Biblioteksplan för Svenljunga kommun

Relevanta dokument
plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Biblioteksplan Beslutat av: Kommunfullmäktige

Biblioteksplan för Vingåkers kommun Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden att gälla fr. o. m

Biblioteksplan Högsby kommun Antagen av kommunfullmäktige , 8.

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum

Biblioteksplan

Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring

1. Inledning Uppdrag och roller Biblioteksverksamhet Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

Biblioteksplan. Biblioteksplan för Krokoms kommun. Antagen i Barn- och utbildningsnämnden Antagen i Kommunfullmäktige

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Biblioteksplan

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS

Biblioteksplan för Söderhamns kommun

Biblioteksplan

LUDVIKA KOMMUN (6)

Biblioteksplan. Plan av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Strategi Program. Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Biblioteksplan

Biblioteksplan. Köpings kommun

Biblioteksplan för Norbergs kommun Antagen av kommunstyrelsen

BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

BIBLIOTEKSPLAN

Biblioteksplan

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet

BIBLIOTEKSPLAN

BIBLIOTEKSPLAN för Ronneby kommun

Biblioteksplan för Bollebygds kommun

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och

Biblioteksplan

Biblioteksplan

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan för Sala kommun år

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017

Biblioteksplan för Filipstads kommun

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Biblioteksplan Bräcke kommun

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN

Biblioteksplan för Svedala kommun

Biblioteksplan Laxå kommun

PAJALA KOMMUN BIBLIOTEKSENHETEN

Biblioteksplan Mullsjö kommun

PLAN. Biblioteksplan

Original 4-färg Botte v/vi Avdelninga

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun

Bibliotekets roll. Vision och värdeord för Hultsfreds kommun. Biblioteksenheten nuläge 2015

Strategi för biblioteksverksamheten

Policy för biblioteksverksamheten

Biblioteksplan för Vingåkers kommun

Biblioteksplan

Biblioteksplan för Nordmalings kommun

VERSION DIARIENUMMER KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

Biblioteksplan. Kramfors kommun

Biblioteksplan

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

Strategi för biblioteksverksamheten

Surahammars folkbibliotek är underordnat Barn- & bildningsnämnden, vilken i sin tur lyder under Kommunfullmäktige.

Biblioteksplan

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Biblioteksplan för Hofors kommun

Biblioteksplan

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

regional biblioteksplan förkortad version

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun

Biblioteksplan för biblioteken i Ale kommun

BIBLIOTEKSPLAN Lessebo kommun

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N

Biblioteksplan Skurups kommun

Kultur- och biblioteksplan

Biblioteksplan

Biblioteksplan för Nynäshamns kommun ( Antagen av kommunfullmäktige , 159 ) Inledning och bakgrund Med en biblioteksplan avses

Läsfrämjandeplan för biblioteken i Torsås kommun barn och unga

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN , LKS Antagen av utbildningsnämnden Antagen av kommunfullmäktige

Regional biblioteksplan Kalmar län

Biblioteksplan för folkbiblioteken i Trosa kommun

Biblioteksplan för kommunbiblioteken Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden

Biblioteksplan Sigtuna kommuns bibliotek

folk- och skolbibliotek

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Lekebergs kommuns biblioteksplan

Biblioteksverksamhet

BIBLIOTEKSPLAN. Biblioteksplan för Falköpings kommun

Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum"

Biblioteksplan har tagits fram i samverkan med representanter för kommunens övriga förvaltningar. Fokusgrupper med brukare har genomförts.

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

1. INLEDNING. Denna biblioteksplan ersätter biblioteksplanen från Den innehåller även Bibliotek Familjen Helsingborgs vision.

Biblioteksplan

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

PAJALA KOMMUN BIBLIOTEKSENHETEN

Biblioteksplan. Åtvidabergs kommun

Biblioteksplan

Biblioteksplan Kumla kommun

Biblioteksplan Malå kommun

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy

Biblioteksplan. inklusive handlingsplan för skolbiblioteket. Övertorneå Kommun Barn- och utbildningsnämnden

Diarienummer 555/ BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK. Antaget av Kommunfullmäktige 31,

Transkript:

Biblioteksplan för Svenljunga kommun Biblioteksplanen är en möjlighet för politiker och tjänstemän att fundera över och planera för hur biblioteksorganisationen bäst skall ge service till kommuninnevånare och andra besökare. Biblioteksplanegruppens mening är att biblioteken i framtiden, vid sidan om ordinarie verksamhet, skall fungera som en utökad informationscentral för besökarna, en informationscentral i ett vidare begrepp än nu. Bibliotekets uppgift som mötesplats skall stärkas. Målgrupper Målgrupper för det kommunala folkbiblioteket är alla som befinner sig i kommunen och alla ålderskategorier. Ett led i bibliotekets utökade informationsarbete är att nå nya målgrupper: den nyinflyttade som vill veta mer om kommunen, personen som vill ha hjälp med kommunala kontakter. Medborgaren skall känna att biblioteket fungerar som informationsförmedlare och mötesplats i olika livssituationer: barn, ungdom, vuxen, nyinflyttad, studerande, invandrare, förälder, nyföretagare, föreningsaktiv, pensionär, turist, arbetslös, sjukskriven, yrkesaktiv, hobbyaktiv med flera. Informationscentral Tillgängligheten är viktig. Tillgängligheten är en bristvara om man ser det på det sociala planet. Att sitta i en ständig telefonkö om man vill ha information är ingen bra tillgänglighet, detta leder ofta till uppgivenhet. Svenljunga bibliotek skall inrikta sig på ett utökat informationsarbete. Biblioteket skall utvidga sitt informationsområde till att gälla flera olika samhällsanknutna områden. Biblioteket skall ha som mål att bli den naturliga plats i samhället dit medborgaren vänder sig i olika frågor. En plats där man kan få information genom en mänsklig kontakt. Biblioteket skall kunna slussa vidare frågor och förmedla kontakter med övriga kommunen, andra offentliga verksamheter, föreningsliv och lokalsamhället via ett upparbetat kontaktnät. Kommunens informationsavdelning skall fortsatt fungera som en stabsverksamhet medan biblioteket skall verka i frontlinjen, den verksamhet som har den första kontakten med frågeställaren. Biblioteket skall fungera som den naturliga utgångspunkten när man söker information. Biblioteket skall i framtiden fungera som en länk till samhälls- och turistinformation på ett mer praktiskt sätt. Biblioteket skall fungera som en fadderverksamhet för de personer som bor i kommunen sedan länge, nyinflyttade och andra besökare. Boka tid med en bibliotekarie, kanske en kommande verksamhet. Ett sätt att öka möjligheterna att ge information är att, efter anpassning av lokalerna, placera Turistbyrån i bibliotekslokalerna. På det sättet blir biblioteket och turistbyrån en informationscentral för både fast boende och andra besökare. Både bibliotekspersonal och turistbyråpersonal har som grundläggande arbetsuppgift att ge 1

och erbjuda information på ett för besökaren tillgängligt sätt. Yrkeskategorierna kompletterar varandra. Filialerna i kommunen utgör en betydande del av biblioteksverksamheten. Det är av stor betydelse att det finns tillgång till bibliotek så nära kommuninvånaren som möjligt. På filialen efterfrågas samma typ av böcker, CD-böcker, DVD som på huvudbiblioteket. Filialerna skall därför ha tillgång till en Internetuppkopplad dator som ger tillgång till bibliotekskatalogen. I-COIN terminaler finns på fyra av kommunens filialer. I-COIN ger tillgång till den information som finns nåbar via kommunens hemsida och därmed bibliotekskatalogen. Tillgång till Internet gör det möjligt för filialpersonalen att ge en utökad service vad gäller informationsförmedling på samma sätt som på huvudbiblioteket. Filialen kan fungera ännu mer som en mötesplats och informationscentral för ortsbefolkningen. # Bibliotek och Turistbyrå i gemensamma lokaler # Ge alla filialer tillgång till internet # Kompetensutveckling se nedan Mötesplats Biblioteket som mötesplats och som en länk i folkbildningen skall vara en central uppgift för biblioteken. Biblioteket skall fungera som en arena, en plats för politikerkvällar, författarbesök, föredrag, studieförbundsverksamhet, läsecirklar, släktforskarcirklar, berättarstunder, babycafé, sagostunder osv. Ett ytterligare sätt att fungera som mötesplats är att erbjuda besökarna tillgång till ett trådlöst nätverk. Bibliotekslokalen kan då i större utsträckning bli en plats där man sitter och studerar och grupparbetar med studenter på andra orter eller som turist sköter sina kontakter med hemmalivet. # Samarbeta med studieförbunden och kulturenheten om t ex föreläsningar, författarbesök, läsecirklar # Erbjuda besökarna ett trådlöst nätverk i huvudbibliotekets lokaler. Läsfrämjande och uppsökande arbete Den mest prioriterade målgruppen i det läsfrämjande arbetet skall vara barn och ungdomar i åldern 0-20 år. En ökande del av målgruppen har inte svenska som modersmål. Att kunna läsa och förstå skriven text är en grundbult i vårt demokratiska samhälle och en avgörande förutsättning för individens egen utveckling. Att nå barn och ungdomar i åldern 0-20 år är ett gemensamt uppdrag för huvudbiblioteket och filialerna, Mediateket, skolbiblioteken och Naturbruksgymnasiets bibliotek. För många barn- och ungdomar är det svårt att knäcka läskoden. Svenljunga bibliotek har en verksamhet, Guldägget, med en utbildad läs- och skrivtekniker som ger hjälp och stöd till barn och ungdomar med bl a dyslexi. Denna verksamhet är en viktig del i det läsfrämjande arbetet för barn- och ungdomar i ålder 0-20 år. En verksamhet som även används av barn och ungdomar med svenska som andra språk. 2

Det kommunala folkbiblioteket har en väl förankrad uppgift i att främja barns och ungdomars fritidsläsning, den lustfyllda läsningen. Att erövra språket, att kunna uttrycka sig på det sätt man vill, att lära känna sig själv och andra, för att tillgodogöra sig det är det en förutsättning att ha tillgång till böcker och en barn- och ungdomsbibliotekarie som inspirerar till läsning och erfarenhetsutbyte av det lästa. Att möta ungdomars önskemål om nya medier är avgörande för bibliotekets och ungdomarnas framtid. Ett sätt att prioritera barn- och ungdomars läsning, biblioteksupplevelser och ge möjlighet att arbeta mer aktivt med lässtimulerande aktiviteter är att öka barnbibliotekarietjänsten till en heltids barn- och ungdomsbibliotekarie. Folkbibliotekets media är en för alla gemensam tillgång och en rättighet att utnyttja. Uppsökande verksamhet utanför bibliotekslokalen är ett sätt att nå målgrupper som av olika anledningar inte kommer till biblioteket. Den traditionella uppsökande verksamheten är Boken kommer verksamhet gentemot äldre och funktionshindrade, bokdepositioner på äldreboenden och Dagcenterverksamhet. Information till föräldrar om barns språkutveckling och bibliotekets utbud ges på BVC-träffar och föräldramöten. Att erbjuda bibliotekets media på BVC, folktandvården, vårdcentralen, Moga Fritid, och arbetsplatsbiblioteken är sätt att presentera biblioteket för dem som kanske har ett socialt avstånd eller tidsmässigt har svårt att besöka biblioteket. Ytterligare ett sätt att nå målgrupper som kanske har svårt i en stressad tillvaro att hinna gå till biblioteket är att erbjuda ett ökat antal bibliotekstjänster via hemsidan. I nuläget kan man söka i katalogen, reservera och låna om media via hemsidan. Biblioteket skall ha ekonomiska och tekniska möjligheter att följa med i utvecklingen i de nya medierna, för att kunna erbjuda biblioteksservice utanför bibliotekslokalerna på ett funktionellt sätt. I ett kombinerat bibliotek och turistbyrå är det av största vikt att marknadsföra verksamheten för alla som befinner sig i kommunen, att marknadsföra bibliotek/turistbyrå ute på campingplatser, vandrarhem och olika turistmål i kommunen, vårdcentral, apotek och folktandvård. # Utöka barnbibliotekarietjänsten till en heltids barn- och ungdomsbibliotekarietjänst # Utöka antalet bibliotekstjänster via hemsidan t ex e-böcker # Läsecirklar och författarbesök Mediaplan Biblioteksmedia är inte bara böcker; DVD, CD-böcker, tidskrifter, databaser, e-böcker, Mp3- böcker, böcker på invandrarspråk, LL-böcker, storstilsböcker Bibliotekets mediainköp skall styras av en mediaplan. I mediaplanen skall ingå prioriteringar av olika slags media efter diskussion om och analys av nuvarande och framtida låntagarkategoriers önskemål. I arbetet med att utarbeta en mediaplan skall bibliotekspersonalen ta hjälp av Regionbibliotekets specialistkompetens. # Utarbeta en mediaplan 3

Kompetensutveckling Personal och kompetensutvecklingsfrågor är avgörande för bibliotekets framtid. I nuläget är biblioteket beroende av arbetskraft tillsatt genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att det dagliga arbetet med plastning och iordningställande av media, bokuppsättning och utskick till 8 filialer, som får boklådor varje vecka, skall fungera. Det är viktigt att stärka den fastanställda personalstyrkan. Ett sätt är att erbjuda heltidstjänster till alla anställda på huvudbiblioteket och utökad tjänstgöringsgrad för filialpersonalen. I bibliotekets uppgift som en utökad informationscentral är det av stor vikt att all personal får kompetensutveckling i Värdskap. Kompetensutveckling i kommunens verksamhet och om turistverksamhet är också en förutsättning för den utökade informationscentralens verksamhet. Bibliotekariens informationsförmedlande kompetens skall vidareutvecklas. Personalens kompetensprofil skall breddas i riktning mot att öka kännedomen om olika samhällsfunktioner. En del i kompetensutvecklingen är att skapa nätverk både i lokalsamhället och i en vidare cirkel. # Kompetensutveckling genom studiebesök och föreläsningar om olika kommunala verksamheter, föreningsliv och näringsliv i kommunen. # Öka möjligheterna till högre tjänstgöringsgrad Samarbete Regionbiblioteket har under 2006 initierat ett samarbete mellan närliggande kommunbibliotek i regionen. Svenljunga bibliotek har under hösten påbörjat ett mediasamarbete tillsammans med biblioteken i Tranemo, Vårgårda, Bollebygd, Ulricehamn och Marks kommuner. Sjuhäradsbiblioteken köper av regionpengar in litteratur till ett gemensamt bestånd och lånar av varandra. Syftet är bl a att ge långsiktigt ökad service till låntagaren och verksamhetsutveckling genom idéutbyte. För att utnyttja biblioteksresurserna i Svenljunga kommun på bästa sätt bör folkbiblioteket, Mediateket och Naturbruksgymnasiets bibliotek öka sitt samarbete. Ett gemensamt lånekort för mediateket och kommunbiblioteket ökar servicen för skoleleverna. Gemensamma prenumerationer på användbara databaser ökar servicen både för mediatekets och folkbibliotekets användare. Ett Allaktivitetshus utreds och planeras i Svenljunga kommun. Biblioteket bör vara en samarbetspartner i planerandet av olika aktiviteter. # Arbeta för ett gemensamt lånekort för folkbiblioteket och Mogaskolans mediatek # Där möjlighet finns göra gemensamma prenumerationer på användbara databaser 4

Svenljunga kommuns biblioteksplan skall följas upp årligen i februari månad av biblioteksansvarig och om behov föreligger skall den revideras och överlämnas till kultur- och fritidsnämnden. Biblioteksplanen utgår från följande inriktningsbeslut i Verksamhetsinriktning 2008-2010, daterad 2007-04-23. Flytta turistbyrån till biblioteket Verka för utökat samarbete med närliggande kommuner Öka möjligheterna till högre tjänstgöringsgrad Främja barns och ungdomars hälsa Satsa på kulturevenemang Bilaga KFN 46/07 5