Statsrådets skrivelse till riksdagen om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningen om fastställande av en tullkodex för unionen samt förslaget till Rådets direktiv om ändring av mervärdesskattedirektivet och punktskattedirektivet vad gäller inkluderingen av den italienska kommunen Campione d Italia och den italienska delen av Luganosjön i unionens tullområde och i den territoriella tillämpningen av direktivet om allmänna regler för punktskatt (unionens tullkodexändringar) Enligt 96 2 momentet i grundlagen skickas till riksdagen Europeiska kommissionens förslag av den 8 maj 2018 till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen samt därav föranledda förslag till Rådets direktiv om ändring av direktiven 2006/112/EG och 2008/118/EG vad gäller inkluderingen av den italienska kommunen Campione d Italia och den italienska delen av Luganosjön i unionens tullområde och i den territoriella tillämpningen av direktiv 2008/118/EG samt en om förslagen utarbetad promemoria. Helsingfors den 13 juni 2018 Finansminister Petteri Orpo Regeringsråd Ismo Mäenpää
FINANSMINISTERIET PROMEMORIA EU/2018/1006, EU/2018/1004 29.5.2018 EUROPEISKA KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV FÖRORDNING (EU) NR 952/2013 OM FASTSTÄLLANDE AV EN TULLKODEX FÖR UNIONEN SAMT EUROPEISKA KOM- MISSIONENS FÖRSLAG TILL RÅDETS DIREKTIV OM ÄNDRING AV DIREKTIVEN 2006/112/EG OCH 2008/118/EG VAD GÄLLER INKLUDERINGEN AV DEN ITALI- ENSKA KOMMUNEN CAMPIONE D ITALIA OCH DEN ITALIENSKA DELEN AV LUGANOSJÖN I UNIONENS TULLOMRÅDE OCH I DEN TERRITORIELLA TILL- LÄMPNINGEN AV DIREKTIV 2008/118/EG 1 Förslagens bakgrund och målsättningar Europeiska unionens kommission har den 8 maj 2018 gett ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (COM(2018) 259 final). Europeiska unionens kommission har den 8 maj 2018 även gett ett förslag till Rådets direktiv om ändring av direktiven 2006/112/EG (mervärdesskattedirektivet) och 2008/118/EG (punktskattedirektivet) vad gäller inkluderingen av den italienska kommunen Campione d Italia och den italienska delen av Luganosjön i unionens tullområde och i den territoriella tillämpningen av direktiv 2008/118/EG (COM(2018) 261 final). Sedan bestämmelserna i förordning (EU) nr 952/2013 började tillämpas i maj 2016 har de regelbundna samråden med medlemsstater och företag lett till att fel och tekniska brister har upptäckts som måste rättas till för att säkerställa rättssäkerhet och konsekvens. Europeiska kommissionen har därför utarbetat ett förslag om ändring av unionens tullkodex för att rätta till dessa tekniska fel och brister. Dessutom anpassades unionens tullkodex till internationella avtal som inte var i kraft när tullkodexen antogs. Förslaget är även ägnat att tillmötesgå en begäran från Italien om att inkludera kommunen Campione d'italia och de italienska delarna av Luganosjön i EU:s tullområde. Campione d'italia är en kommun vid stranden till Luganosjön. Området är ett italienskt förvaltningsområde som är geografiskt åtskilt från Italien och omges av Schweiz. Kommunen har en areal på 2,7 kvadratkilometer samt cirka 2 000 permanent bosatta invånare. Italien har bett att den italienska kommunen Campione d Italia och den italienska delen av Luganosjön ska inkluderas i EU:s tullområde och i det område i unionen på vilket tillämpas direktiv 2008/118/EG om allmänna regler för punktskatt. Emedan dessa två italienska åtskilda områden geografiskt ligger inom Schweiz territorium har man traditionellt använt detta som skäl för att lämna dem utanför EU:s tullområde. Områdena i fråga ska alltjämt lämnas utanför den territoriella tillämpningen av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt. 2 Förslagens huvudsakliga innehåll 2.1 Ändringar till tullkodexen Genom förslaget ska följande bestämmelser i unionens tullkodex (EU) nr 952/2013 ändras: 2
Artikel 4, där EU:s tullområde definieras, bör ändras så att den italienska kommunen Campione d'italia och de italienska delarna av Luganosjön ska inkluderas. Artikel 34.9 tillåter under vissa förhållanden en förlängd användning av beslut om bindande klassificeringsbesked som upphör att gälla eller återkallas. Detta bör ändras så att möjligheten till förlängd användning även gäller andra situationer som omfattas av artikel 34.5 i unionens tullkodex, dvs. i situationer där beslutet om bindande klassificeringsbesked har återkallats därför att det inte överensstämmer med tullagstiftning eller för att villkoren för utfärdande av beslutet om bindande klassificeringsbesked inte uppfylldes eller inte längre uppfylls. Artikel 124.1 h i bör ändras för att lägga till tillfällig lagring till förteckningen över fall där en tullskuld (som uppstår på grund av underlåtenhet att uppfylla tullformaliteter) kan upphöra om den inte ledde till betydande negativa konsekvenser eller var ett försök till bedrägeri och om alla formaliteter som krävdes för att rätta till situationen för varorna senare fullgjordes. Att tillfällig lagring för närvarande inte ingår var ett rent misstag som berodde på att tillfällig lagring inte räknas som ett tullförfarande. Även delegeringen av befogenhet till kommissionen att komplettera denna bestämmelse bör ändras för att i artikel 126 innefatta tillfällig lagring. För att tullmyndigheterna ska kunna göra oklanderliga riskanalyser och relevanta riskbaserade inspektioner är det nödvändigt att säkerställa att ekonomiska aktörer före ankomsten ger myndigheterna en allmän ankomstanmälan med information om andra varor än unionsvaror. Artikel 129.2 b bör ändras för att förtydliga att i fall där tullmyndigheterna måste ogiltigförklara en summarisk införseldeklaration på grund av att icke-unionsvaror som omfattas av deklarationen inte förs in i tullområdet, måste ogiltigförklaringen ske efter att 200 dagar förflutit sedan deklarationen ingavs i stället för inom 200 dagar. De 200 dagarna är den tid deklaranterna har på sig att visa upp varorna för tullen efter att ha ingett deklarationen. En tullanmälan eller anmälan om temporär lagring kan göras i stället för en allmän ankomstanmälan, om de tullmyndigheter för vilka varorna visas upp tillåter det. Artikel 139.5 bör ändras för att förtydliga att i alla de fall där ekonomiska aktörer eller transportföretag inte har inkommit med information om icke-unionsvaror före ankomst (i form av en summarisk införseldeklaration ) innan varorna faktiskt kommer fram och visas upp för tullen, måste tulldeklarationerna eller deklarationerna om tillfällig lagring innehålla de upplysningar som skulle ha funnits i de summariska införseldeklarationerna. Tullmyndigheten ska ogiltigförklara anmälan om temporär lagring om de relevanta varorna inte har uppvisats för tullen. Artikel 146.2 b bör ändras för att förtydliga att i fall där tullmyndigheterna måste ogiltigförklara en deklaration om tillfällig lagring på grund av att de relevanta varorna inte visats upp, måste ogiltigförklaringen ske efter att 30 dagar förflutit sedan deklarationen ingavs i stället för inom 30 dagar. De 30 dagarna är den tid deklaranterna har på sig att visa upp varorna för tullen efter att ha ingett deklarationen. En ny artikel 260a bör föreslås som föreskriver fullständig befrielse från importtullar för varor som inte kan få den fullständiga befrielse som föreskrivs i artikel 260 men som har reparerats eller ändrats under förfarandet för passiv förädling i ett land med vilket unionen har ingått ett förmånsavtal som föreskriver en sådan befrielse, t.ex. ett frihandelsavtal. Tullmyndigheten ska ogiltigförklara en allmän anmälan om utförsel eller meddelande om återutförsel om de relevanta varorna inte har utförts. Artikel 272.2 b och artikel 275.2 b bör ändras för att förtydliga att ogiltigförklaringen ska ske efter att 150 dagar förflutit sedan deklarationen eller anmälan ingavs i stället för inom 150 dagar. De 150 dagarna är den tid deklaranterna har på sig att föra ut varorna ur EU:s tullområde. 3
De föreslagna ändringarna i tullkodexen har inte någon väsentlig inverkan på innehållet. Genom förslaget görs ändringarna i kodexen för att rätta vissa tekniska frågor och avvikelser som kommit fram under de två första tillämpningsåren och för att tillmötesgå en medlemsstats begäran att två av dess områden ska inkluderas i EU:s tullområde. Genom ändringarna säkerställs att man med kodexen klanderfritt uppnår de mål som fastställts för den att förbättra konkurrenskraften för europeiska företag och samtidigt bättre än nu skydda unionens och medlemsstaternas ekonomiska intressen samt säkerheten för EU:s konsumenter. 2.2 Ändringar i punktskattedirektivet och mervärdesskattedirektivet De föreslagna ändringarna till punktskattedirektivet och mervärdesskattedirektivet följer av att förordningen (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen ändras. Enligt direktivförslaget bör den italienska kommunen Campione d Italia och den italienska delen av Luganosjön inkluderas i EU:s tullområde och i det territorium i unionen för vilket direktiv 2008/118/EG om allmänna regler för punktskatt gäller. Ändringen kräver att artikel 5.3 f och g i punktskattedirektivet upphävs. Italien vill dock fortsatt utesluta dessa områden från den territoriella tillämpningen av direktiv 2006/112/EG om mervärdesskatt, eftersom detta är av avgörande betydelse för att upprätthålla likvärdiga konkurrensförhållanden mellan ekonomiska aktörer som är etablerade i Schweiz och i den italienska kommunen Campione d Italia, genom tillämpning av lokal indirekt beskattning i enlighet med det schweiziska systemet för mervärdesskatt. Enligt detta krävs för mervärdesskattedirektivet endast att det ändras formellt genom att områdena i fråga överförs från artikel 6.2 (områden som inte inkluderas i EU:s tullområde eller den territoriella tillämpningen av mervärdesskattedirektivet) till artikel 6.1 (områden som inkluderas i EU:s tullområde och den territoriella tillämpningen av mervärdesskattedirektivet). Eftersom förslaget till ändring av punktskattedirektivet och mervärdesskattedirektivet är nära förknippat med ändringen av unionens tullkodex bör alla ändringar tillämpas från samma datum. Ändringarna ska träda i kraft tidigast från början av 2019. 3 Förslagens rättsliga grund och förhållande till subsidiaritetsprincipen För ändring av förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex föreslår kommissionen att den rättsliga grunden är artiklarna 33, 114 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). För subsidiaritetsprincipen anser kommissionen att förslaget faller inom ramen för EU:s exklusiva befogenhet enligt artikel 3.1 a och e i EUFfördraget. Medlemsstaterna kan inte agera på egen hand på detta område. Statsrådet anser att förslagets rättsliga grund är relevant. Direktivförslaget utgår från artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilket godkännande av direktivet kräver enighet bland medlemsstaterna. Enligt kommissionen är direktivförslaget förenligt med subsidiaritetsprincipen. Det geografiska tillämpningsområdet för punktskattedirektivet och mervärdesskattedirektivet förenhetligas. Medlemsstater får inte tillämpa olika geografiska tillämpningsområden. Statsrådets ståndpunkt motsvarar kommissionens uppfattning om subsidiaritetsprincipen. 4 Nationell behandling av förslagen och behandling i Europeiska unionen 4
Ärendet har beretts vid finansministeriet i samarbete med Tullen. Utkastet till promemorian om förslagen till förordning och direktiv har 28.5 6.6.2018 varit under skriftligt förfarande vid sektionerna EU5 (Tullen) och EU9 (Skatter), vilka lyder under kommittén för EU-ärenden. Förslagen framförs inför Europeiska unionens råds arbetsgrupp för tullunionen vid dess möte den 30 maj 2018. Direktivförslaget har inte ännu behandlats i rådets arbetsgrupp för skattefrågor. Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har inte ännu gett utlåtanden om förslagen. 5 Förslagens konsekvenser för Finland Förslaget till ändring av punktskattdirektivet kräver ändringar av teknisk karaktär till punktskattelagen (182/2010). Förslaget till ändring av mervärdesskattedirektivet kräver inte, om det genomförs, någon ändring av mervärdesskattelagen (1501/1993). I mervärdesskattelagen fastställs den territoriella tillämpningen med hänvisning till en sådan medlemsstat som avses i Europeiska gemenskapens lagstiftning och till gemenskapens mervärdesskatteområde. De föreslagna ändringarna har inte några betydande ekonomiska konsekvenser. 6 Ålands behörighet Ärendet står inte under landskapet Ålands lagstiftande befogenhet. 7 Statsrådets ståndpunkt Statsrådet bifaller kommissionens förslag. 5