INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsåret 2011 Stark ekonomisk utveckling Under 2011 var det stora ekonomiska obalanser i många europeiska länder och obalanserna i den amerikanska ekonomin kvarstod. Det medförde hårda krav på budgetnedskärningar, trots en påtagligt vikande konjunktur. Men det fanns ekonomier i Europa som fortfarande gick mycket bra. Dit hör bland annat Sverige och en av våra viktigaste handelspartners, Tyskland. Även dessa länder som är starkt exportberoende fick dock vidkännas en konjunkturförsvagning under andra halvåret 2011. Mellan åren 2010 och 2011 bedöms svensk BNP ha ökat med hela 4,5 procent, detta efter en kraftig tillväxt även mellan 2009 och 2010. Rekordstort antal sysselsatta Antalet sysselsatta steg kraftigt mellan 2010 och 2011, mer än antalet arbetade timmar. Det betyder att antalet sysselsatta (men inte sysselsättningsgraden) nått en ny rekordnivå: 4,52 miljoner. 1 Som årsmedeltal uppgick ökningen av sysselsättningen till 93 000 personer, och sysselsättningsgraden 2 har gått upp från 74,0 till 75,3 procent. Detta placerar oss på en fortsatt toppnivå i Europa. Under senare delen av 2011 dämpades dock sysselsättningstillväxten stadigt och vid slutet av året var framväxten av nya jobb markant svagare än under första halvåret. Detta är en utveckling som kommer att fortsätta och för helåret 2012 väntas endast en marginell ökning. Även arbetskraften har ökat det senaste året. Under 2011 fanns det 55 000 fler personer i arbetskraften än under 2010. Anledningarna till detta är främst stora ungdomskullar och många nyanlända invandrare. Arbetskraftsdeltagandet 3 uppgick under 2011 till 81,5 procent, jämfört med 80,8 procent 2010. Stark uppgång för information och kommunikation Flertalet branscher visade en positiv utveckling under 2011. Bland annat ökade de stora branscherna finansiell verksamhet/företagstjänster och vård/omsorg sin genomsnittliga sysselsättning med cirka 25 000 personer vardera, medan industrin ökade med 11 000 och utbildningssektorn med 9 000. Inom vård- och utbildningssektorerna har sysselsättningsökningen varit klart störst inom verksamheterna med privat huvudman. Procentuellt sett var det den största uppgången i branschen information/kommunikation, där bland annat den expansiva databranschen ingår. Här ökade antalet sysselsatta med 8 procent, eller 15 000 personer, mellan 2010 och 2011. I några branscher var det vikande sysselsättningstal det senaste året. Till dessa hör hotell- och restaurangbranschen, transportväsendet samt de personliga och kulturella tjänsterna. Under 2012 väntas 1 Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), avseende personer i åldern 16-64 år. 2 Antalet sysselsatta relativt befolkningen 16-64 år. 3 Antalet personer i arbetskraften relativt befolkningen 16-64 år. ARBETSFÖRMEDLINGEN
åter en nedåtgående sysselsättningstrend inom industrin, och både den privata och den offentliga tjänstesektorn väntas öka i betydligt långsammare takt än 2011. Den totala arbetslösheten minskade men har bottnat Den goda efterfrågan på arbetskraft under de senaste åren har successivt lett till sjunkande arbetslöshetstal, men under andra halvåret 2011 upphörde nedgången och vändes till en svag ökning. Under året som helhet uppgick antalet totalt inskrivna arbetslösa 4 i medeltal till 377 000, eller 8,3 procent av den registerbaserade arbetskraften, jämfört med 411 000, eller 9,0 procent, under 2010. Nedgången omfattar såväl den öppna arbetslösheten som programdeltagandet. Antalet öppet arbetslösa var under 2011 i genomsnitt drygt 206 000, vilket är 25 000 färre än 2010, medan antalet inskrivna i program med aktivitetsstöd gick ned med 9 000 till 171 000. I relativa tal minskade den öppna arbetslösheten från 5,1 till 4,5 procent, och programdeltagandet från 4,0 till 3,7 procent av den registerbaserade arbetskraften. I samband med den pågående konjunkturförsvagningen kommer arbetslöshetstalen (inklusive program) att fortsätta att öka framöver. Färre nya arbetslösa fler med långa arbetslöshetstider Även under 2011 minskade inströmningen i arbetslöshet. Under året registrerades i genomsnitt per månad 30 000 nyinskrivna öppet arbetslösa vid arbetsförmedlingarna i landet, vilket var 2 000 färre än under 2010. Hälften av nedgången är personer i åldrarna 18-24 år, där det var 11 000 nyinskrivningar i genomsnitt per månad. Ett annat tecken på en stark arbetsmarknad var utvecklingen av antalet personer som varit utan arbete minst sex månader i följd. På ett år minskade de med 14 000 personer till i genomsnitt 209 000 under 2011. Nedgången gäller dock inte de personer som har arbetslöshetstider (inklusive program) överstigande två år. För dessa har det istället varit en uppgång med 17 000 personer på ett år och med 40 000 sedan 2008 till 65 000 personer år 2011. Här finns bland annat 5 000 ungdomar mellan 18 och 24 år en drygt 60- procentig ökning på ett år och en femdubbling sedan 2008. Färre sökande vid Arbetsförmedlingen Efter ett par års ökning vändes utvecklingen av antalet inskrivna arbetssökande till en minskning under 2011 på grund av det alltjämt goda konjunkturläget. Det totala antalet inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen 5 i åldern 16-64 år var 2011 i genomsnitt 719 000 personer, 35 000 färre än året innan. Minskningen berörde främst personer under 45 år och den var större för män än för kvinnor. Antalet inskrivna kvinnor gick ned med 10 000 till 355 000. Sammantaget var det en dryg miljon personer som var inskrivna någon gång under 2011. 562 000 personer fick någon form av arbete Under 2011 fick drygt 562 000 personer (i åldern 16-64 år) av de inskrivna vid 4 Antalet öppet arbetslösa plus antalet personer i program med aktivitetsstöd. 5 Utöver de ovan uppräknade grupperna finns här bland annat 49 000 personer som har särskilda begränsningar i sitt arbetsutbud eller som för närvarande inte kan ta ett arbete.
Arbetsförmedlingen 6 någon form av arbete, jämfört med 596 000 under 2010. I genomsnitt per månad innebär detta 47 000 respektive 50 000 personer. Uttryckt som andel av samtliga inskrivna sökande är övergångarna till arbete i stort sett oförändrade jämfört med föregående år, 6,5 respektive 6,6 procent per månad. Om man istället ser till antalet totalt inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen fick, räknat som månadsgenomsnitt, 31 000 eller 7,2 procent någon form av arbete. Detta kan jämföras med nästan 34 000 personer, eller 7,3 procent år 2010. Sammanlagt under året fick således 367 000 av antalet totalt inskrivna arbetslösa ett arbete (därav drygt 297 000 utan stöd 7 och drygt 38 000 nystartsjobb), jämfört med drygt 402 000 (därav 337 000 utan stöd och drygt 37 000 nystartsjobb) under 2010. Färre till utbildning Antalet personer som påbörjat en reguljär utbildning har blivit färre och det av samma skäl som nedgången av antalet personer som övergått till arbete. Under 2011 lämnade sammanlagt 51 000 av de inskrivna Arbetsförmedlingen för en utbildning, jämfört med 57 000 under 2010. Minskad användning av jobbcoacher men bättre resultat Som en följd av den starkare konjunkturen har behovet av jobbcoacher minskat något. I genomsnitt per månad anlitade 21 000 arbetssökande en jobbcoach under 2011, vilket är 11 000 färre än under 2010. Av dem som anlitade en jobbcoach under de tre första kvartalen fick 40 procent ett arbete, jämfört med 37 procent under motsvarande period året innan. Platser som avser tillsvidareanställningar har ökat Även under 2011 steg efterfrågan på arbetskraft markant. Under året anmäldes totalt nära 691 000 nya platser med mer än 10 dagars varaktighet till landets arbetsförmedlingar, att jämföra med 551 000 år 2010 och 409 000 år 2009. 8 Uppgången var bred, men allra starkast inom de stora branscherna offentlig tjänstesektor samt finans- och uppdragsverksamhet. Till bilden hör att 67 procent av platserna 2011 avsåg tillsvidareanställning, jämfört med 59 procent under 2010. En jämförelse månad för månad mellan 2010 och 2011 visar dock att skillnaden i platsinflöde mellan åren var klart störst under de första månaderna och krympte markant vid slutet av åren. 9 Detta pekar mot en dämpning av platsvolymen under 2012. Åter fler ferieplatser Efter den tillfälliga nedgången under 2010 ökade åter antalet ferieplatser och 6 Samtliga sökandekategorier. 7 Som arbete utan stöd räknas här arbete på öppna marknaden (även om den anställde söker annat arbete via Arbetsförmedlingen) samt anställning vid Samhall. 8 Platsstatistiken täcker inte hela arbetsmarknaden eftersom inte alla platser anmäls till Arbetsförmedlingen. Andelen lediga platser som anmäls varierar över tid och ökar under konjunkturuppgångar. Det finns också en viss överskattning av antalet platser i statistiken på grund av dubbelanmälningar till Platsbanken. Båda dessa fenomen var mycket framträdande under 2006 och 2007, men dubbelanmälningarna har därefter minskat. 9 Om man bortser från ferieplatserna för 2012 (som började utlysas ovanligt tidigt denna gång), anmäldes något färre nya platser i december 2011 än i december 2010.
semestervikariat. 10 Under 2011 anmäldes 59 000 sådana platser, en ökning med drygt 10 000 på ett år. 23 000 av platserna fanns inom området vård och omsorg. Annonseringen av ferieplatser för 2012 började ovanligt tidigt. Redan i december 2011 anmäldes 5 000 sådana platser, jämfört med 1 000 i december 2010. Rekryteringsproblemen har vuxit I och med arbetsmarknadens förstärkning de senaste åren har svårigheterna att hitta rätt arbetskraft blivit större. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2011 uppgav 26 procent av de privata arbetsgivarna att de upplevt rekryteringsproblem de senaste sex månaderna, jämfört med 20 procent ett år tidigare och 13 procent två år tidigare. Ökningen det senaste året är särskilt påtaglig inom verkstadsindustrin. När det gäller den offentliga sektorn uppgick nivån till 38 procent, att jämföra med 30 procent 2010 och 24 procent 2009. Här är bristtalens ökning störst inom barnomsorgen. Varslen ökade mot slutet av året Antalet personer som varslades om uppsägning under 2011 uppgick till drygt 46 000, vilket är 2 000 fler än 2010. Uppgången var störst de sista månaderna 2011 då varselvolymerna steg påtagligt med en topp i november på 6 500. Av de varslade under året var 15 000 sysselsatta inom tillverkningsindustrin, drygt 7 000 inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster samt 6 000 inom handeln, i samtliga fall något högre nivåer än under 2010. Däremot sjönk antalet varslade inom den offentliga sektorn, från 5 000 till 3 000. Regionalt var det flest varslade i Stockholms län under året, 13 000, medan andelen varslade av den registerbaserade arbetskraften var högst i Örebro län, 1,6 procent. Männens totala arbetslöshet har minskat mest Antalet totalt inskrivna arbetslösa män minskade till följd av en god sysselsättningsutveckling i flera mansdominerade branscher. Under 2011 var i genomsnitt 196 000 män öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd, vilket är 26 000 färre än 2010. Även för kvinnorna var det en nedgång, drygt 7 000 personer. Utvecklingen i de branscher där kvinnor är överrepresenterade har varit svagare än i mansdominerade branscher. Genomsnittet för 2011 av antalet totalt inskrivna arbetslösa kvinnor uppgick till 181 000. Gapet mellan mäns och kvinnors totala arbetslöshet väntas åter öka det närmaste året, till följd av den försvagade utvecklingen inom främst industrin. Lägre total ungdomsarbetslöshet Uppgången på arbetsmarknaden har gynnat samtliga åldersgrupper, men främst personer under 45 år, som är mer marknadskänsliga än de äldre. Exempelvis har antalet totalt inskrivna arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år gått ned från 96 000 till 88 000, räknat som årsgenomsnitt. Det betyder en minskning av den relativa arbetslösheten (öppet arbetslösa plus programinskrivna) från 19,6 till 18,1 procent av den registerbaserade arbetskraften. Det visar också ett tydligt sjunkande deltagande i Jobbgarantin för ungdomar. Ungdomarnas totala 10 Platser med högst tre månaders varaktighet, som i sin helhet infaller under perioden 15 maj-15 september.
arbetslöshet kommer dock att öka det närmaste året i takt med den avtagande efterfrågan på ny arbetskraft. För personer över 55 år har antalet totalt inskrivna arbetslösa endast gått ned med 3 000, till i medeltal 58 000 under 2011. Även här förutses nivåerna vända uppåt i år, dock inte i samma omfattning som för de yngre på arbetsmarknaden. Hög total arbetslöshet bland de korttidsutbildade De personer som saknar högre utbildningsnivå än grundskola har ofta en svag ställning på arbetsmarknaden. Bland dessa var under 2011 i genomsnitt 17,8 procent av den registerbaserade arbetskraften, eller 108 000 personer, öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd. Detta kan jämföras med 7,9 procent eller 182 000 personer bland de gymnasieutbildade och 5,0 procent eller drygt 87 000 personer bland de högskoleutbildade. Dessutom är nedgången i total arbetslöshet mellan 2010 och 2011 lägst för de korttidsutbildade, bara 2 procent eller 2 000 personer, jämfört med 11 procent eller 23 000 personer för dem med gymnasieutbildning och 9 procent eller 8 000 för de högskoleutbildade. Många utomeuropeiskt födda saknar arbete De utrikesfödda arbetssökande har ofta större problem än de svenskfödda att ta sig in på arbetsmarknaden. Särskilt gäller detta personer födda utanför Europa. 11 Bland dessa var under 2011 i genomsnitt 26,5 procent av den registerbaserade arbetskraften inskrivna vid Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd, en lika hög andel som 2010. Det är en ökning med 7 000 personer, till 85 000 totalt inskrivna arbetslösa. Orsaken är de senaste årens stora invandring. Andelen totalt inskrivna arbetslösa var något lägre bland personer födda i Europa (utanför de nordiska länderna) 17,4 procent (jämfört med 19,0 procent 2010), men allra lägst för personer födda i Sverige och andra nordiska länder. För de svenskfödda låg 2011 års nivå på 6,3 procent, eller 247 000 personer, jämfört med 7,2 procent, eller 284 000 personer, under 2010. Fler personer med funktionsnedsättning fick nystartsjobb Antalet personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen har nu ökat under flera år och var 2011 i medeltal 172 000 personer. Antalet öppet arbetslösa har i stort sett varit konstant kring 22 000 sedan 2005, men antalet personer med aktivitetsstöd har mer än fördubblats, till 45 000 personer. Här var det en ökning med 4 000 personer det senaste året. Enbart inom sysselsättningsfasen i Jobb- och utvecklingsgarantin ökade antalet personer med funktionsnedsättning med 2 500 deltagare. I övrigt kan nämnas att deras antal inom nystartsjobben ökade med 2 000 personer. Den största gruppen av personer med funktionsnedsättning var inom särskilda program som innebär arbete med stöd, till exempel anställning med lönebidrag. Utöver personerna i dessa sysselsättningsprogram var drygt 2 000 av de cirka 20 000 anställda vid Samhall registrerade som ombytessökande vid Arbetsförmedlingen. 11 De utomeuropeiskt födda omfattar drygt en halv miljon invånare i åldern 16-64 år, men arbetskraftsdeltagandet är lågt cirka 70 procent.
Snabbast förbättring i Jönköpings län Antalet totalt inskrivna arbetslösa har det senaste året minskat i nästan alla län. Stora nedgångar, mer än 10 procent, har bland annat varit i Västra Götalands län och i flera av skogslänen. Allra mest med 13,6 procent gick antalet ned i Jönköpings län som är starkt beroende av industrikonjunkturen. I ett län, Gotland, ökade antalet totalt inskrivna arbetslösa, med 2,6 procent. Nedgången i storstadslänen Stockholm och, i synnerhet, Skåne var ganska svag. För Skånes del inverkar den svaga konjunkturen i Danmark och länet har den klart högsta arbetslöshetsnivån bland storlänen (9,8 procent 12 i medeltal för 2011). Den högsta nivån i riket var det i Gävleborgs län (11,4 procent). Den lägsta andelen totalt inskrivna arbetslösa var det Uppsala län (6,2 procent), följt av Stockholms län (6,4 procent). Fördelat på länsgrupper var arbetslöshetsnivån högst i skogslänen (9,5 procent), och lägst i storstadslänen (7,8 procent). I gruppen övriga län låg nivån på 8,4 procent. Under 2012 förutses antalet totalt inskrivna arbetslösa åter stiga i alla län förutom Norrbotten. Färre deltagare i Jobbgarantin för ungdomar Den övervägande delen av dem som är inskrivna i program med aktivitetsstöd tillhör numera endera Jobb- och utvecklingsgarantin eller Jobbgarantin för ungdomar. Inom ramen för dessa program bedrivs bland annat ett flertal aktiviteter som tidigare alltid var självständiga program, till exempel arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik. I Jobb- och utvecklingsgarantin deltog 2011 räknat som månadsgenomsnitt 91 000 personer, vilket innebär en ökning med 13 000 sedan 2010, och i Jobbgarantin för ungdomar var 39 000 personer inskrivna, en minskning med 8 000. En växande andel av deltagarna i Jobb- och utvecklingsgarantin deltar i den så kallade sysselsättningsfasen (tidigare benämnd fas 3), som erbjuder olika former av sysselsättning och som på så sätt kan visa dem vägen ut i arbetslivet. Under 2011 omfattade sysselsättningsfasen i genomsnitt 27 000 personer, jämfört med knappt 20 000 under 2010. Fortsatta övergångar från Försäkringskassan Även under det gångna året var det många omförsäkringar från sjukförsäkring till aktivitetsstöd. 18 000 personer övergick från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, vilket emellertid är avsevärt färre än de 37 000 som överfördes under 2010, alltså det år då de nya reglerna för sjukskrivningar slog igenom med full kraft. De överflyttade personerna börjar i programmet Arbetslivsintroduktion och fortsätter därefter till andra förberedande insatser, till exempel Arbetslivsinriktad rehabilitering eller Fördjupad kartläggning och vägledning. Av de knappt 21 000 personer som lämnade Arbetslivsintroduktion under 2011 övergick de flesta till program med aktivitetsstöd eller arbetslöshet, medan 1 200 fick någon form av arbete. Allt fler i Nystartsjobb Antalet deltagare i Nystartsjobb fortsatte att växa. Under 2011 sysselsatte de i medeltal drygt 45 000 personer, vilket är 12 000 fler än året innan. En delgrupp av nystartsjobben är de särskilda nystartsjobben, som riktas till personer som av 12 Relaterat till den registerbaserade arbetskraften, 16-64 år.
hälsoskäl stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. De har på senare år blivit färre och var i genomsnitt 800 personer 2011. Bland samtliga nystartsjobbare under året var 36 procent kvinnor, 39 procent utlandsfödda och 28 procent grundskoleutbildade. Färre i Lönebidrag fler i Trygghetsanställning Den största gruppen av arbete med stöd är de särskilda programmen för funktionsnedsatta. De var under 2011 i genomsnitt 71 000 personer, vilket är 4 000 fler än 2010. Störst av dessa program är Lönebidragsanställning som sysselsatte 46 000 personer. Det är dock en nedgång med 1 000 personer. Å andra sidan har programmet Trygghetsanställning fortsatt att växa kraftigt, från 14 000 till 18 000 deltagare. Insatsen är avsedd för personer som står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. Till programmen för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga hör också Offentligt skyddat arbete och Utvecklingsanställning, som i genomsnitt sysselsatte 4 000 respektive 3 000 personer. Till gruppen arbete med stöd räknas också insatserna särskilt anställningsstöd och instegsjobb. Dessa sysselsatte under 2011 i medeltal 4 000 respektive 3 000 personer, jämfört med 3 000 vardera under 2010. Allt färre deltidarbetslösa och timanställda Medan antalet undersysselsatta och antalet behovsanställda i SCB:s arbetskraftsundersökningar bara minskat i begränsad omfattning på senare år, har motsvarande variabler i Arbetsförmedlingens statistik i stort sett oavsett konjunktursvängningarna visat en klart vikande tendens under en följd av år. Det beror till stor del på skärpta villkor i arbetslöshetsförsäkringen som gör att många arbetssökande inte skriver in sig som deltidsarbetslösa respektive timanställda. Nedgången fortsatte även under 2011. Under det året var i genomsnitt 30 000 personer deltidsarbetslösa och 50 000 timanställda, en nedgång sedan 2010 med 5 000 respektive drygt 7 000. Andelen män har varit tämligen konstant genom åren, 26 procent av de deltidsarbetslösa och 35 procent av de timanställda år 2011. Övriga tillfälligt anställda (i genomsnitt 24 000 under 2011) och ombytessökande (drygt 23 000) är tillsammans med deltidsarbetslösa och timanställda gruppen sökande med arbete utan stöd. Den var år 2011 i medeltal drygt 127 000 personer, vilket är drygt 16 000 färre än 2011. Fakta om statistiken Den officiella arbetslösheten redovisas av SCB enligt deras Arbetskraftsundersökning, AKU. Den officiella definitionen innebär bland annat att man söker och kan ta ett arbete omedelbart, men man behöver inte vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen redovisar olika kategorier av inskrivna arbetssökande. En av dessa är öppet arbetslösa alltså de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete. En annan är sökande i program med aktivitetsstöd. Dessa två grupper benämns tillsammans totalt inskrivna arbetslösa och är det mått som närmast motsvarar SCB:s definitioner. Andelen öppet arbetslösa och/eller sökande i program med aktivitetsstöd anges numera i förhållande till en registerbaserad arbetskraft. Mer information: /nytt-om-statistik