Arbetsmarknadsåret 2013

Transkript

1 Arbetsmarknadsåret 2013 Viss återhämtning Även under 2013 var den globala ekonomiska utvecklingen svag, men vissa tecken på förstärkning började synas här och var. Detta gäller framför allt i USA, men också i euroområdet har konjunkturbotten nu passerats. Här återstår visserligen stora strukturella problem, men detta gäller främst länderna i södra Europa. För flera av de länder som är viktiga för svensk exportindustri, som Tyskland, Storbritannien, Danmark och Norge, bedöms utvecklingen komma att bli allt starkare. Dessutom är den inhemska ekonomin i grunden stark, och tillförsikten om framtiden har börjat växa hos de svenska hushållen och företagen. Detta borgar för en starkare tillväxt under de kommande åren. Sysselsättningen ökar åter Trots en svag BNP-utveckling under det gångna året som helhet har sysselsättningen ökat, och det i en överraskande stor omfattning. Den goda sysselsättningsutvecklingen sammanhänger med en jämförelsevis svag ökning av produktiviteten i svenskt näringsliv. Antalet sysselsatta 1 steg mellan 2012 och 2013 med i genomsnitt personer, till den nya rekordnivån 4,55 miljoner. Sysselsättningsgraden 2 steg med 0,6 procentenheter till 75,5 procent, vilket dock är lägre än de höga nivåerna på 1980-talet. Antalet personer i arbetskraften ökade mellan 2012 och 2013 med , främst till följd av att invandringen varit stor och att nyanlända snabbare kommer in på arbetsmarknaden. Därmed steg arbetskraftsdeltagandet 3 med 0,8 procentenheter till 82,2 procent. Industrin fortsatte nedåt Bantningen av personalstyrkorna fortsatte inom industriföretagen. Dessa sysselsatte under 2013 i genomsnitt personer mindre än under 2012, vilket innebär en tvåprocentig minskning. Därmed var utvecklingen i stort sett lika negativ som den mellan 2011 och Smärre nedgångar noterades nu också inom information och kommunikation, handel och byggverksamhet. Däremot skedde påtagliga vändningar uppåt inom transportväsendet samt hotell- och restaurangnäringen. Den mest markanta sysselsättningsförstärkningen ägde dock rum inom personliga och kulturella tjänster med personer eller 6 procent. Även den stora branschen finansiell verksamhet och företagstjänster växte markant antalsmässigt, med personer. Antalet platser börjar vända uppåt Det totala antalet anmälda platser med mer än 10 dagars varaktighet vid Arbetsförmedlingen ökade mellan 2012 och 2013 med 5 000, till drygt Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), avseende personer i åldern år. 2 Antalet sysselsatta relativt befolkningen år. 3 Antalet personer i arbetskraften relativt befolkningen år. 4 Platsstatistiken täcker inte hela arbetsmarknaden eftersom inte alla platser anmäls till Arbetsförmedlingen. Andelen lediga platser som anmäls varierar över tiden och har visat sig öka

2 Utvecklingen är dock mycket olikartad mellan olika branscher. Tydliga nedgångar, procentuellt sett, har skett inom offentlig förvaltning, verkstadsindustri och handel. Å andra sidan har markanta uppgångar noterats inom personliga och kulturella tjänster samt inom det stora området vård och omsorg. Andelen platser som avser tillsvidareanställning låg 2013 på 70 procent, samma nivå som Däremot skedde en antalsmässig ökning med sådana platser. Å andra sidan minskade antalet platser som avser sex till tolv månaders anställning tydligt, och det för andra året i följd. De flesta län uppvisar nu fler lediga platser anmälda på Arbetsförmedlingen. Det är bara Uppsala och Västmanlands län som det senaste året visat några mer markanta minskningar i antalet nyanmälda platser, mindre nedgångar har förekommit i Stockholms, Kronobergs och Hallands län. Däremot har platsvolymerna stigit ganska kraftigt i flera av skogslänen samt i Södermanlands, Kalmar och Gotlands län, alltså län som tidigare släpat efter i arbetsmarknadshänseende. Den relativt sett största ökningen, 17 procent, redovisades i Jämtlands län. Fler semestervikariat Antalet ferieplatser och semestervikariat 5 fortsätter att öka. Under 2013 anmäldes sådana platser, fler än under 2012 och drygt fler än Semestervikariaten anmäls numera allt tidigare, och flest platser (17 000) registrerades i januari. Hela platser anmäldes under årets fjärde kvartal (varav i december), vilket tyder på en betydande framförhållning gentemot semestrarna Fallande bristtal i näringslivet Ökningen av de lediga platserna har ännu inte satt några spår i form av ökade rekryteringsproblem i den privata sektorn, utan dessa har istället fallit ytterligare. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2013 uppgav 19 procent av de privata arbetsgivarna att de stött på sådana svårigheter det senaste halvåret, att jämföra med 24 procent i 2012 års höstundersökning. Särskilt påtaglig har nedgången varit inom information och kommunikation samt inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Däremot ligger bristtalen i den offentliga sektorn fortfarande högt, och de har på ett år endast sjunkit med 1 procentenhet, till 40 procent. När det gäller delbranscherna skola och äldreomsorg har nivåerna däremot stigit något det senaste året. Åter färre varsel Efter de höga varseltalen under hösten 2012 sjönk nivåerna undan för undan, till följd av en mer optimistisk syn på svensk ekonomi. Under 2013 varslades sammanlagt personer om uppsägning, vilket var färre än under Av de varslade arbetade drygt inom tillverkningsindustrin vars varselvolym under konjunkturuppgångar. Det finns också en viss överskattning av antalet platser i statistiken på grund av dubbelanmälningar till Platsbanken. 5 Härmed menas platser med högst tre månaders varaktighet, som i sin helhet infaller under perioden 15 maj-15 september.

3 nästan halverades jämfört med 2012 samt inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, inom byggverksamheten, inom vardera transportsektorn och handeln samt inom de offentligt finansierade tjänsteverksamheterna (inklusive dem med privat huvudman.) Bland de verksamheter som ökade sina varselvolymer kan nämnas just de privata alternativen inom skola, vård och omsorg, där bland annat vissa konkurser förekommit. Av det totala antalet varslade var verksamma i Stockholms län, men de relativt sett mest varseltunga länen var Örebro och Dalarna, med 1,6 procent av den registerbaserade arbetskraften varslade. Den lägsta andelen varslade noterades i Gotlands län, 0,6 procent. Något fler till arbete Under 2013 skedde sammanlagt övergångar från öppen arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd till arbete, därav till arbete utan stöd 6. Detta kan jämföras med övergångar under 2012, varav till arbete utan stöd. Räknat som månadsgenomsnitt uppgick därmed antalet övergångar till arbete under 2013 till och under 2012 till , motsvarande 6,9 respektive 6,8 procent av de inskrivna arbetslösa 7. Allt som allt påbörjade av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen (samtliga sökandekategorier) 8 ett arbete under 2013, jämfört med under Månadsgenomsnitten blir då respektive , eller 6,4 respektive 6,3 procent av samtliga inskrivna arbetssökande. Fler till utbildning Också antalet övergångar till utbildning har ökat något. Under 2013 lämnade nästan personer Arbetsförmedlingen för att påbörja en reguljär utbildning, att jämföra med drygt under Två tredjedelar av övergångarna inträffade under månaderna januari, augusti och september. Arbetslöshetens ökning vändes till en minskning Den uppgång av arbetslösheten som kunde iakttas under 2012 kom av sig under 2013, och under årets senare del syns istället en viss minskning, beräknat i säsongrensade tal. På grund av överhängseffekter från föregående år blev dock det genomsnittliga antalet inskrivna arbetslösa 9 vid Arbetsförmedlingen något högre 2013 än 2012, nästan respektive knappt personer. I relativa tal uppgick andelen inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen 2013 till 8,5 procent och 2012 till 8,4 procent av den registerbaserade arbetskraften. Den gradvisa 6 Som arbete utan stöd räknas här arbete på öppna marknaden (även om den anställde söker annat arbete via Arbetsförmedlingen) samt anställning vid Samhall. 7 Med de totalt inskrivna arbetslösa avses här de kvarstående vid varje månads slut plus dem som lämnat arbetslösheten under respektive månad. 8 Här inräknas även personer som redan har ett arbete, men som väljer att söka nytt arbete via Arbetsförmedlingen. 9 Dvs. antalet öppet arbetslösa plus antalet personer i program med aktivitetsstöd.

4 förbättringen av arbetsmarknaden väntas få ett mer tydligt genomslag i 2014 års arbetslöshetsstatistik. Den öppna arbetslösheten ökade mellan 2012 och 2013 med drygt personer till , medan antalet programinskrivna steg med personer till drygt På grund av ett ökat arbetskraftsutbud innebär detta att den öppna arbetslösheten sjönk från 4,6 till 4,5 procent mellan de båda åren, medan programdeltagandet steg från 3,9 till 4,0 procent av den registerbaserade arbetskraften. De flesta går i garantiprogrammen Av dem som är inskrivna i något program med aktivitetsstöd tillhör flertalet antingen Jobb- och utvecklingsgarantin eller Jobbgarantin för ungdomar. Inom ramen för dessa program bedrivs bland annat ett flertal verksamheter som tidigare alltid redovisades som självständiga program, exempelvis arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik. Under 2013 var, räknat som månadsgenomsnitt, nästan personer inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin, vilket är drygt fler än Jobbgarantin för ungdomar omfattade personer. Det innebär en minskning med nästan på ett år. Allt fler av deltagarna i Jobb- och utvecklingsgarantin finns nu i sysselsättningsfasen 10. I denna var i genomsnitt personer inskrivna under 2013, vilket är fler än Detta innebär en ökning från 33 till 35 procent av alla deltagare i garantin. Åter fler övergångar från Försäkringskassan Efter några år av minskning, från personer startåret 2010, har antalet överföringar från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen åter stigit något. Under det gångna året omförsäkrades personer från sjukförsäkring till aktivitetsstöd och då inledningsvis till programmet Arbetslivsintroduktion vilket är drygt fler än året innan. Drygt personer lämnade Arbetslivsintroduktion under året, och av dem var det 900 personer som fick någon form av arbete. De flesta gick dock till något annat program med aktivitetsstöd, eller till öppen arbetslöshet. Fler ungdomar i nystartsjobb Det genomsnittliga antalet personer i nystartsjobb minskade mellan 2012 och 2013 med några hundra, till Ett undantag är emellertid ungdomarna mellan 18 och 24 år, där antalet istället ökade med några hundra, till Andelen kvinnor bland nystartsjobbarna utgjorde 38 procent, andelen utrikes födda till 46 procent och andelen personer utan högre utbildning än grundskola till 31 procent. 10 Jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas innebär att Arbetsförmedlingen erbjuder en sysselsättning åt deltagare i garantin som efter 450 utbetalade ersättningsdagar ännu inte fått ett arbete. I SCB:s arbetskraftsundersökningar redovisas dessa dock inte som sysselsatta, utan som heltidsstuderande arbetslösa, under förutsättning att dessa personer inte har en förvärvsinkomst från något annat arbete.

5 Fler sysselsatta i arbete med stöd Antalet personer som är sysselsatta med hjälp av ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen uppgick under 2013 till i medeltal drygt , vilken innebär en uppgång med från Hit räknas bland annat anställningsstöden: särskilt anställningsstöd (med i snitt knappt deltagare under 2013), förstärkt anställningsstöd 12 (4 000) och instegsjobb (knappt 3 000). Sammanlagt utgjorde antalet sysselsatta med anställningsstöd personer, och det är fler än under Den särklassigt största volymen av arbeten med stöd personer står emellertid att finna inom de särskilda programmen för funktionshindrade. Männens står för huvuddelen av arbetslöshetens ökning mellan åren men nu har det vänt Även mellan 2012 och 2013 ökade männens arbetslöshet betydligt mer än kvinnornas. Antalet inskrivna arbetslösa män uppgick 2013, räknat som årsgenomsnitt, till nästan , en ökning från 2012 med Samtidigt steg antalet inskrivna arbetslösa kvinnor med bara drygt 1 000, till ett genomsnitt av Ser man till säsongrensade data blir bilden dock en annan. Under loppet av andra halvåret föll männens arbetslöshet kraftigt mycket beroende på en stark utveckling inom de mansdominerade delarna av framför allt den privata tjänstesektorn medan kvinnornas arbetslöshet fortsatte att stiga något. Därmed har skillnaden i arbetslöshet mellan könen nu jämnats ut, och differensen mellan männens och kvinnornas arbetslöshet väntas bli tämligen marginell det närmaste året. Arbetslösheten för ungdomar börjar dämpas Ungdomarna är den åldersgrupp som tidigast påverkas av förändringar på arbetsmarknaden, och som därför gynnas mest när konjunkturen vänder uppåt. Så är fallet även denna gång. Det genomsnittliga antalet inskrivna arbetslösa i åldern år uppgick 2013 till knappt , vilket är färre än Som vanligt är arbetslösheten hög bland ungdomarna 17,2 procent av den registerbaserade arbetskraften under 2013 men detta innebär ändock en minskning med 0,5 procentenheter på ett år. I de övriga åldersgrupperna har antalet inskrivna arbetslösa stigit något. För åldersgruppen år är dock uppgången marginell. Antalet inskrivna arbetslösa i åldersgruppen uppgick under både 2012 och 2013 till , och det motsvarar 6,5 procent av den registerbaserade arbetskraften. Allt högre arbetslöshet hos de korttidsutbildade Till de minst konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden hör de korttidsutbildade. Hit räknas alla personer som saknar gymnasiekompetens: de som avslutat sin utbildning efter grundskolan, de som avslutat sina gymnasiestudier utan godkända betyg samt 11 Hit räknas inte nystartsjobben, eftersom dessa inte subventioneras via lönen utan via arbetsgivaravgifterna. 12 Denna insats som startade i april 2012 innebär förstärkt handledningsstöd vid anställning av personer som deltar i sysselsättningsfasen inom Jobb- och utvecklingsgarantin.

6 utomeuropeiskt födda med utbildning som inte motsvarar den svenska arbetsmarknadens krav. De korttidsutbildades arbetslöshet har stigit flera år i följd. I denna grupp var under 2013 i medeltal personer, eller 19,6 procent av motsvarande registerbaserade arbetskraft, inskrivna arbetslösa. Detta innebär en uppgång på ett år med drygt personer eller 1,0 procentenheter. För övriga utbildningsnivåer var förändringarna marginella. Under 2013 uppgick genomsnittet av arbetslösheten för gymnasieutbildade till 8,2 procent ( personer), för personer med kort eftergymnasial utbildning till 7,7 procent ( personer) om för dem med lång högskoleutbildning till 4,8 procent ( personer). Utomeuropeiskt födda har fått det svårare Många bland de utrikes födda, och i synnerhet de utomeuropeiskt födda, har betydande svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden. I vissa fall beror det på en otillräcklig utbildningsnivå, men även högutbildade invandrare har ofta svårt att finna ett arbete i paritet med sina kvalifikationer. Ett par exempel på orsaker till deras problem är svårigheten att validera utländska examina och svaga nätverk i det nya hemlandet. En positiv faktor för de nyanlända invandrarna är emellertid Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, som sannolikt har påskyndat deras inträde på arbetsmarknaden och därmed lett till ökat utbud av arbetskraft från framför allt utomeuropeiska länder. Integrationen av de utrikes födda är en nyckelfråga för svensk ekonomi och arbetsmarknad, eftersom invandringen numera svarar för hela befolknings- och arbetskraftstillväxten i vårt land. Arbetskraftsdeltagandet för de utomeuropeiskt födda är dock lågt (66 procent under 2013, jämfört med drygt 81 procent för svenskfödda). Dessutom är deras arbetslöshet hög, och har ökat år från år. Därmed har inslaget av utomeuropeiskt födda i arbetslöshetsstatistiken ökat. Under 2013 var i genomsnitt 27,3 procent av de inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen födda utanför Europa, jämfört med 24,6 procent under Antalet utomeuropeiskt födda som var inskrivna som arbetslösa uppgick 2013 till i medeltal personer, vilket var en uppgång från året innan med nära personer. För denna ökning svarade helt och hållet personer yngre än 45 år. När det gäller övriga födelselandsgrupper har förändringarna varit mindre påfallande. Även bland de inomeuropeiskt men utomnordiskt födda var förhållandevis många inskrivna som arbetslösa personer. Antalet inrikes födda av de inskrivna arbetslösa utgjorde personer och antalet övriga nordiskt födda invånare personer. Antalet funktionsnedsatta vid Arbetsförmedlingen ökar En annan grupp med stora svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden, oavsett konjunkturläge, är personerna med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. De vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning är rörelsenedsättning, olika psykiska problem och inlärningssvårigheter. Antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen har ökat praktiskt taget kontinuerligt efter millennieskiftet, och uppgick under 2013 till i genomsnitt , vilket var nästan fler än föregående år. Räknar man enbart de arbetslösa blir medeltalet för det gångna året drygt , vilket är nästan fler än 2012, och för en stor del av ökningen svarade personer under 45 år.

7 Huvudparten av de funktionsnedsatta vid Arbetsförmedlingen deltar emellertid i särskilda sysselsättningsprogram, tillhörande gruppen arbete med stöd. Den största volymen återfinns fortfarande i lönebidragsanställning, men programmet trygghetsanställning växer snabbt i omfång. Detta program riktar sig mot personer som står särskilt långt från den ordinarie arbetsmarknaden. Under 2013 sysselsatte trygghetsanställning i genomsnitt nästan funktionsnedsatta, jämfört med under Samtidigt har antalet personer i lönebidragsanställning minskat från till knappt En förklaring kan vara de bättre ekonomiska bidragen till arbetsgivaren vid trygghetsanställning. I övrigt var anställda i utvecklingsanställning, i OSA, i utvecklingsanställning inom Samhall AB och 200 i utvecklingsanställning inom Kulturarvslyftet 13. Allt som allt deltog drygt personer i de särskilda programmen för funktionsnedsatta, en uppgång med jämfört med Färre arbetslösa i norr fler i söder Medan arbetslöshetens rikstotal inte visar någon nämnvärd förändring mellan 2012 och 2013, syns flera intressanta avvikelser på länsnivå. Det visar sig att samtliga Norrlandslän redovisar färre inskrivna arbetslösa 2013 än 2012, men detta beror främst på demografiska och migrationsrelaterade obalanser. Den största nedgången 5,9 procent noteras i Norrbottens län, där också en god näringslivstillväxt spelar in. Näst störst nedgång 4,7 procent svarar Jämtlands län för. I de syd- och mellansvenska länen ökar däremot antalet, frånsett smärre minskningar i Gotlands och Kronobergs län. Den största ökningen har uppmätts i Stockholms län, med 8,3 procent, bland annat beroende på ett stort tillskott av personer som tillhör de särskilt utsatta grupperna. Även i Jönköpings län steg antalet inskrivna arbetslösa påtagligt, med 6,1 procent. Den relativa arbetslöshetens förändring uppvisar en likartad bild, med minskningar i norr samt i Gotlands och Östergötlands län men i övrigt ökningar eller oförändrade tal. Sålunda sjönk andelen inskrivna arbetslösa med 0,6 procentenheter i Norrbottens län och med 0,4 procentenheter i Jämtlands län, medan den steg med 0,4 procentenheter i Stockholms län och med 0,3 procentenheter i Skåne län och Jönköpings län. Den högsta arbetslösheten under 2013, i medeltal 11,7 procent, stod att finna i Gävleborgs län, samt i Blekinge län, 11,3 procent. Även i Södermanlands, Skåne, Västmanlands och Västernorrlands län översteg arbetslösheten 10 procent. Motpolerna är här Uppsala, Hallands och Stockholms län, med välmående arbetsmarknader och arbetslöshetstal på respektive 6,2 procent, 6,7 procent och 6,9 procent. Fördelat på länsgrupper varierade nivåerna från 8,1 procent i de tre storlänen till 8,8 procent i gruppen övriga län och 9,2 procent i skogslänen De två sistnämnda programmen avser att erbjuda personer som står långt från arbetsmarknaden ett meningsfullt och utvecklande arbete. Kulturarvslyftet syftar dessutom till att bygga upp kunskap om, vårda och tillgängliggöra kulturarvet och kulturmiljön. 14 Med skogslänen menas Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

8 Små förändringar av inflödet i arbetslöshet Antalet personer som nyinskrivits i öppen arbetslöshet har inte förändrats så mycket de senaste åren. Som månadsgenomsnitt under 2013 registrerades av de nytillkomna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, och av dessa tillhörde åldersgruppen år. I båda fallen innebär detta nedgångar med några hundra personer, men nedgångstakten har ökat något under året, främst bland ungdomarna. Allt fler med långa arbetslöshetstider Samtidigt som inströmningen i öppen arbetslöshet dämpas något, så minskar utflödet till exempelvis arbete och utbildning av personer med långa inskrivningstider vid Arbetsförmedlingen. Detta resulterar i allt fler arbetssökande med långa arbetslöshetstider. Det genomsnittliga antalet personer med längre arbetslöshetstid än sex månader ökade mellan 2012 och 2013 med till För personer med längre tid än ett år ökade antalet med till När det gäller personerna med de mest svårlösta arbetsmarknadsproblemen de med över två år i kontinuerlig arbetslöshet steg antalet dock bara med några hundra, till drygt Detta kan karaktäriseras som ett trendbrott, eftersom denna grupp tidigare ökade snabbt i antal. Antalet personer med långvarig arbetslöshet är regelmässigt större bland de äldre än bland de yngre, men inom vissa grupper (korttidsutbildade, utomnordiskt födda och funktionsnedsatta) finns också många ungdomar med långa arbetslöshetstider. Ännu något färre undersysselsatta Nedgången av antalet deltidsarbetslösa och timanställda vid Arbetsförmedlingen fortskrider. Räknat som månadsmedeltal registrerades knappt personer som deltidsarbetslösa under 2013, vilket är färre än under personer bokfördes som timanställda, en nedgång på ett år med Andelen män i dessa båda sökandekategorier uppgick till 30 respektive 37 procent, och här har det skett en viss uppgång under de senaste åren. De deltidsarbetslösa och de timanställda i arbetsmarknadsstatistiken tillhör gruppen Sökande med arbete utan stöd. Hit hör även de tillfälligt anställda samt de ombytessökande (det vill säga fast anställda som söker nytt arbete). Båda grupperna omfattade i genomsnitt cirka personer under Totalsumman för antalet inskrivna som Sökande med arbete utan stöd redovisades till drygt , och det är färre än under Den totala sökandevolymen ökade Det totala antalet arbetssökande vid Arbetsförmedlingen 15 steg något det senaste året. I genomsnitt för 2013 uppgick antalet till drygt personer, vilket innebär en uppgång med i jämförelse med Ökningen är nästan helt koncentrerad till männen, vilkas antal nu uppgick till Utöver de ovan uppräknade grupperna finns här bland annat personer som har särskilda begränsningar i sitt arbetsutbud eller som för närvarande inte kan ta ett arbete. Denna grupp benämns Arbetssökande med förhinder.