per år. Nord Pool Spot AS förväntas bli det intresseföretag som ger positiv resultateffekt för Svenska Kraftnät. 3.2.9 Finansnetto Koncernens skuldsättning kommer under perioden 2011 2013 att öka från ca 2 500 Mkr till drygt 11 000 Mkr för att finansiera det pågående investeringsprogrammet. Antagen räntenivå är genomsnittligt över perioden 2011 2013 4,5 procent. Ränteintäkterna beräknas bli låga, ca 3 Mkr per år. Räntekostnaderna bedöms stiga drastiskt från 15 Mkr år 2010 med låga räntenivåer till 90 Mkr år 2012 eftersom det antas att räntan successivt stiger under år 2011 när konjunkturen återhämtar sig. Lånebehovet driver upp de årliga räntekostnaderna till 158 Mkr år 2012 och till drygt 180 Mkr för år 2013. 3.2.10 Resultat Rörelseresultatet i koncernen bedöms bli drygt 700 Mkr första året i perioden 2011 2013. Året därpå ökar rörelseresultatet för att klara de ökade finansieringskostnaderna till 790 Mkr och år 2013 uppgår rörelseresultatet till 836 Mkr. 18/24
Resultatet i koncernen år 2011 bedöms bli 620 Mkr, vilket ger en räntabilitet på justerat eget kapital om 6,6 procent. Åren 2012 och 2013 förväntas räntabiliteten ligga på samma nivå d.v.s. ca 6,6 procent. 3.2.11 Finansiell ställning Nettoskuldsättningen, dvs. räntebärande skulder och avsättningar med avdrag för finansiella räntebärande tillgångar, uppgår till 2 859 Mkr vid ingången av år 2011. Den bedöms stiga till ca 11 600 Mkr vid utgången av år 2013. Svenska Kraftnät koncernens skuldsättningsgrad är 41 procent vid ingången av år 2011. Vid utgången av 2013 bedöms skuldsättningsgraden komma att uppgå till 156 procent och soliditeten till 33 procent. Eget kapital inklusive minoritetsintresse uppgår den vid ingången av 2011 till 7 884 Mkr och vid slutet av år 2013 till 8 561 Mkr, en ökning på knappt 700 Mkr. Enligt investeringsplanen kommer Svenska Kraftnät koncernens investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar under år 2011 att uppgå till 3 320, varav 3 290 Mkr i affärsverket och 30 Mkr i dotterbolaget Svenska Kraftnät Gasturbiner AB. År 2012 ökar investeringstakten inom affärsverket med ca 660 Mkr till 3 980 Mkr. Nästkommande år prognostiseras investeringskostnaden komma upp till 4 760 Mkr. Balansomslutningen 2013 bedöms bli 22 865 Mkr, vilket är nästan en fördubbling jämfört med 2009. 19/24
Resultaträkning, Mkr 2009 2010 2011 2012 2013 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Rörelseintäkter Nätintäkter 3 103 4 007 4 444 4 785 5 017 Systemintäkter - el 3 351 3 255 3 255 3 255 3 255 Telekomintäkter 69 68 70 70 70 Systemintäkter - naturgas 57 50 48 48 48 Elcertifikat 6 5 5 5 5 Statsanslag för elberedskapsverksamheten 220 250 250 250 250 Aktiverat eget arbete 45 47 44 46 46 S:a rörelseintäkter 6 851 7 682 8 116 8 459 8 691 Personalkostnader -280-330 -376-402 -338 Inköp av el -807-1 300-1 363-1 450-1 533 Balanskraftkostnader -2 947-2 900-2 900-2 900-2 900 Övriga rörelsekostnader -1 847-1 873-2 080-2 136-2 243 Avskrivningar enligt plan -613-649 -696-786 -846 S:a rörelsekostnader -6 494-7 052-7 415-7 674-7 860 Resultat från andelar i intresseföretag 31 15 5 5 5 Rörelseresultat 388 645 706 790 836 Resultat från andra värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 11 2 1 0 0 Ränteintäkter och liknande poster 13 1 3 3 3 Räntekostnader och liknande poster -31-15 -85-151 -174 Resultat efter finansiella poster 381 633 625 642 665 Skatt på årets resultat -6-5 -5-5 -5 Årets resultat 375 628 620 637 660 20/24
Balansräkning, Mkr 2009 2010 2011 2012 2013 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 284 346 413 401 373 Materiella anläggningstillgångar 9 782 11 231 13 788 16 994 20 936 Andelar i intressebolag 276 83 83 83 83 Långfristiga fordringar 62 0 0 0 0 Skattefordran 9 1 1 1 1 Summa anläggningstillgångar 10 413 11 661 14 285 17 479 21 393 Varulager 88 88 88 88 88 Kortfristiga fordringar 445 490 517 537 550 Förutbetaldakostnader och upplupna intäkter 578 648 684 713 734 Likvida medel 130 101 97 101 100 Summa omsättningstillgångar 1 241 1 327 1 386 1 439 1 472 Summa tillgångar 11 654 12 988 15 671 18 918 22 865 Statskapital 600 600 600 600 600 Övrigt tillskjutet kapital 3 314 3 314 3 314 3 314 3 314 Balanserade vinstmedel 3 543 3 926 4 132 4 362 4 603 Statens kapital 7 457 7 840 8 046 8 276 8 517 Minoritesintressen 44 44 44 44 44 S:a Eget kapital 7 501 7 884 8 090 8 320 8 561 Långfristiga skulder Räntebärande skulder 1 835 2 423 4 726 7 439 11 097 Ej räntebärande skulder 424 606 670 883 856 Förskott från kunder 83 74 65 56 47 Uppskjuten skatt 32 37 42 47 52 Avsättningar 433 458 490 523 558 S:a Långfristiga skulder 2 807 3 598 5 993 8 948 12 610 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder 82 82 82 82 82 Leverantörsskulder 457 513 542 565 580 Övriga skulder 79 88 93 97 100 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 728 823 871 906 932 S:a kortfristiga skulder 1 346 1 506 1 588 1 650 1 694 S:a eget kapital och skulder 11 654 12 988 15 671 18 918 22 865 21/24
Kassaflödesanalys, Mkr 2009 2010 2011 2012 2013 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Den löpande verksamheten Rörelseresultat 388 645 706 790 836 Justering för icke kassaflödespåverkande poster Avskrivningar 613 649 696 786 846 Övriga poster 12 48 16 17 20 Erlagd ränta -30-15 -85-151 -174 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 983 1 327 1 333 1 442 1 528 Förändring rörelsekapital 60 38 19 14 9 Kassaflöde från löpande verksamheten 1 043 1 365 1 352 1 456 1 537 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella tillgångar -101-105 -110-36 -20 Investeringar i materiella tillgångar -1 426-2 055-3 210-3 944-4 740 Förändring långfristig fordran 0 0 0 0 0 Försäljning av anläggningstillgångar 0 50 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 527-2 110-3 320-3 980-4 760 Finansieringsverksamheten Erhållen utdelning 1 358 190 5 5 5 Lån 460 670 2 385 2 795 3 740 Amortering av räntebärande skulder -262-82 -82-82 -82 Bidrag från markägare 211 93 242 2 Förändring av övriga långfristiga skulder 125-29 -29-29 -29 Förskott från kunder 1 0 0 0 0 Utbetald utdelning -1 172-244 -408-403 -414 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 510 716 1 964 2 528 3 222 Årets kassaflöde 26-29 -4 4-1 Likvida medel vid årets början 104 130 101 97 101 Likvida medel vid årets slut 130 101 97 101 100 22/24
Nyckeltal 2009 2010 2011 2012 2013 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Räntabilitet på justerat eget kapital efter skatt, % 4,3 6,8 6,6 6,6 6,7 Räntabilitet på totalt kapital, % 3,5 5,3 5,0 4,6 4,0 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 4,5 6,2 5,5 4,9 4,2 Soliditet, % 57,2 53,5 45,3 38,4 32,6 Rörelsemarginal, % 5,7 8,4 8,7 9,3 9,6 Kapitalomsättningshastighet 58,6 62,3 56,6 48,9 41,6 Skuldsättningsgrad 33 41 73 109 156 Självfinansieringsgrad, ggr 0,7 0,6 0,4 0,4 0,3 Räntetäckningsgrad, ggr 13,3 45,7 8,4 5,3 4,8 1) Från 2010: Justerat eget kapital baserat på 73,7 % av fria reserver + årets resultat Investeringsplan Total kostnad Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Mkr 2011-2013 2009 2010 2011 2012 2013 Investeringar exkl. 10 550 1 433 2 006 2 856 3 772 3 922 NordBalt, SwePol Link Gasturbiner AB och optofiberutbyggnad NordBalt 1 480 22 116 434 208 838 SwePol Link 0 1 0 0 0 0 Gasturbiner AB 30 24 38 30 0 0 Optofiberutbyggnad 0 47 0 0 0 0 Summa investeringar 12 060 1 527 2 160 3 320 3 980 4 760 Amorteringar av externa lån Svenska Kraftnät 0 0 0 0 0 0 SwePol Link 246 262 82 82 82 82 Gasturbiner AB 0 0 0 0 0 0 Summa investeringar och 12 306 1 789 2 242 3 402 4 062 4 842 amorteringar Egen finansiering 3 211 1 329 1 482 892 1 242 1 077 Extern upplåning Riksgälden 9 095 460 760 2 510 2 820 3 765 Summa finansiering 12 306 1 789 2 242 3 402 4 062 4 842 23/24
Offentligrättsliga avgifter 2009 2010 2011 2012 2013 Mkr Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Elcertifikat Intäkter 6 5 5 5 5 Kostnader -4-4 -4-4 -4 Summa 2 1 1 1 1 Ursprungsgarantier Intäkter 0 0 0 0 0 Kostnader 0 0 0 0 0 Summa 0 0 0 0 0 Försörjningstrygghetsavgift naturgas Intäkter 0 2 2 2 2 Kostnader 0-2 -2-2 -2 Summa 0 0 0 0 0 24/24