Arbetsmarknadsåret 2012

Transkript

1 Arbetsmarknadsåret 2012 Arbetsmarknaden försämrades Världsekonomin utvecklades svagt under En förbättring blev visserligen skönjbar i USA under årets lopp, även om stora statsfinansiella problem återstår att lösa. Men den djupa ekonomiska krisen i de sydliga euroländerna bestod, och avmattningen spred sig också till flera andra europeiska länder, bland annat till den tidigare så expansiva ekonomin i Tyskland. Även den starka tillväxtmotorn Kina har känt av dämpningen i Europa. I detta läge är det ofrånkomligt att ett så exportberoende land som Sverige påverkas negativt, trots en i grunden stark inhemsk ekonomi. Till bilden hör dessutom en förhållandevis blygsam ökning av den privata konsumtionen i landet. Tillväxten i BNP mellan 2011 och 2012 beräknas stanna vid 0,8 procent, alltså avsevärt lägre än de närmast föregående åren. Sysselsättningsutvecklingen bromsade in Uppgången i antalet sysselsatta var mycket kraftig mellan 2010 och 2011, men ökningen bromsade in och stannade vid personer som årsgenomsnitt mellan 2011 och Antalet sysselsatta var år 2012 rekordhögt (4,50 miljoner), däremot inte sysselsättningsgraden 2. Denna uppgick som årsmedeltal 2012 till 74,9 procent, vilket är 0,1 procentenheter högre än under Under 2013 väntas sysselsättningen utvecklats svagt. Även arbetskraftens ökning har dämpats i samband med avtagande tillskott från ungdomskullarna. Mellan 2011 och 2012 ökade antalet personer i arbetskraften med Därmed steg arbetskraftsdeltagandet 3 med 0,3 procentenheter till 81,5 procent. Industrin och handeln backade Inom flera branscher vände utvecklingen nedåt under Detta gäller framför allt för den konjunkturkänsliga tillverkningsindustrin som förlorade jobb jämfört med Nedgångar redovisades också för handeln (på grund av negativt överhäng från 2011) samt för vård och omsorg. Markanta uppgångar främst på grund av positiva överhäng - redovisades däremot för exempelvis finansiell verksamhet och företagstjänster, information och kommunikation, byggverksamhet och utbildning. Den relativt sett största ökningen tillföll information och kommunikation, nästan 5 procent. Under 2013 väntas tydliga minskningar inom främst industrin och byggverksamheten. Färre lediga platser I och med försvagningen av konjunkturen har efterfrågan på arbetskraft minskat. Under 2012 anmäldes sammanlagt lediga platser med mer än 10 dagars 1 Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), avseende personer i åldern år. 2 Antalet sysselsatta relativt befolkningen år. 3 Antalet personer i arbetskraften relativt befolkningen år.

2 varaktighet till Arbetsförmedlingen, och det är färre än året före. 4 Utvecklingen har skiftat mellan olika delar av arbetsmarknaden. Tydliga nedgångar kännetecknar industrin och transportväsendet. Men även några av de branscher som ökat sin sysselsättning redovisar minskat platsinflöde vilket pekar fram emot en kommande sysselsättningsminskning: information och kommunikation, byggsektorn samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Däremot har hotell- och restaurangbranschen samt de offentliga verksamheterna ökat sin efterfrågan på arbetskraft. Antalet platser minskade i alla län utom Blekinge, Norrbotten och Östergötland samt Uppsala län, som noterade oförändrad nivå. Gotland och Kalmar redovisade i runda tal 20-procentiga nedgångar, Halland och Södermanland 10-procentiga. Tillsvidareanställningar ökade Trots de något mer osäkra tiderna ökade andelen platser som gäller tillsvidareanställningar. Under 2012 avsåg 70 procent av de nyanmälda platserna tillsvidareanställning, jämfört med 67 procent Dessa platser har därmed ökat något även antalsmässigt dock med en nedåtgående tendens under årets senare del medan övriga platser blivit klart färre. Något fler ferieplatser Antalet ferieplatser och semestervikariat 5 brukar ofta påverkas ganska sent av konjunktursvängningarna, och så är fallet även denna gång. Sålunda fortsatte det totala antalet ferieplatser att öka mellan 2011 och 2012, med till nästan En tendens som gjort sig gällande de senaste åren är en starkt ökad frekvens av platsanmälningar mot slutet av året. Under fjärde kvartalet 2012 anmäldes totalt ferieplatser till Arbetsförmedlingen. Rekryteringsproblem inom offentlig sektor Inom det privata näringslivet har rekryteringsproblemen det senaste året dämpats något på grund av den allmänna minskningen i efterfrågan. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2012 uppgav 24 procent av arbetsgivarna att de konfronterats med rekryteringsproblem de senaste sex månaderna, att jämföra med 26 procent i undersökningen hösten Det var främst verkstadsindustrin och transportnäringen som redovisade fallande bristtal. Däremot steg rekryteringsproblemen inom den offentliga tjänstesektorn ytterligare. Hela 41 procent av sektorns verksamheter redovisade arbetskraftsbrist hösten 2012, jämfört med 38 procent ett år tidigare. Särskilt stor var ökningen inom grundskolan. Fler varsel Den sviktande konjunkturen kommer också till uttryck i ett stigande antal varsel om uppsägning. Under 2012 drabbades drygt personer av varsel (varav 4 Platsstatistiken täcker inte hela arbetsmarknaden eftersom inte alla platser anmäls till Arbetsförmedlingen. Andelen lediga platser som anmäls varierar över tiden och har visat sig öka under konjunkturuppgångar. Det finns också en viss överskattning av antalet platser i statistiken på grund av dubbelanmälningar till Platsbanken. 5 Härmed menas platser med högst tre månaders varaktighet, som i sin helhet infaller under perioden 15 maj-15 september.

3 under årets sista kvartal), vilket är fler än under Av de varslade var verksamma inom tillverkningsindustrin, inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, cirka inom vardera handeln och byggverksamheten samt inom den offentliga sektorn. Inom de flesta större näringsgrenar var det betydande ökningar det senaste året, med exempelvis fördubblingar inom byggbranschen och verkstadsindustrin. Av det totala antalet varslade under det senaste året var sysselsatta i Stockholms län, men i relativa tal drabbades det industritunga länet Kronoberg hårdast med 2,3 procent av den registerbaserade arbetskraften varslade, detta efter nästan en tredubbling av antalet varsel på ett år. Lägst andel varslade var det i Uppsala län, 0,7 procent. Något färre till arbete Under loppet av 2012 skedde totalt övergångar till arbete varav drygt till arbete utan stöd 6 från öppen arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd. Detta kan jämföras med varav till arbete utan stöd under föregående år. Som månadsgenomsnitt betraktat var antalet övergångar till arbete under de båda åren respektive , eller 6,8 respektive 7,2 procent av de totalt inskrivna arbetslösa 7. Sammantaget för det totala antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen (alltså även inräknat bland annat sådana som redan har ett arbete) till något arbete (eller till annat arbete) fick personer arbete under 2012, jämfört med drygt under Detta innebär ett månadsgenomsnitt på respektive personer, eller 6,3 respektive 6,5 procent av samtliga inskrivna arbetssökande. Oavsett vilket resultatmått man använder har antalet övergångar till arbete således minskat det senaste året, även detta visar att arbetsmarknaden har försvagats. Färre till utbildning Även övergångarna till utbildning blev något färre. Under 2012 lämnade sammanlagt personer Arbetsförmedlingen för en reguljär utbildning, att jämföra med under Hälften av dessa övergångar inträffade under månaderna augusti och september. Arbetslösheten började öka Det totala antalet inskrivna arbetslösa 8 började vända uppåt redan under senare delen av Genomsnittet av totala antalet inskrivna arbetslösa uppgick under 2012 till nästan personer, motsvarande 8,4 procent av den registerbaserade arbetskraften, jämfört med drygt personer eller 8,3 procent under föregående år. En fortsatt ökning av arbetslösheten förutses under 2013, eftersom efterfrågan på arbetskraft väntas bli fortsatt svag. 6 Som arbete utan stöd räknas här arbete på öppna marknaden (även om den anställde söker annat arbete via Arbetsförmedlingen) samt anställning vid Samhall. 7 Med de totalt inskrivna arbetslösa avses här de kvarstående vid varje månads slut plus dem som lämnat arbetslösheten under respektive månad. 8 Dvs. antalet öppet arbetslösa plus antalet personer i program med aktivitetsstöd.

4 Både den öppna arbetslösheten och programdeltagandet steg. Antalet öppet arbetslösa ökade med drygt till , medan antalet programdeltagare ökade med till Detta innebär i relativa tal en oförändrad öppen arbetslöshet på 4,6 procent, och en ökning av programdeltagandet från 3,8 till 3,9 procent. Garantierna dominerar Huvuddelen av dem som är inskrivna i program med aktivitetsstöd tillhör numera antingen Jobb- och utvecklingsgarantin eller Jobbgarantin för ungdomar. Inom ramen för dessa program bedrivs bland annat ett flertal verksamheter som tidigare alltid redovisades som självständiga program, exempelvis arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning. Under 2012 omfattade Jobb- och utvecklingsgarantin i genomsnitt per månad personer, vilket är fler än I Jobbgarantin för ungdomar var i genomsnitt personer inskrivna, en ökning med Sysselsättningsfasen 9 omfattade under 2012 i genomsnitt drygt personer, vilket innebär en uppgång på ett år med drygt Färre övergångar från Försäkringskassan Under det gångna året omförsäkrades personer från sjukförsäkring till aktivitetsstöd till en början till programmet Arbetslivsintroduktion. Detta innebar en tydlig nedgång från 2011, då personer omförsäkrades personer lämnade Arbetslivsintroduktion under året, flertalet till något annat program med aktivitetsstöd eller till öppen arbetslöshet. 700 personer övergick under året till någon form av arbete. Färre i nystartsjobb Efter flera år av kraftig expansion minskade antalet nystartsjobb Under det gångna året sysselsatte dessa jobb i genomsnitt personer, vilket innebar en minskning på sedan året innan. Detta kan härledas till den vikande konjunkturen. En snabbt minskande delgrupp är de särskilda nystartsjobben, som riktas till personer med hälsoproblem och långvarigt utanförskap i arbetslivet. Dessa jobb har på ett år halverats till endast 400 personer. Bland samtliga nystartsjobbare under året var 38 procent kvinnor, 43 procent utrikes födda och 30 procent med grundskola som högsta utbildning. Fler sysselsatta i arbete med stöd Antalet personer som var sysselsatta i arbete med stöd från Arbetsförmedlingen 10 uppgick det senaste året i genomsnitt till nästan , vilket innebär en ökning på ett år med Hit hör bland annat anställningsstöden: särskilt anställningsstöd (med i snitt drygt deltagare under 2012), den nystartade 9 Jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas innebär att Arbetsförmedlingen erbjuder en sysselsättning åt deltagare i garantin som efter 450 utbetalade ersättningsdagar ännu inte fått ett arbete. I SCB:s arbetskraftsundersökningar redovisas dessa dock inte som sysselsatta, utan som heltidsstuderande arbetslösa, under förutsättning att dessa personer inte har en förvärvsinkomst från något annat arbete. 10 Hit räknas inte nystartsjobben, eftersom dessa inte subventioneras via lönen utan via arbetsgivaravgifterna.

5 insatsen förstärkt anställningsstöd 11 (600) och instegsjobb (drygt 2 000). Den största volymen av arbeten med stöd drygt personer var de inom de särskilda programmen för funktionsnedsatta. Se nedan. Männens arbetslöshet ökade mest Eftersom det var de mansdominerade verksamheterna industrin och byggverksamheten som berörts mest av den pågående konjunkturnedgången, är det framför allt männen som redovisade stigande arbetslöshet. Under 2012 var antalet totalt inskrivna män vid arbetsförmedlingarna i landet i genomsnitt , drygt fler än under Bland kvinnorna var motsvarande nivå , efter en ökning med personer. Klyftan mellan männens och kvinnornas arbetslöshet väntas öka ytterligare det närmaste året, eftersom den starkt kvinnodominerade offentliga tjänstesektorns ekonomi ännu inte påverkats av konjunkturförsvagningen. Fler arbetslösa ungdomar Arbetslösheten, räknat som årsmedeltal, steg tydligt mellan 2011 och 2012 för personer under 35 år. För åringarna gick den upp med drygt till nästan personer, och för åringarna med drygt till drygt personer. Den relativa arbetslösheten var störst bland ungdomar i åldern år, och den uppgick 2012 till i medeltal 17,7 procent av den registerbaserade arbetskraften. Ungdomsarbetslösheten väntas fortsätta öka det närmaste året, i samband med en fortsatt svag efterfrågan på arbetskraft. De äldsta på arbetsmarknaden, personer mellan år, berörs betydligt mindre av konjunktursvängningarna än de yngre. Deras arbetslöshet ökade mellan de två senaste åren endast med några hundra personer, till i genomsnitt Nivån motsvarar 6,5 procent av den registerbaserade arbetskraften. Svårt för de lågutbildade En grupp som fått det allt svårare på arbetsmarknaden är de korttidsutbildade. Hit hör dels de som avslutat sin utbildning efter grundskolan, dels de som avslutat sina gymnasiestudier utan godkända betyg samt nyanlända utomeuropeiskt födda med kort utbildning i bakgrunden. Bland de korttidsutbildade, det vill säga personer med högst grundskoleutbildning, var under 2012 i genomsnitt 18,6 procent, eller personer, öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd, vilket är 0,9 procentenheter eller personer fler än året innan. Bland övriga grupper var förändringarna mellan åren små. Den totala arbetslösheten uppgick 2012 för gymnasieutbildade till i genomsnitt 8,3 procent ( personer), för personer med kort eftergymnasial utbildning till 7,7 procent ( personer), och för dem med lång eftergymnasial utbildning till 4,7 procent (knappt personer). 11 Denna insats som startade i april innebär förstärkt handledningsstöd vid anställning av personer som deltar i sysselsättningsfasen inom Jobb- och utvecklingsgarantin.

6 Hög arbetslöshet bland de utomeuropeiskt födda En grupp som kan ha svårigheter på arbetsmarknaden är de utomnordiskt födda och i synnerhet de utomeuropeiskt födda. Det beror bland annat på en hög andel med låg utbildningsnivå, otillräckliga svenskkunskaper, svårigheten att validera utländska utbildningar, diskriminering och att de saknar nätverk. Etableringsuppdraget har dock påskyndat inträdet på arbetsmarknaden, vilket lett till att utbudet av arbetskraft födda utanför Europa har ökat. Under 2012 var i genomsnitt 27,3 procent, eller personer, av de utomnordiskt födda öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd, vilket är 2 procentenheter eller personer fler än året innan. För övriga grupper minskade arbetslösheten något, främst för europeiskt men utomnordiskt födda personer, men även den gruppen är påtagligt drabbad av arbetslöshet, och den var 15,5 procent, eller personer. Lägst arbetslöshet hade de inrikes födda (6,3 procent eller personer) och invandrare från övriga Norden (7,5 procent eller personer). Nettoinvandringen har legat på en hög nivå under de senaste åren, och de utomnordiskt födda svarar numera för hela befolkningsoch arbetskraftstillväxten i Sverige. Det är därför av största vikt att så snabbt som möjligt integrera denna stora arbetskraftspotential 12 i det svenska samhället. Fler och fler funktionsnedsatta till Arbetsförmedlingen En grupp som kan ha höga trösklar in till arbetsmarknaden är personerna med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Hit hör bland annat många äldre personer. Antalet funktionsnedsatta som varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen har efter millennieskiftet ökat nästan oavbrutet sammanlagt med 56 procent sedan 2001 och uppgick under 2012 till i medeltal till personer. Antalet inskrivna arbetslösa totalt har exempelvis fördubblats under denna tid. Under 2012 var i genomsnitt personer öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd, en ökning på ett år med närmare Den största gruppen funktionsnedsatta är de som deltar i särskilda sysselsättningsprogram inom gruppen arbete med stöd. Här återfinns bland annat Lönebidragsanställning, där i genomsnitt personer var sysselsatta under Det innebär en minskning sedan 2011 med personer. Istället har antalet deltagare i Trygghetsanställning fortsatt att öka på ett år med personer, till Detta program är riktat mot personer som står långt från den ordinarie arbetsmarknaden. Vidare var personer anställda i vardera Offentligt skyddat arbete och Utvecklingsanställning. I maj tillkom dessutom två nya program för funktionsnedsatta: Utvecklingsanställning hos Samhall AB och Utvecklingsanställning inom Kulturarvslyftet. 13 Allt som allt deltog i genomsnitt drygt personer i programmen för funktionsnedsatta, vilket är fler än ett år tidigare. 12 Den omfattar drygt en halv miljon invånare i åldern år, men arbetskraftsdeltagandet är lågt cirka 70 procent. 13 Dessa program ska erbjuda personer som står långt från arbetsmarknaden ett meningsfullt och utvecklande arbete. Kulturarvslyftet syftar dessutom till att bygga upp kunskap om, vårda och tillgängliggöra kulturarvet och kulturmiljön.

7 Smålandslänen mest utsatta Antalet inskrivna arbetslösa totalt har åter börjat öka i samtliga län. Även mellan årsgenomsnitten för 2011 och 2012 var det en uppgång i det stora flertalet län, däribland samtliga storstadslän och övriga icke-skogslän i södra Sverige. I synnerhet drabbades de industritunga länen. Särskilt kraftig var uppgången i de tre Smålandslänen, där Kalmar län ökat mest, med 11,3 procent. Bland storstadslänen drabbades Skåne och Stockholm mest, med cirka 6 procents uppgång. Däremot var det en nedgång av arbetslösheten på årsbasis i flera av skogslänen allra mest i Jämtland, 6,5 procent, och Norrbotten, 5,2 procent. Bilden blir ungefär likartad om man istället ser till den relativa arbetslösheten. Flera skogslän uppvisade nedåtgående arbetslöshetsnivåer mellan 2011 och 2012, medan länen i de andra grupperna i allmänhet redovisade ökningar. Undantagen är här Uppsala län (med svagt sjunkande arbetslöshet) och Hallands län (med oförändrad nivå). Andelen arbetslösa 14 var 2012, räknat som månadsmedeltal, högst i Gävleborgs län, med 11,8 procent, följt av Blekinge och Södermanlands län (cirka 11 procent). Förhållandevis hög var också nivån i bland annat Skåne (10,1 procent), mycket till följd av negativa influenser från den danska ekonomin. Lägst var arbetslöshetsnivån i Uppsala län 6,1 procent följt av Stockholms och Hallands län (6,6 procent). Fördelat på länsgrupper uppgick arbetslösheten i storstadslänen till 7,9 procent, i skogslänen till 9,4 procent och i gruppen övriga län till 8,7 procent. Under loppet av 2013 bedöms arbetslösheten fortsätta stiga i samtliga län, men framför allt i industrilänen. Inströmningen i arbetslöshet ökade åter Under det gångna året började antalet nyinskrivningar i arbetslöshet åter att öka. I genomsnitt per månad under 2012 registrerades av de nytillkomna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, vilket var drygt fler än av de nyinskrivna återfanns i åldersgruppen år. Längre arbetslöshetstider Samtidigt som inflödet i arbetslöshet ökade, så minskade utflödet till jobb eller utbildning. Detta betyder i sin tur förlängda arbetslöshetsperioder. Det totala antalet personer med minst sex månaders sammanhängande tid som var inskrivna arbetslösa ökade mellan 2011 och 2012 med till För personer med minst ett år i arbetslöshet ökade antalet med till Den relativt sett största uppgången skedde för de personer som hade de mest svårlösta arbetsmarknadsproblemen. För personer med minst två års arbetslöshet steg nivån med drygt till , och i jämförelse med år 2008 har volymen nästan tredubblats. Antalet personer med långvarig arbetslöshet är regelmässigt störst bland de äldre åldersgrupperna, men antalet ungdomar med långa tider har ökat mycket snabbt de senaste åren. Exempelvis hade antalet åringar med minst två års arbetslöshetstid ökat från 700 år 2008 till år Ännu något färre deltidsarbetslösa och timanställda 14 Dvs. antalet totalt inskrivna arbetslösa i förhållande till den registerbaserade arbetskraften.

8 De deltidsarbetslösa och de timanställda har i ett flertal år minskat i antal, till viss del beroende på skärpta villkor för undersysselsatta i arbetslöshetsförsäkringen, och därmed minskad benägenhet hos de arbetssökande att skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Nedgångstakten har dock dämpats det senaste året. Under 2012 registrerades i medeltal som deltidsarbetslösa och personer som timanställda, vilket är knappt respektive färre än Andelen män har varit tämligen konstant genom åren, och uppgick 2012 till 27 procent av de deltidsarbetslösa och 35 procent av de timanställda. Tillsammans med övriga tillfälligt anställda (i genomsnitt drygt under 2012) samt fast anställda som söker annat arbete (23 000) bildar deltidsarbetslösa och timanställda en grupp som benämns Sökande med arbete utan stöd. Den omfattade 2012 i genomsnitt knappt personer, vilket är färre än Något fler sökande vid Arbetsförmedlingen Antalet arbetssökande har åter stigit något. Under 2012 var i genomsnitt personer i åldern år inskrivna vid Arbetsförmedlingen 15, vilket är fler än under Ökningen som i stort sett koncentrerades till åldersgrupperna under 35 år hänfördes så gott som uteslutande till männen, vars antal nu utgjorde Fakta om statistiken Den officiella arbetslösheten redovisas av SCB enligt deras Arbetskraftsundersökning, AKU. Den officiella definitionen innebär bland annat att man söker och kan ta ett arbete omedelbart, däremot behöver man inte vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen redovisar olika kategorier av inskrivna arbetssökande. En av dessa är öppet arbetslösa alltså de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete. En annan är sökande i program med aktivitetsstöd. Dessa två grupper benämns tillsammans totalt inskrivna arbetslösa och är det mått som närmast svarar mot SCB:s definitioner. Andelen öppet arbetslösa och/eller sökande i program med aktivitetsstöd anges numera i förhållande till en registerbaserad arbetskraft Utöver de ovan uppräknade grupperna finns här bland annat personer som har särskilda begränsningar i sitt arbetsutbud eller som för närvarande inte kan ta ett arbete. Denna grupp benämns Arbetssökande med förhinder.