Välkommen till. PLATS: Södra Kyrkogatan 11, vid Stora torget, Visby DATUM: TID: kl Moderator: Göran Hägglund

Relevanta dokument
RAPPORT FRÅN ALMEDALEN 2018

Specialiserade överviktsmottagningar

Fullt hus när medtech kom till Almedalen

Välkommen till. Moderator: Göran Hägglund

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Hälso- och sjukvårdsnämnden

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad

Ärende 15. Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen. Peder Björn

Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

God och nära vård i Gävleborg. I samarbete med Gävleborgs kommuner

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Bakgrund. Ekonomi. Workshops med OC x flera Definitioner Målbilder/milstolpar Prioriterade aktiviteter Fördelning av uppdrag Genomförande

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Agneta Granström. LIFE SCIENCE Region Norrbotten

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning

Antagen av Samverkansnämnden

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Inbjudan till terapiinriktad utbildning

Capio i Almedalen 2015

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Världsdiabetesdagen : Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården?

oktober 2016 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige nyheter och trender

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

NÄR VET VI MER OM KVINNOR MED SPRIDD BRÖSTCANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

Svar på skrivelse från Miljöpartiet om uppföljning av nationella riktlinjer för vård av kroniskt sjuka

PROTOKOLL ANSLAG/BEVIS. Mötesdatum Utskottet för hälso- och sjukvård

Personcentrerat Samarbete en projektrapport

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

BLÅBOK. för bättre diabetesvård

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

BLÅBOK. för bättre diabetesvård

Schema Diabetes - ett helhetsperspektiv, 2QA114 15,0 hp, KISÖS, HT-15

Rekommendation om nationell finansiering av Tobiasregistret

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Frukostdialog om teambaserad vård. Almedalen 5 juli 2016

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

Anneli Karlsson. Lena Kandergård

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

En trygg diabetesvård

Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie

Inbjudan till terapiinriktad utbildning Specialistmöte Diabetes i Mellansverige - nyheter och trender inom diabetologins värld

Samverkansrutin Demens

Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Hjälpmedelscenter, HMC, funktion och roll i förhållande till den nya hälso- och sjukvårdsorganisationen i Region Blekinge

Kunskapsstyrning exempel Diabetes

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

Kostnad utökade åldersgrupper specialisttandvård Kostnad för hälsoundersökningar psykiskt funktionshindrade Hälsosamtal för 50-åringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Samverkansrutin Demens

Tilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018

4. Behov av hälso- och sjukvård

Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar

86 Framtidens diabetesvård i Sörmland. Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles.

Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Stärk hjärt-kärlsjukvården

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Framtidens primärvård

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

VästKom frågor. IFO chefsnätverk

Janssen Nyhetsbrev maj Individuellt ansvar är det tanken med framtidens vård? Janssen-Cilag AB

Låt sjuksköterskor vara sjuksköterskor återinför vårdbiträden.

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Om äldre (65 och äldre)

Verksamhetsberättelse 2017 Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård

Verksamhetsberättelse Årsmötet Årsmöte avhölls i samband med SFSDs symposiedagar april 2018 på Norra Latin Congress Center

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Välkomna till BORIS-dagen 2012

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.

Välkomna till konferensen

Britt-Marie. Malin. Esther. Sigge. Arne

Länsgemensam ledning i samverkan

Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus

Utvecklingsplan för dialysvården

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Din rätt att må bra vid diabetes

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot

Transkript:

Välkommen till ALMEDALEN 2019 MODERATOR: Göran Hägglund ARRANGÖR: Novo Nordisk i samverkan med Nationella Diabetesteamet, Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS), Riksförbundet HjärtLung och Riksförbundet HOBS Hälsa oberoende av storlek. PLATS: Södra Kyrkogatan 11, vid Stora torget, Visby DATUM: 2019-07-01 TID: kl. 09.30 17.15 Moderator: Göran Hägglund

Seminarium 1: 09:30 10:15 (FRUKOSTPAKET INGÅR) NÄTLÄKARE I PRIMÄRVÅRDEN ETT HOT ELLER EN MÖJLIGHET FÖR PATIENTER MED KRONISKA SJUKDOMAR? Nationella Diabetesteamet och Novo Nordisk. På kort tid har antalet besök hos privata nätläkare ökat explosionsartat. Kritiken mot de nya vårdaktörerna har stundtals varit hård. Men är vård på nätet ett hot mot patientsäkerheten i primärvården - eller innebär nätläkarna att intentionerna om en god och nära vård kan uppfyllas? 2016 förändrades svensk hälso- och sjukvård i och med att de privata digitala vårdtjänstbolagen gjorde entré. Idag finns ett 15-tal företag i vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg. De digitala besöken har ökat snabbt, från cirka 200 000 under 2017 till över en halv miljon 2018. Nätläkarbolagen har mötts av kritik från olika håll. Bland annat hävdas att det saknas vetenskapligt stöd för digitala diagnoser och att den låga tröskeln för att träffa nätläkare ökar vårdkonsumtionen och samhällets vårdkostnader. Förespråkarna däremot anser att nätläkarna avlastar den hårt tyngda primärvården och innebär en radikal förbättring för många patienter, till exempel kroniskt sjuka med många vårdkontakter. Vilken plats ska nätläkarna ha i primärvården? Under seminariet diskuteras om konsultation på distans innebär ett hot eller en möjlighet i vården av patienter med kroniska sjukdomar, som typ 2-diabetes. Och har den offentliga sjukvården något att lära av de privata nätläkarna? David Nathanson, överläkare, ordförande Svensk Förening för Diabetologi. Johan Hultberg, riksdagsledamot (M), Västra Götaland. Daniel Forslund, biträdande regionråd (L) i Region Stockholm, ordförande Beredningen för digitalisering, SKL. Nasim Farrokhina, kvalitets- och forskningsdirektör, Kry. Göran Hägglund, moderator.

Seminarium 2: 11:00 11:45 FUNGERAR SAMHÄLLETS SKYDDSNÄT ÄVEN UTANFÖR HEMMET VEM HJÄLPER BARN OCH UNGA MED TYP 1-DIABETES Nationella Diabetesteamet och Novo Nordisk. Barn och unga med typ 1-diabetes måste lita till vuxna i sin närhet när de är utanför föräldrahemmet. Klarar skolan att axla detta ansvar? Finns nödvändiga kunskaper och resurser? Och hur garanteras en säker diabetesvård för barn som är placerade i samhällsvård eller andra tillfälliga boenden? Det finns cirka 8 200 personer under 18 år med typ 1-diabetes i registret SWEDIABKIDS. Dagtid befinner sig 90 procent av dessa i skolan där personalen ska ge barnen egenvårdsstöd, det vill säga hjälpa till med bland annat injektioner och blodsockerkontroller. Men trots olika regler och bestämmelser har 40 procent av barnen inte någon vuxen på skolan som är huvudansvarig för egenvården, enligt en tidigare kartläggning. En extra utsatt grupp är barn med diabetes som inte bor med sina föräldrar, utan är placerade i samhällsvård. Forskning visar att barn och unga som växer upp på HVB-hem har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. I kombination med diabetes blir dessa barn dubbelt sårbara, eftersom det krävs en god psykisk hälsa för att orka sköta den livshotande sjukdomen i vardagen. Hur säkrar vi stödet till barn och ungdomar med typ 1-diabetes under skoldagen och i boenden utanför föräldrahemmet? Omfattas även dessa barn av riktlinjerna för en god och säker diabetesvård? Gun Forsander, läkare, docent, Svenska barnläkarföreningen. Robin Åhrling, ordförande Ung Diabetes. Eva Nilsson Bågenholm, läkare, kvalitetsdirektör på Humana, ordförande Vårdföretagarna. Göran Hägglund, moderator.

Seminarium 3: 12:30 13:15 (LUNCHPAKET INGÅR) ÄLDRE MED DIABETES INOM KOMMUNAL HEMSJUKVÅRD VEM FÖR DERAS TALAN? Nationella Diabetesteamet och Novo Nordisk. Gruppen äldre ökar samtidigt som alltmer vård ska ske i patientens hem, enligt intentionerna i den pågående utredningen om en god och nära vård. Vilket stöd behövs för att den kommunala hemsjukvården ska kunna leverera en individanpassad diabetesvård enligt dagens riktlinjer? I åldersgruppen 75 år och äldre finns uppskattningsvis 130 000 personer med diabetes, varav cirka 90 procent har typ 2-diabetes. Var tredje äldre med diabetes har dessutom tre eller fler kroniska sjukdomar. Till exempel är demens dubbelt så vanligt. Många patienter erhåller kommunal hemsjukvård, antingen i sitt hem eller på särskilt boende där insatserna kan utföras av omsorgspersonal på delegation. Enligt SKL:s vårdprogram Äldre med diabetes bör utbildning till personalen prioriteras för att öka patientsäkerheten. Men socialstyrelsens senaste utvärdering av diabetesvården visar att endast 15 procent av personalen fått utbildning i diabetesvård, och knappt hälften av kommunerna har ett vårdprogram eller liknande. Sjuksköterskor i hemsjukvården har också uttryckt känslor av otillräcklighet och att diabetespatienterna inte känner sig trygga. Alltfler patienter kommer att vårdas i hemmet framöver - hur ska hemsjukvården riggas för att personer med diabetes ska få en god och säker vård? Anna Nergårdh, läkare, regeringens särskilda utredare för Samordnad utveckling för god och nära vård. Agneta Lindberg, distriktssköterska, ordförande Svensk förening för sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD). Eva Nilsson Bågenholm, läkare, kvalitetsdirektör på Humana, ordförande Vårdföretagarna. Inga-Lena Andersson, dietist, ordförande Dietisternas Riksförbund, referensgrupp diabetes. Göran Hägglund, moderator.

Seminarium 4: 14:30 15:30 (MELLANMÅL INGÅR) HAR HJÄRT-KÄRLSJUKA PATIENTER MED TYP 2-DIABETES RÅD ATT VÄNTA IN DEN NYA KUNSKAPSSTYRNINGEN? Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS), Riksförbundet HjärtLung och Novo Nordisk. I väntan på att nya systemet för kunskapsstyrning kommer på plats finns en oro hos personer med typ 2-diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom att inte få behandling enligt de nya riktlinjerna. Vem garanterar patienternas säkerhet? Hur förhindras allvarliga och undvikbara komplikationer? Mer än 460 000 svenskar lever idag med diagnostiserad typ 2-diabetes. Forskning visar att 28 procent av patienterna även vårdats för kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och hjärtsvikt och mer än varannan avlider i sviter av dessa. Bland patienterna är oron stor att drabbas av en ny hjärt-kärlhändelse, enligt Riksförbundet HjärtLung och Diabetesorganisationen i Sverige, DiOS. Under 2017 utgav Socialstyrelsen och Läkemedelsverket nya uppdaterade rekommendationer vad gäller behandling av personer med typ 2-diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom. I dessa riktlinjer lyfts behandlingar som kan minska risken för hjärt-kärlkomplikationer tydligt fram. Trots uppdaterade riktlinjer finns en oro att den nya kunskapen inte implementeras i hälso- och sjukvården. En förklaring kan vara att det nya nationella systemet för kunskapsstyrning ännu inte hittat sin form. Vad kan göras här och nu för att patienterna ska få tillgång till adekvat vård? Vem inom vårdkedjan är ansvarig? Christine Cars-Ingels, generalsekreterare Riksförbundet HjärtLung. Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS). David Nathanson, överläkare, ordförande Svensk Förening för Diabetologi. Clas Held, professor i kardiologi, Svenska Kardiologföreningen. Åke Åkesson, verksamhetschef, Hälsocentralen i Borgholm. Göran Hägglund, moderator.

Seminarium 5: 16:15 17:15 DUM OCH LAT? MYTER OM OBESITAS Riksförbundet HOBS Hälsa Oberoende av Storlek och Novo Nordisk. Går det att avliva myten om att personer med obesitas är lata och dumma? Vad krävs för att sjukvården och samhället ska acceptera att obesitas är en sjukdom? Vilket ansvar måste sjukvården nu ta och hur säkerställs patientens viktiga roll som kunskapsbärare? Att leva med obesitas (fetma) innebär fysiska påfrestningar och en förhöjd risk att drabbas av svåra och allvarliga följdsjukdomar. Drygt var tionde förlorat levnadsår kan kopplas till övervikt och fetma. Trots att obesitas är en kronisk sjukdom betraktas den fortfarande främst som en karaktärsbrist och endast 8 procent av personer med svår fetma får någon form av specialistvård. Det som många personer med obesitas upplever som svårast är själva stigmat. Patientföreningen HOBS vittnar om dagliga kränkningar, både i sjukvården och i samhället i övrigt. I en ny policyrapport som presenteras under seminariet slår HOBS fast att obesitas är en komplex sjukdom, men den går att behandla med kunskap och välorganiserade vårdinsatser. Fortfarande saknas dock nationella riktlinjer, och obesitasvården är både underdimensionerad och ojämlik. I rapporten introduceras därför ett åtgärdsprogram i fem punkter. Vad krävs för att programmet ska bli verklighet? Vilka motkrafter kan identifieras? Jenny Vinglid, generalsekreterare Riksförbundet HOBS (Hälsa Oberoende av Storlek). Petter Odmark, analyschef Re-Think. Gilbert Tribo, ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden (L) i Region Skåne, ledamot SKL:s sjukvårdsdelegation. Talla Alkurdi, 2:e vice ord hälso- och sjukvårdsnämnden (S) i Region Stockholm, ledamot SKL:s sjukvårdsdelegation. Kajsa Järvholm, psykolog, expertgruppen obesitas, Region Skåne. Mats Eriksson, moderator, Reform Society, fd regionstyrelsens ordförande (M), Region Halland.

SE19NNM00013 JUNI 2019 David Nathanson Agneta Lindberg Jenny Vinglid Johan Hultberg Daniel Forslund Nasim Farrokhina Kajsa Järvholm Gun Forsander Robin Åhrling Eva Nilsson Bågenholm Anna Nergårdh Inga-Lena Andersson Christine Cars-Ingels Thomas Magnusson Clas Held Åke Åkesson Petter Odmark Gilbert Tribo Talla Alkurdi Mats Eriksson moderator Göran Hägglund moderator

Visby S:ta Maria domkyrka SÖDRA KYRKOGATAN 11 Stora torget Novo Nordisk Scandinavia AB Tel 040-38 89 00 www.novonordisk.se