Lilla Ängby Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland Kjell Andersson Rapport 2014:1 ARKEOLOGISTIK AB
2
Lilla Ängby Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland ARKEOLOGISTIK AB Arkeologistik AB Redaktionell bearbetning: Göran Wertwein Lantmäteriet Medgivande R50303228_140001 Stockholm 2014 3
4 Omslagsbild: Lilla Ängbys mangårdsbyggnad från 1880-talet. Foto: Kjell Andersson.
Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund 8 Kulturmiljö 8 Syfte och metod 9 Resultat 9 Referenser 10 Arkiv 10 Administrativa uppgifter 10 Figurförteckning Figur 1. Utredningsområdet markerat på terrängkartan, skala 1:25 000. 6 Figur 2. Utredningsområdet, objekt och fornlämningar markerade på 7 fastighetskartan, skala 1:4 000. Figur 3. Objekttabell. 7 Figur 4. Lilla Ängby och torpet Solbaset på en ägoavstyckningskarta från 1775. 8 Figur 5. Skålgropsblocket RAÄ Bromma 157:1 sedd från Zornvägen. Foto: Kjell Andersson. 8 Figur 6. Södra delen av hägnaden objekt 1. Foto: Kjell Andersson. 9 5
Fig 1. Utredningsområdet markerat på terrängkartan, skala 1: 25 000. 6
obj Obj 2 2 RAÄ 68:1 68:1 157:1 RAÄ 157:1 obj Obj 1 1 obj Obj 3 0 meter 40 meter Fig 2. Utredningsområdet, fornlämningar och objekt markerade på fastighetskartan, skala 1:4 000. Obj / RAÄ nr Typ Antikvarisk bedömning Obj 1 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Obj 2 By-/gårdstomt Bevakningsobjekt Obj 3 Lägenhetsbebyggelse Uppgift om Bromma 68:1 Vägmärke Fornlämning Bromma 157:1 Hällristning Fornlämning Fig 3. Objekttabell. Sammanfattning Arkeologistik AB har på uppdrag av Byggnads AB Abacus genomfört en arkeologisk utredning av ett planområde i Södra Ängby i Bromma i Stockholm. Utredningsområdet är idag till stora delar markplanerat och ianspråktaget för bostads- och industribebyggelse, gatunät och tunnelbana. Trots detta finns enstaka äldre lämningar kvar inom området. Dessa utgörs dels av mangårdsbyggnaden till Lilla Ängby från 1880-talet, dels av två fornlämningar i form av en milstolpe och ett skålgropsblock (RAÄ Bromma 68:1 respektive Bromma 157:1). Vid utredningen påträffades endast en tidigare oregistrerad lämning i form av en hägnad (objekt 1, figur 2) Hägnaden bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning. I samband med utredningen registrerades också Lilla Ängby gårdstomt som ett bevakningsobjekt utifrån gårdsbyggelsens utbredning på en karta från 1775 (objekt 2). Vidare registrerades platsen för ett sedan länge försvunnet torp utifrån samma karta (objekt 3). På platsen för torpet finns idag en fotbollsplan och objektet bedöms därför som en övrig kulturhistorisk lämning (uppgift om). 7
Bakgrund Stockholms stad avser att upprätta en detaljplan för att bebygga delar av Guten 1 och 2 m.fl. fastigheter i Södra Ängby i Stockholm. Inom planområdet finns två kända fornlämningar i form av ett skålgropsblock (RAÄ Bromma 157:1) och en milstolpe (RAÄ Bromma 68:1). Området är till stora delar ianspråktaget av bebyggelse, parkeringar m.m. Inom området ligger även gården Lilla Ängby (Lst, förfrågningsunderlag 4311-42356-2013). inte finns omnämnt i senare husförhörslängder (Ringstedt 2010:97f). Inom utredningsområdet finns sedan tidigare två kända fornlämningar i form av en milstolpe (RAÄ Bromma 68:1) och ett skålgropsblock (RAÄ Bromma 157:1, figur 5). Länsstyrelsen bedömde att det fanns risk att ytterligare fornlämningar kunde finnas inom området och beslutade därför med stöd av 2 kap. 11 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) att en arkeologisk utredning skulle utföras av planområdet. Vidare beslutades att den arkeologiska utredningen skulle utföras av Arkeologistik AB (Lst, beslut 4311-42356-2013, beslutsdatum 2014-01-07). Arkeologistik AB utförde utredningen den 9 januari 2014 (fältinventering, etapp 1). Uppdragsgivare var Byggnads AB Abacus. 8 Kulturmiljö Utredningsområdet var ca 6 hektar stort och var till stora delar ianspråktaget för bostads- och industribebyggelse, förskolor, gator och parkeringar. Inom utredningsområdets norra del fanns även Islandstorgets tunnelbanestation med spårområde. Fram till 1930-talet utgjordes området till stora delar ännu av jordbruksmark till Stora och Lilla Ängby. Lilla Ängby, vars manbyggnad ännu ligger kvar inom utredningsområdets västra del, bröts ut från Ängby 1720. På platsen för Lilla Ängby låg tidigare torpet Solbaset som i samband med Lilla Ängbys etablering flyttades längre söder ut på ägorna (figur 4). När torpet etablerades är oklart. Torpet finns tidigast belagt på en karta från 1689 (LMS A14:128-129). Troligen lades torpet ned i slutet av 1770-talet då det Fig 4. Lilla Ängby och torpet Solbaset på en ägoavstyckningskarta från 1775 (LMS A10-33:1). Lantmäteriet Fig 5. Skålgropsblocket RAÄ Bromma 157:1 sedd från Zornvägen. Foto: Kjell Andersson.
Fig 6. Södra delen av hägnaden objekt 1. Foto: Kjell Andersson. Syfte och metod Syftet med utredningen var att fastställa om tidigare ej kända fornlämningar fanns inom utredningsområdet. Vidare skulle status fastställas på osäkra fornlämningar. Utredningen har innefattat en översiktlig arkiv- och kartstudie över utredningsområdet samt specialinventering i fält (etapp 1). Tidigare kända och nypåträffade lämningar mättes in med en gps av märket Trimble TSC 3 med RTK-anslutning. Nypåträffade lämningar beskrevs i text och fotograferades med digitalkamera. Resultatet av utredningens etapp 1 motiverade inte ytterligare utredningsinsatser inom området (etapp 2). Resultat Vid specialinventeringen påträffades endast en hägnad av sten, möjligen resterna av en gärdesgård (objekt 1, figur 6). Hägnaden, som är belägen på samma berghäll som skålgropsblocket RAÄ Bromma 157:1, är ca 16 meter lång (N-S NV-SÖ), 1 1,5 meter bred, 0,2 0,3 meter hög och uppbyggd av 0,3 1 meter stora stenar. Lämningen bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning. I samband med utredningen har också Lilla Ängbys tomt (objekt 2) registrerats utifrån bebyggelsens utbredning som den framträder på en karta från 1775 (LMS A10-33:1, se figur 4). Då tomten ännu är bebyggd bedöms lämningen som ett bevakningsobjekt. Även torpet Solbasets (sekundära) läge har registrerats utifrån samma karta (objekt 3). Torpet låg tidigare (1689) på platsen för Lilla Ängby gård (LMS A14:128-129). På platsen för torpets senare läge är idag en fotbollsplan med klubbhus och parkeringsplats och objektet bedöms därför som en övrig kulturhistorisk lämning (uppgift om). 9
Referenser Ringstedt, N. 2010. Torpen i Bromma. Historik, lägen och lämningar. Bromma hembygdsförenings skrift nr 3. Bromma. Arkiv Lantmäteriet, Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) Akt A14:128-129 Ängby, Bromma socken, geometrisk avmätning 1689 Akt A10-33:1 Ängby, Bromma socken, ägoutbyte 1775 Riksantikvarieämbetet, Fornminnesregistret (FMIS) Administrativa uppgifter Länsstyrelsens beslut, dnr 4311-42356-2013 Beslutsdatum 2014-01-07 Arkeologistik AB, projektnr AL 2013.25 Landskap Uppland Kommun Stockholms stad Socken Bromma Fastighet Guten 1 och 2 m fl Fornlämning - Uppdragsgivare Byggnads AB Abacus Typ av undersökning Särskild arkeologisk utredning etapp 1 och 2, Fältarbete 9 januari 2014 Personal Kjell Andersson, Göran Wertwein Arkivmaterial Utöver denna rapport föreligger inget arkivmaterial Fynd Inga fynd påträffades 10