God Jul AKTUELLT FRÅN ORSA NR 4 2013 och Gott Nytt År I detta nummer: Nya centrum växer vidare Det här med invandrare... Kina blir Afrika Kommunens inriktning är utstakad Engagemang ger snabbare stadsnät Aktuellt från Orsa 1
MARIES SPALT EN SÅN DÄR DAG, ELLER? Har ni också haft såna där dagar när allt går åt pipan? Dagar när det känns som allt och alla motarbetar er. Det händer mig ibland och igår var en sån dag. Som tur är så händer det inte så ofta. Den började med en inskränkt insändare i tidningen som retade upp humöret. Sen fortsatte det med att tvättmaskinen gick sönder och bredbandet brakade ihop så att jag måste vänta på reparatör. Sen lyckades jag med konststycket att leka med hunden och hennes leksak som jag naturligtvis kastade på en fotogenlampa som gick i golvet och föll i tusen bitar. I morse när jag vaknade så tänkte jag på vad min pappa brukade säga när han väckte oss på mornarna: Ny dag, nya vinster! Vad vill jag egentligen säga med det här? Jo, att det gäller att inte fastna i det negativa utan att också se vilka möjligheter som finns framför oss. Som kommunpolitiker är det lätt att fastna i de ekonomiska problemen och det kan vara svårt att lyfta blicken från dem. Därför tänkte jag ägna en del av den här krönikan åt de positiva händelser som också finns i kommunen. Om jag blickar tillbaka på det år som nu snart har gått så har vi äntligen fått klart med ungdomarnas nya Ungdomens Hus. Ni som inte varit dit och hälsat på ännu, gör det! Centrumutvecklingen har startats och den första etappen är klar. Nästa år fortsätter vi med resterande delar. Befolkningen i kommunen har för första gången på flera år ökat något. Antalet besökare inom besöksnäringen har ökat i Orsa. Förbättrade resultat inom skolan, både betygsmässigt och på de nationella proven i de lägre årskurserna. Bredbandsutbyggnaden ute i byarna har äntligen börjat ta fart, även om det fortfarande återstår en hel del. Vi ligger högt i jämförelse med andra kommuner när det gäller möjligheter till delaktighet via medborgardialog och medborgarbudget. Vi vill vara en öppen kommun där både medborgarförslag, medborgardialog, medborgarbudget, kommunens hemsida, sociala medier som till exempel Facebook och Låna ett kommunalråd på biblioteket är viktiga delar i det arbetet. Det var bara några saker som hänt hittills i år. Så här vid slutet av året är det också läge att blicka framåt något. Nästa år kommer det så kallade Supervalåret. Det börjar med EU-valet i maj och sen kommer val till riksdag, kommun och landsting i september. För oss som är aktiva politiker så går man ofta mot ett val med skräckblandad förtjusning. Det är en spännande utmaning för oss alla. Varje parti ska försöka ta fram sina hjärtefrågor som man vill driva under mandatperioden som kommer. Min förhoppning är att vi som politiker fortsätter hantera varandra med respekt under valrörelsen och även då ägnar oss åt sakfrågorna i politiken. Avslutningsvis vill jag passa på att önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Det kan faktiskt bli ett Gott Nytt År! Förändring Året är snart till ända och för min egen del kan det sammanfattas med förändring. Företaget där jag jobbar har organiserat om, jag har fått ny chef och nytt ansvar. All förändring innebär någon form av oro, åtminstone till en början. Men gradvis när det nya växer fram så kommer känslan av tillförsikt och ny energi och glöd. Jag tror att alla organisationer behöver genomgå förändringar med jämna mellanrum. Inte för förändringens egen skull utan för att få nystart och energi och glöd i sitt arbete. Kommunens politiska organisation har sett relativt lika ut i decennier och det kanske är dags att hitta ny grepp att styra kommunen i framtiden. Som jag ser det är det nödvändigt att tydliggöra ledarskap och ansvar för att kunna klara alla åtaganden med krympande resurser. Det ska du som kommunmedborgare kunna förvänta dig av oss förtroendevalda. Nästa år är det dags för val. Igen, kan man nästan lägga till. Tiden går ju så fort. Vi politiker från alla läger kommer då att vässa argumenten och försöka övertyga dig som väljare om det rätta valet. Det är en intensiv period. Samtidigt är det lite av en förändringsresa man ger sig in på som politiker Det finns inte utrymme att bråka om den här budgeten. Nu måste vi alla göra vårt bästa för att genomföra fattade beslut och vrida skutan rätt igen. Ungefär så var kontentan av årets budgetdebatt. Eller debatt - det var mest ett konstaterande från båda sidor. Och det kändes faktiskt riktigt bra! Vi står ju trots allt inför ett valår. Är det nåt som får oss tjänstemän att sucka tungt är det just sådana. Det är ju då alla ska profilera sig. På gott och ont. Mycket tjafs om detaljer kan det ju bli. Men vi har ju trots allt det minst dåliga styrelseskicket i världen, och då får man ta det onda med det goda. Och - Just den här enigheten som visades på fullmäktige, just nu när det vore så lockande att ta billiga politiska poäng kändes riktigt befriande. Alla inser allvaret. Alla vill hjälpas åt. Jag ska erkänna att det inte sker för ofta, för även jag går i gnällfällan med jämna mellanrum - men just då kände jag mig stolt över Orsas politiker. Och hoppfull. Vi hade några goda år. Sen blev det kärvt, och kärvt är det än, inte minst ekonomiskt. Men samtidigt håller det på att hända så mycket. Just när jag skriver det här får jag signaler från Orsaskolan - ni vet den där som kalats sämst i Sverige - på att arbetsglädje och resultaten är på väg uppåt med stormsteg. Vi håller på att få ett nytt centrum som förhoppningsvis kan göra att folk vill bo här och skapa intäkter till vård och skola. Vi håller på att få nya bostäder som folk faktiskt efterfrågar. Vi glömmer så lätt allt det där när vi sitter med våra surdegar vid skrivborden. Men höjer man blicken lite ser man att vi faktiskt kan hoppas på ett Gott nytt år. Men det hänger på oss alla. Redaktör n vart fjärde år. Energi och glöd finns på plats under hela valrörelsen och så lite oro och funderande innan valresultatet räknats fram. Förändring handlar om att hitta nya vägar för en bättre framtid. En känd och framgångsrik företagsledare, smålänning och grundare av ett av världens största och mest framgångsrika möbelföretag har sagt mycket är ogjort, underbara Thalins TANKAR framtid. Kloka ord som jag brukar tänka på ofta i både mitt arbete och i livet i övrigt. Nu närmar sig julen. Den tycker jag ska firas med tradition. Julauktion i bygdegården, körsång i kyrkan, julgran(obs! inte plast), pepparkaksbak, släktmiddagar osv, ja helt enkelt så lite förnyelse som möjligt. Nån måtta får det vara med förändring! God Jul och Gott nytt år! I DETTA NUMMER: Maries spalt...sid 2 Thalins tankar...sid 3 Nya centrum växer vidare...sid 4 Det här med invandrare...sid 6 Kina blir Afrika...sid 9 Kommunens inriktning är utstakad... sid 10 Engagemang ger snabbare stadsnät.sid 12 Korta nyheter...sid 14 2 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 3
Varken det här med biltrafik på Kung Gustavs väg eller gångfartsområde är nytt. Bilden ovan är tagen 1930 - och faktum är att man åkte bil på Kung Gustavs väg fram till 1982. Och Gästis-Kalle, bilden nedan, fick finna sig i att anpassa sitt ekipage efter de fotvandrande orsaborna på Järnvägsgatan. NYA CENTRUM VÄXER VIDARE G enom ledningsgrävningarna på Järnvägsgatan kan man säga att del två av Centrumutvecklingen i Orsa har inletts. En satsning som inte vore möjlig utan avtalet med Trafikverket, som finansierar merparten av arbetet. Satsningen har ett enda syfte: Att göra Orsa så attraktivt att folk stannar eller vill flytta hit. Gör dom inte det kommer vi inte att ha råd med skola, vård och omsorg i framtiden. Att förstå sig på kommunal ekonomi är inte alltid det lättaste. Trots att den liknar privatekonomi. De flesta av oss har lån på vårt boende. Men vi värmer inte upp huset med lånade pengar. Ungefär så funkar det här också. Vi kan finansiera investeringar genom lån och bidrag t ex. Men vi kan inte driva skola och vård med lånta pengar. Det måste vi finansiera med skatteintäkter. Och dom får vi om folk gillar Orsa. Därför är alla satsningar för att göra byn attraktiv en satsning för att få råd med bra service. Trafiksäkert Etapp 1, bl a norra delen av Järnvägsgatan innebar bland annat att det blev lagligt att parkera där folk riskerat p-böter tidigare. Cykel och gångbanor anpassades också efter hur folk faktiskt gått och cyklat, men på ett sätt som ger en säkrare trafikmiljö. Det är också intentionerna med fortsättningen. Att skapa ett snyggt och säkert centrum. Faktum är att det blir fler parkeringsplatser än tidigare. Men samtidigt kommer bilisterna att få ta större hänsyn till övriga trafikanter, bland annat genom så kallade gångfartsområde vid Kung Gustafs väg och vid Centralkiosken (Se skissen). Det här är inte unikt för Orsa. Det är helt enkelt så här man bygger för att få en säkrare trafikmiljö idag. Man anpassar efter de mest oskyddade. Högsta tillåtna hastighet är 5-7 km/tim för ALLA fordon. Elbilar I samband med planeringen tittar man också på lämplig placering för laddstolpar för elbilar. Busstationen flyttar tillbaka till järnvägsstationen där det också ordnas med en ordentlig cykelmiljö för dom som vill go all in för miljövänliga transporter för att prata pokerspråk. Garagen Finns det något som Orsabor haft åsikter om de senaste 30 åren så är det garagen på Kajen. Även här blir det förändringar. De sydligaste rivs, i det andra söderifrån byggs en offentlig toalett med närförråd för flaggor och liknande. Gestaltning Utöver det arbetas med ett gestaltningsprogram som ska ge centrum en enhetlig profil, med konstnärlig utsmyckning, lekytor mm. En del konstverk kommer att flyttas, nya kommer till. Det planeras för ett vattenspel mm. Det återkommer vi till. 4 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 5
Det här med invandrare... NICKLAS THEGERSTRÖM / DN / TT F rån och med årsskiftet är alla Sveriges kommuner enligt lag ålagda att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Orsa har tidigare samarbetat med Mora om ett sådant mottagande, men det avtalet är nu uppsagt. Orsa har därför börjat arbetet med att skapa en organisation för att kunna ta emot den här kategorin flyktingar. I huvudsak finansieras jobbet av statsmedel. Motttagandet handlar om 8 12 ensamkommande barn under 18 år. Kommunen har beslutat att mottagandet ska ske i egen regi. Det är mycket viktigt att vi får rätt personal på rätt plats, då några av de som kommer sannolikt har varit med om mycket svåra upplevelser. Hemmet förväntas skapa skapa 8-10 arbetstillfällen i kommunen. Vem är vad? Det förekommer en hel del sanningar, halvsanningar och rena felaktigheter i samband med de här frågorna. Här är ett litet försök att reda ut begreppen. Invandrare Invandrare har blivit ett litet slarvigt samlingsbegrepp för alla med utländsk bakgrund som vistas i landet. Förutsättningarna skiljer sig en hel del för de olika grupperna med utländsk bakgrund som kommer hit. EU-medborgare har rätt att arbeta i Sverige utan arbetstillstånd. Vill man stanna mer än tre månader måste man dock registrera sin uppehållsrätt. Efter sex månader måste man visa att man är aktivt arbetssökande och har goda möjligheter till jobb. Man behöver också ha försörjning. Eventuella bidrag får man i så fall från hemlandet. Nordiska medborgare behöver inte registrera sig eller begära uppehållstillstånd. Det räcker med att folkbokföra sig. Kommer man från ett land utanför EU och inte har perma- nent uppehållstillstånd av anledningarna som ni kan läsa om nedan, måste man ha arbetstillstånd. Bland andra är gästforskare och studenter undantagna. För att få arbetstillstånd måste man ha ett jobb eller ett anställningserbjudande. Reglerna finns på Migrationsverkets hemsida. Enligt SCB:s beräkningar är andelen utrikesfödda bland Sveriges befolkning ca 15,4 procent 2012. Siffran förväntas att stabiliseras vid 18 procent 2018. Flykting Flykting är den som har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter men det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Eftersom detta är reglerat i FN:s flyktingkonvention stöter man ofta på begreppet konventionsflykting. Man kan få en alternativ skyddsstatusförklaring om man löper risk att straffas med döden, att utsättas för kroppsstraff eller tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Man räknas också som alternativt skyddsbehövande om man som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Den alternativa skydsstatusförklaringen styrs av EU-regler. Övriga skyddsbehövande är ett begrepp som bara finns i svensk lagstiftning. Den gäller om man inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof. Kvotflykting Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Sverige har tagit emot kvotflyktingar sedan 1950. 2012 var flyktingkvoten 1900. Vilka flyktinggrupper, nationaliteter och i vilka länder kvotflyktingarna ska tas ut bestäms i samarbete med FN-organet UNHCR. Har rätt till ekonomiskt stöd från staten de första två åren om de följer den etableringsplan som upprättats. Under tiden ska de delta i svenskundervisning, samhällsinformation och tillsammans med af försöka hitta jobb och egen försörjning. I övrigt gäller samma Läs mer på www.migrationsverket.se och www.regeringen.se regler, skyldigheter och rättigheter som för övriga invånare Asylsökande En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd. Han eller hon har inte fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl. Under tiden en ansökan prövas är den asylsökande inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem. Personen får ett LMA-kort av Migrationsverket som bevis på att han eller hon har rätt att vara i Sverige under tiden ansökan handläggs. LMA står för Lagen om mottagande av asylsökande. Ersättning till asylsökande Det florerar en uppsjö av uppgifter på sociala medier om hur mycket olika grupper kan få i bidrag. Ofta är det en sammanräkning av de bidragsformer som finns, fast utan hänsyn till att du inte kan få alla bidragen samtidigt. Om den asylsökande inte kan få arbete eller av någon anledning saknar pengar kan man ansöka om dagersättning. På de anläggningar där fri mat ingår är ersättningen: 24 kr/dag för vuxna ensamstående 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushåll 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen) Ersättning som ska räcka till matinköp 71 kr/dag för vuxna ensamstående 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushåll 37 kr/dag för barn upp till 3 år 43 kr/dag för barn 4-10 år 50 kr/dag för barn 11-17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen) Förutom mat ska ersättningen räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygien- artiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Bostadsersättning Har den asylsökande blivit erbjuden eller fått ett arbete, kan han eller hon ansöka om bostadsersättning. Det gäller om anställningstiden är längre än tre månader och man måste flytta till en ort där Migrationsverket inte har några bostäder. Bostadsersättningen är: 850 kr/månad för familjer 350 kr/månad för ensamstående Villkor för ersättning Den asylsökande måste redovisa hur mycket pengar och vilka andra tillgångar den har. Får man arbete har både den asylsökande och arbetsgivaren skyldighet att meddela Migrationsverket. Dagersättningen kan sänkas om man till exempel inte medverkar till att klarlägga din identitet, försvårar utredningen av din asylansökan, till exempel genom att inte meddela Migrationsverket aktuella adress, inte kommer till ett utredningstillfälle man är kallad till, inte medverkar till att återvända om man ska av- eller utvisas. Man erbjuds en kostnadsfri hälsoundersökning. Man har rätt till akut hälso- och sjukvård och förlossningsvård samt vård enligt smittskyddslagen. Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn 6 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 7
som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare. Alla barn har rätt att gå i skolan och har rätt till vård på samma sätt som andra barn i kommunen. För vården ansvarar landstinget, som får ersättning av staten för vården av asylsökande. För ensamkommande barn gäller att myndigheterna försöker att återförena dessa med familjen, i första hand i hemlandet. Är inte det möjligt på den plats familjen fått uppehållstillstånd. Det jobbet görs parallellt med att man utreder den ensamkommandes asylansökan. Får inte ensamkommande barn asyl måste det finnas ett ordnat mottagande i hemlandet, dvs föräldrar, nära släkting eller en fungerande social institution som ett barnhem eller liknande. NOOR KHAMIS/Reuters Övriga ersättningar Det är först när man fått permanent uppehållstillstånd i landet som man får tillgång till det svenska socialförsäkringssystemet. Kan man inte hitta arbete och bostad hjälper arbetsförmedlingen till med en etableringsplan. Endast make/maka, sambo och minderåriga barn har rätt att återförenas i Sverige Ekonomi för kommunen Flyktingmottagandet är till största delen statsfinansierat och ett nollsummespel för kommunen de första två åren. Därefter gäller samma regler som för svenskfödda, varken mer eller mindre. För många nyanlända invandrare gäller att de ska ha jobb eller annan egen försörjning för att kunna få uppehållstillstånd eller Tar Sverige mot många flyktingar? Ja och nej. Vi tillhör de sex länder som är generösast med att ta emot asylsökande, men vi står oss slätt när det handlar om att akut ta hand om flyktingar i samband med konflikter. Idag pågår ungefär 30 väpnade konflikter och fler än 40 miljoner människor beräknas vara på flykt. Bara från Syrien har just nu ca två miljoner tvingats fly. Den största humanitära katastrofen anses dock krisen på Afrikas horn vara. Kenya och Etiopien har tagit emot de flesta somaliska flyktingarna. I världens största flyktingläger, Daadab i Kenya finns 400 000 flyktingar, de flesta från Somalia. uppehållsrätt i Sverige. Flyktingar och deras anhöriga som inte har jobb kan dock få statlig etableringsersättning under de två första åren i Sverige. Ersättningen ligger på ungefär samma nivå som försörjningsstödet till vilken familj som helst i motsvarande ekonomiska situation. För att få full ersättning krävs deltagande i svenskundervisning, arbetsförberedande insatser och samhällsorientering på heltid.. På nätet cirkulerar påståenden som räknar upp olika förmåner som en nyanländ arbetslös mamma med tre barn kan få. Beräkningen baseras på ett specifikt exempel som har konstruerats enkom för att maximera påstådda bidrag på ett sätt som inte är möjligt i praktiken. Man kan till exempel inte ha föräldrapenning för samma tid som man har etableringsersättning. I Dollo Ado i Etiopien finns nära 200 000, också de från Somalia. Kakuma, Kenya har tagit emot 125 000 somalier. Al Zaatri, Jordanien har tagit emot 123 000 syrier. Ca 5 000 syrier om dagen lämnar landet. I Jabalia på Gazaremsan är 110 000 palestinier samlade. Kina blir Afrika I flera år har reseproducenteleverna på Scandinavian college of travel and tourism, SCoTT, genomfört en examensresa till Kina. Avgångsklassen 2014 byter nu kontinent och tar Rosa bussarna till Afrika! Det är de 30 eleverna i avgångsklassen som styr kosan söderut i maj. Men det finns platser även för övriga intresserade. Resan går i maj, men jobbet med planeringen startade mycket tidigare. - Det blir lite stressigt annars. Vi har praktikperioder både precis före och efter resan, så mycket måste vara klart i tid, säger Lisa Sundström och Frida Vikström, två av arrangörerna. Eleverna har jobbat fram resan i grupper med olika huvudansvar, paketering, guidning, marknadsföring osv. Som en del av marknadsföringen kommer man att ordna en afrikansk temakväll i slutet av januari. Kenya och Tanzania Både Kenya och Tanzania står på programmet för resan. Bland annat ingår en tredagars safari i Masai Mara där man hoppas att få se the Big Five, elefant, buffel, lejon, leopard och den utrotningshotade svarta noshörningen. Därefter finns möjligheter till utflykter till Ngorongorokratern på gränsen till Serengetti eller Lake Manyara i norra Tanzania. Efter 10 dagar få man välja på den lilla nationalparken Sadaani tillsammans med den historiska handelsplatsen Bagamoyo eller så avslutas resan på den tro- Frida Vikström och Lisa Sundström och deras klasskompisar har bråda dagar med praktik och planerande, men i maj bär det av till Afrika piska kryddön Zanzibar som förutom de väldoftande örterna försörjde sig på slavhandel. För eleverna är det lika mycket jobb som nöjesresa. De har olika uppgifter att genomföra, som guidningar osv och bedöms hela tiden under resan. Det här är förstås det stora eldprovet, men utlandsresor är lite av vardagsmat för reseproducenterna. Av naturliga skäl. - På den praktikperiod vi har nu är vara fyra av trettio kvar i Sverige. Den här handfasta praktiska utbildningen ger resultat. Ca 80 % av eleverna på SCoTT har arbete direkt efter utbildningen. SCoTT startade sin verksamhet i Orsa 1983. Idag har man ca 200 elever på de tre inriktningarna hälso- och turismutbildning, reseproducentutbildning och turism- och skidlärarutbildning. 8 Aktuellt från Orsa Följ arbetet med Afrikaresan på Savanntillstrand.wordpress.com Aktuellt från Orsa 9 Är du mer nyfiken, kontakta SCoTT på e-postadressen Afrika2014.scott@orsa.se
Kommunens inriktning är utstakad Allt börjar i visionen. Så här har politikerna kommit överens om att den ser ut. Det är det samhälle vi ska skapa. Vi är nödvändigtvis inte där än: Orsa kommuns vision Orsa är en naturnära plats där folk trivs och vill bo. Våra verksamheter håller hög kvalitet och det känns tryggt att använda sig av dem. Vårt rika och mångsidiga kulturarv har grundat vårt goda rykte som musikkommun. Vi har en tydlig roll i arbetet med att utveckla regionen. Orsa har korta beslutsvägar och krånglar inte till saker. Det gör oss väl förberedda att möta samhällets förändringar utan att tappa hållbarhetstänkandet. Vi har ett välmående näringsliv som är attraktivt för både tjänsteföreta och producerande företag. Vi är en av landets mest kända turistorter. Detta har blivit möjligt genom ett fantasirikt och nyfiket förhållningssätt, präglat av humor och en gnutta galenskap. För att arbeta mot visionen krävs också att vi har en gemensam värdegrund. Det alla anställda och verksamma inom den kommunala organisationen måste ställa upp på. Orsa kommuns värdegrund Orsa-helt enkelt Min uppgift är att se till att det blir så enkelt som möjligt för våra medborgare. Respekt Jag respekterar mina medmänniskor Samarbete Jag är en del av en större helhet och hittar lösningar tillsammans med andra Ansvar Jag har ett ansvar att handskas varsamt med våra resurser för att skapa ett bra och hållbart samhälle. D en kommunala utvecklingsplanen ska peka ut körriktningen för de kommande åren. Orsa kommun har arbetat länge med målstyrning. Nu har man sett över sina mål, förenklat och rensat i den flora av mål, mått och nyckeltal som funnits för att försöka utröna om vi är på väg åt rätt håll och jobbar med rätt saker. Den här gången har man arbetat med en kommunal utvecklingsplan. Den ska peka ut färdriktningen och hjälpa de minst sagt spretiga verksamheterna att prioritera sitt jobb. Det gäller att skapa en röd tråd i arbetet, från den gemensamma värdegrunden, via den politiska visionen om vilket Orsa vi ska ha på sikt och via målen ända ut på arbetet på golvet. Vad måste vi göra? Kommunfullmäktige beslutade på sitt novembermöte om en reviderad skrivning av värdegrund och vision och de målområden vi måste prioritera för att arbeta mot visionen. Härnäst ska varje förvaltning och kontor fundera över vilka mål de måste uppfylla för att bidra till helheten. Ute på arbetsplatserna ska man sedan fundera på vilka aktiviteter man måste genomföra för att nå målen. Målen ska styra hur man jobbar i hela organisationen. Det är lättare sagt än gjort. Men nog så viktigt. Kommunens resurser är, som vi är väldigt medvetna om, inte oändliga. Det är en tvärpolitisk grupp som arbetat med att ta fram målområden, vision och värdegrund. Det är nämligen tänkt att de mer långsiktiga målen ska gälla för en längre tidsperiod, där det ibland infaller ett val mitt under perioden. Är man överens om de övergripande målen behöver man inte göra några större förändringar vid ett eventuellt majoritetsbyte. Utifrån visionen och värdegrunden har politikerna formulerat fyra målområden som vi måste satsa lite extra på. Målområdena kan ses som fullmäktiges uppdrag till nämnder och utskott att formulera förvaltningsmål kring. De ska beskriva vad nämnden eller utskottet måste sätta för mål för att leva upp till förväntan i målområdena. Samtidigt blir det fullmäktiges uppdrag till förvaltningar och personal att formulera vilka aktiviteter som de behöver göra för att uppnå förvaltningsmålen. Antalet målområden har minskats ner till fyra. Dessa är Livskvalitet och samhällsservice, tillväxt, medarbetare och ekonomi. Livskvalitet och samhällsservice Under livskvalitet och samhällsservice är det kommunövergripande målet: Kommunens verksamheter ska verka för att människor ska känna sig trygga med alla våra verksamheter men särskilt viktigt är att vård, omsorg samt utbildning håller en hög kvalitet och visar goda resultat. Vi ska även arbeta för ett samhälle med ett mångsidigt kultur och föreningsliv. Medborgarna ska känna att de kan delta i Orsas utveckling. Orsas varierande natur från vildmark till kulturbygd är viktig för vår livskvalitet. Vi ska arbeta hälsofrämjande med hållbar utveckling för att skapa förutsättningar för ett jämlikt Orsa där alla känner sig välkomna. Tillväxt Målområdet beskrivs så här: Kommunens verksamheter ska skapa förutsättningar för en positiv utveckling. Vi ska arbeta för en god kompetensförsörjning både inom offentlig sektor och för det privata näringslivet. Genom nytänkande och ett gott värdskap sak vi göra Orsa till en attraktiv turist- och bostadsort. Orsa ska ha en tilltalande offentlig miljö och en väl fungerande infrastruktur. Orsa ska vara en pålitlig samarbetspartner och bidra till utvecklingen av regionen. Medarbetare Medarbetare är det tredje området. Där säger man: Ledarskapet på alla nivåer ska vara tydligt och lyhört. Våra medarbetare ska känna till vad som förväntas av dem. Medarbetarna är vår viktigaste resurs och ska bidra till att utveckla verksamheten. För det krävs möjlighet till kompetensutveckling och delaktighet. Ekonomi Det sista målområdet ekonomi är det som kanske mest brukar prägla debatten och även mediabevakningen i alla kommuner. Här vill man ha en bättre koppling mellan budget och verksamhetsplanering. Så här formuleras målet: Våra verksamheter ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt och ge möjlighet till satsningar i framtiden. Investeringar ska vara välplanerade och väl motiverade. Budgeten ska vara realistisk och ingå i verksamhetsplanen. Nu börjar jobbet Det är inte helt fel att säga att det är nu jobbet börjar. Nu ska förvaltningarna grunna på vad de måste jobba med för att nå den vision som politikerna vill jobba mot. Det kräver en hel del, även om mycket faktiskt är igång och redan arbetas med. En av de svåraste uppgifterna är att komma på hur man ska mäta resultatet, alltså hur man ska kunna visa att man gör rätt saker med rätt kvalitet. Gör vi inte det blir den kommunala utvecklingsplanen bara ord på papper. Och sådana har vi haft tillräckligt av. Tanken är att det nu ska bli verkstad. Inte statisk Det fina med den kommunala utvecklingsplanen är att den inte är statisk utan kan anpassas till verkligheten när så krävs. Den kommer att följas upp och ses över med jämna mellanrum. 10 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 11
Engagemang leder till snabbare bredbandsutbyggnad E nligt regeringens bredbandsstrategi för Sverige ska 90 % av alla hushåll ha bredband med en hastighet på minst 100 Mbits/s år 2020. 2015 ska andelen vara 40 %. Orsa är med på tåget även om det stundtals gått ryckigt. Men faktum är att du kan skynda på utbyggnaden i din egen by genom eget engagemang. Idag har Orsa ett delvis kommuntäckande stamnät som förutom centrum når Fryksås, Grönklitt, Hansjö, Born, Kallholen, Heden, Skattungbyn och Stenberg med flera. Stora delar av nätet har byggts ut med EU-pengar och med bidrag från Jordbruksverket. Under sommaren och hösten i år har kommunen dessutom grävt ner rör för bredband samtidigt som Fortum grävt i bl a Torrvål, Viborg och Oljonsbyn samt mellan Hansjö och Bjus. Delar av Stackmora och Slättberg återstår fortfarande att täcka in. Nu är det dags att börja förgrena stamnätet ut till företag och enskilda hushåll i områdesnät, eller byanät om man så vill. Byarna kan påverka Faktum är att de enskilda byarna kan göra mycket för att arbetet ska gå snabbare. Eftersom utbyggnaden delvis skett på kommersiell grund har det varit avgörande för utbyggnadstakten hur många inom ett område som varit intresserade av utbyggnaden. Flera byar har bildat intresseeller projektgrupper för bredbandsfrågor. Så har man t ex gjort i Kallmora, Åberga, Orsbleck och Mickelvål samt i Stackmora och Viborg vilket påskyndat arbetetet betydligt. Bjus samt Hornberga har också bildat ekonomisk förening med syftet att bygga ett byanät på egen hand. Viktigt samarbete - Det är ett jätteviktigt samarbete för att underlätta utbyggnad, säger John Wallén som är ansvarig för bredbandsutbyggnaden i Orsa. Lokalkännedomen gör det lättare i kontakter med markägare och de har också koll på marktyper, var andra ledningar går osv. Dessutom har vi stor nytta av grupperna när vi vill sprida information och skriva stadsnätavtal osv. Bredbandsstrategi Kommunen ska ta fram en egen bredbandsstrategi som ska redovisa den fortsatta utbyggnaden och även där har man stor hjälp av intressegrupperna. Den fortsatta utbyggnaden av områdesnätet ska beslutas i kommunstyrelsen och rimligtvis kan ett stort lokalt engagemang påverka utbyggnaden. Hur gör man? Hur får man då fiber till byn och huset. Rent konkret anmäler man sitt intresse för stadsnätsanslutning hos kommunikationsoperatören Open Net på webbsidan mora. opennet.se. Under fliken Anslut dig gör man en intresseanmälan. Innan projektering för ett områdesnät påbörjas ska tillräckligt många ha skrivit på stadsnätsavtal. Därefter sätts projekteringen igång, vilket omfattar nyttjanderättsavtal för marken för att säkra ledningens sträckning, samråd med Länsstyrelsen, Trafikverket, elnätsägare m fl samt fältstudier och inventering av lämpiga åtkomstvägar. Kostnader Anslutningskostnaden för privatpersoner är idag 20 000:- inkl moms. Då ingår grävning fram till tomtgräns samt installation av modem och övrig teknisk utrustning. För företag är kostnaden 25 000:- exklusive moms. Sedan finns en katalog med tjänster som internet, tv och telefoni som förmedlas genom Open Net. Deras prislista finns också på nätet Fibern grävs eller plöjs ner och snart kommer större delen av Orsa att omfattas av stadsnätet Varför bredband? Du kan få såväl telefoni, internet samt TV genom bredband. Du ökar värdet på ditt boende, får framtidssäker prestanda, snabbare dataförbindelse, lägre kostnad för tjänster samt lokala leverantörer, tekniken klarar HDTV bättre m.m. En fiber kan transportera enorma mängder information All information som skickas i hela Sveriges kopparnät skulle kunna skickas i ett par fibertrådar. Fiber avger inga elektromagnetiska fält, leder inte ström vilket är fördel vid åska. Fibern är också svår att avlyssna Läs mer på mora.opennet.se 12 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 13
Dagverksamheten Lyktan skall stängas! Socialnämnden tog beslut i juni att vår öppna dagverksamhet Lyktan som finns på Lillåhem skall stängas. Lyktan kommer att stängas från och med julhelgen, alltså den sista dagen de har öppet i nuvarande form blir fredagen den 20 december 2013. Efter nyår kommer det att finnas olika sorters aktiviteter på Lillåhem som då drivs av våra studieförbund. Då kommer det även finnas cirklar/aktiviteter ibland även på kvällar och helger. Musikstunderna kommer att fortsätta som vanligt på Lillåhem. Vilka sorters cirklar/aktiviteter som ni kommer att erbjudas kommer att anslås på olika anslagstavlor samt via annonser i ex Aktuellt från Orsa. Årets 25-åringar Anhörigcenter AnhörigCafé Kaffestunden Fika och gemenskap för dig som är anhörig bemannad tisdagar och torsdagar 13.00-15.00 övrig tid självservering. Vid årets sista fullmäktige firades årets 25-åringar, dvs de som varit anställda i kommunen i 25 år. De var: Christina Kalles, Bergets förskola, Lotta Hedin, socialkontoret. Eva-Britt Nordqvist, Orsalokaler, Lilian Wasser, Kyrkbyskolan, Christina Stegervall, Orsagården, Inger Bäckman, Orsagården, Britta Johansson, Strömpers gruppboende, Anette Lans, Brantuddens förskola, Vanja Setréus, förskolechef, Barbro Kilstadius, Lillåns förskola, Eva Pettersson, Lillåhem, Ditte Johansson Heier, hemtjänsten, Mona Ersson, hemtjänsten, Birgit Ulas, hemtjänsten. Tionde Gröna Flagg-utmärkelsen till Harabackens förskola För tionde gången har Harabackens förskola i Skattungbyn fått Stiftelsen Håll Sverige Rents Grön Flaggutmärkelse för sitt hållbarhetsarbete tillsammans med barnen. Så här ser meddelandet till Harabackens förskola ut: Grattis Harabackens förskola! Er 10:e Grön Flagg-rapport är godkänd. Vad spännande det var att läsa om era Grön Flaggaktiviteter med barnen, just så stimuleras barnens inflytande och upptäckarlusta till att lära. Mycket bra! Ni har haft ett varierat och upplevelseinriktat arbete som verkar ha inspirerat er alla i verksamheten. Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med era utvecklingsområden. Det är inspirerande att läsa hur ni arbetat med tex kretsloppet, ni har på detta sätt integrerat hållbar utveckling i er verksamhet! Vi tycker om ert genomtänkta förhållningssätt och den nyfikenhet och vilja att lära som verkar finnas hos både personal och barn. Intressant och givande läsning! Vi ser fram mot ett fortsatt samarbete. Grattis till er 10:e godkända rapport!!!!! Rörelse till musik tisdagar 11.00-12.00 Temadagar/informationsträffar torsdagar jämna veckor 13.00 14.00 Anhöriggrupper Vill du delta i en anhöriggrupp? Hör av dig till anhörigcenter. Kristina Linder Gunnars Tfn 0250-55 22 64 Hur tar jag hand om mig själv..... i sorg? Tisdag 21/1-14 kl. 18.00-19.30 Tallbackens samlingssal, Älvdalen Anmälan senast 10/1 till: annelie.berglund@alvdalen.se tel. 0251-314 62 Anders Bruks årets miljöpristagare. Anders Bruks fick igenom som firma Vattenbruks AB årets miljöpris i Orsa. Motiveringen lyder: Vattenbruks AB arbetar konkret med miljö- och naturvård. Genom engagemang och ett stort kunnande om fisk och fiskevatten har Vattenbruks AB bidragit till att återställa och förbättra vattenmiljöer. Arbetet med att återskapa den biologiska mångfalden i våra sjöar och vattendrag ligger helt i linje med de svenska miljömålen. AKTUELLT FRÅN ORSA utges av Orsa kommun och kommer ut med 4 nr per år. Ansvarig utgivare: Göran Grå. Redaktion, original: Janne Bäckman tel 0250-55 21 29 janne.backman@orsa.se Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB 2013 ORSA KOMMUN BOX 23 794 21 ORSA orsa.kommun@orsa.se www.orsa.se www.destinationorsa.se Kontakta Orsa kommun Kommunens växel 55 21 00 Kassan, tis, tors, fred 9.30-11.30 55 21 32 Kommunalråd Marie Olsson 55 21 13 Arbetsmarknadsenhet 55 23 00 Anhörigstöd 55 23 85 Bibliotek 55 22 61 Borgerlig begravning 55 21 00 Borgerlig vigsel 55 21 00 Informationsansvarig 55 21 29 Kommunrevision 55 21 00 Konsumentväglening (Mora kulturhus) Besökstid bokas på 26772 Kulturhus/Bildarkiv 55 2265 Miljökontor 552157 NODAVA (v/a, renhållning) 020-552700 Näringslivskontor 552118 Grönklittsgruppen 462 00 Orsabostäder AB 552176 Räddningstjänsten 552188 Räddning, akuta situationer 112 Barn- och utbildningskontor 55 2104 Barnomsorg 552211 Socialkontor 552350 Stadsförvaltningskontor/ Byggnadsnämnd 26 000 Fritids- och servicekontoret 55 2144 Siljan Turism, Orsa 55 2550 Överförmyndare 10-11.30 263 52 Returbutiken 552406 Aktuellt från Orsa 55 2129 Andra viktiga nummer: Orsa vårdscentral 49 88 00 Polisen 114 14 SOS 112 Information vid olyckor och kris 113 13 Dina egna telefonnummer 14 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 15
Orsa Jullovsprogram December 5 Julpyssel på Röda Kvarn, kl 13-16, gratis, följ med ditt barn och ha en mysig stund tillsammans Arr: IOGT-NTO 18 Julrock på Leif, kl 18-22, flera band uppträder, gratis, 13-113 år ARR: Ungdomens Hus Orsa Kommun, Studiefrämjandet 20 Leif öppet kl 18-24, 13-20 år 21 Leif öppet kl 18-24, 13-20 år - Jullovsdisco i stallet, kl 18-22, 20 kr inträde Arr: Orsa Ridklubb 23 Prova på ridning kl 10-12, 20 kr Arr: Orsa Ridklubb 24 Julaftonsöppet i Församlingshemmet kl 10-20 Öppet för alla varmt välkomna - Julaftonsöppet på Leif 20-24 Arr: IOGT-NTO - Orsa Församling - Orsa Kommun 25 Extra öppet på Leif kl 13-16, från åk 4 öppet som vanligt på kvällen 18-22, 13-20 år 26 - Vitjulbio på Röda Kvarn, kl 13, gratis, barntillåten, inga biljetter eller platsbokning först till kvarn. Siljans Buss sponsrar med gratis biobuss som åker runt i byarna. Anmälan senast den 20 dec kl 15 070-2238994 - Vitjulbio på Röda Kvarn, kl 16.00, gratis, från 11 år, inga biljetter eller platsbokningar först till kvarn. Ingen buss till denna film. Arr: Vit Jul, IOGT-NTO o Röda Kvarn 28 Leif öppet som vanligt kl 18-24 från 13 år 30 Extra öppet på Leif kl 13-16, från åk 4 Longering/sitsträning kl 14, 50 kr Arr: Orsa Ridklubb 31 Sylvesterloppet, vid långbryggan på Campingen, 11:00, 50 kr vuxna, 25 för barn under 15 år, medlemmar gratis, skridskor finns att hyra, fina priser lottas ut Arr: Orsa- Mora Skatingklubb/Orsa Grönklitt -Internationell nyårssupé för alla på Röda Kvarn Arr: IOGT-NTO, Vit Jul Januari 1 Leif öppet som vanligt 18-22, från åk 7 2 Jullovsfilm, kl 13.00, gratis, från 7 år, fritids har förbokade platser, resten först till kvarn. Arr: Orsa Kulturförvaltning, Röda Kvarn - Dressyr- och bomkurs med lättare fyspass för Vicky o Therese, 600 kr inkl lunch Arr: Orsa Ridklubb 3 Leif extra öppet kl 13-16 -Leif öppet som vanligt 18-24 4 Leif öppet som vanligt kl 18-24 6 Lingondressyr första start kl 13, kostnad 50 kr/start Arr: Orsa Ridklubb orsaridklubb@telia.com Se Orsakompassens kommande nummer för tillägg och ändringar i programmet 27 Julbowling kl 15-17, 10 kr per barn 3-18 år, alkoholfritt vid banorna under denna tid, bokning 0250-59 40 40 Arr: Orsa Grönklitt AB - Leif öppet kl 18-24, 13-20 år 16 Aktuellt från Orsa Läs mer om vad som händer på byn på www.destinationorsa.se