Tre röjningsröseområden på kalhygge i Marbäck socken

Tre röjningsröseområden på kalhygge i Marbäck socken Arkeologisk förundersökning Bredgården 1 :1 Marbäck socken, Ulricehamns kommun Elinor Gustavsson Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum Rapport 2014 :25 Västarvet Kulturmiljö

Tre röjningsröseområden på kalhygge i Marbäck socken Arkeologisk förundersökning Bredgården 1 :1 Marbäck socken, Ulricehamns kommun Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum Rapport 2014 :25 Västarvet Kulturmiljö

Författare Elinor Gustavsson Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Fotot visar vy över del av det kalhuggna undersökningsområdet med skadat röjningsröse i förgrunden. Foto taget av Mats Hellgren. Tryck tryckeri, ort 201X Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum Museigatan 1 441 73 Lödöse tel 010-4414380 lodosemuseum@vgregion.se, www.vastarvet.se

Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund och utredningsresultat...8 Landskapsbild och fornlämningsmiljö...8 Syfte och metod...8 Resultat...8 Vedartsbestämning, 14 C- och makroanalys...10 Slutsats och åtgärdsförslag...10 Otryckta källor...13 Tekniska och administrativa uppgifter...14 Bilagor...15

4 Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum Rapport 2014 :25 Figur 1. Västra Götalands län med platsen för förundersökningen markerad i Ulricehamns kommun.

Figur 2. Karta över Ulricehamns kommun med platsen för förundersökningen markerad med en ring. Tre röjningsröseområden på kalhygge i Marbäck socken 5

6 Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum Rapport 2014 :25 Figur 3. Till vänster : schaktning på yta mellan rösena. Till höger : majoriteten av undersökningsområdet var sönderkört av skogsmaskiner i samband med avverkning. Foto Mats Hellgren Sammanfattning Inför att NCC Roads AB planerade utökning av bergtäkt inom fastigheten Bredgården 1 :1, Marbäck socken, Ulricehamns kommun, Västergötland, genomförde Västarvet kulturmiljö/lödöse museum en arkeologisk förundersökning i det aktuella området. Undersökningen gjordes i enlighet med länsstyrelsen i Västra Götalands beslut, dnr. 431-36423-2013. En föregående arkeologisk utredning hade resulterat i tre nya fornlämningar bestående av fossil åkermark i form av röjningsrösen. Efter avslutad förundersökning hade sammanlagt 76 röjningsrösen karterats, varav endast två stycken var helt oskadade. Ett tiotal rösen var så pass oskadade att det lönade sig att undersöka dem intensivt genom utgrävning och profilritning. Resterande rösen hade blivit sönderkörda i samband med skogsavverkning på området och dokumenterades endast genom kartering med hjälp av GPS. Rösena var koncentrerade till två större områden ( område 2 och 3, figur 4 ) och ett mindre ( område 1, figur 4 ). Det mindre området skulle inte komma att beröras av planerad exploatering, varför merparten av det arkeologiska förundersökningsarbetet förlades till de två större områdena. Datering av kolprover som togs ur material i rösena placerade dem i vikingatid respektive bronsålder. Med tanke på de omfattande skadorna inom de två större röjningsröseområdena behövs inga ytterligare arkeologiska insatser. Vad beträffar det mindre röjningsröseområdet är detta beläget utanför det tilltänkta exploateringsområdet men innanför undersökningsområdet och bör skyddas i framtiden och betraktas som fornlämning. Under förutsättning att gränserna för den planerade exploateringsytan ligger kvar, anser Västarvet kulturmiljö/lödöse museum att inga flera arkeologiska undersökningar är nödvändiga.

Tre röjningsröseområden på kalhygge i Marbäck socken 7 Figur 4. Kartan visar de tre förundersökningsområdena direkt nordöst om bergtäkten och öst om vägen mellan samhällena Ulricehamn och Marbäck.

8 Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum Rapport 2014 :25 Bakgrund och utredningsresultat Västarvet kulturmiljö/lödöse museum genomförde en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Bredgården 1 :1, Marbäck socken, Ulricehamns kommun, Västergötland mellan 12 och 14 november 2013. Fältarbetet utfördes av Mats Hellgren och Johanna Lega, rapporten har sammanställts av Elinor Gustavsson. Samtliga är anställda vid Västarvet kulturmiljö/lödöse museum. Vid en arkeologisk utredning i början av juli samma år hade man påträffat tre tidigare okända fornlämningar som utgjordes av röjningsröseområden ( se Lödöse rapport 2013 :15 ). Två av de tre områdena skulle komma att beröras av den exploatering som planerades av NCC Roads AB, vilket föranledde förundersökningen. Landskapsbild och fornlämningsmiljö Det aktuella områdena var sammanlagt cirka 41 500 kvadratmeter stora och låg åtta kilometer söder om Ulricehamn, i skogsmark som sakta steg mot nordost. Terrängen bestod till stor del av kalhyggen, men även skogbevuxen mark förekom ( figur 5 ). Den högsta punkten låg cirka 100 meter nordost om förundersökningsområde 3 och utgjordes av en moränrygg på vilken ytterligare ett röjningsröseområde återfinns ( RAÄ Marbäck 101 :1 ). I närområdet ett stycke åt sydväst ligger tre, troligtvis bronsåldertida, gravrösen ( RAÄ Marbäck 23 :1, 23 :2 och 24 :1 ). Övriga kulturhistoriska lämningar i närheten är två torp ( RAÄ Marbäck 80 :1 och 100 :1 ) ( figur 5 ). Syfte och metod Undersökningens syfte var att fastställa och beskriva den aktuella fornlämningens karaktär, datering, utbredning, sammansättning och komplexitet. Samtliga rösen inom de tre områdena karterades genom inmätning med GPS och beskrivning. Eftersom det mindre röjningsröseområdet inte skulle komma att beröras av tilltänkt exploatering, förlades merparten av arbetsinsatsen till de två övriga områdena. Dessa två områden var så svårt påverkade av tidigare körskador att endast enstaka rösen var oskadade. Ett tiotal rösen, varav några skadade, undersöktes intensivt genom borttagning av halva anläggningarna så att en profil uppstod ( bilaga 2 ). Profilerna dokumenterades där så var möjligt och prover för analyser, i form av makro- och kolprover tillvaratogs. Makroproverna togs från markpartier mellan rösena för att utröna hur äldre tiders markanvändning sett ut på platsen. Resultat Totalt karterades 76 röjningsrösen inom tre områden vid den aktuella förundersökningen.

Tre röjningsröseområden på kalhygge i Marbäck socken 9 Figur 5. När ortofotot läggs över fastighetskartan med de inmätta röjningsrösena, framgår det tydligt att majoriteten av dem ligger på kalhyggen. Kartan ger även en översikt över närliggande fornlämningar. Område 1 ( figur 4 ) är registrerat som RAÄ Marbäck 119 i FMIS ( Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationsssytem ). Det omfattade en 75 50 meter ( NO SV ) stor yta med endast fem röjningsrösen som alla var ca tre meter i diameter. Området låg i skogsmark på en avsats som sluttade något mot sydost. Område 2 ( figur 4 ) är registrerat som RAÄ Marbäck 118 i FMIS. Det omfattade en 19 75 150 meter ( NNO SSV ) stor yta med ca 30 övertorvade rösen som var tre till fyra meter i diameter. Området låg på en platåliknande yta i svag sydsluttning. Område 3 ( figur 4 ) är registrerat som RAÄ Marbäck 120 i FMIS. Det omfattade en 380 50 85 meter ( NO SV ) stor yta med cirka fyrtio övertorvade rösen som var tre till fyra meter i diameter. De tre rösen som profilgrävdes och -ritades ( A1055, A1074 och A1076 ) låg samtliga inom gränserna för RAÄ Marbäck 120. Av dessa kom A1074 och A1076, som låg intill varandra i den norra delen av fornlämningsområdet, att dateras med 14 C-metoden. Det ena röset fick en datering som placerade det i vikingatid, medan det andra daterades till äldre bronsålder. I de schakt som grävdes på ytor mellan röjningsrösena framkom inget av intresse ur ett arkeologiskt perspektiv.

10 Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum Rapport 2014 :25 Vedartsbestämning, 14 C- och makroanalys Kolprover från två av röjningsrösena skickades på vedartsanalys och 14 C-datering. Resultaten återfinns i tabell 1. Dateringarna placerade rösena i två tidsepoker som skiljs åt av flera tusen år : äldre bronsålder ( A1074 ) och vikingatid/tidig medeltid ( A1076 ). Detta kan indikera en mycket lång användning av den fossila åkermarken, men påminner också om hur komplicerad den här fornlämningstypen är och problematiken i att veta vad det egentligen är man daterar. Fyra jordprover togs i markhorisonter mellan rösena ( figur 6 ). Två i röseområdet längst i norr och två i området söder om det nordligaste. Proverna uppvisade ett likartat förkolnat material som torde härröra från en eller flera röjningsbränder. I proverna fanns förkolnade granbarr, som indikerar att röjningarna skett efter granens inträde ; från 500-talet och framåt. Detta utesluter dock inte att marken röjts för odling under tidigare skeden. I prov 1080 återfanns vid analysen fragment av örtdelar och strån, vilka kan vara spår av svedjning av trädor. Alla prover innehöll dessutom förkolnade enbärskärnor, vilket kan tolkas som att röjning vid något tillfälle också skett efter att marken brukats som hagmark, eftersom enen är en ljuskrävande växt som kräver ett någorlunda öppet landskap. I proverna 1081 och 1082 förekom stora mängder oförkolnade hallonkärnor. Även det visar på att marken varit öppen och kanske fungerat som betesmark i senare tid. Makrofossilanalysen har genomförts av Jens Heimdahl vid Statens historiska museer, och dess fullständiga resultat återfinns i bilaga 5. Labnr. Prov Vedart 14C-ålder BP Kalibr. ålder 2σ Ua-48661 A 1074 ek 3165±30 1500-1390 BC Ua-48662 A 1076 ek 1020±30 900-1150 AD Tabell 1. Sammanfattning av resultat från vedartsanalys och 14 C-datering, vilka gjordes som en del av förundersökningen. Slutsats och åtgärdsförslag Västarvet kulturmiljö/lödöse museum genomförde under några dagar i november 2013 en arkeologisk förundersökning av tre nyupptäckta röjningsröseområden i Marbäck socken, Ulricehamns kommun, Västergötland. Vid förundersökningen karterades 76 röjningsrösen fördelade på tre fornlämningsområden, numera registrerade som de tre fornlämningarna RAÄ Marbäck 118, 119 och 120, vilka samtliga utgörs av fossil åkermark. De nyupptäckta röjningsröseområdena har med största sannolikhet ingått i ett tidigare omfattande system med fossilt odlingslandskap inom ett större område. På grund av störningar i senare tid kan man endast bitvis skönja hur detta system en gång kan ha tett sig.

Tre röjningsröseområden på kalhygge i Marbäck socken 11 Figur 6. Kartutsnitt som visar de var de fyra makroproverna togs. Röjningsrösena inom RAÄ Marbäck 118 och 120 ( område 2 och 3, figur 4 ) har över lag blivit svårt skadade av sena tiders skogsbruk. I och med förundersökningen betraktas de som färdigundersökta. Vad beträffar det mindre röjningsröseområdet RAÄ Marbäck 119 ( område 1, figur 4 ), så var detta beläget utanför det tilltänkta

12 Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum Rapport 2014 :25 exploateringsområdet men innanför förundersökningsområdet. Under förutsättning att gränserna för den planerade exploateringsytan ligger kvar, anser Västarvet kulturmiljö/lödöse museum att inga flera arkeologiska undersökningar är nödvändiga.

Tre röjningsröseområden på kalhygge i Marbäck socken 13 Otryckta källor FMIS, Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationssystem Lantmäteriets digitala fastighetskarta Lödöse rapport 2013 :15

14 Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum Rapport 2014 :25 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : 431-36423-2013 Västarvet dnr : VA 643-2014 Västarvet pnr : 11552 Fornlämningsnr : RAÄ Marbäck 118, 119 och 120 Län : Västra Götalands län Kommun : Ulricehamn Socken : Marbäck Fastighet : Bredgården 1 :1 Ek. karta : 7D 1b Läge : X 6406040, Y 1358386 ( område 3 ) X 6406110, Y 1358503 ( område 2 ) X 6906389, Y 1358525 ( område 3 ) Koordinatsystem : RT 90 2,5 gon V Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : NCC Roads AB Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Mats Hellgren Mats Hellgren och Johanna Lega Fältarbetstid : 131112-131114 Arkeologtimmar : 48 fälttimmar Undersökt yta : karterad yta : ca 45 000 m 2 Arkiv : Fynd : Dokumentationsmaterial förvaras på Lödöse museum. Akten arkiveras på Regionarkivet, Vänersborg Inga fynd tillvaratogs

Tre röjningsröseområden på kalhygge i Marbäck socken 15 Bilagor Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar Bilaga 2. Profilritningar Bilaga 3. Resultat, vedartsanalys Bilaga 4. Resultat, 14 C-analys Bilaga 5. Resultat, makrofossilanalys Bilaga 6. Färdigställda rapporter Västarvet/Lödöse museum 2014

Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar Id Typ Beskrivning Riktning Längd (m) Bredd (m) Djup (m) 1000 Röjningsröse Skadad 2.5 2.5 0.2 1001 Röjningsröse Skadad 2.5 2.5 0.3 1002 Röjningsröse Skadad 2.5 2.5 0.2 1003 Röjningsröse Skadad, Intill Block 2.5 3 0.3 1004 Röjningsröse Skadad 2.5 2.5 0.2 1005 Röjningsröse Skadad, Intill Block 2.5 3 0.2 1006 Röjningsröse Skadad 2.5 2.5 0.2 1007 Röjningsröse Skadad 2.5 2.5 0.3 1008 Röjningsröse Skadad 2.5 3 0.3 1009 Röjningsröse Skadad 2.5 2.5 0.2 1010 Röjningsröse Skadad 3 3 0.2 1011 Röjningsröse Skadad 2.5 2.5 0.2 1012 Röjningsröse Något Skadad 2.5 3 0.2 1013 Röjningsröse Skadad 2.5 2.5 0.3 1014 Röjningsröse Skadad 2.5 3 0.3 1015 Röjningsröse Skadad 3 3 0.2 1016 Röjningsröse Skadad 3 3 0.3 1017 Röjningsröse Skadad, Block 3 3 0.2 1018 Röjningsröse Skadad, Block 3 3 0.3 1019 Röjningsröse Skadad, Block 2.5 2.5 0.2 1020 Röjningsröse Skadad 3 3 0.3 1021 Röjningsröse Skadad 2.5 2.5 0.2 1023 Röjningsröse Skadad 3 3 0.2 1024 Röjningsröse Skadad, Block 2.5 3 0 1025 Röjningsröse Skadad 2.5 3 0.2 1026 Röjningsröse Skadad, Block 2.5 3 0.3 1027 Röjningsröse Skadad 3 3 0.2 1028 Röjningsröse Skadad 3 3 0.3 1029 Röjningsröse Skadad 2.5 2.5 0.2 1030 Röjningsröse Skadad 3 3 0.2 1031 Röjningsröse Skadad 3 3 0.3 1032 Röjningsröse Skadad, Block 3 3 0.3 1033 Röjningsröse Skadad, Block 3 3 0.2 1034 Röjningsröse Skadad 3 3 0.2 1035 Röjningsröse Skadad 2.5 2.5 0.2 1036 Röjningsröse Skadad, Block 3 3 0.2

Id Typ Beskrivning Riktning Längd (m) Bredd (m) Djup (m) 1037 Röjningsröse Skadad 2.5 2.5 0.2 1038 Röjningsröse Skadad 2.5 3 0.2 1039 Röjningsröse Skadad 3 3 0.2 1040 Röjningsröse Rotvälta 4 4 0.3 1042 Röjningsröse Mot Block 3.5 4 0.3 1041 Röjningsröse Skadad 2.5 2.5 0.2 1043 Röjningsröse Mot Block 2 2.5 0.2 1044 Röjningsröse Mot Block 3 3.5 0.3 1045 Röjningsröse Mot Block 3.5 3.5 0.2 1046 Röjningsröse Mot Block 3.5 3.5 0.2 1047 Röjningsröse Rotvälta 3.5 3.5 0.3 1048 Röjningsröse Mot Block 3 3.5 0.3 1049 Röjningsröse 2.5 2.5 0.2 1050 Röjningsröse Mot Block 2.5 3 0.3 1051 Röjningsröse 2.5 2.5 0.3 1052 Röjningsröse Skramligt, Mot Block 2 2.5 0.3 1053 Röjningsröse Skramligt, Mot Block 2 2.5 0.3 1054 Röjningsröse Skramligt 2 2.5 0.2 1055 Röjningsröse Vindfälla, Mot 3 Block 2.5 2.5 0.3 1056 Röjningsröse Skadad 2.5 3 0.3 1058 Röjningsröse Skadad 2.5 3.5 0.3 1057 Röjningsröse Skadad 2.5 3 0.3 1059 Röjningsröse Oval, Sten I Ytan, Relativt Oskadd 2 3 0 1060 Röjningsröse Skadad 2 2 0 1062 Röjningsröse Mot Block 3 1 0 1061 Röjningsröse Mot Ett Flertal Block 5 3 0 1063 Röjningsröse Skadad, Mot Block 2 2 0 1064 Röjningsröse Skadad 3 2 0 1065 Röjningsröse Skadad 3 2 0 1066 Röjningsröse Mot Block 2 1 0 1067 Röjningsröse Skadad Mot Öst 3 3 0 1068 Röjningsröse Skadad 2 2 0 1069 Röjningsröse Skadad 3 3 0 1070 Röjningsröse Skadad Mot Öst 2 2 0 1071 Röjningsröse Mot Block 2 2 0 1072 Röjningsröse Skadad 3 2 0

Id Typ Beskrivning Riktning Längd (m) Bredd (m) Djup (m) 1073 Röjningsröse Skadad 3 2 0 1074 Röjningsröse Skadad Mot Öst 2 3 0 1075 Röjningsröse Skadad 3 3 0 1076 Röjningsröse Skadad I Väster, Sten 0,2-0,5 M I Diameter, Övertorvad Mot Söder 4 4 0

Bilaga 2. Profilritningar

Bilaga 3. Resultat, vedartsanalys

Bilaga 4. Resultat, 14 C-analys

Bilaga 5. Resultat, makrofossilanalys Makroskopisk analys av jordprover från fossil odlingsmark vid Marbäck, Bredgården FU Teknisk rapport Jens Heimdahl, Statens historiska museer, 2016-01-27 Bakgrund och frågeställningar Under den arkeologiska förundersökningen av agrara lämningar vid Marbäck, Bredgården 2015 insamlades fyra prover för makroskopisk analys från den fossila odlingsjorden mellan röjningsrösen. De agrara lämningarna undersöks med utgångspunkt i att försöka spåra miljön vid röjning och möjligen spår av jordbrukstekniker, t.ex. svedning av träda vilket kan lämna spår i form av förkolnat material. Metod och källkritik Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen och innehöll torrvolymer på omkring 3 liter jord per prov. Proverna genom flotation enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986). Våtsiktning genomfördes med en sikt med masksidor på 0,25 mm. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7-100 gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat förkolnade växtrester, men även innehållet i den nutida/obrända förnan har i viss mån noterats. Samtliga prover innehöll gott om förna i form av levande rottrådar, bitar av löv och pinnar och daggmaskkokonger. Det är tydligt att den provtagna jorden utgör en del av en aktiv biologisk horisont där material av mindre fraktioner kontinuerligt har omlagrats fram till nutid. Även den oförkolnade fröbanken kan dock i vissa fall innehålla spår av en äldre fröbank (i synnerhet om dessa fröer är motståndskraftiga mot nedbrytning), men då detta inte kunnat säkerställas har endast det förkolnade materialet i dessa prover analyserats närmare. Dock noterades massförekomst av obrända fröer av hallon i två av proverna 1081 och 1082, något som har viss betydelse för tolkningen. För en närmare genomgång av teori och källkritik vid analys av fossil odlingsmark, se Heimdahl (2015). Fossil odlingsjord består ofta av kronologiskt överlappande faser av markutnyttjande, och det förkolnade innehållet i en odlingsjord är av olika tafonomiskt ursprung. Med odlingsjord menas här den del av markhorsionten som antas ha påverkas av brukning. Ibland går detta att urskilja stratigrafiskt, ibland inte. I detta fall verkar odlingsjorden ha kunnat identifierats som en kolrik, jämt utbildad horisont. Det förkolnade materialet i odlingsjorden bör främst kunna förknippas med röjning och brukning i denna, där vi enligt ovanstående resonemang preliminärt kan knyta förkolnat ris (och träkol) till röjningar, och förkolnade örtdelar till brukningsfaser (inkl. träda). Det skall dock påpekas att vi inte säkert kan knyta en viss typ av lämningar till en viss typ av svedning. Vid risbränning kan också örter förkolnas och vid stubbränning kanske man använder ruskor av ris för att kontrollera elden, vilket också kan ge upphov till förkolnade kvistfragment. Detta är oundvikligen felkälla, men det kan finnas en möjlighet att urskilja spår av röjning och stubbränning genom att se till hur den totala andelen förkolnat material i marken ser ut. En övervägande del förkolnade örtfragment och kvistar i förhållande till träkol i en jord som odlats härrör sannolikt från svedning av stubb eller trädesvegetation. Riset i samma jord kan sannolikt ofta knytas till en röjningshändelse, medan träkolet är svårare att tolka och bör undvikas vid datering, alternativt tolkas försiktigt (även p.g.a. träkolets möjligt höga egenålder).

Analysresultat I bifogade resultattabell har en del av materialet (det som inte är fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala om 1-3 punkter, där 1 punkt innebär förekomst av enstaka (ca 1-5) fragment i hela provet. 2 punkter innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 punkter innebär att materialet är så vanligt att de tillhör de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Marbäck FU Provnummer 1079 1080 1081 1082 Odlingsyta mellan rösen Volym 2,5 3 2,9 3 Vedartade växter Träkol Granbarr Örtartade växter Örtfragment Mossa Husmossa (Hylocomnium splendens) Övrigt Oförkolnade hallonkärnor (levande fröbank) Förkolnade fröer/frukter Enbär Juniperus communis 1 1 1 1 Diskussion Det förkolnade materialet från de provtagna odlingshorisonterna är likartat när det gäller inslaget av träkol, som till övervägande del verkar ha tillkommit i samband med en eller flera röjningsbränder. I tre av proverna förekommer förkolnade granbarr som tyder på att dessa röjningar är från 500-talet eller yngre (Giesecke 2004). Detta innebär inte nödvändigtvis att marken inte också kan ha fungerat som åkermark i äldre tid, men däremot att den även röjts i senare tider. Det förkolnade fragment av husmossa den vanligaste mossarten i svenska skogar som utgör huvudbränsle vid skogsbränder kommer i detta fall antagligen också från röjningshändelsen. I ett av proven förekommer förkolnade fragment av strån och örtdelar vilket kan tolkas som spår av svedjning av trädor. Materialet har skyddats från fragmentering genom att plöjas ner i marken efter svedningen. I alla prover påträffades också förkolnade enbärskärnor, vilket kan tolkas som att röjning vid något tillfälle också skett efter att marken brukats som hagmark. Enen är ljuskrävande och försvinner vid igenväxning. Även massförekomsten av oförkolnade fröer av hallon i två av proverna visar att marken varit öppen, kanske som betesmark i senare tid, möjligen växelvis med röjning och uppodling. Referenser Giesecke, T., 2004: The Holocene spread of Spruce in Scandinavia. Uppsala universitet. Uppsala Heimdahl, J. 2015: Röjningens produkter och biprodukter en ny tvärvetenskaplig metod att kartera fossil åkermark. I Engman, F., Lorentzon, M. & Vestbö Franzén, Å. (red.): Agrarlämningar i det nutida samhället. Vad har gjorts och hur går vi vidare med undersökningar, värdering och handläggning av agrara lämningar? Jönköpings länsmuseum arkeologiska skriftserie, JASS 5. 94-105 Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 571-590

Marbäck FU Provnummer 1079 1080 1081 1082 Odlingsyta mellan rösen Volym 2,5 3 2,9 3 Vedartade växter Träkol Granbarr Örtartade växter Örtfragment Mossa Husmossa (Hylocomnium splendens) Övrigt Förkolnade fröer/frukter Oförkolnade hallonkärnor (levande fröbank) Enbär Juniperus communis 1 1 1 1

Bilaga 6. Färdigställda rapporter Västarvet/Lödöse museum 2014 2014 :1 Arkeologisk utredning/förundersökning inför planerad biogasledning i Tumberg, Vårgårda kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014 :2 Köpingen en handelsplats från yngre järnålder. Arkeologisk efterundersökning inom fastigheterna Fors 3 :3 och 3 :11 i Trollhättans kommun, Västergötland. Johanna Lega 2014 :3 Arkeologisk utredning inför utbyggnad av vindkraft i Töftedal inom fastigheten Töftedals-Bön 1 :5, Dals-Eds kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014 :4 Arkeologisk efterundersökning inom fastigheten Oppensten 1 :1 gällande RAÄ Södra Åsarp 12, Tranemo kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014 :5 Arkeologisk utredning inom fastigheten Hägrunga 5 :2, Algutstorp socken, Vårgårda kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014 :6 Röjningsröseområden i Ulricehamn arkeologisk utredning och förundersökning inom fastigheterna Bogesund 1 :30 m.fl., Ulricehamns kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014 :7 Arkeologisk förundersökning inom del av fornlämning RAÄ 239, Kv. Pärlan 4 och 9 i Alingsås. Alingsås kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014 :8 Arkeologisk utredning inom fastigheten Klockarebolet 1 m. fl. i Kullings-Skövde socken, Vårgårda kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014 :9 En bosättning från förromersk järnålder vid Öresjön. En förundersökning av Örby RAÄ 458, Marks kommun, Västergötland. Johanna Lega 2014 :10 Arkeologisk utredning inför detaljplan inom Vist 10 :2, Timmele socken, Ulricehamns kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson

2014 :11 Arkeologisk utredning inför GC-bana längs väg 1972 i Starrkärr socken, Ale kommun, Västergötland. Pernilla Morner Åhman 2014 :12 Förhistoria vid förundersökningar i Bälinge. Alingsås och Bälinge socken, Alingsås kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson 2014 :13 Boplatsläge på åsen. Mesolitikum och bronsålder/järnålder. Arkeologisk slutundersökning. Skepplanda RAÄ 249. Ale kommun, Västergötland. Johanna Lega 2014 :14 En stenåldersboplats vid Vimmersjön. Arkeologisk förundersökning av RAÄ Nödinge 18. Nödinge socken, Ale kommun, Västergötland. Pernilla Morner Åhman 2014 :15 Arkeologisk utredning inom fastigheten Rished 7 :1 m. fl., Starrkärr socken, Ale kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014 :16 Arkeologisk utredning inom fastigheterna Vektorn 1 och 2 Vänersborg socken och kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014 :17 Arkeologisk utredning inför planerad bergtäkt inom fastigheten Mölneby 3 :2, Östra Frölunda socken, Svenljunga kommun, Västergötland. Johanna Lega 2014 :18 Arkeologisk utredning inför detaljplanering för bostäder inom fastigheten Viared 5 :1, Borås socken, Borås kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014 :19 Vikingatida gravar. Arkeologisk delundersökning gällande RAÄ 79 :6 och 79 :7, Dalstorp socken, Tranemo kommun, Västergötland. Mats Hellgren 2014 :20 Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning. Elinor Gustavsson

2014 :21 Boplats vid badplats. Stenålder inom fastigheten Edsviks- Munkebo 2 :7, Trollhättan socken och kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson 2014 :22 Arkeologisk utredning inför detaljplan för bostäder inom fastigheten Södergården 1 :75 m. fl. i Tösse socken, Åmål kommun. Västergötland. Ester Nannmark 2014 :23 Historiska stadslager blev förhistorisk boplats. Arkeologisk förundersökning inom fastigheten Centrum 1 :6 m. fl. i Alingsås socken och kommun. Västergötland Elinor Gustavsson 2014 :24 Nyupptäckt röjningsröseområde inom fastigheten Grannäs 1 :16 Ambjörnarp socken, Tranemo kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson