Värmlands län Rapport från Företagarna oktober 2013

Värmlands län Rapport från Företagarna oktober 2013

Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7 Arvika kommun... 8 Karlstads kommun... 9 Övriga kommuner... 10 Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder 75 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 260 lokala nätverk och mötesplatser. www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 2013 2

Inledning Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna året. All tillväxt skapas lokalt. Det är de enskilda entreprenörerna initiativkraft som tillsammans med de anställdas arbete lägger grunden för vårt gemensamma välstånd. Framgångsrika företag och företagare är en förutsättning för lokal utveckling. Det genomförs ett antal olika rankingar av kommuners näringsliv. Fokus i dessa undersökningar ligger ofta på vad politiken åstadkommer för företagen. I Årets Företagarkommun vänds det resonemanget. Vi försöker istället belysa vad företagen åstadkommer för kommunen och dess invånare i form av tillväxt. Under ett enskilt år betyder företagens prestationer och konjunkturutvecklingen mer för den lokala tillväxten än regelverk och skatter. Eftersom Årets Företagarkommun mäter tillväxten under ett enskilt år kan en kommun få en låg placering ett år, och en mycket hög placering nästa år. Detta är naturligt då det är tillväxttakten vi mäter hur mycket företagen i kommunen har utvecklats under det senaste året. De som har ökat mest får en hög placering, och de som har ökat minst får en låg placering, oavsett på vilken nivå företagandet ligger. Vi rankar alltså inte hur mycket företagen omsätter eller hur mycket de går med vinst, utan hur mycket mer de omsätter eller går med vinst jämfört med året innan. Det gör företagen själva till den viktigaste tillväxtfaktorn på kort sikt, inte regler eller skatter. Årets Företagarkommun är alltså inte en ranking om var företagsklimatet är bäst. Den visar istället var företagandet har utvecklats mest under det gångna året, vilket i många fall kan vara från låga nivåer. Tillväxt är utveckling, och vi vill genom denna undersökning belysa de kommuner vars företag vuxit snabbast. Sammanfattning i korthet Årets Företagarkommun Årets Företagarkommun är inte är baserad på UC-data för aktiebolag som lämnat bokslut två år i rad. mäter förbättringar och försämringar jämfört med tidigare år. (D.v.s. tillväxt från år till år) är en utmärkelse till företagen i den kommun som uppvisar störst förbättring. en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. 2013 3

Så är Årets Företagarkommun uppbyggd Årets Företagarkommun bygger på sex variabler. Fyra av dessa är relaterade till företagens omsättning och resultat. De övriga två avser antalet aktiebolag och deras kreditvärdighet. Årstillväxten av dessa variabler rankas därefter från högst till lägst. Dessa rankingpoäng summeras sedan i ett ovägt index. Ju lägre sammanlagda poäng desto högre placering får kommunen. Variablerna hämtas från företagens bokslut. Vi har använt 2012 års bokslut och jämfört med år 2011. Omsättning. Denna uppgift hämtas från företagens bokslut. Omsättningstillväxten mäts på två sätt. Dels tittar vi på hur stor andel av företagen i kommunen som ökat omsättningen under det senaste året. Dels mäter vi hur den genomsnittliga omsättningen har utvecklats. Enkelt uttryckt visar första delen hur det går för de mindre företagen, medan de större företagen har större betydelse för tillväxten av den genomsnittliga omsättningen. Samma resonemang gäller för resultatkategorierna. Resultat. Denna information hämtas också från företagens bokslut. Tillväxten mäts på samma sätt som omsättningen. Dels hur stor andel av företagen som ökat sitt resultat och dels tillväxten av det genomsnittliga resultatet. Det är dock problematiskt att mäta utvecklingen av genomsnittsresultatet i de fall där genomsnittet går från vinst till förlust och vice versa. Av den anledningen mäts utvecklingen av genomsnittsresultatet i nominella termer (kronor) och inte i procentenheter. Antal företag. Denna information hämtas från UC:s databas. Tillväxten mäts här i form av nettotillskottet av nyregistrerade aktiebolag (d v s efter korrigering för konkurser, avregistreringar och likvideringar) i relation till kommunens totala bolagsstock. Kreditvärdighet. Mäts som andel företag som fått en förbättrad kreditvärdighet av UC under det gångna året. 2013 4

Så gjordes undersökningen Årets Företagarkommun väljs ut gemensamt av Företagarna och UC. Information från UC:s databas används för att välja ut den kommun som utses till Årets Företagarkommun. För att avgöra vilken kommun som har de företag som utvecklats bäst under perioden 2011 till 2012 har vi granskat företagens bokslut för 2012. De företag som ingår i undersökningen är: o o o o Aktiebolag Bolag med en omsättning på minst 100 000 kronor och max en miljard Bolag vars besöksadress funnits i kommunen under de senaste två bokslutsåren Endast bolag i kommuner som har 50 eller fler bolag som uppfyller kraven ovan. I år uteslöts en kommun på grund av detta krav, Bjurholms kommun i Västerbotten. Vi har även tagit fram en ranking för uthållig tillväxt 1, där vi använt oss av data för de fem senaste mätningarna. Det är en sak att ha en hög tillväxttakt under ett enstaka år, det är en helt annan, och svårare, sak att ha hög tillväxttakt under flera år. Nationell utveckling Efter den djupa lågkonjunkturen under 2008 2009, tog återhämtningen rejäl fart år 2010. Tillväxten fortsatte i ytterligare något snabbare takt under 2011, som totalt sett blev ett mycket bra år för svenskt företagande. Under 2012 skedde dock en markant avmattning i ekonomin, framför allt till följd av en svagare internationell ekonomi i eurokrisens spår och svagare tillväxt i USA. Detta avspeglas i samtliga de undersökta variablerna. Medan hela 283 kommuner i 2012 års undersökning hade en bolagsstock där mer än hälften av aktiebolagen redovisade en ökning av omsättningen, har antalet i år sjunkit till 142 st. Avmattningen i konjunkturen märks också i att det genomsnittliga resultatet för landets samtliga aktiebolag sjönk med fem procent. I årets undersökning redovisare 78 av 290 kommuner en bolagsstock där fler än hälften redovisar ett förbättrat resultat jämfört med året innan. Bokslutsåret 2011 var antalet betydligt högre, 215 kommuner, vilket är naturligt med tanke på den konjunkturvändning som då skedde. 1 Se Uthållig tillväxtranking 2013. www.uc.se eller www.foretagarna.se 2013 5

En stor majoritet av kommunerna, 210 st, har under 2012 fått se den lokala aktiebolagsstocken växa. Detta är något lägre än året innan (279 st). Kreditvärdigheten har fortsatt att förbättras, trots den svagare konjunkturen. En majoritet (203 av rikets kommuner uppvisar en bolagsstock där fler än hälften av bolagen har förbättrad kreditvärdighet. Även i detta fall är det en avmattning jämfört med fjolåret då hela 287 kommuner redovisade en bolagsstock där mer än hälften av bolagen fått förbättrad kreditvärdighet. Tabell 1. Utveckling av parametrarna Antal kommuner där mer än hälften av företagen redovisar ökad omsättning Antal kommuner där mer än hälften av företagen redovisar ökat resultat Antal kommuner med ett ökat antal aktiebolag Antal kommuner där mer än hälften av företagen fått förbättrad kreditvärdihet 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 288 283 29 275 283 142 254 45 74 247 215 78 267 254 236 255 279 210 288 32 0 273 287 203 2013 6

Länsutveckling ing. Sammantaget hamnar Värmland på 18:eplats av rikets 21 län. I fjol rankades länet på plats elva. Omsättning. 52 procent av Värmlands aktiebolag redovisar en ökad omsättning samtidigt som den genomsnittliga omsättningen minskat med 1 procent. Länet rankas på 18:e plats i landet i omsättningskategorin. Branschmässigt har tjänstesektorn haft den snabbaste omsättningsökningen i länet. Resultat. 49 procent av länets bolag ökar resultatet. Samtidigt sjunker dock genomsnittsresultatet med drygt 58 000 kronor. Sammantaget rankas Värmland på 16:e plats i resultatkategorin. Branschmässigt är resultatförbättringarna bäst inom tjänstesektorn, där 53 procent uppvisar ett förbättrat resultat. Nettoförändring av bolagsstocken. I slutet av 2012 fanns det 8 543 aktiebolag i länet, en uppgång med 6 procent. Med den tillväxten rankas Värmland på en 12:e plats av landets 21 län. Kreditvärdighet. 53 procent av bolagen i Värmland har fått en förbättrad kreditvärdighet 12:e plats i riket. Årets Företagarkommun. Sex av länets 15 kommuner rankas på den övre halvan i årets undersökning. Arvika rankas högst och landar på en 24:e plats i riket. Lägst rankas Storfors kommun på plats 281. Den största kommunen i länet, Karlstad, rankas på plats 203. LÄN Antal AB AB TILLVÄXT Ökat oms Ökat res oms res Ökad kredit 2013 2012 AB RANKING kreditv oms res STOCKHOLMS 115385 8% 53% 50% 3% 82076 53% 1 12 1 15 3 2 NORRBOTTENS 7321 6% 58% 54% 6% 1119924 53% 2 17 18 13 1 1 JÄMTLANDS 4807 7% 53% 50% 1% -42586 53% 3 18 8 11 7 6 SÖDERMANLANDS 8163 7% 52% 50% 0% -44692 54% 4 5 5 6 15 3 VÄSTRA GÖTALANDS 58929 7% 53% 50% 2% -190630 54% 5 4 6 9 6 11 VÄSTERNORRLANDS 6845 6% 55% 51% 2% -84096 53% 6 20 13 14 5 7 VÄSTMANLANDS 7699 8% 52% 49% 0% -138737 54% 7 10 2 3 11 18 VÄSTERBOTTENS 8838 7% 55% 50% 2% -305781 54% 8 1 10 8 3 19 ÖSTERGÖTLANDS 12973 6% 53% 49% 3% -65908 54% 9 3 17 7 3 14 UPPSALA 11103 8% 53% 50% 2% -293417 53% 10 7 4 17 9 10 ÖREBRO 8048 7% 52% 50% 0% -147286 54% 11 14 9 2 14 10 DALARNAS 9043 5% 52% 50% 2% 185552 53% 12 19 19 18 9 5 GÄVLEBORGS 8299 6% 53% 49% -1% 690086 54% 13 16 16 5 13 8 HALLANDS 12277 8% 52% 48% 1% -12355 53% 14 8 3 16 12 14 KRONOBERGS 5941 6% 51% 50% -1% 100327 53% 15 13 14 10 17 5 BLEKINGE 3857 6% 49% 49% -1% -94487 54% 16 21 15 4 21 14 GOTLANDS 2102 7% 50% 48% 1% -47606 52% 17 6 7 20 16 18 VÄRMLANDS 8543 6% 52% 49% -1% -58324 53% 18 11 12 12 18 16 SKÅNE 44910 7% 52% 49% 1% -403177 53% 19 15 11 19 11 20 JÖNKÖPINGS 12148 5% 51% 47% -3% -525325 54% 20 2 21 1 19 21 KALMAR 7323 5% 49% 48% -1% 74193 52% 21 9 20 21 21 14 RIKET 364554 7% 53% 50% 2% -61999 53% 2013 7

Arvika kommun Värmlands länsvinnare i Årets Företagarkommun 2013 är Arvika. I tre av fyra kategorier rankas kommunen på den övre halvan i riket. Bäst lyckas man när det gäller resultatutvecklingen där man haft den 17:e bästa utvecklingen i riket. Omsättning. 54 procent av Arvikas aktiebolag redovisar en ökad omsättning samtidigt som genomsnittsomsättningen ökat med 2 procent jämfört med föregående år. Sammantaget rankas Arvika på plats 67 i omsättningskategorin. Branschmässigt är det främst byggindustrin som utmärker sig, där nästan två av tre företag ökat sin omsättning. Resultat. 53 procent av Arvikas bolag ökar resultatet. Genomsnittsresultatet ökar samtidigt med drygt 198 000 kronor. Sammantaget rankas kommunen på plats 17 i resultatkategorin. Även i denna kategori är det byggsektorn som utvecklats starkast under året. Fakta om Arvika, vinnarkommun i Värmland Befolkning 25 918 Anställda 9 599 Företagare 1 348 Omsättningsmässigt största aktiebolag* MOELVEN EDANESÅGEN AB NYA ARVIKA GJUTERI AB BENGT LUNDIN AB År Placering 2013 24 2012 94 2011 52 2010 143 2009 278 Nettoförändring av bolagsstocken. I slutet av 2012 fanns det 654 aktiebolag i kommunen, en uppgång med 7 procent. Med den tillväxten rankas Arvika på plats 108 i kategorin. Kreditvärdighet. 54 procent av företagen i Arvika har fått en ökad kreditvärdighet, vilket ger plats 151 i kategorin. **)avser de bolag vars bokslut underöskningen undersökningen har tillgång till 2013 8

Karlstads kommun Länets största kommun, Karlstad, rankas på en sammanlagd 203:e plats i Årets Företagarkommun. Karlstad rankas bland de 100 främsta i en av fyra kategorier. Bäst lyckas man när det gäller resultatutvecklingen där man haft den 96:e bästa utvecklingen i riket. Omsättning. 49 procent av kommunens aktiebolag redovisar en ökad omsättning samtidigt som genomsnittsomsättningen har varit oförändrad jämfört med föregående år. Sammantaget rankas Karlstad på plats 212 i omsättningskategorin. Branschmässigt är det främst tillverkningsindustrin som utmärker sig, där 53 procent av bolagen ökar sin omsättning. Resultat. 50 procent av Karlstads bolag ökar resultatet. Genomsnittsresultatet sjunker dock samtidigt med drygt 19 000 kronor. Sammantaget rankas kommunen på plats 96 i resultatkategorin. Tillverkningsindustrin har utvecklats bäst, där 55 procent av företagen redovisar ett förbättrat resultat. Fakta om Karsltad, största kommun i Värmland Befolkning 86 446 Anställda 45 302 Företagare 3 427 Omsättningsmässigt största aktiebolag* MOELVEN WOOD AB BÖHLER-UDDEHOLM PRECISION STRIP AB NYA WERMLANDS-TIDNINGENS AB År Placering 2013 203 2012 161 2011 11 2010 60 2009 137 **)avser de bolag vars bokslut underöskningen undersökningen har tillgång till Nettoförändring av bolagsstocken. I slutet av 2012 fanns det 3 417 aktiebolag i kommunen, en uppgång med 6 procent en tillväxttakt som ger plats 160 i kategorin. Kreditvärdighet. 52 procent av kommunens företag har fått en ökad kreditvärdighet, vilket ger plats 223 i kategorin. 2013 9

Övriga kommuner Omsättning. Munkfors kommun rankas högst i länet när det gäller omsättningen, och hamnar på plats 16 i landet. 56 procent av bolagen i Munkfors har ökat omsättningen under det senaste året, och snittomsättningen har ökat med 6 procent. Resultat. Efter Arvika, rankas Årjäng kommun högst i länet. 54 procent av bolagen redovisar ett förbättrat resultat, medan genomsnittsresultatet har sjunkit med drygt 61 000 kr, vilket ger en 56:e plats i riket. Nettoförändring av bolagsstocken. I Grums har bolagsstocken ökat mest 12 procent under det senaste året, vilket är den 7:e högsta tillväxttakten i riket. Kreditvärdighet. Filipstad leder utvecklingen av kreditvärdighet i länet. 59 procent av kommunens företag har fått en högre kreditvärdighet, vilket ger plats 8 i riket. KOMMUN Antal AB AB TILLVÄXT Ökat oms Ökat res oms res Ökad kredit 2013 2012 AB RANKING kreditv oms res ARVIKA 654 7% 54% 53% 2% 198771 54% 24 94 108 151 67 17 ÅRJÄNG 375 9% 56% 54% -2% -61929 52% 84 269 38 240 130 56 HAMMARÖ 409 6% 60% 49% 0% -118226 54% 96 229 171 101 63 173 SÄFFLE 409 6% 54% 53% 1% -110942 53% 100 252 163 184 105 72 GRUMS 183 12% 48% 48% 0% 76542 55% 110 242 7 63 235 140 KIL 344 11% 54% 49% -1% -1027952 53% 142 175 17 179 121 233 FILIPSTAD 185 8% 48% 41% 0% 25300 59% 154 255 71 8 235 210 FORSHAGA 224 5% 50% 51% -2% -6264 55% 164 43 211 60 242 78 EDA 242 12% 44% 43% -4% 294169 55% 176 171 12 87 275 164 KRISTINEHAMN 748 7% 52% 45% -2% -142839 56% 198 32 116 54 197 246 KARLSTAD 3417 6% 49% 50% 0% -19753 52% 203 161 160 223 212 96 SUNNE 462 3% 46% 47% -4% 374235 56% 216 125 247 35 271 105 MUNKFORS 84 2% 56% 43% 6% -216234 45% 235 217 258 288 16 273 TORSBY 423 4% 59% 48% -5% -300395 52% 247 204 239 234 137 233 HAGFORS 295 4% 50% 45% -18% -160660 54% 270 220 220 143 261 248 STORFORS 89 5% 55% 40% -9% -475733 46% 281 82 209 287 165 287 2013 10