Vallvik filtrerar och isolerar Speciellt utvecklade processer och gott om rent vatten har gjort Vallviks Bruk till världsledande tillverkare av blekta och oblekta massor för filter och elektriska applikationer. Alla vi som dricker bryggkaffe tackar för den höga renheten. BRUKSREPORTAGE Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se V id Ljusnans utlopp söder om Söderhamn påbörjades 1907 bygget av en, med dåtida mått, ganska stor sulfitmassafabrik för 15 000 ton och i februari året därpå producerades den första massabalen av oblekt sulfitmassa. Idag är Vallviks Bruk ett av två massabruk i Rottneroskoncernen och har en produktion av nischade blekta och oblekta långfibermassor för en rad specialapplikationer, varav massor för filter för olika ändamål utgör 30 procent av produktionen. Vägen till stor och effektiv tillverkare av specialmassor har gått via ett antal ägare och började med att sågverken i trakten hade svårt med avsättningen av klentimmer. Marma Sågverks AB, Ljusne-Woxna AB och Långrörs AB bildade Sulfitaktiebolaget Ljusnan. En sulfitmassafabrik byggdes vid Ljusnans utlopp på Ljusnenäset. Valet av plats gav vatten till produktionen, älven som flottled och möjlighet att bygga hamn inom fabriksområdet. Platsen var i det närmaste öde och gick i folkmun under namnet Sibirien. Ett samhälle, som gavs namnet Vallvik, fick byggas upp liksom en infrastruktur. Fabriken togs 12 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 6 2015 s 12-17 Vallvik 150814.indd 12
Per Lundeen, koncernchef för Rottneros, och Ragnar Lundberg, teknisk direktör, utanför huvud-kontoret i Vallvik. Vallviks Bruk har ett bra läge vid Ljusnans älvmynning och havet. Åttio procent av utleveranserna sker med båt från den egna hamnen. Läget vid havet är gynnsamt ur såväl leverans- som miljösynpunkt. r i drift 1908 och hade redan 1920 en produktion av 20 000 ton oblekt sulfitmassa. Kraven på högre ljushet ökade. Ett blekeri togs därför i drift 1956 för blekning av hela produktionen, som då stigit till 70 000 ton. Korsnäs köpte fabriken 1960 och 1965 startades produktion av fluffmassa. År 1968 gör nästa ägare entré sedan herrarna Hugo Stenbeck och Gunnar Hedlund gjort upp om att NCB skulle köpa Vallvik. Ett av många uppköp som den gode Hedlund gjorde. I NCB:s planer fanns att bygga ett stort LWC-bruk med två pappersmaskiner i Vallvik, vilket dock krävde egen produktion av mekanisk massa och sulfatmassa. Beslut fattades där s 12-17 Vallvik 150814.indd 13 Vallviks Bruk producerade ifjol 211 000 ton blekta och oblekta specialmassor för olika nischapplikationer. för att bygga om fabriken till sulfat. År 1974 stod den nya sulfatmassafabriken med kapaciteten 170 000 ton klar och samtidigt lades sulfitfabriken ner, vilket för övrigt krävts i en miljödom om inte omfattande miljöåtgärder vidtagits dessförinnan. Som ett av de första massabruken i världen infördes syrgasblekning 1978. Planerna på tillverkning av mekanisk massa och LWC-papper förverkligades aldrig, inte minst på grund av kapitalbrist. I och med AssiDomäns köp av NCB år 1994 får Vallvik en ny ägare men säljs redan året därpå till Rottneros och är nu, efter omstruktureringarna i Rottneroskoncernen, ett av dess två massabruk. Produktion av nischade blekta och oblekta långfibermassor för en rad specialapplikationer. Rottneros lever efter devisen Pulp is our passion och är idag helt inriktat på produktion av kundanpassade avsalumassor för olika specialapplikationer och hade 2014 en sammanlagd produktion av 345 000 ton, varav Vallvik producerade 211 000 ton. Koncernen har en omsättning på 1,6 miljarder kronor och den för skogsindustrin något ovanliga situationen att vara helt skuldfri. Av produktionen säljs 71 procent i Europa och resten i huvudsak till SPCI/Svensk Papperstidning Nr 6 2015 13
USA och i Asien. Man ägs till 51 procent av Arctic Paper medan resten av ägandet har stor spridning. Vi är ett lättrörligt företag med korta beslutsvägar, säger Per Lundeen, koncernchef i Rottneros samt VD för Vallviks Bruk AB. Sammanlagt är vi ett tiotal ledningspersoner, inklusive bruksledningar, och vårt huvudkontor ligger här i Vallvik. Vi har en hög effektivitet i våra bruk och har på fem år höjt produktiviteten per anställd med 40 procent till 1 400 ton per år. Året har startat mycket bra med ett rörelseresultat på 104 miljoner kronor på en omsättning av 454 miljoner kronor för första kvartalet. Resultatlyftet från föregående år förklaras till lika delar av massaprishöjningar, den stärkta US dollarn och egna effektivitetsåtgärder. Som en konsekvens av vår inriktning mot nischade produkter har vi mycket krävande kunder. Det gäller både kvalitetskraven, som i Vallviks fall är höga styrkekrav, en mycket hög renhet för filterprodukter och dessutom extremt låg konduktivitet för elektriska applikationer. Men kundkraven gäller också mycket hög leveranssäkerhet, inte minst hos kunder där vi är ensamleverantör. För att kunna ge snabb leveransservice globalt planeras vår produktion mot lagernivåerna av de olika produkterna i våra marknadsspecifika leveranslager i USA, Tyskland, Spanien, Italien samt här i Vallvik. Våra produktvarumärken är Robur Flash Strong, Robur Flash High Porosity och Robur Flash E-grade med undergrupper av respektive produkt, fortsätter Per Lundeen. Som ordet Robur(* antyder har samtliga produkter höga styrkeegenskaper. Robur Flash Strong finns som blekt och oblekt och används som armeringsmassa i exempelvis tryckpapper och tunna papper där långa starka fibrer krävs för slutproduktens egenskaper. Robur Flash High Porosity är de blekta och oblekta produkterna för en lång rad filterprodukter, inte minst kaffefilter, oljefilter, medicinska filter och luftfilter, och här är vi marknadsledare. Robur Flash E-grade, slutligen, finns endast i oblekt form och har extremt låg konduktivitet eftersom den används till papper för isolering i kablar. Vi är för övrigt globalt ledande leverantör för applikationer i sjökabel. All massa i Vallvik flingtorkas och för att öka produktionen byggs snart ytterligare ett mellanlagringstorn före flingtorkarna, berättar Ragnar Lundberg. Eftersom Vallvik är ett bruk med en linje och tillverkar specialkvaliteter så kräver det väl inarbetade rutiner, inte minst vid kvalitetsbyten, betonar Ragnar Lundberg, teknisk direktör i koncernen och teknisk chef i Vallviks Bruk. Av såväl kvalitets- som effektivitetsskäl är våra rutiner ytterst betydelsefulla. För kaffedrickaren spelar exempelvis massans, och därmed papperets, konduktivitet en ytterst ringa roll. För tillverkaren, liksom för användaren av den färdiga sjökabeln, har den däremot en kritisk och avgörande betydelse. Vår E-grade används dessutom i transformatorer och kondensatorer. ungefär 1 miljon m3 fub årligen. En tredjedel är sågverksflis medan resten är rundved som huvudsakligen transporteras per lastbil och till mindre del med järnväg. Veden tas till 90 procent från Hälsingland och Härjedalen medan resten importeras från Baltikum. Renseriet med torrbarkning är från 1986. Bruket har en Kamyrkokare med två diffusörer, varav en är trycksatt. Syrgasdelignifiering sker i serie i två steg och i blekeriet används klordioxid och peroxid. All massa torkas i två flingtorkar. Torkmetoden bidrar till hög porositet, vilket även användning av sågverksflis gör. Balningslinjen var Vallviks vedförbrukning är 14 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 6 2015 s 12-17 Vallvik 150814.indd 14
I Vallvik körs hela processen från ett gemensamt kontrollrum. Det ger en god överblick av hela processen liksom möjligheter till gemensamma diskussioner. Vallvik använder ingen tråd runt de enskilda balarna. tidigare en flaskhals som byggts bort i och med att en andra balningslinje installerades under fjolåret. Vallvik förpackar balarna av flingtorkad massa med brunt kraftpapper som limmas till snygga paket. Processoperatörerna för hela bruket har ett gemensamt kontrollrum som ligger vägg i vägg med laboratoriet, säger Ragnar Lundberg. Vi har därför inga onödiga gärdsgårdar mellan olika avdelningar utan alla har, oavsett eget ansvarsområde, en gemensam överblick av processen, från ax till limpa. Vi har för övrigt bra och engagerat medarbetare i Vallvik med en bra stämning i bruket där alla strävar mot ett gemensamt mål. Eftersom vi har ett antal kvalitetsomställningar är det oerhört viktigt att snabbt veta kvalitetsnivåerna på kritiska variabler. Vår kvalitetskontroll sker online bland annat s 12-17 Vallvik 150814.indd 15 med vår PulpEye, där främst mätning av ljusheten är kritisk men mätaren ger oss också information om fiberdimensioner och spet. Övriga egenskaper mäts manuellt. Vi har inget utvecklingslaboratorium utan använder MoRe Research och har på så vis tillgång till motsvarande resurser som stora konkurrenter har, utan att dras med stora fasta kostnader för en sådan verksamhet. Bruket har egen djuphamn och leveranserna sker till 80 procent med båt till olika hamnlager i Europa och USA. Där sker omlastning till järnväg eller lastbil för leveranser till kunderna. Försäljningen till Norden sker med Rottneros eget försäljningsbolag medan försäljning till övriga marknader sker via agenter och olika handelshus. Vanligen har massafabriker utvecklats så att man börjat med pro- Vi har bra och engagerade medarbetare och en bra stämning i bruket. duktion av oblekt massa och sedan övergått till blekt massa. Så skedde också i Vallvik, men till skillnad från de flesta andra bruk återupptogs produktion av oblekt långfibermassa. Det skedde 1996 när dåvarande Metsä Botnias massafabrik i Kemi lade ner tillverkningen av oblekta specialkvaliteter. För att inte lämna kunderna i sticket inleddes ett samarbete för överföring av kunskap och kunder till Vallvik som kunde ta över produktion och leveranser. Volymen av oblekta kvaliteter har utvecklats positivt och nådde 88 000 ton 2014, vilket var nästan 42 procent av Vallviks produktion. mycket höga för filterpapper och extremt höga för elektriska applikationer används blekeriet vid körning av dessa produkter för att tvätta massan till de erfordrade renhetsnivåerna. För att hålla nere antalet kvalitetsomställningar körs de blekta respektive oblekta produkterna i kampanjer om upp till sju veckor för blekt massa och hälften så långa för den oblekta massan. Det ställer i sin tur höga krav på den egna produktionsplaneringen. Vi har under de senaste åren investerat mer än 400 miljoner kronor i Vallvik för att bygga bort flaskhalsar, öka tillgängligheten och ytterligare minska vår miljöpåverkan, berättar Ragnar Lundberg. Produktionslinjen har varit stum med flaskhalsar och ett minimum av lagringsdå renhetskraven är SPCI/Svensk Papperstidning Nr 6 2015 15
Rottneros AB Vallviks Bruk AB VD: Per Lundeen Bruk: Vallviks Bruk och Rottneros Bruk Produktion 2014: 345 000 ton totalt. Produkter; Blekt och oblekt långfiber sulfatmassa, CTMP och slipmassa. Omsättning 2014: 1 547 miljoner kronor Resultat efter finansnetto 2014: 114 miljoner kronor Antal anställda: 268 personer VD: Per Lundeen Fabrikschef: Sofia Strandvall Produktion 2014: 211 000 ton långfiber sulfatmassa Produkter: Blekta och oblekta specialmassor för applikationer som filter av olika typer, isolering i sjökabel och annan elektrisk utrustning, tryckpapper, tunna papper mm. Varumärken: Robur Flash Strong, Robur Flash High Porosity och Robur Flash E-grade. Antal anställda: 165 personer torn. Därför investerar vi stegvis för att öka flexibiliteten och därmed kapaciteten. Investeringen i den andra balningslinjen tog exempelvis bort en trång sektor för oss i och med att torkarna inte kunde gå för fullt. Sodapannan förnyades efter ett haveri 1998 och klarar, med små kompletteringar, de kommande kapacitetsökningarna. Vi har successivt bytt ut effekterna i indunstningen och kompletterat med bland annat en stripper, vilket gör att också indunstningen klarar en högre kapacitet. år tog styrelsen beslut om ett långsiktigt investeringsprogram, Agenda 500, för våra två bruk, berättar Per Lundeen vidare. Vår avsikt är inte att bygga ut för att sälja billigt utan att möjliggöra en expansion i takt med att våra marknader utvecklas. Agenda 500 har som långsiktigt mål att nå en sammanlagd produktion på 500 000 ton för Vallvik och Rottneros. Under de närmaste 2 3 åren kommer 400 miljoner kronor att investeras liksom under de därpå följande 2 3 åren. Takten i investeringarna påverkas givetvis också av hur marknaderna utvecklas. Framgången med våra specialprodukter har skapat resurser och gett oss mod för att ta det här steget och på så vis säkra framtiden för koncernen och de båda bruken. För Vallviks del innebär beslutet att vår effektivitet och flexibilitet kommer att öka, poängterar Ragnar Lundberg. I år sker ett antal investeringar. Kokarinmatningen byts. För att kunna köra kokeriet för fullt byggs två torn, ett för massa och ett för vatten, för att ge buffertkapacitet före syrgasblekningen. Före flingtorkarna kommer senare ett andra lagringstorn för massa att byggas. Vid omställning från oblekt till blekt, och vice versa, kan vi i framtiden med två massatorn undvika att få en period med blandmassa. Den nödvändiga rengöringen av linjen underlättas också av denna investering. Detta kommer att leda till en ökad produktion. Vi siktar också på att byta ut tvättfilter mot tvättpres- täcker sodapannan brukets ångbehov varför barken då lagras eller säljs medan den bränns i barkpannan under resten av året. Vi installerade en ny turbin 2007 på 27 MW, vilken kommer att räcka till vid en ökad produktionsnivå. Idag täcker den egna elproduktionen ca 75 procent av brukets elbehov. Vi har ett I maj i Kaffefilter är en vardagsnära applikation där massa från Vallvik används. Trettio procent av Vallviks produktion används i en rad olika filtertyper. Vallvik har en ledande marknadsposition för massa till elektriska applikationer som sjökablar. sar i den bruna linjen. Under 2016 kommer vi att bygga om försileriet för oblekt massa, vilket ska förbättra kvaliteten och öka produktionen. Miljösituationen i Vallvik är mycket god. År 2012 byggde vi en speciell gaspanna för förbränning av starkgaser från olika delar av processen. Vi har kompletterat indunstningen med en stor stripper för att kunna rena kondensaten bättre, vilket minskar våra utsläpp till recipienten. Under sommaren *Robur betyder på latin styrka och säkerhet, något som kanske inte alla fondsparare hos namnen upplevt alla år, förf.s anmärkning. gynnsamt geografiskt läge vid Ljusnans mynning med ett stort vattenflöde och en öppen havsvik. I takt med att processen har moderniserats har mängden substans till reningen minskat, samtidigt som reningen i sig har byggts ut. Vår avloppsrening sker idag i två steg där vi i det första tar bort klorat, därefter reduceras COD i bioreningen varefter hela processen avslutas med att slammet tas bort i ett flotationssteg. Slammet levereras till ett externt företag som bl.a. tillverkar anläggningsjord. Under de senaste åren har utsläppen av COD reducerats med 35 procent och mer åtgärder är på gång. Speciellt för Vallvik är kampanjerna av oblekta respektive blekta massor som medför att nivåerna av COD in till reningen varierar. Under de blekta perioderna kommer mer COD till reningen än under de oblekta vilket med bibelspråk för kusarna betyder att i bioreningen sju goda år följs av sju magra. Kusarna vill ha så stabila levnadsförhållanden som möjligt och då måste vi, liksom andra fabriker med biorening, beroende på produktion tillsätta näring i form av kväve och fosfor i olika kvantiteter för att få bästa reningseffekt. Innan näringssituationen i bioreningen stabiliserats efter en övergång har de små liven det lite tufft. Vallvik, liksom bruket i Rottneros, går bra med våra nischade produkter, hög effektivitet och investeringar för en lönsam framtid. Vi anställer i bägge bruken för att klara generationsväxlingen. Dessutom har vi en stark balansräkning och är skuldfria vilket ger oss bra frihetsgrader och vi har så långt möjligt vårt öde i egna händer, slutar Per Lundeen. n 16 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 6 2015 s 12-17 Vallvik 150814.indd 16
Energi och korta beslutsvägar lockade Sofia till Vallvik Sofia Strandvall utsågs i år, efter femton år i driften, till fabrikschef i Vallvik. Hon ser en liten organisation med stort engagemang och korta beslutsvägar som stora fördelar med Vallvik. BRUKSREPORTAGE Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se S ofia är född i Stockholm men bodde hela uppväxten i Ljusne utanför Söderhamn, lite drygt ett stenkast från Vallviks Bruk. Dialekten skvallrar också om att tiden i Ljusne gjort lite större intryck än den första tiden i Stockholm. Efter att ha gått ut gymnasiet i Söderhamn studerade hon två år i Sundsvall och 2,5 år på KTH till civilingenjör i kemi med inriktning papper och cellulosa. Mitt examensarbete hade fokus på att optimera energisidan och turbinen i Mönsterås och jag tog examen år 2000, berättar Sofia. Arbetsmarknaden för ingenjörer med min inriktning var ganska kall just då. Året efter, däremot, var situationen helt annorlunda. Under ett par veckor fick jag plötsligt flera erbjudanden om jobb, bland annat som driftsingenjör i Vallvik med ansvar för energisidan omfattande lut, kraft och återvinning. Inriktningen på min kemiutbildning var papper och cellulosa och eftersom jag läst energikurser, kändes driftsingenjörsjobbet som det mest lockande. Att jag var uppvuxen i Ljusne var inget huvudskäl till att ta jobbet i Vallvik, men heller ingen nackdel. I början var tanken att arbeta några år i Vallvik och sedan gå vidare, kanske till andra bruk. Men arbetet i Vallvik visade sig vara både utvecklande och utmanande. Dessutom fick jag vara med i många projekt och lärde mig mycket. Sen gillar jag våra korta beslutsvägar, speciellt som Rottneros har huvudkontoret här. Så jag ångrar inte att jag stannat här i Vallvik. Jag blev produktionschef med ansvar för drift och produktion, både på skift och dagtid, år 2010 fortsätter Sofia. Det var en intensiv projektperiod då vi bland annat in s 12-17 Vallvik 150814.indd 17 SOFIA STRANDVALL Jag trivs verkligen bra med mitt jobb, säger Sofia Strandvall. vesterade i sodapannan, som var en ordentlig flaskhals och tog det första steget i våra miljöprojekt genom investeringar i indunstning och stripper, som sedan fortsatte med investeringar i biorening och slutning av vattensidan i blekeriet. I år blev jag fabrikschef här i Vallvik och fick då även ansvaret för underhållssidan. Jag trivs verkligen bra med mitt jobb. För mig handlar trivsel både om utmaningar i jobbet och om bra kollegor, och det har jag här. Vi är en liten och engagerad organisation där alla verkligen vill att det ska gå bra för bruket. Per Lundeen kom in i fjol som VD med en tydlig agenda, en långsiktig plan och en positiv vilja att tillsammans göra Vallvik ännu bättre. Med sin bakgrund har han en annan infallsvinkel och har tydliggjort kundfokus. Vi är därför närmare kunderna i dag. Det som är tekniskt spännande framåt är att vi står inför Agenda 500, ett långsiktigt investeringspro- gram för bruken i Vallvik och Rottneros, och som kommer att lyfta Vallvik ytterligare. Dessutom har vi utmaningen att klara kunskapsöverföring och kompetenshöjning i samband med våra pensionsavgångar. Vi har därför tydliggjort roller och kunskapsbehov och rekryterar med tanke på framtiden och utvecklar tydliga introduktionsprocesser. Viktigt för oss är att de som vi rekryterar har rätt kunskap och engagemang. Dessutom är det bra om det finns en ortsanknytning, vilket gör det lättare att behålla personalen. Född: 1974 Uppvuxen: Ljusne utanför Söderhamn Utbildning: Kemiteknik inriktning papper och cellulosa KTH Karriär: 2001: Driftsingenjör energi och återvinning, Vallviks Bruk 2010: Produktionschef: Vallviks Bruk 2015: Fabrikschef Vallviks Bruk Familj: Gift, 2 barn Fritidsintressen: Familjeliv, simning och slalom Medlem i SPCI: 2002 Vad gör du när du inte är i bruket? Det är svårt att beskriva sig själv, men jag tycker att jag har en stark vilja att åstadkomma någonting samt att våga förändra och utmana, både i jobbet och privat. Mina barns intresse för simning har påverkat mig så att jag också tagit upp simning. Det är en fin avkoppling att få motionera och samtidigt rensa hjärnan. På vintern blir det, förutom simning, också en hel del slalom, avslutar Sofia. n SPCI/Svensk Papperstidning Nr 6 2015 17