2015-11-25, Fredrik Johansson Kallelse/underrättelse vuxenutbildningsnämnden Kallelse till sammanträde: Onsdagen den 2 december 2015 kl. 13.00 16.30 Mediesalen plan 2, PMC Pedagogiskt Mediecentrum, Regementsgatan 3, Visby Frånvaro anmäls till Fredrik Johansson, 26 94 44 eller e-post: fredrik.johansson@gotland.se ÄRENDEN 1. Justeringsledamot i tur: Svante Agnestig Arbetsutskottets protokoll 2015-11-18 2. Information från samverkan 3. 68 Ä 2 Gymnasieskolans utbildningsutbud 2016/2017 1. Beslut, avveckling av program/inriktning 2. Beslut, erbjudande av program/inriktning 3. Beslut, eventuella tilläggsuppdrag Kommentar: Beslut om vilka program och inriktningar som gymnasieskolan ska erbjuda. Utbildningschefen har dessutom fått i uppdrag att utreda och föreslå ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud som ger förutsättningar för en ekonomi i balans (GVN 31, 2015-03-25) samt se över möjligheterna att utveckla det estetiska programmet inom ramen för utredningen om utbildningsutbud (GVN 54, 2015-04-29). Ärendet föredras av utbildningschef Alf Nilsson, ekonomichef Jimmy Söderström och LK-koncerncontroller Björn Linder Bilaga Övriga ärenden 4. Ev. övriga ärenden Ordföranden 1 (1)
Ärendenr GVN 2015/68 1 (4) Handlingstyp Missiv Datum 2015-11-10 vuxenutbildningsnämnden Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud för den kommunala gymnasieskolan Nämndbeslut den 25 mars 2015 (GVN 31) Uppdrag Ge utbildningschefen i uppdrag att utreda och föreslå ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud som ger förutsättningar för en ekonomi i balans. Förslaget skall redovisas inför beslut om preliminärt utbildningsutbud i oktober 2015. Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud bör tas fram i dialog med berörda branscher och utifrån det av nämnden tidigare tagna beslut angående GVN 45: Kompetensförsörjning (2014-06-04) och av RS 254: Åtgärdsprogram för ökat antal sökande till yrkesprogram på gymnasiet (2014-08-28). Utbildningschefens förslag till beslut Beslut 1 Utbildningschefen föreslår att GVN fattar beslut att avveckla: Barn- och fritidsprogrammet inriktning socialt arbete. Bygg- och anläggningsprogrammets inriktning anläggningsfordon Fordonsprogrammets transportinriktning Humanistiska programmets kulturinriktning Restaurang- och livsmedelsprogrammets inriktning bageri- och konditori Beslut 2 Utbildningschefen föreslår att GVN fattar beslut om gymnasieskolans utbildningsutbud läsåret 2016/2017 enligt bilaga 1.
2 (4) Sammanfattning Underlag och motiv för förvaltningens förslag till GVN Redovisas i utredningen Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud (2015-11-10) som bifogas Kategori, tkr Kostnadsminskning totalt Kostnadsminskning 2016 Kostnadsminskning 2017 Kostnadsminskning 2018 Kostnadsminskning 2019 Barn- och fritidsprogrammet (BF) -inriktning socialt arbete- Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) -inriktning anläggningsfordon- Fordons- och transportprogrammet (FT) -inriktning transport- Humanistiska programmet (HU) -inriktning kultur- Restaurang och livsmedelsprogrammet (RL) -inriktning bageri- 300-56 206 300 2 204-204 1 745 2 204 4 825-307 1 542 4 825 400-75 275 400 300-56 206 300 Summa 8 029-698 3 975 8 029 4 054 Förändring per år 698 3 276 Orsaker till översynen Den huvudsakliga anledningen till att det görs en översyn av den kommunala gymnasieskolans utbildningsutbud är att kraftigt minskade elevkullar och i relation till detta ett förhållandevis stort utbildningsutbud. Elevkullarna har minskat med ca 40 procent jämfört med 2011och ligger de närmaste 10 åren på 500-550 elever. Något som redan hösten 2012 medförde politiska beslut om ett minskat utbildningsutbud. Som en konsekvens av detta tillsammans med effektiviseringar av de kvarvarande utbildningarna har personalkostnaden från 2012 fram till i dag minskat med 18 miljoner kronor. Trots dessa insatser har gymnasieskolan de senaste åren gått med underskott. Med nuvarande utbildningsutbud är den gotländska gymnasieutbildningen i genomsnitt ca 25 procent dyrare än riksgenomsnittet. Med hänsyn till gymnasieskolans höga kostnader och regionens totala ekonomi är det förvaltningens bedömning att det är nödvändigt att också föreslå avveckling av verksamheter som i dag efterfrågas av gymnasieelever. Allt med utgångspunkten att såväl totalkostnaden som kostnaden per elev är för hög i dag. Lokalkostnaderna Lokalkostnaderna för gymnasieutbildningar på är det som mest bidrar till våra program och inriktningars negativa avvikelse från riksprislistan. Den absolut viktigaste åtgärden för att minska kostnaden totalt och per elev är därför möjlighet att kliva ur lokaler. Små grupper gör att lokalkostnaden per elev i dag är hög och den kommer att bli ännu högre när det nya Sävehuset är klart. Ett annat sätt att minska gymnasieskolans lokalkostnader är att hitta andra verksamheter som kan använda lokalerna när de står tomma. Anledningen till den höga lokalkostnaden per elev är inte ett dyrt kvadratmeterspris utan det faktum att små grupper ger många kvadratmeter per elev. Ett absolut måste när lokaler frigörs är att inte kvarvarande utbildningar breder ut sig.
3 (4) Hävstångseffekten Den direkta kostnadsminskningen av att avveckla en inriktning kan i vissa fall tyckas liten, men hypotesen är att avvecklingen påverkar kostnadsbilden positivt för kvarvarande program och inriktningar. Det handlar framförallt om ökad fyllnadsgrad med minskad lärartäthet och ett effektivare lokalutnyttjande. När ett program får en inriktning istället för två försvinner t.ex. ett antal undervisningstillfällen där klassen delas i två grupper. Likaså kan schemaläggning och annan administration effektiviseras. Allt har sin utgångspunkt att gymnasieskolan långsiktigt måste få ett utbildningsutbud som medför att små undervisningsgrupper försvinner och ersätts med större. Vad det generarar i effektiviseringar och kostnadsminskningar är innan vi ser de direkta konsekvenserna svårt att precisera i kronor och ören. Bedömningen är att vi i och med de beslut som fattas närmar oss riksprislistan för kvarvarande program och inriktningar och att också de bidragsbelopp som betalas till friskolor och andra kommuner minskar. Alf Nilsson Utbildningschef Bilaga 1 Erbjudna program, inriktningar och antagningsplatser läsåret 2016/2017
4 (4) Bilaga 1: Förslag utbildningsutbud 2016/2017 Program Erbjudna inriktningar Platser IMPRO Summa Barn- och fritidsprogrammet (BF) - Pedagogiskt arbete 24 - Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) - Husbyggnad - Plåtslageri (lärling) 25 - Ekonomiprogrammet (EK) - Ekonomi - Juridik El- och energiprogrammet (EE) - Dator- och kommunikationsteknik - Elteknik 60 x 30 x Estetiska programmet (ES) (Inriktningar från åk. 1) Fordons- och transportprogrammet (FT) - Bild och formgivning 10 x - Musik 15 - Personbil 16 - Handels- och administrationsprogrammet - Handel och service 26 - (HA) Hotell- och turismprogrammet (HT) - Hotell och konferens 16 - Humanistiska programmet (HU) - Språk 15 x Naturbruksprogrammet (NB) - Djur 15 4 (Inriktningar från åk. 1) - Lantbruk 10 Naturvetenskapsprogrammet (NA) - Naturvetenskap 60 x Restaurang- och livsmedelsprogrammet - Kök och servering 16 - (RL) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) - Beteendevetenskap 90 x - Medier, information och kommunikation - Samhällsvetenskap Sjöfartsutbildningen (RXS) - Däck - Maskin Teknikprogrammet (TE) - Design och produktutveckling - Informations- och medieteknik 12 x 32 x VVS- och fastighetsprogrammet (VF) - VVS 10 - Vård- och omsorgsprogrammet (VO) - 16 - Summa 498 4 Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Ärendenr GVN 2015/68 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 2015-11-11 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - för den kommunala gymnasieskolan på Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/gvf
Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 UPPDRAG... 1 Nämndbeslut den 25 mars 20115... 1 Avgränsning av uppdraget... 1 1.2 ORSAKER TILL ÖVERSYNEN... 1 1.3 VARFÖR KOSTAR GYMNASIESKOLAN PÅ GOTLAND MER ÄN RIKSGENOMSNITTET?... 1 1.4 UNDERLAG FÖR GJORDA BEDÖMNINGAR... 2 1.5 FÖRVÄNTAD MINSKNING AV KOSTNADER... 3 En avveckling tar två år... 3 Lokalkostnaderna... 3 Genomförande efter beslut... 4 2 Nuvarande utbud... 5 2.1 BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)... 5 Kostnadsutveckling... 5 Nationell jämförelse elevfördelning... 6 Elevutveckling... 6 Prognos... 7 Förslag till beslut... 7 2.2 BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET (BA)... 9 Kostnadsutveckling... 10 Nationell jämförelse elevfördelning... 11 Elevutveckling... 11 Prognos... 12 Förslag till beslut... 12 2.3 EKONOMIPROGRAMMET (EK)... 14 Kostnadsutveckling... 14 Nationell jämförelse elevfördelning... 15 Elevutveckling... 15 Prognos... 16 Förslag till beslut... 16 2.4 EL- OCH ENERGIPROGRAMMET (EE)... 17 Kostnadsutveckling... 18 Nationell jämförelse elevfördelning... 19 Elevutveckling... 19 Prognos... 20 Förslag till beslut... 20 2.5 ESTETISKA PROGRAMMET (ES)... 21 Kostnadsutveckling... 22 Nationell jämförelse elevfördelning... 23 Elevutveckling... 23 Prognos... 24 Förslag till beslut... 25 2.6 FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET (FT)... 26 Kostnadsutveckling... 27 Nationell jämförelse elevfördelning... 28 Elevutveckling... 28 Prognos... 29 Förslag till beslut... 29 2.7 HANDELS- OCH ADMINISTRATIONSPROGRAMMET (HA)... 31 Kostnadsutveckling... 31 Nationell jämförelse elevfördelning... 32 Elevutveckling... 32 Prognos... 33 Förslag till beslut... 33
2.8 HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET (HT)... 34 Kostnadsutveckling... 34 Nationell jämförelse elevfördelning... 35 Elevutveckling... 35 Prognos... 36 Förslag till beslut... 36 2.9 HUMANISTISKA PROGRAMMET (HU)... 37 Kostnadsutveckling... 37 Nationell jämförelse elevfördelning... 38 Elevutveckling... 38 Prognos... 39 Förslag till beslut... 39 2.10 NATURBRUKSPROGRAMMET (NB)... 41 Kostnadsutveckling... 42 Nationell jämförelse elevfördelning... 43 Elevutveckling... 43 Prognos... 44 Förslag till beslut... 44 2.11 NATURVETENSKAPSPROGRAMMET (NA)... 45 Kostnadsutveckling... 45 Nationell jämförelse elevfördelning... 46 Elevutveckling... 46 Prognos... 47 Förslag till beslut... 47 2.12 RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET (RL)... 48 Kostnadsutveckling... 48 Nationell jämförelse elevfördelning... 49 Elevutveckling... 49 Prognos... 50 Förslag till beslut... 50 2.13 SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET (SA)... 52 Kostnadsutveckling... 52 Nationell jämförelse elevfördelning... 53 Elevutveckling... 53 Prognos... 54 Förslag till beslut... 54 2.14 SJÖFARTSUTBILDNINGEN (RXS)... 55 Kostnadsutveckling... 55 Elevutveckling... 56 Prognos... 56 Förslag till beslut... 56 2.15 TEKNIKPROGRAMMET (TE)... 57 Kostnadsutveckling... 57 Nationell jämförelse elevfördelning... 58 Elevutveckling... 58 Prognos... 59 Förslag till beslut... 59 2.16 VVS- OCH FASTIGHETSPROGRAMMET (VF)... 60 Kostnadsutveckling... 60 Nationell jämförelse elevfördelning... 61 Elevutveckling... 61 Prognos... 62 Förslag till beslut... 62 2.17 VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET (VO)... 63 Kostnadsutveckling... 63 Nationell jämförelse elevfördelning... 64 Elevutveckling... 64 Prognos... 64 Förslag till beslut... 65 2.18 NATIONELLT GODKÄND IDROTTSUTBILDNING, NIU... 66 Bakgrund... 66 Genomströmning... 66 Kostnad för nationell idrottsutbildning... 67
Besparingar och alternativkostnader vid en eventuell avveckling... 67 Minskade kostnader vid en avveckling... 68 Förslag till beslut... 68 2.19 LOKAL IDROTTSPROFIL, LIU... 69 Förslag till beslut... 69 2.20 SÄRSKILD VARIANT INOM DET ESTETISKA OMRÅDET, MUSIK... 70 Förslag till beslut... 70 Bilaga 1: Förslag utbildningsutbud 2016/2017... 71
1 (71) 1 Inledning 1.1 Uppdrag Nämndbeslut den 25 mars 20115 Ge utbildningschefen i uppdrag att utreda och föreslå ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud som ger förutsättningar för en ekonomi i balans. Förslaget skall redovisas inför beslut om preliminärt utbildningsutbud i oktober 2015. Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud bör tas fram i dialog med berörda branscher och utifrån det av nämnden tidigare tagna beslut angående GVN 45: Kompetensförsörjning (2014-06-04) och av RS 254: Åtgärdsprogram för ökat antal sökande till yrkesprogram på gymnasiet (2014-08-28). Huvudmannens ansvar Kommunerna ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program och inriktningar. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål, enligt skollagen. Enligt gymnasieförordningen ska kommunerna även bidra till att eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda. Avgränsning av uppdraget Uppdraget att öka antalet sökande till yrkesprogrammen och de åtgärder som vidtagits och som planeras behandlas som ett eget ärende och tas i särskild ordning upp i nämnden. Utöver uppdraget från nämnden har regionstyrelsen besluta att ge GVN ett uppdrag i samma ärende. Trots denna avgränsning beaktas såväl det gotländska samhällets kompetensbehov och genusaspekten i de förslag som förvaltningen lägger fram. Förslaget har inte tagits fram i dialog med berörda branscher och heller inte med de medarbetare som kan komma att beröras. När det gäller dialog med berörda branscher visar tidigare erfarenheter att dialogen inte ger så mycket eftersom branschen alltid vill ha utbildningen kvar. För de medarbetare som kan komma att beröras har förvaltningen gjort bedömningen att det är svårt att informera innan nämndens arbetsutskott tagit ställning till ett förslag. När det finns ett förslag till beslut kommer branschkontakter att tas och berörda medarbetare informeras. 1.2 Orsaker till översynen Den huvudsakliga anledningen till att det görs en översyn av den kommunala gymnasieskolans utbildningsutbud är att kraftigt minskade elevkullar och i relation till detta ett förhållandevis stort utbildningsutbud. Elevkullarna har minskat med ca 40 procent jämfört med 2011 och ligger de närmaste 10 åren på 500-550 elever. Något som redan hösten 2012 medförde politiska beslut om ett minskat utbildningsutbud. Som en konsekvens av detta tillsammans med effektiviseringar av de kvarvarande utbildningarna har personalkostnaden från 2012 fram till i dag minskat med 18 miljoner kronor. Trots dessa insatser har gymnasieskolan de senaste åren gått med underskott. Med nuvarande utbildningsutbud är den gotländska gymnasieutbildningen i genomsnitt ca 25 procent dyrare än riksgenomsnittet. Med hänsyn till gymnasieskolans höga kostnader och regionens totala ekonomi är det förvaltningens bedömning att det är nödvändigt att också föreslå avveckling av verksamheter som i dag efterfrågas av gymnasieelever. Allt med utgångspunkten att såväl totalkostnaden som kostnaden per elev är för hög i dag. 1.3 Varför kostar gymnasieskolan på mer än riksgenomsnittet? Den viktigaste förklaringen till gymnasieskolans höga kostnader är att det med nuvarande utbud blir många små grupper med en förhöjd lokalkostnad och ökad lärartäthet som följd. Så länge ett program eller en inriktning finns kvar krävs en grundbemanning och ofta lokaler som är specialutrustade. I dag har gymnasieskolan, som exempel, med en antagning av 16 elever på
2 (71) fordonsprogrammet, samma lokaler som när 42 elever antogs. Lokalkostnaden per elev är på i genomsnitt ca 7 000 kr högre än för riket. Förklaringen till den stora skillnaden jämfört med riket ligger tills stora delar i att ingen vill samarbeta med samtidigt som kommuner i övriga Sverige går samman i gymnasieförbund. Genom samverkan över kommungränserna effektiviseras gymnasieutbildningarna i övriga Sverige och som följd av detta ökar, jämfört med riket, den negativa kostnadsavvikelsen för gymnasieutbildningar på. Det faktum att har en större andel ungdomar än riksgenomsnittet på yrkesprogram är en annan faktor som bidrar till att gymnasieskolan på totalt sett blir dyrare. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 Högskoleförberedande Yrkesprogram Figur 1-1: Elevfördelning programtyp läsåret 2014/2015 I riket var andelen elever på yrkesprogram 35 procent jämfört med 42 procent. Denna skillnad har en kostnad. Uttryckt i grundbelopp 2015, exklusive lokalkostnader, är den ca 1,4 mnkr/år. Med tanke på det som här redovisas och uppdraget att öka antalet elever som söker sig till yrkesprogram finns en målkonflikt. I förslaget till långsiktigt utbildningsutbud har förvaltningen haft som utgångspunkt att den totala kostnaden för gymnasieutbildningar på måste minska. En hypotes i sammanhanget är att avveckling av en yrkesutbildning ökar fyllnadsgraden på andra yrkesutbildningar. Viktigt i sammanhanget är att se vuxenutbildningens möjlighet till att genomföra utbildningar inom områden där ungdomarnas intresse är svagt. Ur ett strikt kommunalekonomiskt perspektiv är det en god affär eftersom vuxenutbildningen ofta genomför utbildningar med sitt riktade statsbidrag och i genomsnitt på en tredjedel av den tid en gymnasieutbildning tar. 1.4 Underlag för gjorda bedömningar I underlaget gås samtliga program igenom utifrån ett antal jämförelser och nyckeltal. Exempel på viktiga kriterier för de bedömningar som görs är: Totalkostnad och kostnad per elev för ett program (prognos och utfall) Förväntad elevutveckling och en prognostiserad fördelning per program Jämförelse med riket när det gäller val av program och inriktningar Möjlighet till arbetsplatsförlagt lärande med kvalitet Om utbildningen genomföras av vuxenutbildningen? Finns programmet/inriktningen på en friskola i länet Förväntade behov av kompetenser i det gotländska arbetslivet Betydelse ur ett genusperspektiv
3 (71) För att se om man kan göra några besparingar har förvaltningen också tittat på de frivilliga verksamheterna Nationell idrottsutbildning (NIU) och den särskilda musikvarianten. I det underlag som redovisas kan man inte på ett enkelt sätt peka ut vilka program eller inriktning som bör avvecklas. Det betyder att det förs ett resonemang där olika grunder för en bedömning vägs mot varandra. Svårigheten att enkelt peka ut ett antal utbildningar gör att den totala kostnaden för gymnasieutbildningar på hamnar i fokus. I det sammanhanget är möjligheten att minska lokalkostnaden den viktigaste faktorn. 1.5 Förväntad minskning av kostnader En avveckling tar två år Eftersom elever som påbörjat en utbildning har rätt att avsluta densamma klingar kostnaderna successivt av under 2 år. Alternativkostnader När en utbildning avslutas gör förvaltningen en uppskattning av alternativkostnaderna. Grundhypotesen är att en kvalificerad majoritet elever väljer ett annat program inom Wisbygymnasiet och därmed ökar fyllnadsgraden för kvarvarande program utan organisationen behöver utökas. Man måste försöka bedöma alternativkostnaden, d.v.s. vad eleverna skulle kosta totalt sett om de fick motsvarande möjligheter på fastlandet inklusive inackorderingsbidrag och andra eventuellt tillkommande kostnader, i jämförelse med egenregin. En beräkning av alternativkostnaden är enkel att göra om antagandet är att samtliga elever väljer ett fastlandsalternativ på samma utbildning som GVN beslutat lägga ned, men för att ge kvalitativ information måste vissa antaganden göras med svar på följande frågor: 1. Hur stor andel av den beräknade elevgruppen kommer att välja den aktuella utbildningen som fastlandsalternativ? 2. Hur stor andel av elevgruppen kommer att välja en utbildning på som innebär att fyllnadsgraden ökar på utbildningen och därmed sänker kostnaden per elev? 3. Hur stor andel av elevgruppen kommer att välja en utbildning på som innebär att vi på grund av detta väljer att utöka organisationen? Svaren på dessa frågor kommer att se olika ut beroende på vilken utbildning det handlar om. Utredningen gör en samlad bedömning att 10 % av eleverna kommer att välja utbildningen i annan kommun, att 80 procent av eleverna väljer en utbildning som höjer fyllnadsgraden i det befintliga utbudet och att 10 procent väljer en utbildning som innebär att söktrycket ökar så pass mycket av vi väljer att inrätta ytterligare utbildningsplatser och därmed utökar organisationen. De ekonomiska konsekvenserna av de olika alternativen är beräknade enligt följande. Fastlandsalternativet innebär, med tanke på s negativa avvikelse från riksprislistan, en kostnad lägre än det egna bidragsbeloppet. En utökad egen organisation innebär en kostnad motsvarande den genomsnittliga programpengen. För de 80 procent av eleverna som ryms inom befintlig organisation krävs ett täckningsbidrag som uppskattas till ca 12 000 kronor per elev. Lokalkostnaderna Lokalkostnaderna för gymnasieutbildningar på är det som mest bidrar till våra program och inriktningars negativa avvikelse från riksprislistan. Den absolut viktigaste åtgärden för att minska kostnaden totalt och per elev är därför möjlighet att kliva ur lokaler. Små grupper gör att lokalkostnaden per elev i dag är hög och den kommer att bli ännu högre när det nya Sävehuset är klart. Ett annat sätt att minska gymnasieskolans lokalkostnader är att hitta andra verksamheter som kan använda lokalerna när de står tomma.
4 (71) Hävstångseffekten Den direkta kostnadsminskningen av att avveckla en inriktning kan i vissa fall tyckas liten, men hypotesen är att avvecklingen påverkar kostnadsbilden positivt för kvarvarande program och inriktningar. Det handlar framförallt om ökad fyllnadsgrad med minskad lärartäthet och ett effektivare lokalutnyttjande. När ett program får en inriktning istället för två försvinner t.ex. ett antal undervisningstillfällen där klassen delas i två grupper. Likaså kan schemaläggning och annan administration effektiviseras. Allt har sin utgångspunkt att gymnasieskolan långsiktigt måste få ett utbildningsutbud som medför att små undervisningsgrupper försvinner och ersätts med större. Vad det genererar i effektiviseringar och kostnadsminskningar är innan vi ser de direkta konsekvenserna svårt att precisera i kronor och ören. Bedömningen är att vi i och med de beslut som fattas närmar oss riksprislistan för kvarvarande program och inriktningar och att också de bidragsbelopp som betalas till friskolor och andra kommuner minskar. Genomförande efter beslut För de utbildningar som erbjuds är det viktigt att vara medveten om att det urval som erbjuds inför det preliminära valet till gymnasieskolan i februari är ett erbjudande. Det betyder att nämnden i mars 2016, utifrån elevernas val, kan fatta beslut att inte starta ett program eller ändra antalet platser på ett program. Om det fattas beslut om avveckling av program kan åtgärden genomföras redan hösten 2016. När det gäller inriktningar som startar i årskurs två kan en avveckling bli aktuell först hösten 2017. Förvaltningens underlag går ut som arbetsmaterial till arbetsutskottet den 18 november och först där fattar arbetsutskottet ett beslut om ett förslag som går vidare till nämnden som fattar sitt beslut den 2 december.
5 (71) 2 Nuvarande utbud 2.1 Barn- och fritidsprogrammet (BF) Erbjudna inriktningar: Ej erbjudna inriktningar: Pedagogiskt arbete (BFPED) Socialt arbete (BFSOC) Fritid och hälsa (BFFRI) Förekomst nationellt: Kommuner Skolenheter BF 63 % 18 % BFFRI 40 % 9 % BFPED 57 % 13 % BFSOC 25 % 5 % Antal elever: Årskurs Program IMPRO 1 23 1 2 10 2 3 19 - Totalt 52 3 Elever per inriktning: Årskurs BFPED BFSOC 2 5 5 3 15 4 Flickor/pojkar: Totalt BF åk1 BFPED BFSOC 34/18 17/6 14/6 3/6 Elever per lärarresurs: 2016 BF 9,8 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) 91 600 117 122 +28 % Grundbelopp 2016: Förändr. 127 567 +9 % Kostnadsutveckling 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 BF Utfall BF Grundbelopp BF Riksprislista 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-1: Kostnadsutveckling 2011-2016, barn- och fritidsprogrammet
6 (71) Nationell jämförelse elevfördelning 10 9% 9 8% 8 7% 7 6% 5% 4% 6 5 4 Män Kvinnor 3% 3 2% 2 1% Figur 2-2: Andel av totalt antal elever, barnoch fritidsprogrammet 2014/2015 Figur 2-3: Könsfördelning, barn- och fritidsprogrammet 2014/2015 10 9 8 7 6 fritid och hälsa 5 4 3 pedagogiskt arbete socialt arbete uppgift om inriktning saknas 2 Figur 2-4: Elevfördelning inriktningar, barn- och fritidsprogrammet 2014/2015 Elevutveckling 35 30 25 Elever åk 1 20 15 10 5 BF 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2-5: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, barn- och fritidsprogrammet
7 (71) Prognos Prognos 2015-2030 baserad på: - fördelning gotländska elever 2014/2015 - fördelning Wisbygymnasiet 2015/2016 - fördelning i riket 2014/2015 Barn- och fritidsprogrammet 13-16 16-20 21-26 - fritid och hälsa 4-5 - pedagogiskt arbete 7-8 10-13 10-13 - socialt arbete 2 5-6 10-13 Tabell 2-1: Prognos 2015-2030, elever per årskurs (min-max) baserad på tre olika fördelningar, barnoch fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet, som är ett relativt vanligt förekommande program i skolkommunerna (63 procent), har på en något högre andel elever än riket. Denna skillnad är inte stor, men en större skillnad finns avseende inriktningarna. I riket är inriktningen fritid och hälsa den näst största men den erbjuds inte på Wisbygymnasiet. Inriktningen socialt arbete, som i riket inte är vanligt förekommande (25 procent av skolkommunerna), är elevandelen större på än i riket. Elevutvecklingen har varit vikande från 2011 då 30 elever antogs på utbildningen. 2014 började endast 11 elever, men en ökning skedde 2015 då 23 elever antogs. Om detta är ett trendbrott är dock för tidigt att fastslå. Med samma elevfördelning över programmen som läsåret 2014/2015 varierar prognosen mellan 16-20 elever/år beroende på elevkullens storlek 2015-2030. Inga problem finns att anordna det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. Kostnaden utryckt som grundbelopp har varit högre än riksprislistan sedan 2011. Skillnaden 2015 var 28 procent och till 2016 höjs grundbeloppet 9 procent, vilket riksprislistan sannolikt inte gör. Differensen till riksprislistan väntas alltså öka. Under perioden 2011-2012 var kostnadsutfallet högre än grundbeloppet, men har för 2013-2014 visat bättre överensstämmelse. Programmet erbjuds av fristående huvudman i kommunen. Läsåret 2015/2016 erbjuds där inriktningarna fritid och hälsa samt pedagogiskt arbete. Förslag till beslut Erbjudande inför läsåret 2016/2017 Programmet erbjuds med inriktningen pedagogiskt arbete och med 24 platser. Avveckling Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram med en otydlighet när det gäller yrkesutgångar samtidigt som få går vidare till arbete eller studier 3 år efter avslutad examen. Med tanke på gjord elevprognos är det förvaltningens bedömning att programmet långsiktigt bara kan erbjuda inriktningen pedagogiskt arbete. Förvaltningen föreslår därmed att inriktningen socialt arbete avvecklas. En avveckling av inriktning blir aktuell först läsåret 2017/2018. Om efterfrågan finns kan kurser inom inriktningen socialt arbetet upphandlas av den gymnasiala yrkesutbildningen och finansieras med statsbidrag. Exempel på sådana kurser kan vara de som leder till arbete som väktare. Minskade kostnader vid en avveckling Att avveckla inriktningen socialt arbete ger ingen större direkt besparing, men får den hävstångseffekt som beskrivs i inledningen och som det är svårt att i nuläget sätta en prislapp på. De 300 tkr som redovisas är bara minskade personalkostnader. Det är rimligt att anta att lokal-
8 (71) behovet minskar, men det faktum att barn- och fritidsprogrammet finns i Steffenhuset tillsammans med andra utbildningar gör att det svårt att uppskatta vilken påverkan det har för programmets lokalkostnader. Det är förvaltningens bedömning att alternativkostnaderna för de elever som tänkt välja inriktningen socialt arbete är försumbar. Hypotesen är att man även med en inriktning kommer att välja barn- och fritidsprogrammet alternativt vård- och omsorgsprogrammet som då får en bättre fyllnadsgrad. Det är också förvaltningens bedömning att ingen eller enstaka elev kommer att söka inriktningen på fastlandet. Fristående huvudman erbjuder barn- och fritidsprogrammet, men i dagsläget inte inriktningen socialt arbete. Den minskade kostnaden när inriktningen är avvecklad uppskattas till: Kategori, tkr Barn- och fritidsprogrammet (BF) -inriktning socialt arbete- Kostnadsminskning totalt Kostnadsminskning 2016 Kostnadsminskning 2017 Kostnadsminskning 2018 Kostnadsminskning 2019 300-56 206 300 Summa 300-56 206 300
9 (71) 2.2 Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Erbjudna inriktningar: Ej erbjudna inriktningar: Anläggningsfordon (BAANL) Husbyggnad (BAHUS) Plåtslageri, lärling (BAPLA0L) Mark och anläggning (BAMAR) Måleri (BAMAL) Förekomst nationellt: Kommuner Skolenheter BA 67 % 19 % BAANL 19 % 4 % BAHUS 62 % 16 % BAMAR 23 % 5 % BAMAL 36 % 10 % BAPLA 22 % 4 % Antal elever: Årskurs Program IMPRO 1 23-2 21-3 22 - Totalt 66 - Elever per inriktning: Årskurs BAANL BAHUS BAPLA0L 2 5 14 2 3 6 14 2 Flickor/pojkar: Totalt BA åk1 BAANL BAHUS BAPLA0L 6/62 3/20 1/10 2/26 0/4 Elever per lärarresurs: 2016 BA 9,2 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) BA*** 116 300 156 797 +35 % BAANL 160 000 156 797-2 % Grundbelopp 2016: Förändr. BA*** 156 930 ±0 % BAANL 156 930 ±0 %
10 (71) Kostnadsutveckling 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BA*** Utfall BA*** Grundbelopp BA*** Riksprislista Figur 2-6: Kostnadsutveckling 2011-2016, bygg- och anläggningsprogrammet exklusive inriktningen anläggningsfordon 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BAANL Utfall BAANL Grundbelopp BAANL Riksprislista Figur 2-7: Kostnadsutveckling 2011-2016, bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning anläggningsfordon
11 (71) Nationell jämförelse elevfördelning 10 9% 9 8% 8 7% 7 6% 5% 4% 6 5 4 Män Kvinnor 3% 3 2% 2 1% Figur 2-8: Andel av totalt antal elever, bygg- och anläggningsprogrammet 2014/2015 Figur 2-9: Könsfördelning, bygg- och anläggningsprogrammet 2014/2015 10 9 8 7 6 5 4 anläggningsfordon husbyggnad mark och anläggning måleri 3 2 plåtslageri uppgift om inriktning saknas Figur 2-10: Elevfördelning inriktningar, bygg- och anläggningsprogrammet 2014/2015 Elevutveckling 45 40 35 Elever åk 1 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 2013 2014 2015 BA Figur 2-11: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, bygg- och anläggningsprogrammet
12 (71) Prognos Prognos 2015-2030 baserad på: - fördelning gotländska elever 2014/2015 - fördelning Wisbygymnasiet 2015/2016 - fördelning i riket 2014/2015 Bygg- och anläggningsprogrammet 20-24 24-29 21-26 - anläggningsfordon 2 6-7 5-6 - husbyggnad 13-16 16-19 14-17 - mark och anläggning 1-2 - måleri 3-4 1 - plåtslageri 1 1 2 Tabell 2-2: Prognos 2015-2030, elever per årskurs (min-max) baserad på tre olika fördelningar, byggoch anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet, som är ett relativt vanligt förekommande program i skolkommunerna, har på en något högre andel elever än riket. Inriktningen husbyggnad är både till förekomst och andel elever den i största i riket och så även på där andelen elever är i princip densamma. Inriktningen anläggningsfordon, vars förekomst i riket är ovanlig (19 procent av skolkommunerna), har dock en högre andel elever än riksgenomsnittet. Elevutvecklingen har varit vikande sedan 2011, men har stabiliserats från och med 2013 då enkelklass infördes. Med samma elevfördelning över programmen som läsåret 2014/2015 varierar prognosen mellan 24-29 elever/år beroende på elevkullens storlek 2015-2030. Sett till elevernas val antagningen 2015 är prognosen något lägre; 21-26 elever/år. Inga problem finns att anordna det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. Kostnadsutfallet har för husbyggnad varit högre än rikspriset för inriktningen (+35 procent år 2015), medan anläggningsfordon har varit i nivå med sitt rikspris (-2 procent år 2015). Denna bild är bedräglig eftersom inte har differentierade grundbelopp för inriktningarna och heller ingen differentierad uppföljning. I tabellerna 2.6 och 2.7 ovan är utfall och grundbelopp desamma, endast riksprislistan skiljer mellan inriktningarna. Kostnadsutfallet är i verkligheten sannolikt högre för anläggningsfordon och lägre för husbyggnad. Det är troligt att ett differentierat grundbelopp och separerad uppföljning skulle visa att husbyggnad inte skulle skilja sig så mycket från riksprislistan, men att anläggningsfordon skulle ligga högre än sitt rikspris. Bygg- och anläggningsprogrammet erbjuds inte av fristående huvudman i kommunen. Förslag till beslut Erbjudande inför läsåret 2016/2017 Inför 2016 erbjuds bygg- och anläggningsprogrammet med inriktningarna husbyggnad och plåtslageri (plåtslageri endast lärlingsutbildning). Antalet platser 25. Avveckling Med tanke på det förhållandevis låga antalet elever på inriktningen anläggningsmaskiner och därmed en hög kostnad per elev föreslår förvaltningen att inriktningen anläggningsfordon avvecklas. En avveckling av inriktningen blir aktuell först läsåret 2017/2018. Samtidigt som ungdomars intresse för utbildningen är lågt finns nationellt en efterfrågan på de yrken som utbildningen leder till. Möjligheten att erbjuda utbildningen som gymnasial yrkesutbildning eller lärlingsutbildning för vuxna finns (och har tidigare genomförts som gymnasial yrkesutbildning för vuxna).
13 (71) Minskade kostnader vid en avveckling Eftersom inriktningen delar lokaler med fordons- och transportprogrammets transportinriktning, och är förlagd till Skarphällsområdet, är den faktiska kostnadsminskningen vid en avveckling förhållandevis lätt att beräkna. Det förutsätter dock att också transportinriktningen avvecklas. I och med detta finns de förutsättningar som krävs för att hela kostnadsminskningen kommer att inträffa vid ett beslut om avveckling. Om eleverna väljer ett annat program och en annan inriktning inom Wisbygymnasiet förväntas kostnaden bli betydligt lägre. Under förutsättning att specificerar kostnaderna för inriktningen anläggningsmaskiner förväntas kostnaden att överstiga riksprislistan. Därmed blir kostnaden sannolikt lägre för elever som söker sig till gymnasieskolor i andra kommuner. Den minskade kostnaden när inriktningen är helt avvecklat uppskattas till: Kategori, tkr Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) -inriktning anläggningsfordon- Kostnadsminskning totalt Kostnadsminskning 2016 Kostnadsminskning 2017 Kostnadsminskning 2018 Kostnadsminskning 2019 2 204-204 1 745 2 204 Summa 2 204-204 1 745 2 204
14 (71) 2.3 Ekonomiprogrammet (EK) Erbjudna inriktningar: Ej erbjudna inriktningar: - Ekonomi (EKEKO) Juridik (EKJUR) Förekomst nationellt: Antal elever: Kommuner Skolenheter EK 72 % 29 % EKEKO 71 % 25 % EKJUR 47 % 14 % Årskurs 1 61 2 54 3 42 Totalt 157 Elever per inriktning: Årskurs EKEKO EKJUR 2 33 21 3 28 14 Flickor/pojkar: Totalt EK åk1 EKEKO EKJUR 79/78 28/33 33/28 18/17 Elever per lärarresurs: 2016 EK 17,0 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) 78 800 99 744 +27 % Grundbelopp 2016: Förändr. 98 390-1 % Kostnadsutveckling 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 EK Utfall EK Grundbelopp EK Riksprislista 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-12: Kostnadsutveckling 2011-2016, ekonomiprogrammet
15 (71) Nationell jämförelse elevfördelning 25% 10 9 2 8 7 15% 6 5 4 Män Kvinnor 3 5% 2 Figur 2-13: Andel av totalt antal elever, ekonomiprogrammet 2014/2015 Figur 2-14: Könsfördelning, ekonomiprogrammet 2014/2015 10 9 8 7 6 5 4 3 ekonomi juridik uppgift om inriktning saknas 2 Figur 2-15: Elevfördelning inriktningar, ekonomiprogrammet 2014/2015 Elevutveckling 70 60 50 Elever åk 1 40 30 20 10 EK 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2-16: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, ekonomiprogrammet
16 (71) Prognos Prognos 2015-2030 baserad på: - fördelning gotländska elever 2014/2015 - fördelning Wisbygymnasiet 2015/2016 - fördelning i riket 2014/2015 Ekonomiprogrammet 49-61 47-58 55-68 - ekonomi 34-42 28-35 33-41 - juridik 14-17 18-23 21-26 Tabell 2-3: Prognos 2015-2030, elever per årskurs (min-max) baserad på tre olika fördelningar, ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet, som är ett mycket vanligt förekommande program i skolkommunerna (72 procent), har på en med riket jämförbar andel av eleverna. Även fördelningen på inriktningarna ekonomi och juridik är liknande. Elevutvecklingen har varit positiv sedan 2011 och vid senaste antagningen 2015 fylldes två klasser. Med samma elevfördelning över programmen som läsåret 2014/2015 varierar prognosen mellan 47-58 elever/år beroende på elevkullens storlek 2015-2030. Sett till elevernas val antagningen 2015 är prognosen något högre; 55-68 elever/år. Den prognostiserade volymen per inriktning är också god. Kostnaden utryckt som grundbelopp har varit högre än riksprislistan sedan 2011 (+27 procent år 2015) men en minskning sker 2016. Troligen är avvikelsen till stor del beroende på att programmet belastas med en för hög andel av lokalkostnaderna i förhållande till utnyttjandet. Under perioden 2011-2013 var kostnadsutfallet högre än grundbeloppet, men har för 2014 visat bättre överensstämmelse. Sänkningen av grundbeloppet för 2016 är också tecken på att kostnaden förväntas närma sig riksprislistan. Programmet erbjuds av fristående huvudman i kommunen. Läsåret 2015/2016 erbjuds inriktningen ekonomi. Förslag till beslut Erbjudande läsåret 2016/2017 Förvaltningen föreslår att ekonomiprogrammet med inriktningarna ekonomi och juridik erbjuds med 60 platser.
17 (71) 2.4 El- och energiprogrammet (EE) Erbjudna inriktningar: Ej erbjudna inriktningar: Dator- och kommunikationsteknik (EEDAT) Elteknik (EEELT) Automation (ELAUT) Energiteknik (EEENE) Förekomst nationellt: Antal elever: Kommuner Skolenheter EE 69 % 23 % EEAUT 25 % 5 % EEDAT 35 % 11 % EEELT 66 % 17 % EEENE 9 % 2 % Årskurs 1 30 2 25 3 30 Totalt 85 Elever per inriktning: Årskurs EEDAT EEELT 2 14 11 3 16 14 Flickor/pojkar: Totalt EE åk1 EEDAT EEELT -/86 -/30 -/30 -/25 Elever per lärarresurs: 2016 EE 11,7 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) 111 700 140 721 +26 % Grundbelopp 2016: Förändr. 139 317-1 %
18 (71) Kostnadsutveckling 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 EE Utfall EE Grundbelopp EE Riksprislista 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-17: Kostnadsutveckling 2011-2016, el- och energiprogrammet
19 (71) Nationell jämförelse elevfördelning 10 9% 9 8% 8 7% 7 6% 5% 4% 6 5 4 Män Kvinnor 3% 3 2% 2 1% Figur 2-18: Andel av totalt antal elever, eloch energiprogrammet 2014/2015 Figur 2-19: Könsfördelning, el- och energiprogrammet 2014/2015 10 9 8 7 6 5 4 3 2 automation dator- och kommunikationsteknik elteknik energiteknik uppgift om inriktning saknas Figur 2-20: Elevfördelning inriktningar, el- och energiprogrammet 2014/2015 Elevutveckling 40 35 30 Elever åk 1 25 20 15 10 5 EE 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2-21: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, el- och energiprogrammet
20 (71) Prognos Prognos 2015-2030 baserad på: - fördelning gotländska elever 2014/2015 - fördelning Wisbygymnasiet 2015/2016 - fördelning i riket 2014/2015 El- och energiprogrammet 21-26 27-34 27-33 - automation 2-3 - dator- och kommunikationsteknik 7-9 14-17 15-19 - elteknik 12-15 13-17 12-15 - energiteknik 1 Tabell 2-4: Prognos 2015-2030, elever per årskurs (min-max) baserad på tre olika fördelningar, eloch energiprogrammet El- och energiprogrammet, som är ett relativt vanligt förekommande program i skolkommunerna, har på en något högre andel elever än riket. De två inriktningar, dator- och kommunikationsteknik samt elteknik, som erbjuds är också de i riket största till både förekomst och elevandel. En skillnad är att inriktningen dator- och kommunikationsteknik är större på än i riket. Elevutvecklingen har varit i princip konstant sedan 2011 och fyllnadsgraden har varit god. Med samma elevfördelning över programmen som läsåret 2014/2015 och antagningen 2015 varierar prognosen mellan 27-34 elever/år beroende på elevkullens storlek 2015-2030. Den prognostiserade volymen per inriktning är också god, men om fördelningen börjar likna riket blir volymen lägre på dator- och kommunikationsteknik. Tidigare har det arbetsplatsförlagda lärandet, APL, varit svårt att för inriktningen dator- och kommunikationsteknik. Detta har förbättrats och i nuläget finns inga problem. Kostnaden utryckt som grundbelopp har varit högre än riksprislistan sedan 2011 (+26 procent år 2015) men en minskning av grundbeloppet sker 2016. Kostnadsutfallet har varierat, men sänkningen av grundbeloppet för 2016 är ett tecken på att kostnaden förväntas närma sig riksprislistan. El- och energiprogrammet erbjuds inte av fristående huvudman i kommunen. Förslag till beslut Erbjudande läsåret 2016/2017 Förvaltningen föreslår att el- och energiprogrammet erbjuds med inriktningarna dator- och kommunikationsteknik respektive elteknik erbjuds med 30 platser.
21 (71) 2.5 Estetiska programmet (ES) Erbjudna inriktningar: Ej erbjudna inriktningar: Bild och formgivning (ESBIL) Musik (ESMUS) Dans (ESDAN) Estetik och media (ESEST) Teater (ESTEA) Förekomst nationellt: Antal elever: Kommuner Skolenheter ES 57 % 25 % ESBIL 37 % 12 % ESDAN 19 % 4 % ESEST 37 % 13 % ESMUS 46 % 14 % ESTEA 24 % 6 % Årskurs 1 21 2 23 3 28 Totalt 72 Elever per inriktning: Årskurs ESBIL ESMUS ESTEA 1 6 15 x 2 9 14 x 3 13 10 5 Flickor/pojkar: Totalt ESBIL ESMUS ESTEA 56/17 21/7 30/9 5/0 Elever per lärarresurs: 2016 ESBIL 9,0 ESMUS 11,6 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) ES*** 100 900 128 274 +27 % ESMUS 126 200 134 844 +7 % Grundbelopp 2016: Förändr. ES*** 133 447 +4 % ESMUS 117 489-13 %
22 (71) Kostnadsutveckling 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 ES*** Utfall ES*** Grundbelopp ES*** Riksprislista Figur 2-22: Kostnadsutveckling 2011-2016, estetiska programmet exklusive inriktningen musik 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 ESMUS Utfall ESMUS Grundbelopp ESMUS Riksprislista 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-23: Kostnadsutveckling 2011-2016, estetiska programmet, inriktning musik
23 (71) Nationell jämförelse elevfördelning 25% 10 9 2 8 7 15% 6 5 4 Män Kvinnor 3 5% 2 Figur 2-24: Andel av totalt antal elever, estetiska programmet 2014/2015 Figur 2-25: Könsfördelning, estetiska programmet 2014/2015 10 9 8 7 6 5 4 bild och formgivning dans estetik och media musik 3 2 teater uppgift om inriktning saknas Figur 2-26: Elevfördelning inriktningar, estetiska programmet 2014/2015 Elevutveckling 25 20 Elever åk 1 15 10 5 ESBIL ESMUS ESEST ESTEA 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2-27: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, estetiska programmet
24 (71) Prognos Prognos 2015-2030 baserad på: - fördelning gotländska elever 2014/2015 - fördelning Wisbygymnasiet 2015/2016 - fördelning i riket 2014/2015 Estetiska programmet 36-44 25-31 19-23 - bild och formgivning 6-8 9-11 5-7 - dans 2 - estetik och media 10-13 2 - musik 13-16 11-14 13-17 - teater 3 2 Tabell 2-5: Prognos 2015-2030, elever per årskurs (min-max) baserad på tre olika fördelningar, estetiska programmet Estetiska programmet, som är ett relativt vanligt förekommande program i skolkommunerna, har på en lägre andel elever än riket. I riket är inriktningen estetik och media den näst största, men den erbjuds inte på Wisbygymnasiet sedan 2012. Inriktningen bild och formgivning, har i riket en lägre andel elever än på. Musikinriktningen är den största på både och riket för övrigt. Elevutvecklingen har varit vikande från 2011. Fr.o.m. antagningen 2013 lades den riksrekryterande spetsutbildning i film- och TV-produktion ned som genomförts inom ramen för inriktningen estetik och media, på grund av lågt antal sökande 1. År 2013 gjordes antagning på teaterinriktningen, men senare försök har inte gett tillräckligt antal sökande. Musikinriktningen har minskat och inriktningen bild- och formgivning har, med undantag av 2013-2014, haft få antagna elever. Med samma elevfördelning över programmen som läsåret 2014/2015 varierar prognosen för programmet som helhet mellan 25-31 elever/år beroende på elevkullens storlek 2015-2030. Sett till elevernas val antagningen 2015 är prognosen på programnivå 19-23 elever/år. Prognosen, om fördelningen skulle överensstämma med fördelningen i riket, är högre: 36-44 elever. På inriktningsnivå finns då inte så stora differenser avseende inriktningarna musik samt bild- och formgivning; det är gruppen eventuellt skulle välja estetik och media som förklarar större delen av skillnaden. Kostnaden utryckt som grundbelopp har varit högre än riksprislistan sedan 2011, men utfallet har varit nära grundbeloppet. År 2012 är utfallet på musikinriktningen märkbart lägre och på övriga inriktningar högre. Detta är sannolikt beroende på felaktig uppföljning, troligen har verkligt utfall följt grundbeloppet bättre. Däremot stiger utfallet för inriktningarna exklusive musik 2014. Detta kan bero på en kombination av få elever på bild- och formgivning samt teater. Grundbeloppet för musikinriktningen justeras ner 2016 och kommer sannolikt att ligga under riksprislistans nivå. Detsamma gäller inte inriktningen bild- och formgivning där grundbeloppet istället höjs. Programmet, i synnerhet inriktningen bild- och formgivning, visar troligen för låga kostnader beroende på att det belastas med för låg andel av lokalkostnaderna. 1 Genom gymnasiereformen minskade möjligheter att utforma en gymnasieutbildning lokalt med unika kurser. Så därför blev det s.k Filmgymnasiet en del av det estiska programmet och inriktningen estetik och media hösten 2011.
25 (71) Programmet erbjuds av fristående huvudman i kommunen. Läsåret 2015/2016 erbjuds där inriktningarna bild- och formgivning, estetik och media samt musik. Förslag till beslut Erbjudande läsåret 2016/2017 Musikinriktningen erbjuds med 15 platser. Inriktningen bild- och formgivning erbjuds med villkoret att minst 10 elever efter prognos ska antas. Inriktningen bild- och formgivning har, med undantag av de elever som nu går i årskurs tre, under en längre tid haft förhållandevis få sökande. Förvaltningens förslag är bild- och formgivning erbjuds inför 2016, och att tidigare krav på minst fem elever för att starta ökas till minst 10 elever. Samtidigt ska förvaltningen i enlighet med tidigare beslut i nämnden ge rektor i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla bildämnet. Det är förvaltningens bedömning att det krävs minst 25 elever på det estetiska programmet (så att man kan bilda en egen klass) för att programmet långsiktigt ska kunna vara kvar. Den samläsning som i dag sker med humanistiska programmet är långsiktigt ingen hållbar lösning. Inför antagningen 2017 ska dessutom förutsättningarna (med för- och nackdelar) att erbjuda inriktningen estetik och media utredas.
26 (71) 2.6 Fordons- och transportprogrammet (FT) Erbjudna inriktningar: Ej erbjudna inriktningar: Personbil (FTPER) Transport (FTTRA) Godshantering (FTGOD) Karosseri och lackering (FTKAR) Lastbil och mobila maskiner (FTLAS) Förekomst nationellt: Antal elever: Kommuner Skolenheter FT 65 % 17 % FTGOD 6 % 1 % FTKAR 21 % 4 % FTLAS 27 % 6 % FTPER 60 % 14 % FTTRA 38 % 8 % Årskurs 1 16 2 21 3 20 Totalt 57 Elever per inriktning: Årskurs FTPER FTTRA 2 7 14 3 7 13 Flickor/pojkar: Totalt FT åk1 FTPER FTTRA 7/50 4/12 0/14 3/24 Elever per lärarresurs: 2016 FTPER 7,5 FTTRA 7,7 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) FT*** 132 000 149 860 +14 % FTTRA 166 800 195 160 +17 % Grundbelopp 2016: Förändr. FT*** 169 905 +13 % FTTRA 219 826 +13 %
27 (71) Kostnadsutveckling 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 FT*** Utfall FT*** Grundbelopp FT*** Riksprislista Figur 2-28: Kostnadsutveckling 2011-2016, fordons- och transportprogrammet exklusive inriktningen transport 250 000 200 000 150 000 100 000 FTTRA Utfall FTTRA Grundbelopp FTTRA Riksprislista 50 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-29: Kostnadsutveckling 2011-2016, fordons- och transportprogrammet, inriktning transport
28 (71) Nationell jämförelse elevfördelning 10 9% 9 8% 8 7% 7 6% 5% 4% 6 5 4 Män Kvinnor 3% 3 2% 2 1% Figur 2-30: Andel av totalt antal elever, fordons- och transportprogrammet 2014/2015 Figur 2-31: Könsfördelning, fordons- och transportprogrammet 2014/2015 10 9 8 7 6 5 4 godshantering karosseri och lackering lastbil och mobila maskiner personbil 3 2 transport uppgift om inriktning saknas Figur 2-32: Elevfördelning inriktningar, fordons- och transportprogrammet 2014/2015 Elevutveckling 40 35 30 Elever åk 1 25 20 15 10 5 FT 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2-33: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, fordons- och transportprogrammet
29 (71) Prognos Prognos 2015-2030 baserad på: - fördelning gotländska elever 2014/2015 - fördelning Wisbygymnasiet 2015/2016 - fördelning i riket 2014/2015 Fordons- och transportprogrammet 16-20 22-27 14-18 - godshantering - - karosseri och lackering 1 1 - lastbil och mobila maskiner 2 - personbil 6-7 8-10 5-6 - transport 8-9 13-16 10-12 Tabell 2-6: Prognos 2015-2030, elever per årskurs (min-max) baserad på tre olika fördelningar, fordons- och transportprogrammet Fordons- och transportprogrammet, som är ett relativt vanligt program i skolkommunerna, har på en något högre andel elever än riket. De erbjudna inriktningarna personbil och transport, är också de både största och vanligast förekommande i riket. Transportinriktningen har på en något större andel elever än riket i övrigt. Elevutvecklingen har varit vikande från 2011. Antalet platser har minskats till 24 (2013) och därefter 16 (2015). Fördelningen från och med 2015 blir 8 på respektive inriktning. Med samma elevfördelning över programmen som läsåret 2014/2015 varierar prognosen för programmet som helhet mellan 22-27 elever/år beroende på elevkullens storlek 2015-2030. Sett till elevernas val antagningen 2015 är prognosen på programnivå 14-18 elever/år. Prognosen, om fördelningen skulle överensstämma med fördelningen i riket, är någonstans mittemellan: 16-20 elever. Kostnaden utryckt som grundbelopp har, med något undantag, varit något högre än riksprislistan sedan 2011. Kostnadsutfallet har varit högre än grundbeloppet, men har vid senaste resultat, 2014, minskat differensen. Detta gäller båda inriktningarna. Grundbeloppet höjs dock för båda inriktningarna till 2016 med 13 procent, vilket riksprislistan sannolikt inte gör. Differensen till riksprislistan väntas alltså öka ytterligare. Programmet visar troligen för låga kostnader beroende på att det belastas med för låg andel av lokalkostnaderna. Fordons- och transportprogrammet erbjuds inte av fristående huvudman i kommunen. Förslag till beslut Erbjudande läsåret 2016/2917 Fordons- och transportprogrammet erbjuds med inriktningen personbil, 16 platser. Avveckling Det vikande elevunderlag gör att det blir förhållandevis dyrt per elev med två inriktningar. Transportinriktningen är dessutom en av gymnasieskolans dyraste utbildningar. För att minska den totala kostnaden för gymnasieutbildning på föreslår därför förvaltningen att transportinriktningen avvecklas. En avveckling av inriktningen blir aktuell först läsåret 2017/2018. Minskade kostnader vid en avveckling Eftersom inriktningen delar lokaler med inriktningen bygg- och anläggningsprogrammets inriktning anläggningsfordon, och är förlagd till Skarphällsområdet, är den faktiska kostnadsminskningen vid en avveckling förhållandevis lätt att beräkna. Det förutsätter dock att också inriktningen anläggningsfordon avvecklas. I och med detta finns de förutsättningar som krävs för att hela kostnadsminskningen kommer att inträffa vid ett beslut om avveckling.
30 (71) Om eleverna väljer ett annat program och en annan inriktning inom Wisbygymnasiet förväntas kostnaden bli betydligt lägre. Under förutsättning att specificerar kostnaderna för inriktningen anläggningsmaskiner förväntas kostnaden att överstiga riksprislistan. Därmed blir kostnaden sannolikt lägre för elever som söker sig till gymnasieskolor i andra kommuner. Alternativkostnaden för de 8-10 elever som kan tänkas söka till inriktningen är inte helt lätt att förutse. Hypotesen är att 80 procent söker sig till andra utbildningar inom Wisbygymnasiet och då företrädesvis Fordonsprogrammet. Eftersom personbilsinriktningen men också andra gymnasieprogram kostar mindre per elev än transportinriktningen sjunker den genomsnittliga kostnaden per elev och totalkostnaden för gymnasieskolan. För de 2-3 elever som kan förväntas söka utbildningen på fastlandet ersätter vid en avveckling enligt riksprislistan och även om inackorderingsbidraget inkluderas blir utbildningen minst 30 tkr. billigare per elev jämfört med att ha den i egen regi. Den minskade kostnaden när inriktningen är avvecklat uppskattas till: Kategori, tkr Fordons- och transportprogrammet (FT) -inriktning transport- Kostnadsminskning totalt Kostnadsminskning 2016 Kostnadsminskning 2017 Kostnadsminskning 2018 Kostnadsminskning 2019 4 825-307 1 542 4 825 Summa 4 825-307 1 542 4 825
31 (71) 2.7 Handels- och administrationsprogrammet (HA) Erbjudna inriktningar: Handel och service (HAHAN) Ej erbjudna inriktningar: Administrativ service (HAADM) Förekomst nationellt: Kommuner Skolenheter HA 62 % 19 % HAADM 16 % 4 % HAHAN 61 % 18 % Antal elever: Årskurs Program IMPRO 1 26-2 23 1 3 19 - Totalt 68 1 Flickor/pojkar: Totalt 27/41 Elever per lärarresurs: 2016 HA 13,5 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) 92 200 110 098 +19 % Grundbelopp 2016: Förändr. 107 679-2 % Kostnadsutveckling 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 HA Utfall HA Grundbelopp HA Riksprislista 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-34: Kostnadsutveckling 2011-2016, handels- och administrationsprogrammet
32 (71) Nationell jämförelse elevfördelning 10 9% 9 8% 8 7% 7 6% 5% 4% 6 5 4 Män Kvinnor 3% 3 2% 2 1% Figur 2-35: Andel av totalt antal elever, handels- och administrationsprogrammet 2014/2015 Figur 2-36: Könsfördelning, handels- och administrationsprogrammet 2014/2015 10 9 8 7 6 5 4 3 administrativ service handel och service uppgift om inriktning saknas 2 Figur 2-37: Elevfördelning inriktningar, handels- och administrationsprogrammet 2014/2015 Elevutveckling 35 30 25 Elever åk 1 20 15 10 5 HA 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2-38: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, handels- och administrationsprogrammet
33 (71) Prognos - fördelning i riket 2014/2015 Prognos 2015-2030 baserad på: - fördelning gotländska elever 2014/2015 - fördelning Wisbygymnasiet 2015/2016 Handels- och administrations programmet 12-15 20-25 23-29 - administrativ service 1 - handel och service 11-13 20-25 23-29 Tabell 2-7: Prognos 2015-2030, elever per årskurs (min-max) baserad på tre olika fördelningar, handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet, som är ett relativt vanligt förekommande program i skolkommunerna, har på en något högre andel elever än riket. Inriktningen, handeloch service, som erbjuds är också den i riket största till både förekomst och elevandel. Elevutvecklingen har haft en dal 2012-2013, men har återhämtat sig de senaste åren. Med samma elevfördelning över programmen som läsåret 2014/2015 varierar prognosen mellan 20-25 elever/år beroende på elevkullens storlek 2015-2030. Sett till elevernas val antagningen 2015 är prognosen något högre; 23-29 elever/år. Inga problem finns att anordna det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. Kostnaden utryckt som grundbelopp har varit högre än riksprislistan sedan 2011 (+19 procent år 2015) men en sänkning av grundbeloppet sker 2016 så differensen minskar. Kostnadsutfallet har i princip följt grundbeloppet 2011-2014. Handels- och administrationsprogrammet erbjuds inte av fristående huvudman i kommunen. Förslag till beslut Erbjudande läsåret 2016/2017 Programmet erbjuds med inriktningen handel och service, 25 platser.
34 (71) 2.8 Hotell- och turismprogrammet (HT) Erbjudna inriktningar: Hotell och konferens (HTHOT) Ej erbjudna inriktningar: Turism och resor (HTTUR) Förekomst nationellt: Kommuner Skolenheter HT 36 % 9 % HTHOT 24 % 5 % HTTUR 25 % 6 % Antal elever: Årskurs Program IMPRO 1 14-2 13 1 3 13 - Totalt 40 1 Flickor/pojkar: Totalt 35/5 Elever per lärarresurs: 2016 HT 11,1 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) 98 500 115 012 +17 % Grundbelopp 2016: Förändr. 119 320 +4 % Kostnadsutveckling 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 HT Utfall HT Grundbelopp HT Riksprislista 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-39: Kostnadsutveckling 2011-2016, hotell- och turismprogrammet
35 (71) Nationell jämförelse elevfördelning 10 9% 9 8% 8 7% 7 6% 5% 4% 6 5 4 Män Kvinnor 3% 3 2% 2 1% Figur 2-40: Andel av totalt antal elever, hotell- och turismprogrammet 2014/2015 Figur 2-41: Könsfördelning, hotell- och turismprogrammet 2014/2015 10 9 8 7 6 5 4 3 hotell och konferens turism och resor uppgift om inriktning saknas 2 Figur 2-42: Elevfördelning inriktningar, hotell- och turismprogrammet 2014/2015 Elevutveckling 20 15 Elever åk 1 10 5 HT 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2-43: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, hotell- och turismprogrammet
36 (71) Prognos Prognos 2015-2030 baserad på: - fördelning gotländska elever 2014/2015 - fördelning Wisbygymnasiet 2015/2016 - fördelning i riket 2014/2015 Hotell- och turismprogrammet 5-7 11-13 13-16 - hotell och konferens 2-3 11-13 13-16 - turism och resor 3-4 Tabell 2-8: Prognos 2015-2030, elever per årskurs (min-max) baserad på tre olika fördelningar, hotelloch turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, som inte är ett vanligt förekommande program i skolkommunerna (36 procent), har på en högre andel elever än riket. Den inriktning som erbjuds, hotell och konferens, är inte den i riket största, men lokala förutsättningar är orsaken till detta. Elevutvecklingen har varit i positiv sedan 2011 och programmet är nu i jämförbar storlek med övriga små program. Med samma elevfördelning över programmen som läsåret 2014/2015 varierar prognosen för programmet som helhet mellan 11-13 elever/år beroende på elevkullens storlek 2015-2030. Sett till elevernas val antagningen 2015 är prognosen på programnivå något högre: 13-16 elever/år. Inga problem finns att anordna det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. Kostnaden utryckt som grundbelopp har varit högre än riksprislistan sedan 2011 (+17 procent år 2015). Kostnadsutfallet har, med undantag för 2011, i princip varit i nivå med grundbeloppet. Hotell- och turismprogrammet erbjuds inte av fristående huvudman i kommunen. Förslag till beslut Erbjudande inför läsåret 2016/2017 Hotell- och turismprogrammet med inriktningen hotell och konferens med 16 platser erbjuds. Hotell- och turismprogrammet är med tanke på besöksnäringens betydelse för ett viktigt program och bör kunna växa ytterligare de närmaste åren.
37 (71) 2.9 Humanistiska programmet (HU) Erbjudna inriktningar: Ej erbjudna inriktningar: - Kultur (HUKUL) Språk (HUSPR) Förekomst nationellt: Antal elever: Kommuner Skolenheter HU 23 % 6 % HUKUL 13 % 3 % HUSPR 22 % 5 % Årskurs 1 9 2 7 3 15 Totalt 31 Elever per inriktning: Årskurs HUKUL HUSPR 2 3 4 3 9 6 Flickor/pojkar: Totalt HU åk1 HUKUL HUSPR 21/10 5/4 9/3 7/3 Elever per lärarresurs: 2016 HU 10,5 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) 80 500 117 765 +46 % Grundbelopp 2016: Förändr. 120 808 +3 % Kostnadsutveckling 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 HU Utfall HU Grundbelopp HU Riksprislista 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-44: Kostnadsutveckling 2011-2016, humanistiska programmet
38 (71) Nationell jämförelse elevfördelning 10 9% 9 8% 8 7% 7 6% 5% 4% 6 5 4 Män Kvinnor 3% 3 2% 2 1% Figur 2-45: Andel av totalt antal elever, humanistiska programmet 2014/2015 Figur 2-46: Könsfördelning, humanistiska programmet 2014/2015 10 9 8 7 6 5 4 3 kultur språk uppgift om inriktning saknas 2 Figur 2-47: Elevfördelning inriktningar, humanistiska programmet 2014/2015 Elevutveckling 25 20 Elever åk 1 15 10 HU 5 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2-48: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, humanistiska programmet
39 (71) Prognos Prognos 2015-2030 baserad på: - fördelning gotländska elever 2014/2015 - fördelning Wisbygymnasiet 2015/2016 - fördelning i riket 2014/2015 Humanistiska programmet 4-5 13-16 8-10 - kultur 1-2 7-8 4-4 - språk 2-3 6-7 5-6 Tabell 2-9: Prognos 2015-2030, elever per årskurs (min-max) baserad på tre olika fördelningar, humanistiska programmet Humanistiska programmet, som inte är ett så vanligt förekommande program i skolkommunerna (23 procent), har på en högre andel elever än riket. Både språk- och kulturinriktningen erbjuds. I riket är språkinriktningen den största. På Wisbygymnasiet var läsåret 2014/2015 kulturinriktningen den större, men detta kan variera från år till år när det är ett så litet antal elever. Elevutvecklingen har varit vikande från 2011. De senaste två åren har färre än 10 elever per år antagits. Med samma elevfördelning över programmen som läsåret 2014/2015 varierar prognosen för programmet som helhet mellan 13-16 elever/år beroende på elevkullens storlek 2015-2030. Sett till elevernas val antagningen 2015 är prognosen på programnivå något lägre: 8-10 elever/år. Prognosen, om fördelningen skulle överensstämma med fördelningen i riket, är ännu lägre: 4-5 elever. Kostnaden utryckt som grundbelopp har varit högre än riksprislistan sedan 2011. Kostnadsutfallet, med undantag för 2012, följer dock grundbeloppet. Den stora avvikelsen mot riksprislistan (+ 46 procent) väntas kvarstå. Programmet visar troligen för låga kostnader beroende på att det belastas med för låg andel av lokalkostnaderna. Humanistiska programmet erbjuds inte av fristående huvudman i kommunen. Förslag till beslut Erbjudande läsåret 2016/2017 Humanistiska programmet erbjuds med inriktningen språk, 15 platser Programmet med sitt vikande elevunderlag kvalar egentligen in i en diskussion om avveckling. Anledningen till att förvaltningen föreslår att språkinriktningen ska var kvar är att det garanterar att Wisbygymnasiet har tillgång till god kompetens för den språkundervisning som förekommer på andra program. Avveckling De elevprognoser som gjorts visar att programmet är för litet för att erbjuda två inriktningar. Förvaltningen föreslår därför att kulturinriktningen avvecklas. En avveckling av inriktningen blir aktuell först läsåret 2017/2018. Ett antagande är att en del elever som sökt kulturinriktningen söker sig till det estetiska programmet. Minskade kostnader vid en avveckling Att avveckla kulturinriktningen ingen större direkt besparing, men förväntas få den hävstångseffekt som beskrivs i inledningen och som det är svårt att i nuläget sätta en prislapp på. Den kostnadsminskning som redovisas är i princip bara minskade personalkostnader. Det är rimligt att anta att lokalbehovet minskar, men med tanke på att programmet finns tillsammans
40 (71) Den minskade kostnaden när inriktningen är avvecklat uppskattas till: Kategori, tkr Humanistiska programmet (HU) -inriktning kultur- med andra program i Steffenhuset är det svårt att beräkna ange vilken effekt det får på lokalkostnaderna. Kostnadsminskning totalt Kostnadsminskning 2016 Kostnadsminskning 2017 Kostnadsminskning 2018 Kostnadsminskning 2019 400-75 275 400 Summa 400-75 275 400
41 (71) 2.10 Naturbruksprogrammet (NB) Erbjudna inriktningar: Ej erbjudna inriktningar: Djur (NBDJU) Lantbruk (NBLAN) Skog (NBSKO) Trädgård (NBTRA) Förekomst nationellt: Kommuner Skolenheter NB 34 % 9 % NBDJU 29 % 8 % NBLAN 16 % 3 % NBSKO 15 % 3 % NBTRA 5 % 1 % Antal elever: Årskurs Program IMPRO 1 16 4 2 3 2 3 17 - Totalt 36 6 Elever per inriktning: Årskurs NBDJU NBLAN 1 6 10 2-3 3 4 13 Flickor/pojkar: Totalt NBDJU NBLAN 12/24 10/0 2/24 Elever per lärarresurs: 2016 NB - 2 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) NBDJU 174 700 169 128-3 % NBLAN 213 100 207 342-3 % Grundbelopp 2016: Förändr. NBDJU 210 340 + 24 % NBLAN 210 340 +1 % 2 Går inte att beräkna då karaktärsämnesundervisningen är upphandlad av extern leverantör
42 (71) Kostnadsutveckling 250 000 200 000 150 000 100 000 NBDJU Utfall NBDJU Grundbelopp NBDJU Riksprislista 50 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-49: Kostnadsutveckling 2011-2016, naturbruksprogrammet, inriktning djur 250 000 200 000 150 000 100 000 NBLAN Utfall NBLAN Grundbelopp NBLAN Riksprislista 50 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-50: Kostnadsutveckling 2011-2016, naturbruksprogrammet, inriktning lantbruk
43 (71) Nationell jämförelse elevfördelning 10 9% 9 8% 8 7% 7 6% 5% 4% 6 5 4 Män Kvinnor 3% 3 2% 2 1% Figur 2-51: Andel av totalt antal elever, naturbruksprogrammet 2014/2015 Figur 2-52: Könsfördelning, naturbruksprogrammet 2014/2015 10 9 8 7 6 5 4 3 2 djur lantbruk skog trädgård uppgift om inriktning saknas Figur 2-53: Elevfördelning inriktningar, naturbruksprogrammet 2014/2015 Elevutveckling 20 15 Elever åk 1 10 5 NB 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2-54: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, naturbruksprogrammet
44 (71) Prognos Prognos 2015-2030 baserad på: - fördelning gotländska elever 2014/2015 - fördelning Wisbygymnasiet 2015/2016 - fördelning i riket 2014/2015 Naturbruksprogrammet 12-15 10-13 14-18 - djur 7-9 2 5-7 - lantbruk 2 7-9 9-11 - skog 2 - trädgård - Tabell 2-10: Prognos 2015-2030, elever per årskurs (min-max) baserad på tre olika fördelningar, naturbruksprogrammet Naturbruksprogrammet, som inte är ett vanligt förekommande program i skolkommunerna (34 procent), har på en jämförbar med riket andel av eleverna. Erbjudna inriktningar är djur och lantbruk och jämfört med riksfördelningen, där djurinriktningen är den större, är lantbruksinriktningen den största på. Elevutvecklingen har varierat sedan 2011 och i princip är nivån 2015 densamma som 2011. Här återstår att se om den ökning som skett mellan 2014-2015 är början på en trend, eller om det är en fortsättning på de tidigare variationerna. Med samma elevfördelning över programmen som läsåret 2014/2015 varierar prognosen för programmet som helhet mellan 10-13 elever/år beroende på elevkullens storlek 2015-2030. Sett till elevernas val antagningen 2015 är prognosen på programnivå något högre: 14-18 elever/år. Detta utan att någon hänsyn tas till eventuell utveckling/breddning av utbildningen. Inga problem finns att anordna det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. Kostnaden utryckt som grundbelopp har i princip följt riksprislistan sedan 2011. Kostnadsutfallet har också legat på samma nivå. Programmet erbjuds av fristående huvudman i kommunen. Läsåret 2015/2016 erbjuds inriktningen djur (profilerad mot hund). Förslag till beslut Erbjudande läsåret 2026 Programmet erbjuds med inriktningarna lantbruk 10 platser och djur 15 platser.
45 (71) 2.11 Naturvetenskapsprogrammet (NA) Erbjudna inriktningar: Naturvetenskap (NANAT) Ej erbjudna inriktningar: Naturvetenskap och samhälle (NANAS) Förekomst nationellt: Antal elever: Flickor/pojkar: Kommuner Skolenheter NA 83 % 35 % NANAT 82 % 31 % NANAS 65 % 20 % Årskurs 1 54 2 36 3 43 Totalt 133 Totalt 74/59 Elever per lärarresurs: 2016 NA 11,5 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) 85 200 117 940 +38 % Grundbelopp 2016: Förändr. 116 967-1 % Kostnadsutveckling 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 NA Utfall NA Grundbelopp NA Riksprislista 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-55: Kostnadsutveckling 2011-2016, naturvetenskapsprogrammet
46 (71) Nationell jämförelse elevfördelning 25% 10 9 2 8 7 15% 6 5 4 Män Kvinnor 3 5% 2 Figur 2-56: Andel av totalt antal elever, naturvetenskapsprogrammet 2014/2015 Figur 2-57: Könsfördelning, naturvetenskapsprogrammet 2014/2015 10 9 8 7 6 5 4 3 naturvetenskap naturvetenskap och samhälle uppgift om inriktning saknas 2 Figur 2-58: Elevfördelning inriktningar, naturvetenskapsprogrammet 2014/2015 Elevutveckling 70 60 50 Elever åk 1 40 30 20 10 NA 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2-59: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, naturvetenskapsprogrammet
47 (71) Prognos Prognos 2015-2030 baserad på: - fördelning gotländska elever 2014/2015 - fördelning Wisbygymnasiet 2015/2016 - fördelning i riket 2014/2015 Naturvetenskapsprogrammet 60-74 40-50 48-60 - naturvetenskap 48-59 34-42 48-60 - naturvetenskap och samhälle 9-11 7-8 Tabell 2-11: Prognos 2015-2030, elever per årskurs (min-max) baserad på tre olika fördelningar, naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet, som är ett mycket vanligt förekommande program i skolkommunerna (83 procent), har på en lägre andel elever än riket. Den på Wisbygymnasiet erbjudna inriktningen naturvetenskap är också den i riket största. Elevutvecklingen har varit negativ sedan 2011 och men senaste antagningen 2015 ökade antalet elever (mer än vad den något större elevkullen motiverade). Med samma elevfördelning över programmen som läsåret 2014/2015 varierar prognosen mellan 40-50 elever/år beroende på elevkullens storlek 2015-2030. Sett till elevernas val antagningen 2015 är prognosen högre; 48-60 elever/år. Kostnaden utryckt som grundbelopp har varit högre än riksprislistan sedan 2011 (+38 procent år 2015) men en minskning sker 2016. Troligen är avvikelsen till stor del beroende på att programmet belastas med en för hög andel av lokalkostnaderna i förhållande till utnyttjandet, men också det faktum att antagningen 2014 resulterade i för små klasser. Kostnadsutfallet har varit något högre än grundbeloppet. Programmet erbjuds av fristående huvudman i kommunen. Läsåret 2015/2016 erbjuds inriktningarna naturvetenskap samt naturvetenskap och samhälle. Förslag till beslut Erbjudande läsåret 2016/2017 Förvaltningen föreslår att programmet erbjuds med inriktningen naturvetenskap, 60 platser. Inför hösten 2017 bör möjligheten att erbjuda inriktningen naturvetenskap och samhälle i samarbete med samhällsvetenskapsprogrammet utredas.
48 (71) 2.12 Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Erbjudna inriktningar: Ej erbjudna inriktningar: Bageri och konditori (RLBAG) Kök och servering (RLKOK) Färskvaror, delikatesser och catering (RLFAR) Förekomst nationellt: Kommuner Skolenheter RL 51 % 13 % RLBAG 25 % 5 % RLFAR 4 % 1 % RLKOK 50 % 12 % Antal elever: Årskurs Program IMPRO 1 13 1 2 22-3 24 - Totalt 59 1 Elever per inriktning: Årskurs RLBAG RLKOK 2 5 17 3 10 14 Flickor/pojkar: Totalt RL åk1 RLBAG RLKOK 32/27 5/8 13/12 14/17 Elever per lärarresurs: 2016 RL 9,4 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) 122 900 127 027 +3 % Grundbelopp 2016: Förändr. 134 128 +6 % Kostnadsutveckling 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 RL Utfall RL Grundbelopp RL Riksprislista 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-60: Kostnadsutveckling 2011-2016, restaurang- och livsmedelsprogrammet
49 (71) Nationell jämförelse elevfördelning 10 9% 9 8% 8 7% 7 6% 5% 4% 6 5 4 Män Kvinnor 3% 3 2% 2 1% Figur 2-61: Andel av totalt antal elever, restaurang- och livsmedelsprogrammet 2014/2015 Figur 2-62: Könsfördelning, restaurang- och livsmedelsprogrammet 2014/2015 10 9 8 7 6 5 4 3 bageri och konditori färskvaror, delikat o. catering kök och servering uppgift om inriktning saknas 2 Figur 2-63: Elevfördelning inriktningar, restaurang- och livsmedelsprogrammet 2014/2015 Elevutveckling 35 30 25 Elever åk 1 20 15 10 5 RL 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2-64: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, restaurang- och livsmedelsprogrammet
50 (71) Prognos Prognos 2015-2030 baserad på: - fördelning gotländska elever 2014/2015 - fördelning Wisbygymnasiet 2015/2016 - fördelning i riket 2014/2015 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 10-12 21-26 12-14 - bageri och konditori 2-3 10-12 3 - färskvaror, delikat o. catering - - kök och servering 7-9 11-14 9-11 Tabell 2-12: Prognos 2015-2030, elever per årskurs (min-max) baserad på tre olika fördelningar, restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet, som inte är ett så vanligt förekommande program i skolkommunerna (51 procent), har på en högre andel elever än riket. I riket är inriktningen kök och servering den största. På var, läsåret 2014/2015 inriktningen bageri och konditori nästan lika stor. I riket är den dock betydligt mindre och ovanlig (25 procent av skolkommunerna). Elevutvecklingen har gått upp och ned sedan 2011 och vid senaste antagningen 2015 antogs bara 13 elever. Inriktningen bageri och konditori valdes senast av 5 elever av 22 (årskurs 2, 2015). Med samma elevfördelning över programmen som läsåret 2014/2015 varierar prognosen mellan 21-26 elever/år beroende på elevkullens storlek 2015-2030. Sett till elevernas val antagningen 2015 är prognosen lägre; 12-14 elever/år. Inga problem finns att anordna det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. Kostnaden utryckt som grundbelopp har i princip följt riksprislistan sedan 2011. Under perioden 2011-2013 var kostnadsutfallet i nivå med grundbeloppet, men ökade 2014. Programmet erbjuds av fristående huvudman i kommunen. Läsåret 2015/2016 erbjuds inriktningarna bageri och konditori samt kök och servering. Förslag till beslut Erbjudande läsåret 2016 Programmet erbjuds med inriktningen kök och servering, 16 platser Avveckling Med ovanstående prognoser som stöd blir den naturliga brytpunkten för en antagning 16 elever och det är förvaltningens bedömning att med 16 elever kan man bara erbjuda en inriktning. Förvaltningen föreslår därför att bageriinriktningen avvecklas. En avveckling blir aktuell först hösten 2017. Kurser inom bageriinriktningen kan anordnas som gymnasial vuxenutbildning och då finansieras med statsbidrag. Minskade kostnader vid en avveckling Att avveckla inriktningen bageriinriktningen ger ingen större direkt besparing, men får den hävstångseffekt som beskrivs i inledningen och som det är svårt att i nuläget sätta en prislapp på. Den kostnadsminskning som redovisas är i princip minskade personalkostnader. Det är rimligt att anta att behoven av lärverktyg och lokaler minskar. Den minskade kostnaden när inriktningen är avvecklat uppskattas till:
51 (71) Kategori, tkr Restaurang och livsmedelsprogrammet (RL) -inriktning bageri- Kostnadsminskning totalt Kostnadsminskning 2016 Kostnadsminskning 2017 Kostnadsminskning 2018 Kostnadsminskning 2019 300-56 206 300 Summa 300-56 206 300
52 (71) 2.13 Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Erbjudna inriktningar: Ej erbjudna inriktningar: - Beteendevetenskap (SABET) Medier, information och kommunikation (SAMED) Samhällsvetenskap (SASAM) Förekomst nationellt: Antal elever: Kommuner Skolenheter SA 87 % 43 % SABET 71 % 26 % SAMED 43 % 14 % SASAM 75 % 29 % Årskurs 1 90 2 82 3 90 Totalt 262 Elever per inriktning: Årskurs SABET SAMED SASAM 2 52 20 10 3 57 20 13 Flickor/pojkar: Totalt SA åk1 SABET SAMED SASAM 175/87 63/27 71/38 32/8 9/14 Elever per lärarresurs: 2016 SA 13,1 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) 79 500 110 477 +39 % Grundbelopp 2016: Förändr. 109 477-1 % Kostnadsutveckling 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 SA Utfall SA Grundbelopp SA Riksprislista 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-65: Kostnadsutveckling 2011-2016, samhällsvetenskapsprogrammet
53 (71) Nationell jämförelse elevfördelning 25% 10 9 2 8 7 15% 6 5 4 Män Kvinnor 3 5% 2 Figur 2-66: Andel av totalt antal elever, samhällsvetenskapsprogrammet 2014/2015 Figur 2-67: Könsfördelning, samhällsvetenskapsprogrammet 2014/2015 10 9 8 7 6 5 4 beteendevetenskap medier, info o. kommunikation samhällsvetenskap 3 2 uppgift om inriktning saknas Figur 2-68: Elevfördelning inriktningar, samhällsvetenskapsprogrammet 2014/2015 Elevutveckling 140 120 100 Elever åk 1 80 60 40 20 SA 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2-69: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, samhällsvetenskapsprogrammet
54 (71) Prognos Prognos 2015-2030 baserad på: - fördelning gotländska elever 2014/2015 - fördelning Wisbygymnasiet 2015/2016 - fördelning i riket 2014/2015 Samhällsvetenskapsprogrammet 85-105 87-107 81-100 - beteendevetenskap 42-52 47-58 51-63 - medier, info o. kommunikation 11-13 28-35 20-24 - samhällsvetenskap 31-38 11-14 10-12 Tabell 2-13: Prognos 2015-2030, elever per årskurs (min-max) baserad på tre olika fördelningar, samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet, som är det vanligast förekommande programmet i skolkommunerna (87 procent), har på en med riket jämförbar andel av eleverna. Samtliga inriktningar erbjuds på Wisbygymnasiet, fördelningen skiljer sig dock jämfört med riket. Inriktningen beteendevetenskap, som i riket sett till elevandel är den största och till förekomst den näst största, är också den största på. Inriktningen samhällsvetenskap, som i riket har näst största elevandelen och är vanligast till förekomst, är på den minsta inriktningen. Inriktningen medier, information och kommunikation, som i riket inte är speciellt vanlig (43 procent) har en större andel elever på än i riket. Elevutvecklingen har varit minskande sedan 2011. År 2013 minskades antagningsplatserna från 120 till 90 (fyra till tre klasser) och fyllnadsgraden har varit god sedan dess. Med samma elevfördelning över programmen som läsåret 2014/2015 varierar prognosen mellan 87-107 elever/år beroende på elevkullens storlek 2015-2030. Sett till elevernas val antagningen 2015 är prognosen på samma nivå; 81-100 elever/år. Den prognostiserade volymen per inriktning är också god med undantag för inriktningen samhällsvetenskap. Kostnaden utryckt som grundbelopp har varit högre än riksprislistan sedan 2011 men en minskning sker 2016. Troligen är avvikelsen till stor del beroende på att programmet belastas med en för hög andel av lokalkostnaderna i förhållande till utnyttjandet. Kostnadsutfallet har under hela perioden visat god överenstämmelse med grundbeloppet. Programmet erbjuds av fristående huvudman i kommunen. Läsåret 2015/2016 erbjuds inriktningarna medier, information och kommunikation samt samhällsvetenskap, men bara en elev, från annan kommun, är antagen. Förslag till beslut Erbjudande läsåret 2016/2017 Programmet med de tre inriktningarna beteendevetenskap, medier, information och kommunikation samt samhällsvetenskap erbjuds med 90 platser. Analysen visar att det är få elever som väljer inriktningen samhällsvetenskap (10). Om den tendensen håller i sig bör man inför läsåret 2017/2018 överväga om inriktningen ska ersättas av inriktningen natur och samhälle (naturvetenskapsprogrammet) i ett samarbete mellan samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet.
55 (71) 2.14 Sjöfartsutbildningen (RXS) Erbjudna inriktningar: Ej erbjudna inriktningar: - Däck (RXDAC) Maskin (RXMAS) Antal elever: Årskurs Program IMPRO 1 10-2 7 1 3 9 - Totalt 26 1 Elever per inriktning: Årskurs RXDAC RXMAS 2 5 2 3 7 2 Flickor/pojkar: Totalt RXS åk1 RXDAC RXMAS 5/21 2/8 3/9 0/4 Elever per lärarresurs: 2016 RXS 6,5 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) 136 121 136 121 ±0 % Grundbelopp 2016: Förändr. 151 220 +11 % Kostnadsutveckling 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 RXS Utfall RXS Grundbelopp RXS Riksprislista 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-70: Kostnadsutveckling 2011-2016, sjöfartsutbildningen
56 (71) Elevutveckling 15 Elever åk 1 10 5 RXS 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2-71: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, sjöfartsutbildningen Prognos Prognos 2015-2030 baserad på: - fördelning i riket 2014/2015 - fördelning elever 2014/2015 - fördelning Wisbygymnasiet 2015/2016 Sjöfartsutbildningen X 6-7 9-11 Tabell 2-14: Prognos 2015-2030, elever per årskurs (min-max) baserad på två olika fördelningar, sjöfartsutbildningen Förslag till beslut Erbjudande läsåret 2016/2017 Förvaltningen föreslår att man liksom tidigare erbjuder 12 platser. Sjöfartsutbildningen har riksantagning beslutad av Skolverket som också fastställer bidragsbeloppet. Regionen har en överenskommelse med Rederi AB som något förenklat säger att rederiet täcker upp kostnaden om en antagning understiger 12 elever.
57 (71) 2.15 Teknikprogrammet (TE) Erbjudna inriktningar: Ej erbjudna inriktningar: Design och produktutveckling (TEDES) Informations- och medieteknik (TEINF) Produktionsteknik (TEPRO) Samhällsbyggande och miljö (TESAM) Teknikvetenskap (TETEK) Förekomst nationellt: Kommuner Skolenheter TE 72 % 26 % TEDES 53 % 12 % TEINF 55 % 16 % TEPRO 17 % 4 % TESAM 20 % 5 % TETEK 39 % 9 % Antal elever: Årskurs Program 1 32 2 28 3 19 Totalt 79 Elever per inriktning: Årskurs TEDES TEINF 2 15 13 3 x 19 Flickor/pojkar: Totalt TE åk1 TEDES TEINF 11/69 5/27 2/13 4/28 Elever per lärarresurs: 2016 TE 15,8 Grundbelopp 2015: Rikspris. Diff (%) 93 300 123 877 +33 % Grundbelopp 2016: Förändr. 102 922-17 % Kostnadsutveckling 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 TE Utfall TE Grundbelopp TE Riksprislista 20 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 2-72: Kostnadsutveckling 2011-2016, teknikprogrammet
58 (71) Nationell jämförelse elevfördelning 10 9% 9 8% 8 7% 7 6% 5% 4% 6 5 4 Män Kvinnor 3% 3 2% 2 1% Figur 2-73: Andel av totalt antal elever, teknikprogrammet 2014/2015 Figur 2-74: Könsfördelning, teknikprogrammet 2014/2015 10 9 8 7 6 5 4 design och produktutveckling informations- och medieteknik produktionsteknik samhällsbyggande och miljö 3 2 teknikvetenskap uppgift om inriktning saknas Figur 2-75: Elevfördelning inriktningar, teknikprogrammet 2014/2015 Elevutveckling 60 50 Elever åk 1 40 30 20 TE 10 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2-76: Elever efter avslutad antagning 2011-2015 åk 1, teknikprogrammet