Framtidsfullmakter och traditionella fullmakter Future power of attorneys and traditional power of attorneys Lisa Danielsson Marie Louise Nilsson Anton Scholander Fastighetsvetenskap Kandidatnivå 15 Hp VT 2019 Handledare: Per-Henning Grauers
Abstract At some point in a lifetime it is likely that one would be affected by an impaired health condition, of course to which degree and affect varies. The 1 of july 2017 a law was established concerning future power of attorney and it was meant to complement the already existing laws about trustees and traditional power of attorneys. Where the execution is thought to be similar as of an ordinary power of attorney but in this instance it is meant to be written in beforehand, before it is meant to be used, to facilitate in a situation where one can not care for their personal and economical matters because of a lasting reduced state of health. This new law will allow the individual capacity to alone decide who to be appointed as the future power of attorney and also the extent to what this attorney may do and what authority it has to do what. This study aims to do a comparative investigation of future power of attorney and power of attorney and other forms of deputies and trustees. It also aims to illustrate the advantages respectively disadvantages, also similarities and differences between the different kinds. Keywords: future power of attorneys, power of attorneys, trustee, deputy 2
Sammanfattning Någon gång i livet drabbas av ett försämrat hälsotillstånd är mycket vanligt, men vilken typ och omfattning sjukdomen genererar varierar givetvis. Den 1 juli 2017 stiftades en lag om framtidsfullmakter som är tänkt att vara ett komplement till ställföreträdarskap och de traditionella fullmakterna. Dessa är tänkta att användas likt en fullmakt men den skillnaden att framtidsfullmakten kommer skrivas i förtid, innan den ska träda i kraft. Detta för att underlätta den dagen man blir försatt i en varaktig sjukdom och inte längre kan råda över sina ekonomiska eller personliga angelägenheter. Denna nya lag kommer att ge utrymme för den enskilde att själv låta besluta över vem som ska utses som den framtida fullmaktshavaren och även omfattningen kring behörigheten samt befogenheten kring fullmakten. Uppsatsens grund syftar till att göra en komparativ utredning avseende framtidsfullmakter och de olika typer av traditionella fullmakter samt ställföreträdarskap som finns. Uppsatsen syftar även till att ta fram de fördelar respektive nackdelar och klargöra vad som skiljer framtidsfullmakter från de traditionella fullmakter och ställföreträdarskap som finns idag. Nyckelord: framtidsfullmakt, fullmakt, god man, förvaltare, ställföreträdare 3
Innehållsförteckning ABSTRACT... 2 SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 7 1.1 BAKGRUND... 7 1.2 PROBLEMOMRÅDE... 8 1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 9 1.4 AVGRÄNSNING... 9 1.5 METOD... 9 1.6 DISPOSITION... 10 2. FULLMAKTER... 11 2.1 BAKGRUND FULLMAKTER... 11 2.2 UPPRÄTTANDET AV FULLMAKT... 11 2.3 SJÄLVSTÄNDIGA FULLMAKTER... 12 2.4 OSJÄLVSTÄNDIGA FULLMAKTER... 13 2.5 RELATIONEN MELLAN HUVUDMANNEN, FULLMÄKTIGE OCH TREDJE MAN... 13 2.6 ÄNDRING OCH ÅTERKALLELSE AV FULLMAKTER... 14 2.7 VID FULLMAKTSGIVARENS DÖD... 14 3. STÄLLFÖRETRÄDARSKAP... 15 3.1 STÄLLFÖRETRÄDARSKAP... 15 3.1.1 God man... 15 3.1.2 Förvaltare... 16 3.2 UPPRÄTTANDET AV STÄLLFÖRETRÄDARSKAP... 16 4. FRAMTIDSFULLMAKTER... 17 4.1 INNEBÖRD AV FRAMTIDSFULLMAKT... 17 4.2 UPPRÄTTANDET AV FRAMTIDSFULLMAKT... 17 4.3 NÄR FÅR EN FRAMTIDSFULLMAKT ANVÄNDAS... 18 4.4 FÖRHÅLLANDET TILL TREDJE MAN... 19 4.5 GRANSKNING AV FULLMAKTSHAVARENS VERKSAMHET... 20 4.6 EN FRAMTIDSFULLMAKTS VERKAN... 20 4.7 ÄNDRING OCH ÅTERKALLELSE... 21 4.8 FULLMAKTSHAVARENS RÄTT ATT ÖVERLÅTA SIN BEFOGENHET... 22 5. ANALYS... 23 6. SLUTSATS... 28 KÄLLFÖRTECKNING... 30 4
Förkortningar AvtL - Avtalslagen FB - Föräldrabalken HB - Handelsbalken NJA II - Nytt juridiskt arkiv, avdelning II Prop. - Proposition ÄB-Ärvdabalken 5
Begrepp Befogenhet - Instruktioner som fullmaktsgivaren gett fullmäktigen men som inte står i fullmakten, det vill säga, vad man får göra. Behörighet - Vad fullmaktshavaren med bindande verkan kan göra med stöd av fullmakten. Beskriver fullmaktens begränsningar. Doktrin - Juridisk litteratur, artiklar och uttalanden. Fullmakt - En utfästelse från en part (fullmaktsgivare) avsedd för tredje man där man utsett någon (fullmaktshavaren) att rättshandla i fullmaktsgivarens ställe Fullmaktsgivare (huvudman) - Den person som ger någon en fullmakt att handla i sitt ställe. Fullmaktshavare (fullmäktigen) - Den person som blivit tilldelad en fullmakt. God tro - När man inte kände till ett förhållande och man inte heller borde känt till det. Ond tro - När god tro inte föreligger. Praxis - Domstolsavgöranden. Tredje man - Fysisk eller juridisk person, som berörs av en rättshandling utan att vara part. 1 1 Lagen.nu, Tredje man. 2019. 6
1. Inledning 1.1 Bakgrund Den 1 juli 2017 trädde ny lagstiftning om framtidsfullmakter i kraft inom den svenska rätten. Detta är en ny form av ställföreträdarskap som ger myndiga personer möjlighet att överlåta sitt förtroende till någon de litar på att ansvara för sina ekonomiska och personliga angelägenheter. En viss del av vår befolkning kommer någon gång i livet försättas i ett sådant tillstånd där de inte längre har möjlighet att ombesörja sina ekonomiska, rättsliga eller personliga angelägenheter. Det kan bero på sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd. Det är i dessa lägen viktigt att samhället har stöd och hjälp att erbjuda dessa människor för att fortsatt framgångsrikt kunna upprätthålla deras rättssäkerhet och trygghet i samhället. Det finns tillsammans med lagen om framtidsfullmakter tre typer av ställföreträdarskap för vuxna: godmanskap, förvaltare samt framtidsfullmaktshavare. Det finns även den traditionella fullmakten. Den största skillnaden mellan dessa är att godmanskap samt förvaltare tilldelas genom beslut i rätten. Traditionell fullmakt och framtidsfullmakt kan utställas helt privat, utan inblandning av myndigheter. Detta innebär att även om fullmakter eller framtidsfullmakter utställs kommer ställföreträdarskapen väga tyngre. För ställföreträdarskap finns även en egen myndighet, överförmyndarnämnden, som uträttar tillsyn över de ställföreträdare som finns. Det innebär att deras arbete kontinuerligt kontrolleras för att säkerställa att uppdragen sköts väl och att huvudmännens intressen tillgodoses. Denna tillsyn saknas gällande framtidsfullmakt. Lagen är dock utformad så att fullmaktsgivaren eller någon närstående kan välja att utse någon som ska utföra tillsyn över fullmaktshavarens uppdrag. 7
En framtidsfullmakt ska träda ikraft den dagen fullmaktsgivaren själv inte längre har förmåga att sköta sina egna angelägenheter. 2 Framtidsfullmaktens syfte är att man i förtid ska kunna utse vem man vill som ska ta hand om sina angelägenheter. Det är därför tänkt att vara ett komplement till de traditionella fullmakter som finns i lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, samt vara ett alternativ till de olika ställföreträdarskap som finns såsom god man och förvaltarskap. 3 1.2 Problemområde En framtidsfullmakt kan liknas vid en form av privat god man där man som fullmaktshavare representerar fullmaktsgivarens intressen och ekonomiska angelägenheter efter det att framtidsfullmakten träder i kraft. Fördelen med en framtidsfullmakt gentemot att ha en god man är att man helt själv kan bestämma vem som ska vara fullmaktshavare och vad fullmakten ska omfatta. 4 Till skillnad från en god man står inte fullmaktshavaren under tillsyn av en överförmyndare vilket innebär att den som innehar fullmakten har rätt att handla inom de befogenheter som fullmakten avser utan att någon kontrollerar detta. Det är också fullmaktshavaren som ska göra bedömningen när fullmakten ska träda i kraft. Bedömningen ska baseras på fullmaktsgivarens oförmåga att rättshandla. Då syftet med denna typ av fullmakt är att förfarandet ska vara helt privat, och att någon form av kontroll av ikraftträdandet eller utövandet måste aktiveras av antingen fullmaktsgivaren eller fullmaktshavaren, riskerar fullmakten att missbrukas av innehavaren. 5 Innehavaren har möjlighet att företa sådana rättshandlingar som, istället för att vara i fullmaktsgivaren intressen, gynnar dennes egna intressen. 6 2 Westman, Per, Karnov group, Framtidsfullmakter - ny lagstiftning, tillgänglig: (https://prokarnovgroup-se.proxy.mau.se/document/2297025/1?frt=ny+lag&scope=document), 2017 (hämtad: 2019-03-04) 3 Proposition 2016/17:30 Framtidsfullmakter - en ny form av ställföreträdarskap för vuxna, s.1. 4 Prop 2016/17:30 s.1. 5 Westman, Framtidsfullmakter - ny lagstiftning, 2017 6 Ahlberg, Annika, Mäklarsamfundet, Framtidsfullmakter - möjligheter och risker, tillgänglig: https://www.maklarsamfundet.se/nyheter/framtidsfullmakt-mojligheter-och-risker, 2017 (hämtad: 2019-04-15) 8
1.3 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att tolka och klarlägga gällande rätt av den nya lagstiftningen om framtidsfullmakter. Gemensamt för tidigare skrivna uppsatser om framtidsfullmakter är diskussionen kring oklarheter gällande framtidsfullmaktens ikraftträdande och osäkerheten kring fullmaktsgivarens rättssäkerhet i samband med detta. 7 Det finns även klarlagt att denna nya lag har brister gällande tillsyn 8 då lagen är utformad utan krav på myndighetstillsyn över nyttjandet. Detta var förvisso delvis syftet med lagen för att minska kostnaderna för myndigheterna. 9 Frågan är vad som egentligen skiljer framtidsfullmakter från de redan etablerade traditionella fullmakterna och ställföreträdarskap som finns att tillgå. Föreligger det skillnader mellan de traditionella fullmakter i 2 kap AvtL och framtidsfullmakter? Finns det några fördelar respektive nackdelar som ännu inte uppmärksammats? 1.4 Avgränsning I arbetet har vi valt att avgränsa oss till svensk rätt, då studien avser att behandla det svenska rättsinstitutet för framtidsfullmakter. De olika lagar och paragrafer som inte rör studiens syfte och frågeställning kommer att lämnas utanför arbetet. Vi kommer även att beröra ställföreträdarskap såsom god man och förvaltare för att läsaren ska få en övergripande blick av framtidsfullmaktens syfte men har valt att begränsa oss från förmyndare, som är ställföreträdare för omyndiga personer och därför inte kan jämföras med framtidsfullmakten. 1.5 Metod Arbetet kommer att bygga på den rättsdogmatiska metoden som enligt Jareborg karaktäriseras som en rekonstruktion av rättssystemet, 10 vilket är en undersökning av de traditionella rättskällorna lagstiftning, förarbeten och doktrin, med inriktning på 7 Cronholm, Jens, Framtidsfullmakter - en jämförande utredning mot godmanskap och rättssäkerheten ur fullmaktsgivarens perspektiv, kandidatuppsats, Lunds universitet, 2017 s. 3 ; Jansson, Felicia, Framtidsfullmakter - ett ändamålsenligt komplement och alternativ?, kandidatuppsats, Örebro universitet, 2017 s. 3 8 Jansson, 2017, s. 57. 9 Prop 2016/17:30 s. 105. 10 Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, Svensk juristtidning, häfte 1, 2004, tillgänglig: https://svjt.se/svjt/2004/1 (hämtad 2019-04-19) s. 4. 9
framtidsfullmakter. 11 Då lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft så sent som år 2017 finns ännu inte någon praxis kring denna typ av fullmakter. För att skapa en så bra översikt som möjligt om hur lagen är tänkt att fungera har propositionen till lagtexten för framtidsfullmakter tillsammans med tidigare författade kandidatuppsatser använts som underlag. Vi har även tagit hjälp av lagrådsremissen till lagen för att få fördjupad förståelse inom området. Valet av metod utgår även från att rätten existerar som en samling av objektiva fakta. 12 Uppsatsen kommer främst lägga fokus på framtidsfullmakter och förarbeten till denna nya lag samt att jämföra detta med de redan existerande lagarna kring traditionella fullmakter och hur de förhåller sig till varandra. 1.6 Disposition Till att börja med kommer arbetet presentera en allmän redogörelse över de olika former av traditionella fullmakter som förhåller sig till avtalslagens 2 kap. Detta för att skapa en allmän förståelse för fullmakternas uppbyggnad och syfte. I tredje kapitlet kommer en presentation gällande de olika reglerna för ställföreträdarskap såsom god man och förvaltare göras för att skapa bättre förståelse för dessa. I kapitel fyra kommer en djupare beskrivning av framtidsfullmakters syfte, verkan, innebörd och uppbyggnad göras för att ge en ökad förståelse kring ämnet och kunna jämföra detta mot traditionella fullmakter samt ställföreträdarskap. I kapitel fem kommer den fakta som tidigare presenterats analyseras för att besvara frågeställningen och avslutningsvis redogöra en slutsats kring den nämnda frågeställningen. 11 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 3:e upplagan, Stockholm: Norstedts juridik, 2015 s. 43. 12 Korling, Fredric & Zamboni, Mauro, Juridisk metodlära, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 91. 10
2. Fullmakter 2.1 Bakgrund fullmakter En fullmakt är enkelt beskrivet en handling som ger någon rätt att handla i någon annans namn och för dennes räkning. 13 En fullmakt blir användbar i situationer där två parter ska ingå avtal med varandra varpå den ena parten inte har möjlighet att fysiskt närvara. Fullmaktshavaren har genom fullmakten, på huvudmannens begäran, rätt att binda huvudmannen och tredje man. Detta regleras i Handelsbalkens 18 kap om sysslomän eller ombudsmän. 14 Man brukar kategorisera fullmakter i två typer, självständiga och osjälvständiga. De självständiga fullmakterna är den vanligaste formen och upprättas i skrift av huvudmannen där syftet är att fullmaktshavaren ska visa upp denna skriftliga originalhandling mot tredje man. I handlingen ska huvudmannens behörighet att rättshandla för huvudmannens räkning framgå. 15 En osjälvständig fullmakt är istället en muntlig fullmakt vilket innebär att den inte fysiskt kan visas upp för tredje man. Vid de muntliga fullmakterna gör man ingen skillnad på behörighet och befogenhet vilket annars skulle vara nödvändigt vid skriftliga fullmakter. 16 2.2 Upprättandet av fullmakt En fullmakt kan upprättas på varierande sätt beroende på vad för typ av fullmakt det handlar om och vad den ska användas till. Upprättandet av dessa utgår ifrån vad som följer av AvtL 2 kap. 17 Beroende på vilken typ av rättshandling fullmaktshavaren ska utföra i huvudmannens ställe kan vissa formkrav förekomma. Vid till exempel fastighetsöverlåtelse krävs att fullmakten är undertecknad av båda parter tillsammans med två vittnen, detta på 13 Lagen.nu, Fullmakt. 2019. 14 Grauers, Per-Henning, Person och avtal, 4:e upplagan, Stockholm: Liber, 2017 s. 85-88 15 Grauers, 2017, s. 88-89 16 Persson, Ingemar, Karnov group, Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område - lagkommentarer, tillgänglig: (https://pro-karnovgroupse.proxy.mau.se/document/527211/1#sfs1915-0218_n0), 2017 (hämtad 2019-04-26), 10. 17 NJA II 1915 s. 189 11
grund av bestämmelserna i jordabalken. Annars förekommer inga generella formkrav hur fullmakten ska vara upprättad. Hur fullmakten är begränsad kallas behörighet samt befogenhet där behörigheten syftar på fullmaktens yttre sida och befogenheten representerar det inre förhållandet. Behörigheten beskrivs som det fullmaktshavaren kan göra med stöd av fullmakten för att binda huvudmannen medan befogenheten skiljer sig från vad fullmaktshavaren får göra för huvudmannens räkning. 18 I 11 1 st AvtL förklaras vad som gäller när en mellanman överskrider sin befogenhet i en rättshandling, då kommer inte huvudmannen bli bunden i den mån tredje man insåg eller borde insett att mellanmannen överskred sin befogenhet. 19 2.3 Självständiga fullmakter Till de självständiga fullmakterna hör ställningsfullmakt som upprättas till följd av att en person har anställning eller liknande avtal hos huvudmannen och får rättshandla för dennes räkning, som följer av 10 AvtL. 20 Det finns två rekvisit som måste vara uppfyllda för att det ska föreligga en ställningsfullmakt. Det måste finnas ett avtal om anställning hos huvudmannen och fullmaktshavaren ska ha rätt att företräda huvudmannen inom dennes behörighet för att binda huvudmannen. 21 Det ses som ett praktiskt krav utifrån tredje man att det framgår vilken befogenhet den fullmäktige har fått och vad uppdraget innebär. En annan typ av fullmakt som går under självständiga fullmakter är meddelande till tredje man vilket innebär att huvudmannen skriver ett direktmeddelande som fullmaktshavaren ska visa upp mot tredje man. Denna typ av fullmakt har inget speciellt formkrav, det kan upprättas i både muntlig och skriftlig vilket regleras i 13 AvtL. Nästa typ av fullmakt är de skriftliga fullmakterna som upprättas i skrift av fullmaktsgivaren som i sin tur överlämnar handlingen till fullmaktshavaren som sedan kan visa upp denna handling mot tredje man. Lagen anger inget speciellt juridiskt formkrav för upprättandet av 18 Adlercreutz, Axel, Avtalsrätt I, 14:e upplagan, Lund: Studentlitteratur, 2016, s. 166 ff. 19 Persson, Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område - lagkommentarer, 2017, 11 20 Grauers, 2017, s. 88 21 Persson, Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område - lagkommentarer, 2017, 10. 12
skriftliga fullmakter, mer än att det ska ske i just skrift. Dock gällande köp, byte eller gåva av fast egendom föreligger vissa formkrav, alltså att skriftlig fullmakt erfordras vilket följer av 27 2 st AvtL. Den skriftliga fullmakten återkallas antingen genom att fullmaktsgivaren återtar fullmakten eller låter förstöra handlingen enligt 16 AvtL. 2.4 Osjälvständiga fullmakter Till de osjälvständiga fullmakterna hör uppdragsfullmakter. Dessa är muntliga fullmakter där huvudmannen muntligen instruerat fullmaktshavaren om dennes befogenheter, detta finns reglerat i 18 AvtL. Fullmakten är då intern mellan parterna vilket kan var problematiskt då det innebär att tredje man inte kan, utan att bli informerad, veta att en fullmakt föreligger. Förutsatt att tredje man handlar i god tro kommer denne ändå vara skyddad. Återkallelse av denna typ av fullmakt gäller så snart fullmaktshavaren blivit informerad om att fullmakten ska återgå. 22 2.5 Relationen mellan huvudmannen, fullmäktige och tredje man När fullmäktigen rättshandlar med tredje man för huvudmannens räkning uppstår även ett förhållande mellan fullmäktigen och tredje man. Fullmäktigen har i normala fall inte någon direkt koppling till handlingen eller tredje man i något avseende, förutom som mellanman, förutsatt att denne inte överskrider sin behörighet. 23 Förhållandet mellan fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren grundar sig i att fullmaktsgivaren genom sin viljeförklaring ger rätt till fullmäktigen att handla i dennes ställe. Fullmaktshavaren har då tillåtelse att för huvudmannen handla inom de behörigheter och befogenheter som fullmakten tillåter, med följd att huvudmannen binds till tredje man av de rättshandlingar som utförs. Har fullmäktigen agerat inom sin behörighet är huvudmannen bunden till tredje man. Skulle det vara så att fullmäktigen handlar inom sin behörighet men utanför sin befogenhet så blir huvudmannen bunden till tredje man förutsatt att denne var i god tro när avtalet uppstod. 22 Persson, Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område - lagkommentarer, 2017, 18 23 Jämför Avtalslagen 10 13
2.6 Ändring och återkallelse av fullmakter En fullmakt kan återkallas på de sätt som stadgas i 12-18 AvtL. När en fullmaktsgivare vill återkalla en fullmakt räcker det inte med att meddela mellanmannen att fullmakten ska sluta gälla. Det ligger även till fullmaktsgivarens intresse att se till så kraven enligt 13-16 AvtL uppfylls för att fullmakten ska upphöra så att tredje man försätts i ond tro av de omständigheterna vilket framgår av 20 AvtL. I den stund fullmakten har återkallats kan fullmaktshavaren inte längre binda huvudmannen enligt fullmakten. Skulle fullmäktigen ändå efter återkallelsen nyttja fullmakten är den handlingen utan verkan. Vid återkallelse av fullmakt gäller vad som följer av 12 AvtL, en fullmakt ska återkallas på samma sätt som den har upprättats. Detta innebär att om fullmakten blivit upprättad i flera olika former, kanske både skriftlig och muntlig kommer det för återkallelse krävas att detta också sker både muntligt och skriftligt. Vill fullmaktsgivaren göra någon ändring i fullmakten ska även detta ske genom samma förfarande som vid upprättandet av fullmakten. 2.7 Vid fullmaktsgivarens död I de fall en fullmaktsgivare avlider gäller 21 AvtL. En fullmakt är fortsatt giltig i vissa sammanhang även efter huvudmannens bortgång, detta på grund av praktiska skäl. Vid exempelvis en fastighetsöverlåtelse där köpekontraktet har undertecknats men köpebrev ska upprättas och fullmaktsgivaren dör mellan kontrakt och tillträde. Detta till grund för att dödsboet inte ska begå avtalsbrott, hamna i dröjsmål och bli skadeståndsskyldig. 24 24 Persson, Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område - lagkommentarer, 2017, 21 14
3. Ställföreträdarskap 3.1 Ställföreträdarskap Ställföreträdarskap är samlingsnamn för god man, förmyndare samt förvaltare. Dessa tre skiljer sig dock åt och fyller olika funktioner. Det gemensamma syftet med ställföreträdare är att ge alla människor samma möjlighet till sina rättigheter. 25 För ett ställföreträdarskap ska vara aktuellt att anordna finns tre rekvisit som behöver uppfyllas. Dessa är att det ska föreligga ett medicinskt förhållande, exempelvis sjukdom. Det andra rekvisitet är att behov av hjälp ska vara nödvändigt och det tredje grundar sig i att det ska finnas klart behov av ställföreträdarskap i det enskilda fallet. 26 Själva ställföreträdarskapet innebär att bevaka rätt, förvalta egendom samt sörja för person. Antingen ska alla tre delar tillgodoses eller enbart en eller två. Det är överförmyndaren som avgör vilka befogenheter ställföreträdarskapet ska omfatta. 27 Överförmyndaren är en av kommunfullmäktige vald förtroendeman vars uppgift är att ha tillsyn över de ställföreträdare som är aktiva i kommunen. Varje kommun har sin egen överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Deras uppgift är att se till så alla de gode män, förmyndare och förvaltare som arbetar i kommunen sköter sitt arbete och jobbar efter den lagstiftning som finns för uppdraget. 28 Lagstiftningen finns i Föräldrabalkens 12 Kapitel. 3.1.1 God man En god man kan tilldelas den person som lider av nedsatt hälsotillstånd, sjukdom eller psykisk störning, i syfte att få stöd och hjälp att på ett bra sätt få sina ekonomiska intressen fortsatt tillgodosedda. 29 Att bli tilldelad en god man påverkar inte huvudmannens rättsliga handlingsförmåga och för att godmanskapet ska bli giltigt krävs även medgivande från 25 Malmö stad, God man, förvaltare och förmyndare, tillgänglig: https://malmo.se/service/du-och-dina-anhoriga/fa-en-god-man-forvaltare-eller-formyndare/godman-forvaltare-och-formyndare.html, 2019 (hämtad 2019-05-09) 26 Magnus Näll, Ställföreträdarskap eller hjälp via olika typer av fullmakter: Genomgång och analys av befintliga och föreslagna stödformer, examensarbete, Uppsala universitet, 2015, s. 23 27 Hansson, Tommy, God man och förvaltare: en praktisk vägledning, Näsviken: Björn Lundén information, 2006, s.16-17 28 Lunds Kommun, Överförmyndare, tillsyn och kontroll, 2017. 29 Hansson, God man och förvaltare: en praktisk vägledning, 2006, s. 15 15
huvudmannen, förutsatt att huvudmannen är kapabel till detta. 30 Den gode mannen får tillgång till ett av huvudmannens konton för att kunna hjälpa till med betalning av räkningar, söka bidrag och hålla kontakt med myndigheter med syftet att sörja över huvudmannens person. Huvudmannen har ändock fulla rättigheter till sin egen ekonomi och kan välja själv att disponera över sina tillgångar. 31 Den gode mannen skulle kunna jämföras med en ekonomisk stödperson. 3.1.2 Förvaltare Att bli tilldelad förvaltare innebär till stora delar samma sak som att bli tilldelad en god man men med skillnaden att den hjälpbehövande i detta fall förlorar sin rättsliga handlingsförmåga. Detta innebär att huvudmannen inte har tillgång till sin ekonomi och inte heller möjlighet att själv rättshandla på de delar förvaltarskapet rör. 32 Förvaltare ska tilldelas när huvudmannen inte längre har möjlighet att förvalta sin egendom eller själv sörja för sin person. För att rätten ska ha möjlighet att tilldela ett förvaltarskap krävs läkarintyg på att personen är försatt i ett sådant tillstånd. 33 Uppdraget ska anpassas efter varje enskilt fall och det ligger på rättens bord att utforma förvaltarskapets omfattning. Rätten kan även välja att överlåta detta ansvar till överförmyndaren. 34 3.2 Upprättandet av ställföreträdarskap Som huvudman eller hjälpbehövande kan man själv ansöka om ett ställföreträdarskap. Ansökan kan även komma från överförmyndaren eller någon nära anhörig till personen som anser att hjälp och avlastning kan vara nödvändigt. Ansökan lämnas direkt till tingsrätten eller till överförmyndaren som i sin tur kan ta den vidare. Tingsrätten tar i sin tur beslut om ett ställföreträdarskap är nödvändigt och det är även deras uppgift att utse en förvaltare respektive god man. 35 Enligt 11 kapitlet 12 i föräldrabalken kan huvudmannen själv föreslå en viss person till sin gode man. 30 Föräldrabalken (1949:381) 11 kap 4 31 Hansson, God man och förvaltare: en praktisk vägledning, 2006, s. 14 32 Hansson, God man och förvaltare: en praktisk vägledning, 2006, s. 14 33 Sveriges Domstolar, God man, förvaltare och framtidsfullmakt, 2018. 34 Föräldrabalken (1949:38) 11 kap 7 35 Sveriges Domstolar, God man, förvaltare och framtidsfullmakt, 2018. 16
4. Framtidsfullmakter 4.1 Innebörd av framtidsfullmakt Syftet med en framtidsfullmakt är att fullmaktsgivaren eller huvudmannen ger fullmakt till en fysisk person - fullmaktshavaren, att företräda huvudmannen vid omständigheter där huvudmannen själv är beslutsoförmögen eller inte själv kan sörja för sin egen person på grund av sjukdom, psykisk störning eller några andra liknande och varaktiga omständigheter. 36 Framtidsfullmakt är tänkt att omfatta angelägenheter som är av ekonomisk, rättslig och/eller personlig karaktär. Fullmaktshavaren är i enlighet med fullmakten skyldig att tillvarata huvudmannens intresse i den omfattning som framtidsfullmakten avser. 37 Fullmakten ska vara skriftligt upprättad vid ett tillfälle där huvudmannen har full rättslig handlingsförmåga samt befinner sig i ett tillstånd att själv kunna handla med förnuft. Syftet är sedan att i kraftträdantet av fullmakten ska ske vid den stund huvudmannen kommit ur stånd att själv ta hand om de angelägenheter framtidsfullmakten avser. 4.2 Upprättandet av framtidsfullmakt Syftet med lagstiftningen är att fungera som ett komplement till det befintliga system som finns idag om ställföreträdare för vuxna. En framtidsfullmakt får upprättas av personer som är myndiga, alltså från de år man fyllt 18 år, förutsatt att personen är beslutsförmögen och har rätt att sköta sina egna ekonomiska och personlig angelägenheter. 38 I 4 och 5 i lagen om framtidsfullmakter finns formkrav och kriterier kring upprättandet av fullmakten. Där framgår att framtidsfullmakten skall upprättas i skriftlig form och att det tydligt ska framgå att handlingen avser en framtidsfullmakt. Vidare ska det av fullmakten framgå vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar 36 Prop 2016/17:30 s. 25-26; Lagrådsremiss, Framtidsfullmakter en ny form av ställföreträdarskap för vuxna, s. 26. 37 Prop 2016/17:30 s. 28. 38 Prop 2016/17:30 s. 28. 17
och om det gäller personliga eller ekonomiska angelägenheter, alternativt båda delar. Den färdiga fullmakten ska undertecknas av fullmaktsgivaren och vidimeras av två vittnen. Vittnena måste vara över 15 år, inte lida av någon psykisk störning och vara införstådda med att handlingen avser en framtidsfullmakt. 39 En giltigt upprättad fullmakt utgör en legitimationshandling och meningen är att fullmaktsgivaren själv ska kunna forma fullmakten till det innehåll och syfte han eller hon önskar och behöver. 40 Det går att dra direkta paralleller mellan framtidsfullmaktens formkrav och vad som gäller vid upprättande av testamente. Precis som med framtidsfullmakten undertecknas ett testamente av två vittnen i samband med testators undertecknande, vilket framgår av 10 kap ÄB. Som i tidigare nämnda fall ska vittnena vara över 15 år och ej heller vara nära besläktade med testatorn. Vittnen styrker med sin namnteckning att handlingen avser ett testamente och att de är införstådda med detta. 41 På samma sätt ska de vittnen som undertecknar en framtidsfullmakt vara införstådda med att det gäller just en sådan. 4.3 När får en framtidsfullmakt användas Om framtidsfullmakten uppfyller de krav som gäller enligt 3 och 4 kommer fullmakten träda i kraft den stund fullmaktsgivaren inte längre har förmåga att ombesörja de angelägenheter som fullmakten avser. Skulle huvudmannen i ett senare skede återfå sin beslutsförmåga ska framtidsfullmakten upphöra att gälla. Försämras fullmaktsgivarens tillstånd återigen kommer dennes beslutsförmåga att behöva prövas på nytt utifrån tillvägagångssättet ovan. 42 Enligt lagen ligger det på fullmaktshavarens axlar att bedöma om formkraven är uppfyllda samt om fullmaktsgivaren är beslutsförmögen eller inte. Meningen är inte att en avancerad medicinsk bedömning ska behöva göras. Det kommer i majoriteten av fallen vara möjligt att göra en generell bedömning av huvudmannens handlingsförmåga och det ska kunna vara 39 Prop 2016/17:30 s. 31-32. 40 Prop 2016/17:30 sid. 34. 41 Håkansson, Göran, Karnov Group, Ärvdabalk (1958:637) - lagkommentar, tillgänglig: (https://pro-karnovgroup-se.proxy.mau.se/document/527465/1#sfs1958-0637_n0), 2019 (hämtad 2019-04-26), 10 kap 42 Prop 2016/17:30 sid. 116. 18
pålitligt nog. Skulle det förekomma osäkerhet kring detta finns möjlighet att få ikraftträdandet och huvudmannens tillstånd fastslaget genom tingsrätten. 43 Fullmaktshavaren har enligt 10 i lagen om framtidsfullmakter också upplysningsplikt gentemot fullmaktsgivaren samt dennes närmaste släktingar. Fullmaktshavaren ska då snarast, antingen muntligt eller skriftligt, informera om att fullmakten trätt i kraft. Finns en utsedd granskare skall även denne underrättas. 44 Som tidigare nämnt kan fullmaktsgivaren välja att i fullmakten skriva in ett villkor om att ikraftträdandet ska prövas av behörig tingsrätt. Då är fullmaktshavaren skyldig att ansöka om prövning för detta. Fullmaktsgivaren kan välja att göra detta för att försäkra sig om att fullmakten inte kommer missbrukas och för att få en objektiv utomstående bedömning för att ikraftträdandet är befogat. Tingsrätten har då ett utredningsansvar enligt 13 och behöver inhämta läkarintyg om fullmaktsgivarens hälsotillstånd, exempelvis journaluppgifter. 45 4.4 Förhållandet till tredje man Bestämmelserna kring fullmaktshavarens förhållande till tredje man återfinns i 25 AvtL genom hänvisning i 21 och 22 i lagen om framtidsfullmakter. Det är fullmaktshavaren som ansvarar för att fullmakten är giltig och har vunnit laga kraft samt att han eller hon genom fullmakten har befogenhet att handla för huvudmannens räkning i den aktuella situationen. Är dessa kriterier uppfyllda kommer huvudmannen bli bunden gentemot tredje man. Skulle fullmaktshavaren överskrida sina befogenheter och ingå avtal som sedan inte kan göras gällande mot huvudmannen är fullmäktigen skyldig att ersätta tredje man dennes skada, förutsatt att tredje man handlat i god tro. Skulle fullmaktshavaren ingå bindande avtal med tredje man genom att överskrida sin befogenhet blir huvudmannen inte bunden förutsatt att tredje man varit i ond tro enligt 11 1st. AvtL. Skulle tredje man istället varit i god tro blir huvudmannen, även om fullmaktshavaren handlat bortom sin befogenhet, bunden till det avtal som ingåtts. 46 43 Prop 2016/17:30 sif. 41f 44 Prop 2016/17:30 sid. 117. 45 Prop 2016/17:30 sid. 119f. 46 Prop 2016/17:30 sid. 126 19
4.5 Granskning av fullmaktshavarens verksamhet Önskar fullmaktsgivaren finns enligt 23 i lagen om framtidsfullmakter möjlighet att skriva in en så kallad granskare av fullmakten. Dennes uppgift är att bevaka och granska hur fullmaktshavaren sköter sitt uppdrag. Det fungerar som ett privaträttsligt kontrollorgan och liknar överförmyndarens uppgift för kontroll av ställföreträdarskap. En granskare kan vara både en fysisk eller juridisk person. Även en anhörig till fullmaktsgivaren kan utses som granskare. Det är även möjligt att utse flera granskare som kan efterträda varandra i tur och ordning vid behov. I de fall en fullmaktsgivare utser en granskare ska det tydligt framgå av fullmakten hur granskningen ska gå till, hur noggrann den ska vara och i vilken utsträckning den ska utföras. Detta innebär att granskningen kan omfatta endast en specifik fråga och inte hela fullmakten i sig. Skulle dock granskningens omfattning inte vara specificerad ska fullmaktshavarens verksamhet i helhet granskas. 47 Har ingen granskare utsetts kan huvudmannens närmaste släktingar ändå enligt 24 begära redovisning av fullmaktshavarens verksamhet. Syftet med denna paragraf är att höja rättssäkerheten i institutet genom att hålla alla dörrar för kontroll öppna. Överförmyndaren kan också begära redovisning av fullmaktshavaren enligt 25. Skulle det framkomma under granskningen att fullmaktshavaren har misskött sitt uppdrag har överförmyndaren rätt att avbryta eller dra in fullmaktsuppdraget i enlighet med 26. 48 4.6 En framtidsfullmakts verkan 27 lyder enligt följande: En framtidsfullmakt saknar verkan i den utsträckning godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken eller förvaltarskap anordnas för fullmaktsgivaren. 47 Prop 2016/17:30 sid. 127. 48 Prop 2016/17:30 sid. 69-70, 128-129. 20
I lagen underordnas framtidsfullmakter i förhållande till godmanskap och förvaltarskap, vilket innebär att fullmakten saknar verkan i den stund ett legalt ställföreträdarskap anordnas. Dock bara i den omfattning som godmanskapet gäller, därför kan en framtidsfullmakt fortfarande komma att gälla i vissa angelägenheter även om en god man utsetts. När en god man utses ska tingsrätten ta i beaktning om en framtidsfullmakt finns. Kan huvudmannens behov tillgodoses genom framtidsfullmakten finns ingen anledning att aktualisera ett ställföreträdarskap för personen. 49 Skulle fullmaktsgivaren sättas i konkurs, avlida eller får förvaltare enligt 28 är det AvtL andra kapitel som blir tillämpligt. Det är samma regelverk som tillämpas gällande traditionella fullmakter. 4.7 Ändring och återkallelse En framtidsfullmakt får enligt 6 i lagen om framtidsfullmakter inte göras oåterkallelig. Det ska vara möjligt för fullmaktsgivaren att återkalla fullmakten. Skulle fullmaktsgivaren inte vara kapabel att själv återkalla fullmakten när detta är nödvändigt kan enligt 8 en klausul skrivas in, som ger en utsedd granskare rätt att återkalla fullmakten i stället. I de fall fullmaktsgivaren vill göra tillägg eller ändringar av fullmakten skall den procedur som gicks igenom vid upprättandet av fullmakten återigen upprepas. Det vill säga att tilläggen ska undertecknas av huvudmannen och två vittnen. Skulle ändringen endast avse begränsning av fullmakten kommer det inte krävs en ny bevittning, vilket ger fullmaktsgivaren utrymme att göra den begränsningen utan hinder. Gällande frågan om återkallelse hänvisar lagen till andra kapitlet i Avtalslagen. Vill fullmaktsgivaren återkalla fullmakten ska denne återta eller låta förstöra fullmaktshandlingen. Fullmaktshavaren är då skyldig att, på begäran från huvudmannens sida, lämna tillbaka fullmakten. 50 49 Prop 2016/17:30 sid. 65, 130f. 50 Prop 2016/17:30 sid. 115. 21
4.8 Fullmaktshavarens rätt att överlåta sin befogenhet Huvudregeln lyder att den som fått behörighet att agera fullmäktige med framtidsfullmakt inte får upprätta en fullmakt att låta någon annan sköta dennes uppdrag. 29 i lagen om framtidsfullmakter är ett undantag som ger fullmaktshavaren befogenhet att upprätta en fullmakt och låta någon annan genomföra uppdraget. Detta kan vara aktuellt i situationer där någon omständighet gör att fullmaktshavaren inte själv kan närvara. Exempel på detta kan vara bland annat sjukhusvistelser eller semester. 30 är även den en undantagsregel från huvudregeln som ger fullmaktshavaren möjlighet att, om det behövs, genom en skriftlig fullmakt låta någon annan företräda fullmaktsgivaren. Detta kan vara behjälpligt i situationer där någon annan än fullmaktshavaren själv kan vara bättre lämpad som företrädare, exempelvis som juridiskt stöd i samband med tvister eller vid fastighetsöverlåtelse. 51 51 Prop 2016/17:30 sid. 132f. 22
5. Analys En framtidsfullmakt har som syfte att avlasta de befintliga ställföreträdarskap som finns samt vara ett komplement till de traditionella fullmakterna som följer av 2 kapitlet i avtalslagen. Tanken är att det ska vara ett privat förfarande med möjlighet att själv välja vem som ska företräda sig när man själv inte längre har förmåga att göra det. En framtidsfullmakt kan vara lämpligt att upprätta exempelvis när man misstänker att ett försvagat hälsotillstånd väntar och risken ökar att man inte kommer ha möjlighet att helt på egen hand sköta allt det praktiska kring ekonomiska och personliga angelägenheter. Det kan då vara smidigt att redan i förväg anförtrott någon man litar på att sköta detta från den dagen det blir aktuellt. De fullmakter som följer av avtalslagen har som syfte att ge möjlighet att handla i någon annans namn för annans räkning vid olika typer av tillfällen, vilket kan vara allt från att be någon att handla mjölk i affären till att sluta avtal vid en fastighetsöverlåtelse. En fullmakt innebär att huvudmannen gör en utfästelse, vilket oftast sker i skrift, till tredje man om att en viss utsedd person har rätt att företräda huvudmannen och rättshandla å dennes vägnar. Till exempel genom att sluta avtal. En fullmakt begränsas genom fullmaktsgivarens behörighet samt befogenhet som denne ger till fullmaktshavaren för att kunna ingå olika rättshandlingar i huvudmannens ställe. Vilka olika uppdrag som ställs till fullmaktshavaren kan variera vilket gör att befogenheten och behörigheten kan behöva ökas eller minskas beroende på vilken typ av angelägenhet fullmaktsgivaren ska hjälpa till med. Gällande ikraftträdandet och vilka tidpunkter man kan vara i behov av en fullmakt, kan detta variera enormt. I de traditionella fullmakterna kan det röra sig om allt ifrån vardagssysslor till större affärer såsom att underteckna ett köpekontrakt vid fastighetsöverlåtelse. Vanligtvis upprättas en fullmakt för en specifik uppgift och utanför den uppgiften kan fullmakten inte användas. När det kommer till framtidsfullmakter är dessa upprättade i förebyggande syfte, mer omfattande samt tänkta att gälla under en lång period. En framtidsfullmakt kan vara aktuell att upprätta i lägen där risken att försättas i ett sådant tillstånd där man inte kommer vara kapabel att sköta sina angelägenheter på ett tillfredsställande sätt uppenbaras. Man väljer helt enkelt i förtid ut en person man litar på som sin företrädare i de angelägenheter 23
fullmakten avser till framtiden. Nog för att det i båda fallen kallas för fullmakt, men det är ändå så att framtidsfullmakten mer liknar ett ställföreträdarskap än en traditionell fullmakt. När framtidsfullmakten trätt i kraft äger fullmäktigen rätt att handla för huvudmannens räkning. Således blir de handlingar bindande för huvudmannen gentemot tredje man. Handlingarna som fullmäktigen företar är menade att vara i huvudmannens intresse. Därför får det antas att huvudmannen har intresse i att handlingarna blir bindande med förutsättningen att det är inom fullmäktigens behörighet och befogenhet. Det är på grund av detta viktigt att fullmaktshavarens behörighet samt befogenhet och vilken typ av rättshandlingar som denne kan utföra tydligt går att utläsa från fullmakten. Detta i syfte att skydda både huvudmannen och tredje man. I den stund fullmaktshavaren undertecknar eller ingår ett avtal blir fullmaktsgivaren och tredje man bundna till varandra, förutsatt att tredje man inte misstänker att fullmaktshavaren överträder sin befogenhet. Skulle förhållandet mellan huvudmannen och fullmäktigen inte vara giltigt och tredje man är i ond tro gällande detta kommer huvudmannen inte att bli bunden. Hur ska då tredje man kunna veta att det är en fullmäktig som rättshandlar i någon annan namn? Det är ju i princip omöjligt att veta om denne inte informeras om detta och i denna frågan regleras både framtidsfullmakter och traditionella fullmakter under samma kapitel i AvtL. Det föreligger självklart en risk att fullmaktshavaren agerar ohederligt och utnyttjar sin fullmakt genom att låta tredje man vara i god tro och på så vis binda huvudmannen till något denne egentligen inte önskar. Konsekvensen av detta kommer dock bli att fullmaktshavaren kommer få stå till svars och behöva prövas som lämplig framtidsfullmaktshavare. Med andra fullmakter finns, till skillnad från framtidsfullmakter, inte något formkrav på att fullmakten ska vara skriftlig, förutom vid vissa avseenden såsom nämnts tidigare. Detta innebär att vid tillfällen där exempelvis en muntlig fullmakt används kan det bli svårt för tredje man att tolka om fullmakten är giltig eller om den är återkallad. Vid ändring och återkallelse av en framtidsfullmakt framgår det klar och tydligt genom lagtexten att en fullmakt inte får göras oåterkallelig. I de fall fullmaktsgivaren skulle vilja återkalla en framtidsfullmakt så ska detta göras i enlighet med vad som står i 2 kap i AvtL. Det innebär samma tillvägagångssätt som gäller för traditionella fullmakter. Det som däremot skiljer framtidsfullmakter och tradionella fullmakter i denna fråga är när det gäller ändringen, då en framtidsfullmakt som blivit upprättad och sedan av någon anledning vill 24
göra tillägg eller ändring ska detta ske på samma sätt som vid upprättandet av en framtidsfullmakt. Vid omständigheter som till exempel fullmaktsgivares dödsfall under en fullmaktsperiod har 2 kap AvtL som huvudregel att fullmaktens giltighet inte påverkas på grund av praktiska skäl. Detta har även tagits i beaktning vid utformandet av lagen om framtidsfullmakter där 29 gör en direkt hänvisning till 2 kap i AvtL, vilket innebär att förfarandet mellan dessa två är detsamma. Framtidsfullmakter och ställföreträdarskap skiljer sig åt på flera punkter. En av de mest påtagliga skillnaderna är upprättandet av respektive handling. För att någon överhuvudtaget ska bli tilldelad en god man eller en förvaltare krävs beslut i rätten i samråd med överförmyndare på kommunen. Det är en process som kan ta tid och kan vara psykiskt påfrestande för huvudmannen. En framtidsfullmakt kan upprättas direkt mellan två parter utan någon inblandning av myndigheter. Detta gör att både tid, resurser samt emotionella förfaranden kan besparas. Det är givet att ställföreträdarskap fortfarande kommer behövas i samhället och ett ställföreträdarskap har verkan framför en fullmakt enligt 27 i lagen om framtidsfullmakter. Men i de fall huvudmannen fortfarande är kapabel att välja själv kan upprättandet av en framtidsfullmakt underlätta just den dagen stöd kan komma att behövas. Ställföreträdarskapet och framtidsfullmakten har dessutom olika syften. Framtidsfullmakten är tänkt att nyttjas likt en traditionell fullmakt, men med skillnaden att framtidsfullmakten inte träder i kraft förrän den dag fullmaktsgivaren inte längre kan ansvara för de angelägenheter fullmakten avser. Det är dessutom upp till fullmaktsgivaren att själv bestämma exakt vad framtidsfullmakten ska ha för funktion och vilka befogenheter fullmaktshavaren ska ha. Ställföreträdarskapet är mer fyrkantigt i den bemärkelsen att allt från upprättande till omfattning finns reglerat genom lagtext. Det finns visst utrymme för anpassning även för ställföreträdarskapet med det är överförmyndarens ansvar att avgöra, inte den hjälpbehövande själv. Med det i åtanke kan en framtidsfullmakt betraktas som mer rättvis gentemot huvudmannen då den ger möjlighet för fullmaktsgivaren att få sina angelägenheter tillgodosedda på det sätt denne önskade då han eller hon fortfarande var kapabel att välja själv. 25
I flera avseenden liknar framtidsfullmakten ett förvaltarskap. De ska bevaka och tillgodose huvudmannens rätt samtidigt som huvudmannen inte längre har samma möjligheter att rättshandla. Ett förvaltarskap begränsar dock huvudmannens rättsliga handlingsförmåga till större del medan framtidsfullmakten endast begränsar den i de avseenden fullmakten är upprättad. Detta innebär att förhållandet mellan fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren utav framtidsfullmakter kommer se olika ut från fall till fall. Med ett förvaltarskap är omständigheterna tydligare då det är samma lagstiftning som gäller för alla. Dock sett till den utveckling som sker i samhället där valfrihet och vikten av att kunna anpassa situationen för varje enskild individ blivit en viktig fråga är alternativet med framtidsfullmakt ett bra komplement. Att genom lag kunna erbjuda ett alternativ där varje myndig person har möjlighet att helt själv utifrån personlig basis kunna utforma sitt eget ställföreträdarskap. Det går även att dra paralleller mellan godmanskap och framtidsfullmakten. Ett godmanskap är stöd och hjälp med personliga och ekonomiska angelägenheter men huvudmannen har fortfarande kvar sin rättsliga handlingsförmåga. Vid upprättandet av framtidsfullmakten kan fullmaktsgivaren välja att själv behålla sin egna rättshandlingsförmåga i de situationer han eller hon själv väljer att skriva in. På samma sätt är godmanskapet begränsat till de avseenden överförmyndaren eller rätten väljer att upprätta ställföreträdarskapet. Återigen är största skillnaden att i en framtidsfullmakt väljer huvudmannen själv hur uppdraget ska begränsas till skillnad från godmanskapet där det är myndigheter som avgör. Att i en framtidsfullmakt begränsa fullmaktshavarens befogenheter för att själv behålla kontroll över vissa angelägenheter kan säkert kännas bra för fullmaktsgivaren men det kan också skapa problem. Om fullmaktsgivaren exempelvis försätts i ett så allvarligt tillstånd att det inte är möjligt för denne att ta några beslut alls, vem har då rätt att ta besluten? Fullmaktshavaren har inte rätt att göra det enligt fullmakten och fullmaktsgivaren har inte möjlighet på grund av någon annan omständighet. Är det kanske dumt då att begränsa framtidsfullmakten? Till viss del, samtidigt som syftet med framtidsfullmakten är att fullmaktsgivaren får utforma förhållandet på sina egna villkor. Det kan nog ändå konstateras att upprättandet av villkoren i fullmakten bör göras med noga eftertanke. För att bli tilldelad god man eller förvaltare krävs alltså ett myndighetsbeslut vilket kan vara problematiskt på grund av att det kan ta tid och det är inte heller helt säkert att rätten anser att en god man är nödvändigt. Med en framtidsfullmakt kan processen med stat och 26
myndigheter reduceras och man tilldelar sig själv en typ av ställföreträdare. Detta minskar belastning på våra myndigheter samtidigt som det ökar valmöjligheter och personlig anpassning i varje enskilt fall. En fullmakt kan användas av fullmäktigen för huvudmannens räkning. Beroende på fullmaktens karaktär så specificeras och begränsas fullmaktens behörighet och befogenhet till vissa rättshandlingar såsom till, hur och när fullmäktigen får rättshandla för huvudmannen. En framtidsfullmakt ska skriftligen innehålla de rättshandlingar den är avsedd till. När en framtidsfullmakt får användas beror på huvudmannens hälsotillstånd vilket är ospecificerad tidpunkt i ett senare skede och kanske heller ej är självklart att den träder i kraft överhuvudtaget. 27
6. Slutsats Morgondagen kan ingen förutspå och vad som väntar runt hörnet är inte alltid vad vi förväntar oss. Vetskapen om att sina ekonomiska och personliga angelägenheter i vilket fall kommer kunna tillgodoses så som man önskar är en trygghet. Lagen om framtidsfullmakter konstruerades för att ge alla en chans att i förtid välja ut vem man själv vill ska företräda sina personliga som ekonomiska intressen när man själv blir försatt i ett varaktigt tillstånd utav någon form av hälsoproblem. Den tidigare framtagna fakta i detta arbete har påvisat att det finns både likheter och skillnader mellan framtidsfullmakter, traditionella fullmakterna och de ställföreträdarskap som presenterats. En framtidsfullmakt utställs i liknelse som en traditionell fullmakt, det vill säga att man utnämner en person som ska utföra rättshandlingar i ens namn. Däremot skiljer sig framtidsfullmakten mot de traditionella fullmakterna på det sätt att upprättandet har mycket strikta formkrav och gör därmed mer liknelse vid ett testamentes upprättande på grund av dess strikta formkrav. De föreligger även skillnader av ikraftträdandet, då en framtidsfullmakt har ett mer långsiktigt tänk och utfärdas i förebyggande syfte, planerad att användas vid ett senare tillfälle vilket dess namn även förtäljer, medan fullmakter har en mer kortsiktig karaktär och utställs för att användas inom en snar framtid. Vid utförandet av uppdraget för en framtidsfullmakt kontra en vanlig fullmakt framtidsfullmakten ett större uppdrag och påminner mer om uppdraget som en god man eller förvaltare, jämfört med en traditionell fullmakt som vanligen upprättas med syftet att användas vid ett särskilt uppdrag. De liknelser som uppdagats är när det kommer till återkallelse av en fullmakt, där förhållandena i princip är oförändrad mellan framtidsfullmakter och de vanliga fullmakterna då lagen om framtidsfullmakter gör en direkt hänvisning till 2 kap AvtL. När det gäller frågan om ändring eller tillägg så skiljer sig dessa åt då en framtidsfullmakt som av någon anledning ska ändras sker på samma sätt som vid upprättandet av framtidsfullmakten. Gällande fallet av en fullmaktsgivares bortgång är fullmaktens giltighet oförändrad mellan de olika fullmaktsformerna, då lagen om framtidsfullmakter även här refererar till 2 kap AvtL. 28