Övriga föredragande: Adam Krantz Susanne Sandgren Inger Hannu Angelica Engman Ulrika Söderlund Kerstin Söderlund.

1 Protokoll från Politisk Samverkan Skaraborg 2018-11-30 Tid: 09:00-12.00 Plats: Gothia Science Park, Insikten, Skövde Närvarande Beslutande: Anna-Karin Skatt, Beredningen Välfärd Skaraborgs kommunalförbund Bengt Andersson, Beredningen Välfärd Skaraborgs kommunalförbund Christer Johansson, Beredningen Välfärd Skaraborgs kommunalförbund Theres Sahlström, Beredningen Välfärd Skaraborgs kommunalförbund Ulla-Britt Hagström, Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus Johan Ask, Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus Linn Brandström, Styrelsen för Beställd Primärvård Michael Mellby, Styrelsen för Beställd Primärvård Gunilla Druve Jansson, östra hälso- och sjukvårdsnämnden Susanne Larsson, östra hälso- och sjukvårdsnämnden Eva-Lott Gram, östra hälso- och sjukvårdsnämnden Ej närvarande: Ulf Genitz, Beredningen Välfärd Skaraborgs kommunalförbund Christin Slättmyr, Styrelsen för habilitering och hälsa Patrik Cerny, Styrelsen för habilitering och hälsa Ann-Sofie Alm, Primärvårdsstyrelsen Dario Espiga Corbo, Primärvårdsstyreslen Jens Söder, Tandvårdsstyrelsen Stig-Olov Tingbratt, Tandvårdsstyrelsen Övriga: Agneta Hörnlund Nilsson, Koncernkontoret Ida Wernered, Koncernkontoret Jörgen Thorn, Skaraborgs Sjukhus Jane Johansson, Skaraborgs Sjukhus Susanne Lidén, Närhälsan Rita Ponerup, Närhälsan Beate Poetzsch, Närhälsan Jan Malmgren, Skaraborgs kommunalförbund Övriga föredragande: Adam Krantz Susanne Sandgren Inger Hannu Angelica Engman Ulrika Söderlund Kerstin Söderlund www.vardsamverkanskaraborg.se

2 Dagens ärenden 1 Dagordning godkänns Dagordningen godkänns. 2 Föregående protokoll Föregående protokoll läggs till handlingarna. 3 Rapport om implementeringen av in- och utskrivning från sluten hälsooch sjukvård i Skaraborg Adam Krantz informerar om hur det går med implementeringen. Presentationen bifogas, bilaga 1. Jörgen informerar om att man regionalt tittar på en gemensam samordningsfunktion för SIP. Begreppet hemgångsklar diskuteras. Det är inte är detsamma som utskrivningsklar patient. 4 Rapport om folkhälsoarbetet Susanne Sandgren och Inger Hannu lämnar en lägesrapport kring samverkan om folkhälsoarbetet. Arbetet fokuseras kring: Fullföljda studier genom trygghet och studiero. 5 kommuner deltar nu. En 6:e kommun kommer med 2019. Friska barn i Skaraborg. 16 procent av 4-åriga flickor och 10 procent av 4-åriga pojkar är överviktiga Psykisk hälsa. Främja ett lyhört föräldraskap. Samarbete med mödra- och barnhälsovård. Dessa tre områden ska komplettera varandra och stärka annat arbete delregionalt och regionalt. Hälsosamt åldrande After work. Särskilt män nära pensionsåldern är en riskgrupp. Syftet är att skapa förutsättningar till en god hälsa för invånarna i Skaraborg. Bildspel bilaga 2. 5 Rapport om psykisk hälsa Angelica Engman och Ulrika Söderlund presenterar: regional handlingsplan för psykisk hälsa och uppföljning av planen. En brukarrevision av SIP bifogas. IAPS (Integrerat Arbetssätt Psykisk hälsa i Skaraborg) www.vardsamverkanskaraborg.se

3 psykisk hälsa och samverkan Kommunikationsproblem olika vårdgivare har olika förväntningar och menar olika saker. Vi har ett gemensamt ansvar för gemensamma resurser. Vi måste ha tillit och förtroende för varandra. Bilagor 3 6 6 Lägesrapport om Nära vård Norra Skaraborg Projektet är förlängt att gälla även 2019. En årsrapport tas fram och kommer att presenteras på nästa möte med den politiska styrgruppen den 6 december. Alla ursprungliga delprojekt är på gång och två nya kommer att startas. Under 2019 kommer man att besluta om ledning och drift från och med 2020. 7 Fortsatt diskussion om framtida organisation för PSS Diskussioner om framtida diskussion fördes förra mötet. Några synpunkter var: Vad är PSS uppgift och vilka frågor ska vara med på PSS? Ska man lyckas ställa om vården måste man träffas och mötas. Det är viktigt att rätt personer möts. Tanken när PSS startade var att ta upp frågor som inte fungerar mellan vårdgivarna. Viktigt att politik och tjänstemän gemensamt diskuterar frågor. Kommunens representanter kommunrepresentanter / representanter för kommunerna. Den kommunala representationen? Diskussionen fortsätter vid nästa möte. 8 Övriga frågor Nästa möte är preliminärt den 15 mars 2019. Gunilla Druve Jansson Ordförande Agneta Nilsson Hörnlund Sekreterare Bilagor Bilaga 1: Samverkan in- och utskrivning från slutenvården Bilaga 2: Samverkan social hållbarhet - folkhälsa Bilaga 3: Länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa www.vardsamverkanskaraborg.se

4 Bilaga 4: Uppföljning av handlingsplan för psykisk hälsa Bilaga 5: IAPS Bilaga 6: Stärka arbetet med SIP www.vardsamverkanskaraborg.se

Nulägesrapport Samverkan vid in- och utskrivning ifrån sluten hälso- och sjukvård

Fortsatta svårigheter Informationsöverföring in till slutenvården Kommunens HSL Kommunens SoL (Primärvården) Fast vårdkontakts uppdrag Kontaktuppgifter Delta vid avstämning Kalla till SIP

SIP blir inte av i den utsträckning som behövs Antal SIP kallade till av antal ärenden Essunga 0/14 0% Falköping 11/109 10% Grästorp 1/15 7% Gullspång 3/20 15% Götene 1/36 3% Hjo 2/18 11% Karlsborg 0/24 0% Lidköping 3/113 3% Mariestad 3/78 4% Skara 9/55 16% Skövde 17/170 10% Tibro 1/34 3% Tidaholm 2/44 5% Töreboda 3/32 9% Vara 3/54 6%

Fortsatta svårigheter Planerat utskrivningsdatum flyttas upprepade gånger

Planerat utskrivningsdatum flyttas

Fortsatta svårigheter Planerat utskrivningsdatum flyttas upprepade gånger Leder till: Bristande förtroende från samarbetspartners Svårigheter att få till Planeringen Ökade kostnader för kommunerna Informationsöverföring under Planering Sjukhuset har svårigheter att producera den mängd information som krävs Kommun och PV har svårigheter att vara vägledande och ge återkoppling på ställningstaganden Helgbemanning Den nya processen skiljer inte på Vardagar, flera verksamheter har inte anammat detta

Tidiga effekter Planeringstiden ökar (till trots mot verksamheternas upplevelse)

Planeringstiden, gamla vs nya PLANERINGSTID Planeringstid gamla processen Planeringstid nya processen 0,3 1 0,8 1,6 2,5 2,5 2,4 2 2,2 1,9 2,3 2,4 2,1 2,3 2,8 2,9 3,9 4,5 4,3 4,8 4,8 4,6 4,3 5,3 5,4 5,4 5,1 5,7 6,4 6,2 ESSUNGA FALKÖPING GRÄSTORP GULLSPÅNG GÖTENE HJO KARLSBORG LIDKÖPING MARIESTAD SKARA SKÖVDE TIBRO TIDAHOLM TÖREBODA VARA

Tidiga effekter Planeringstiden ökar (till trots mot verksamheternas upplevelse) Finns en farhåga att ökad planeringstid innebär ökade vårdtider, så är inte fallet

2018-12-10 Jämförelse av medelvårdtid Medelvårdtid Alla patienter 8 7 6 5 4 3 2 1 0 April 2017 Augusti 2017 Oktober 2017 April 2018 Augusti 2018 Oktober 2018 Hela SkaS SkaS somatik (M5 och M6 exkluderade) Område K4 (ortopeden) Strokeenheterna Skövde och Lidköping) Avdelning 4 och 32 (Hjärtmedicin)

2018-12-10 Jämförelse av medelvårdtid Medelvårdtid 65 år och uppåt 8 7 6 5 4 3 2 1 0 April 2017 Augusti 2017 Oktober 2017 April 2018 Augusti 2018 Oktober 2018 Hela SkaS SkaS somatik (M5 och M6 exkluderade) Område K4 (ortopeden) Strokeenheterna Skövde och Lidköping) Avdelning 4 och 32 (Hjärtmedicin)

2018-12-10 Jämförelse av medelvårdtid Medelvårdtid 75 år och uppåt 8 7 6 5 4 3 2 1 0 April 2017 Augusti 2017 Oktober 2017 April 2018 Augusti 2018 Oktober 2018 Hela SkaS SkaS somatik (M5 och M6 exkluderade) Område K4 (ortopeden) Strokeenheterna Skövde och Lidköping) Avdelning 4 och 32 (Hjärtmedicin)

Tidiga effekter Planeringstiden ökar (till trots mot verksamheternas upplevelse) Finns en farhåga att ökad planeringstid innebär ökade vårdtider, så är inte fallet Ledtiden Utskrivningsklar Utskrivning har minskar drastiskt

Utskrivningsklar - Utskrivning DIAGRAMRUBRIK UK dagar gamla processen UK dagar nya processen 0,4 0,3 0,1 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 0,2 0,1 0,3 0,3 0,1 1,1 1,9 2,7 2,8 2,4 2,5 2,7 2,8 2,8 2,6 2,7 3 3,1 3,6 3,8 ESSUNGA FALKÖPING GRÄSTORP GULLSPÅNG GÖTENE HJO KARLSBORG LIDKÖPING MARIESTAD SKARA SKÖVDE TIBRO TIDAHOLM TÖREBODA VARA

Tidiga effekter Planeringstiden ökar (till trots mot verksamheternas upplevelse) Finns en farhåga att ökad planeringstid innebär ökade vårdtider, så är inte fallet Ledtiden Utskrivningsklar Utskrivning har minskar drastiskt Antalet vårdplatser som beläggs av UK patienter har minskat drastiskt

Belagda vårdplatser inom slutenvården 84 Belagda vårdplatser 72 74 65 50 45 54 58 44 3 7 JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER Belagda vårdplatser

Samverkan Social hållbarhet/folkhälsa Östra hälso- och sjukvårdsnämnden och Skaraborgs kommunalförbund Politisk Samverkan Skaraborg 30 november 2018

Vad? Fullföljda studier genom trygghet och studiero Friska barn i Skaraborg Psykisk hälsa Hälsosamt åldrande After work

Fullföljda studier - genom trygghet och studiero

Fullföljda studier Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Aenean euismod bibendum laoreet. Proin gravida dolor sit amet lacus accumsan et viverra justo commodo. Proin sodales pulvinar sic tempor. Sociis natoque penatibus et magnis dis parturient montes, nascetur ridiculus mus. Nam fermentum, nulla luctus pharetra vulputate, felis tellus mollis orci, sed rhoncus pronin sapien

Friska barn i Skaraborg

Psykisk hälsa

After work hälsosamt åldrande

Medskick från kommuncheferna: Arbetet med Social hållbarhet och folkhälsa är och kommer i ännu högre grad bli viktigt framöver! Vi är stolta men ännu inte nöjda Vi ska hålla ut och hålla i Vi ska göra rätt saker

Medskick från utvärderare: Koordinering koordinator och andra koordinerande strukturer och processer: politisk styrgrupp, strategigrupp, arbetsgruppsmöten och andra möten utgör koordinerande processer och folkhälsostrategerna Framgångsfaktorer Erbjuder verktyg att hantera problem som skolorna upplever att de har Det fanns övertygande framgångsexempel kick-off Konkreta verktyg som bygger på forskning Kompetent och trovärdigt genomförande Utmaningar/utvecklingsmöjligheter Svårt att få skolorna att tänka delregionalt Skaraborg Resursbrist i många skolor gör det svårt att göra satsningen fullt ut Många andra satsningar konkurrerar statliga interventioner Utveckling: erbjuda flera olika, alternativa verktyg?

Medskick från verksamheterna: Jag får så mycket positiv feedback från rektorerna nu när jag är ute på verksamhetsbesök och kvalitetsuppföljningar. ALLA ser stora vinster i detta och de har fått redskap som de tidigare saknat (verksamhetschef barn och skola) I båda klasserna åk 8 och åk 5 skedde under processens gång stora förbättringar vad gäller trygghet, trivsel och arbetsro (rektor) Det är jätteviktigt! Det gäller på förskolan och det gäller i hela världen! (flicka, förskola)

Bakgrund Överenskommelsen mellan regeringen och SKL om Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Syftar till att stärka kommuner och regioner att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta för att minska psykisk ohälsa Huvudmännen får ekonomiskt stöd för att stärka sina insatser inom området och för det gemensamma arbetet att ta fram regionala handlingsplaner Handlingsplanen Gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG Gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt

Syfte Med handlingsplanens mål, aktiviteter och indikatorer för uppföljning vill vi sätta ljus på frågor där vi vill bli bättre i hela Västra Götaland. Eller med andra ord: Sätta plåster på redan uppkomna skav, se till att det läker ordentligt och att det inte uppstår nya skav.

Fokusområden Regeringen har pekat ut fem fokusområden som särskilt viktiga utifrån befolkningens behov för främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa och erbjuda effektiva insatser till de som drabbats. 1 Förbyggande och främjande arbete 2 Tillgängliga tidiga insatser 3 Enskildas delaktighet och rättigheter 4 Utsatta grupper 5 Ledning, styrning och organisation

Fokusområden och mål: vuxna 1.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland 2.1 Äldre personer med psykisk ohälsa ska får rätt vård och stöd 3.1 Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen 4.2 Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser 5.1 Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård stöd och behandling

Fokusområden och mål: barn och unga 1.1 Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt 1.2 Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg 2.1 Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid 2.2 Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga 3.1 Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen 5.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland

Framtagande och genomförande Överenskommelse Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Kick off med rådslag Redovisning till SKL Förankring och dialog Prioritering av mål Indikatorer och layout Beslut om handlingsplan Regionalt, delregionalt och lokalt arbete Redovisning till SKL Uppföljning Uppföljning 2016 2017 2018-2020 Styrgruppen följer utveckling, genomförande, ansvarar för återrapportering och revidera vid behov

Genomförande och uppföljning Aktiviteter/genomförandeplaner i delregional och lokal vårdsamverkan Länsgemensamma aktiviteter Uppföljning både genom enkät och uppföljningsindikatorer Uppföljningsindikatorer: Möjliggöra datautsökning senare på samma sätt Datakällor nationell nivå, dvs samma för alla, möjliggör jämförelser inom länet och med andra län/regioner (SIP undantaget) Kombination av process- och resultatindikatorer Användarmanual och excelfil med baseline hur är det nu?

Länsgemensamma aktiviteter Aktivitet Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention Revidera den länsgemensamma riktlinjen och stödmaterialet för SIP Status Arbete påbörjat Länsgemensam SIIP-koordinator ska anställas Digitalt stöd för SIP till SITIV Modul i SAMSA klar att använda sep. 2018 SIP hur blir det för den enskilde? Utbildningsmaterial rättighetslags. och diskriminering En Brukarrevision för SIP är genomförd Uppdragshandling klar Uppföljning ÖK psyk/missbruk avseende tillämpningar Genomfört för 2018 Etablering av RCPH Inriktningsdokument för integrerade verksamheter/mottagningar för unga med missbruk Revidering av Västbus riktlinjer Arbete pågår Arbete påbörjat Remissvar har inkommit och sammanställs

Delregionala prioriterade målområden Prioriterade mål som alla satsat på inom målgruppen vuxna; Personer som har behov av samordnade insatser har en SIP Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser Prioriterade mål som alla satsat på inom målgruppen barn och unga; Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Barn och unga som har behov av samordnade insatser har en SIP/Västbusplan Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete

Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2020 2018 års uppföljning av handlingsplanens indikatorer en första baslinjemätning

Innehåll 1 2 3 Bakgrund och syfte Fokusområden och mål för vuxna Fokusområden och mål för barn och unga Sid. 3-11 Sid. 12-61 Sid. 62-120 2

1 Bakgrund och syfte

Det finns en handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland Västra Götalandsregionen (VGR), de 49 kommunerna via VästKom samt Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra Götaland (NSPHiG) har tillsammans tagit fram en handlingsplan på området psykisk hälsa. Arbetet inleddes under 2016 i samband med att staten och SKL träffade överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016. Överenskommelsen syftar bland annat till att stärka kommuner och regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta för att minska den psykiska ohälsan. Huvudmännen får ekonomiskt stöd för att stärka och utveckla sina insatser inom området. Ett omfattande arbete har inletts runtom i Västra Götaland för att arbeta med handlingsplanen. Arbetet pågår på såväl regional, delregional som lokal nivå. Med handlingsplanens mål, aktiviteter och indikatorer för uppföljning vill vi sätta ljus på frågor där vi vill bli bättre i hela Västra Götaland. Eller med andra ord: Sätta plåster på några av redan uppkomna skav, se till att det läker ordentligt och se till att det inte uppstår nya. Handlingsplanen bidrar till att: identifiera och sätta ljus på områden där det skaver extra mycket där vi alla vill åt samma håll där alla måste bidra göra det samtidigt 4

Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i fem fokusområden Regeringen har i sin strategi för området psykisk hälsa pekat ut fem fokusområden som särskilt viktiga. Dessa anges även i den nationella överenskommelsen och sammanfattar olika delar inom områden som är viktiga att fokusera på utifrån befolkningens behov för främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa och erbjuda effektiva insatser till de som drabbats. Fokusområdena är: 1. Förebyggande och främjande arbete 2. Tillgängliga tidiga insatser 3. Enskildasdelaktighet och rättigheter 4. Utsatta grupper 5. Ledning, styrning och organisation De fem fokusområdena ligger till grund för handlingsplanens mål. Handlingsplanen är indelad i målgrupperna VUXNA respektive BARN OCH UNGA och består av sammanlagt 15 mål. 5

Handlingsplanen består av totalt 15 mål Mål för VUXNA 1. FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE ARBETE Mål V1.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland 2. TILLGÄNGLIGA TIDIGA INSATSER Mål V2.1 Äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd 3. ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGETER Mål V3.1 Mål V3.2 4. UTSATTA GRUPPER Mål V4.1 Mål V4.2 Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP Brukarföreträdare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser 5. LEDNING, STYRNING OCH ORGANISATION Mål V5.1 Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Mål för BARN OCH UNGA 1. FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE ARBETE Mål B1.1 Mål B1.2 Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg 2. TILLGÄNGLIGA TIDIGA INSATSER Mål B2.1 Mål B2.2 Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga 3. ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGETER Mål B3.1 Mål B3.2 4. UTSATTA GRUPPER Mål B4.1 Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan Brukarföreträdare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen 5. LEDNING, STYRNING OCH ORGANISATION Mål B5.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland 6

Målen följs upp med hjälp av indikatorer För att följa målen över tid har ett 30-tal uppföljningsindikatorer valts ut från huvudsakligen nationella register Under 2017 genomfördes ett arbete för att välja lämpliga indikatorer för att kunna följa handlingsplanens 15 mål över tid. Indikatorerna kommer huvudsakligen från publika, nationella register såsom Öppna jämförelser och Socialstyrelsens databaser. Målsättningen är att indikatorerna ska göra det möjligt att jämföra processer och resultat, och därigenom stimulera och initiera förbättringsarbete. Syftet med indikatorerna är inte att utvärdera den enskilda organisationen, utan snarare att försöka få underlag för att kunna spegla gemensamt arbete och samverkan i respektive organisations data. Samtliga uppföljningsindikatorer är utvalda utifrån tre huvudsakliga kriterier: o Relevans: indikatorn ska vara påverkbar av kommunerna/regionen samt spegla områden som är viktiga att förbättra med avseende på kvalitet och/eller effektivitet för att uppnå det eftersträvade målet i enlighet med handlingsplanen. o Validitet: indikatorn ska mäta det den avser att spegla på ett tillförlitligt sätt och ge en pålitlig och representativ reflektion av den generella utvecklingen inom kommunerna/regionen. o Tillgänglighet: indikatorn ska genereras med hjälp av tillgängliga data utan att öka kommunernas och regionens administrativa börda. För en detaljerad beskrivning av indikatorerna, urval och avvägningar, se dokumentet Användarmanual för uppföljning av handlingsplan. Det finns dock vissa utmaningar och begränsningar med indikatorerna Även om ett omsorgsfullt arbete tillägnats att identifiera lämpliga indikatorer är det viktigt att påpeka att det fortfarande finns vissa utmaningar och begränsningar i urvalet. För en optimal uppföljning och utvärdering är det viktigt, baserat på Donabedianmodellen (Donabedian, 1966), att indikatorerna mäter såväl strukturer, processer och resultat. De flesta av indikatorerna är dock processindikatorer och enbart ett fåtal är resultatindikatorer. Vidare uppdateras inte indikatorerna med samma regelbundenhet, och det finns inte aktuell data för samtliga år. Ibland uppdateras data med relativt långa intervall, där senaste data kan vara upp till ett par år gamla. Merparten av data i detta underlag är från 2017. Eftersom handlingsplanen gäller från och med 2018 kan således inte utfallen tolkas i relation till det senaste årets arbete med handlingsplanen. Alla indikatorer finns inte heller på önskvärd organisatorisk nivå, till exempel finns vissa indikatorer enbart på regionnivå. Indikatorerna tar inte hänsyn till socioekonomiska faktorer varför jämförelser mellan geografiska områden bör göras med viss försiktighet. På följande sidor två presenteras vilka indikatorer som följs upp för VUXNA respektive BARN och UNGA. Källa: Donabedian A. Evaluating the quality of medical care. Milbank Mem Fund Q. 1966 Jul;44(3): Suppl: 166-206. 7

Målen för VUXNA följs upp med hjälp av totalt 16 indikatorer 1. FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE ARBETE Mål V1.1. Nollvision om suicid i Västra Götaland V1.1.1 Antal självmord i befolkningen V1.1.2 Antal självmordsförsök i befolkningen V1.1.3 Handlingsplan för suicidprevention 2. TILLGÄNGLIGA TIDIGA INSATSER Mål V2.1. Äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd V2.1.1 Aktuella rutiner för samordning inom äldreomsorgen V2.1.2 Förskrivning av antidepressiva läkemedel i befolkningen 3. ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGETER Mål V3.1. Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP V3.1.1 Upprättande av SIP i befolkningen V3.1.2 Uppföljning av SIP i befolkningen V3.1.3 Rutin för information om SIP Mål V3.2 Brukarföreträdare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete V3.2.1 Systematiskt samarbete med brukarorganisationer 4. UTSATTA GRUPPER Mål V4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen V4.1.1 Klagomål med avseende på bemötande inom socialtjänst och sjukvård Mål V4.2. Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser V4.2.1 Antal personer med missbruk och/eller beroende utskrivna enligt LVM (lagen om vård av missbrukare) V4.2.2 Case management till personer med psykisk sjukdom V4.2.3 Aktuella rutiner för samordning inom socialtjänsten 5. LEDNING, STYRNING OCH ORGANISATION Mål V5.1. Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling V5.1.1 Standardiserade bedömningsmetoder inom missbrukoch beroendeverksamhet V5.1.2 Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av alkoholmissbruk V5.1.3 Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av drogmissbruk 8

Målen för BARN OCH UNGA följs upp med hjälp av totalt 19 indikatorer 1. FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE ARBETE Mål B1.1. Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt B1.1.1 Manualbaserad insats för föräldrastöd B1.1.2 Standardiserade bedömningsmetoder för föräldraförmåga Mål B1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg B1.2.1 Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år B1.2.2 Andel elever med godkända betyg från åk 9 B1.2.3 Andel elever med betydande frånvaro från skolan 2. TILLGÄNGLIGA TIDIGA INSATSER Mål B2.1. Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid B2.1.1 Barn och unga som vårdats i slutenvård med psykiatrisk diagnos B2.1.2 Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av missbruk Mål B2.2. Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga B2.2.1 Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i åk 9 B2.2.2 Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i gymnasiet år 2 B2.2.3 Andel elever som någon gång använt narkotika i åk 9 B2.2.4 Andel elever som någon gång använt narkotika i gymnasiet år 2 3. ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER Mål B3.1. Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan B3.1.1 Upprättande av SIP i befolkningen 0-20 år B3.1.2 Uppföljning av SIP i befolkningen 0-20 år B3.1.3 Rutin för information om SIP Mål B3.2. Brukarföreträdare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete B3.2.1 Systematiskt samarbete med brukarorganisationer 4. UTSATTA GRUPPER Mål B4.1. Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen B4.1.1 Klagomål med avseende på bemötande inom socialtjänst och sjukvård 5. LEDNING, STYRNING OCH ORGANISATION Mål B5.1. Nollvision om suicid i Västra Götaland B5.1.1 Antal självmord i befolkningen 0-19 år B5.1.2 Antal självmordsförsök i befolkningen 0-19 år B5.1.3 Handlingsplan för suicidprevention 9

I detta underlag presenteras en sammanställning av 2018 års uppföljning av handlingsplanens indikatorer Varje år ska Handlingsplanen för psykisk hälsa i Västra Götaland med dess 15 mål följas upp med hjälp av de utvalda indikatorerna. Detta underlag presenterar en sammanställning av 2018 års uppföljning. I underlaget finns omkring ett hundratal diagram och tabeller. Data hämtades i juni-augusti 2018, och presenterar huvudsakligen indikatorutfall för 2017 års data. Syftet med underlaget är att ge en helhetsbild över nuläget. Underlaget är tänkt att användas för att få en förståelse över utfall för olika områden som representerar psykisk hälsa, där respektive aktör enkelt kan hitta sina data och göra jämförelser samt diskutera på hemmaplan. Det är viktigt att påpeka att handlingsplanen började gälla först år 2018, medan data i underlaget framförallt utgörs av 2017 års utfall. Detta underlag är därmed mer att betrakta som ett utgångsläge. Regeringen och SKL sluter överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Representanter från delregionala vårdsamverkan deltar i prioritering av mål. Dialoger med samarbetspartners, brukarföreträdare, representanter från HBTQcommunityt och nationella minoriteter. Delregional vårdsamverkan genomför delregionala och lokala aktiviteter enligt genomförandeplan. Styrgruppen ansvarar för uppföljning med hjälp av indikatorer. 2016 2017 2018-2019 10

Så är materialet uppbyggt 1 För att göra uppföljningsunderlaget så överskådligt som möjligt presenteras målen för målgrupperna vuxna respektive barn och unga i olika kapitel. Respektive kapitel är indelad i handlingsplanens fem fokusområden, i enlighet med strukturen i Handlingsplanen för psykisk hälsa i Västra Götaland. Varje fokusområde inleds med en kortfattad sammanfattning. 2 Fokusområdena är indelade utifrån handlingsplanens olika mål. För varje mål finns en kortfattad bakgrundsbeskrivning från Handlingsplanen för psykisk hälsa i Västra Götaland. Data för målen är presenterade översiktligt, först på region-/delregionnivå, därefter på kommunnivå beroende på detaljeringsgraden i tillgängliga data. 3 I materialet finns bland annat information om indikatorerna, aktuella källor samt en kortfattad slutsats/analys av redovisad data. Mängden information kring olika avvägningar vad gäller tolkningen av indikatorerna är dock relativt begränsad. För mer information och förklaringar, se Användarmanual för uppföljning av handlingsplan. 11

2 Fokusområden och mål för vuxna

Fokusområden och mål för vuxna 1 2 3 4 5 Förebyggande & främjande arbete Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet & rättigheter Utsatta grupper Ledning, styrning & organisation Mål V1.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland Mål V2.1 Äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd Mål V3.1 Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP Mål V3.2 Brukarföreträdare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete Mål V4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Mål V4.2 Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser Mål V5.1 Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling 13

VUXNA 1. Förebyggande och främjande arbete Mål V1.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland År 2016 tog 215 vuxna personer (20+) sitt liv i Västra Götaland. Fler personer tog sitt liv i Västra Götaland jämfört med Skåne, Stockholm och i riket i stort. Per 100.000 vuxna tog cirka 17 personer sitt liv, där fullbordade självmord är nästan dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. Cirka 900-1 000 självmordsförsök skedde per år bland vuxna personer (20+) i Västra Götaland under perioden 2010-2016. Färre självmordsförsök skedde år 2016 i Västra Götaland än i riket, men fler än i Skåne och Stockholm. Självmordsförsök är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Antalet självmord och antalet självmordsförsök uppvisar vissa variationer över tid. Det är svårt att dra några entydiga slutsatser vad gäller trender, men det tycks som att antalet självmordsförsök i länet har minskat något de senaste åren. De flesta kommunerna i Västra Götaland rapporterade år 2018 att de saknade en handlingsplan för suicidprevention. Dock pågår ett länsgemensamt arbete, till exempel är en länsgemensam handlingsplan för suicidprevention under utveckling. 14

Mål V1.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: Varje år tar cirka 230 personer* i Västra Götaland sitt eget liv. Bakom varje fullbordat självmord går det tio allvarliga försök och bakom statistiken döljer sig psykisk ohälsa som kan förebyggas genom samverkan över verksamhetsgränser. Det kan handla om att tidigt uppmärksamma varningssignaler, identifiera och ge stöd till grupper i särskilt utsatta situationer och att utbilda personal. Ingen i Västra Götaland ska behöva se självmord som en utväg. * Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister är siffran något lägre. Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 15

Fler vuxna tog sitt liv i Västra Götaland år 2016 jämfört med i Skåne, Stockholm och riket Mål V1.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Antal självmord per 100.000 i Västra Götaland jämfört med riket (20+ år) (2016) Västra Götaland 17 Skåne 13 Stockholm 12 Riket 14 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Antal per 100.000 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksdatabasen. 16

År 2016 tog 215 vuxna i Västra Götaland sitt liv, vilket var en högre siffra jämfört med tidigare år Mål V1.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Antal självmord i Västra Götaland (20+ år) (2010-2016) 2016 215 2015 214 2014 201 2013 203 2012 189 2011 169 2010 167 0 50 100 150 200 250 Antal Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksdatabasen. 17

Antalet självmord i relation till befolkningsstorleken har ökat något över tid, men med variationer mellan år och mellan könen Mål V1.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Antal självmord i Västra Götaland per 100.000 invånare (20+ år) (2010-2016) 30 25 23 23 26 Antal 20 15 10 20 18 14 14 10 8 15 8 20 16 16 12 10 21 17 17 13 8 5 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksdatabasen. Män Kvinnor Totalt 18

År 2016 skedde färre självmordsförsök i Västra Götaland jämfört med riket, men fler än i Skåne och Stockholm Mål V1.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Antal självmordsförsök per 100.000 invånare (20+ år) (2016)* Västra Götaland 71 Skåne 51 Stockholm 69 Riket 78 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Antal per 100.000 * Anger antalet personer med yttre orsakskod Avsiktlig självdestruktiv handling (X60-X84) delat med antal 100.000 i befolkningen. Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabasen för yttre orsaker till skador och förgiftningar. 19

År 2016 försökte cirka 900 personer i Västra Götaland ta sitt liv, vilket var den lägsta siffran på flera år Mål V1.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Antal självmordsförsök (20+ år) (2010-2016) 2016 910 2015 1035 2014 982 2013 958 2012 1160 2011 1119 2010 1071 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 Antal Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabasen för yttre orsaker till skador och förgiftningar. 20

Antalet självmordsförsök i relation till befolkningen har minskat över tid, men kvinnor är fortsatt överrepresenterade i statistiken Mål V1.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Antal självmordsförsök per 100.000 invånare (20+ år) (2010-2016) 120 Antal 100 80 60 108 102 91 88 74 74 111 94 77 87 91 77 78 66 64 94 81 68 81 71 60 40 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Män Kvinnor Totalt Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabasen för yttre orsaker till skador och förgiftningar. 21

Få kommuner har eller planerar att ta fram en handlingsplan för suicidprevention, men ett länsgemensamt arbete pågår Mål V1.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Handlingsplan för suicidprevention finns på kommunal nivå (2018) Har ingen handlingsplan Har i uppdrag att ta fram plan Har handlingsplan Har annan plan där suicidprevention ingår * Data saknas för Lilla Edet och Uddevalla. Källa: Västra Götalandsregionen, e-postfråga till folkhälsosamordnare i respektive kommun. 22

Fem kommuner i Västra Götaland uppger att de har specifika handlingsplaner för suicidprevention 23 Mål V1.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Handlingsplan för suicidprevention finns på kommunal a) nivå nivå (2018) b) delregional nivå c) regional nivå 15%* Fyrbodal 40%* Göteborg 0%* SAMLA 0%* SIMBA 7%* Skaraborg 0%* Södra Älvsborg Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Bengtsfors Nej(4) Göteborg Ja(1) Alingsås Nej(4) Ale Nej(4) Essunga Nej(4) Bollebygd Nej(4) Dals-Ed Nej(4) Härryda Ja(1) Lerum Nej(4) Kungälv Nej(3) Falköping Nej(2) Borås Nej(4) Färgelanda Nej(4) Mölndal Nej(4) Stenungsund Nej(2) Grästorp Nej(4) Herrljunga Nej(3) Lilla Edet Data saknas Partille Nej(4) Tjörn Nej(4) Gullspång Ja(1) Mark Nej(4) Lysekil Nej(3) Öckerö Nej(4) Götene Nej(3) Svenljunga Nej(4) Mellerud Nej(4) Hjo Nej(4) Tranemo Nej(4) Munkedal Nej(4) Karlsborg Nej(4) Ulricehamn Nej(4) Orust Nej(3) Lidköping Nej(2) Vårgårda Nej(4) Förklaring 1) Ja, kommunen har en specifik handlingsplan för suicidprevention 2) Nej, kommunen har ingen specifik plan för suicidprevention men vi har en annan plan där det tydligt står att vi ska arbeta med suicidprevention Sotenäs Ja(1) Mariestad Nej(2) Strömstad Nej(4) Skara Nej(4) Tanum Nej(4) Skövde Nej(4) Trollhättan Nej(4) Tibro Nej(3) Uddevalla Data saknas Tidaholm Nej(3) Vänersborg Nej(3) Töreboda Nej(4) Åmål Ja(1) Vara Nej(4) * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen som svarat JA bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Lilla Edet och Uddevalla. Källa: Västra Götalandsregionen, e-postfråga till folkhälsosamordnare i respektive kommun. 23 3) Nej, kommunen har ingen specifik handlingsplan för suicidprevention men vi har i uppdrag ta fram en plan under 2018 4) Nej, kommunen har ingen handlingsplan för suicidprevention

VUXNA 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål V2.1 Äldre personer med psykisk ohälsa ska få vård och stöd Mängden antidepressiva läkemedel som förskrivs till äldre (65+) i Västra Götaland har ökat under de senaste åren. Mest har mängden ökat i åldrarna 70-74 år, där ökningen mellan 2010-2017 uppgick till 16 procent. Förskrivningen av antidepressiva läkemedel är nästan dubbelt så hög bland kvinnor som bland män. Vad gäller förskrivningen av antidepressiva läkemedel till äldre (65+) förskrevs år 2017 mer antidepressiva läkemedel i Västra Götaland än i såväl Stockholm som Skåne och 17 procent mer än riket i stort. Färre än hälften av kommunerna i Västra Götaland rapporterar att de har rutiner för samordning mellan äldreomsorgen och LSS/socialpsykiatri/missbrukoch beroendevård. 24

Mål V2.1. Äldre personer med psykisk ohälsa ska få vård och stöd Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression och ångest är vanligt hos äldre personer och cirka en femtedel av den äldre befolkningen lider av psykisk ohälsa, vilket gör att vi kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är dock inte en del av det naturliga åldrandet och äldre är i behov av evidensbaserade insatser precis som alla andra åldersgrupper. Social gemenskap, fysisk aktivitet och bra matvanor kan förebygga ohälsa. Psykisk ohälsa bland äldre behöver uppmärksammas för att fler ska få rätt vård, stöd och behandling. Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 25

Mer antidepressiva läkemedel förskrivs till äldre i Västra Götaland än i riket, Skåne och Stockholm Mål V2.1. Äldre personer med psykisk ohälsa ska få vård och stöd Antal definierade dygnsdoser (DDD) antidepressiva läkemedel förskrivna per 1.000 invånare (65-85+) (2017) 70 000 60 000 52 260 56 294 61 361 50 000 45 144 Antal 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Riket Stockholm Skåne Västra Götaland Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabasen för läkemedel. 26

Förskrivningen av antidepressiva läkemedel till äldre har ökat under de senaste åren, framförallt i gruppen 70-74 år Mål V2.1. Äldre personer med psykisk ohälsa ska få vård och stöd Antal definierade dygnsdoser (DDD) antidepressiva läkemedel förskrivna per 1.000 invånare (65+ år) (2010-2017) 100 000 +1% 90 000 80 000 70 000 60 000 +11% +16% +12% +2% Antal 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 65-69 70-74 75-79 80-84 85+ 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabasen för läkemedel. 27

Förskrivningen av antidepressiva läkemedel till äldre har ökat över tid och förskrivningen är högre för kvinnor än för män Mål V2.1. Äldre personer med psykisk ohälsa ska få vård och stöd Antal definierade dygnsdoser (DDD) antidepressiva läkemedel förskrivna per 1.000 invånare (65+ år) (2010-2017) 80 000 70 000 60 000 50 000 Antal 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Båda könen Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabasen för läkemedel. 28

Färre än hälften av kommunerna rapporterar att de har rutiner för samordning mellan äldreomsorg och andra relevanta områden Mål V2.1. Äldre personer med psykisk ohälsa ska få vård och stöd Andel kommuner med aktuella rutiner för samordning inom äldreomsorgen för kommunerna i Västra Götaland (2017), % Äldreomsorg och LSS Äldreomsorg och socialpsykiatri Äldreomsorg och missbruk- & beroendevård Rutin finns inte Rutin finns Rutin finns inte Rutin finns Rutin finns inte Rutin finns 39% 53% 47% 39% 61% 61% För socialpsykiatri ökade andelen med nästan 13 procentenheter mellan 2016 till 2017 Not: Data saknas för tre kommuner (Öckerö, Göteborg, Vårgårda) för samtliga indikatorer ovan. För äldreomsorg och socialpsykiatri saknas data även för Vara. Kommuner utan data i datasetet räknas inte in i totalen av beräkningstekniska skäl. När data divideras med totalen ingår därmed enbart de datapunkter där ett värde (JA/NEJ) finns. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 29

Färre än hälften av kommunerna uppger att de har rutiner för samordning mellan äldreomsorg och LSS Mål V2.1. Äldre personer med psykisk ohälsa ska få vård och stöd Aktuell rutin för samordning finns mellan äldreomsorg och LSS (2017) 47% Fyrbodal 0% Göteborg 50% SAMLA 25% SIMBA 47% Skaraborg 29% Södra Älvsborg Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Bengtsfors Nej Göteborg Data saknas Alingsås Ja Ale Nej Essunga Ja Bollebygd Nej Dals-Ed Nej Härryda Nej Lerum Nej Kungälv Nej Falköping Nej Borås Nej Färgelanda Nej Mölndal Nej Stenungsund Nej Grästorp Ja Herrljunga Nej Lilla Edet Nej Partille Nej Tjörn Ja Gullspång Ja Mark Nej Lysekil Ja Öckerö Data saknas Götene Nej Svenljunga Ja Mellerud Ja Hjo Ja Tranemo Ja Munkedal Nej Karlsborg Nej Ulricehamn Nej Orust Nej Lidköping Nej Vårgårda Data saknas Sotenäs Nej Mariestad Ja Strömstad Ja Skara Nej Tanum Ja Skövde Nej Trollhättan Ja Tibro Ja Uddevalla Ja Tidaholm Ja Vänersborg Ja Töreboda Nej Åmål Nej Vara Nej * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen som svarat JA bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Göteborg, Öckerö och Vårgårda. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 30

Nästan hälften av kommunerna uppger att de har rutiner för samordning mellan äldreomsorg och socialpsykiatri Mål V2.1. Äldre personer med psykisk ohälsa ska få vård och stöd Aktuell rutin för samordning finns mellan äldreomsorg och socialpsykiatri (2017) 53% Fyrbodal 0% Göteborg 50% SAMLA 25% SIMBA 57% Skaraborg 43% Södra Älvsborg Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Bengtsfors Nej Göteborg Data saknas Alingsås Ja Ale Nej Essunga Ja Bollebygd Ja Dals-Ed Ja Härryda Nej Lerum Nej Kungälv Nej Falköping Nej Borås Nej Färgelanda Nej Mölndal Nej Stenungsund Nej Grästorp Ja Herrljunga Nej Lilla Edet Nej Partille Nej Tjörn Ja Gullspång Ja Mark Nej Lysekil Ja Öckerö Data saknas Götene Nej Svenljunga Ja Mellerud Ja Hjo Ja Tranemo Ja Munkedal Nej Karlsborg Nej Ulricehamn Nej Orust Nej Lidköping Nej Vårgårda Data saknas Sotenäs Nej Mariestad Ja Strömstad Ja Skara Nej Tanum Ja Skövde Ja Trollhättan Ja Tibro Ja Uddevalla Ja Tidaholm Ja Vänersborg Ja Töreboda Nej Åmål Nej Vara Data saknas * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen som svarat JA bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Göteborg, Öckerö, Vara och Vårgårda. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 31

Färre än hälften av kommunerna uppger att de har rutiner för samordning mellan äldreomsorg och missbrukoch beroendevård Mål V2.1. Äldre personer med psykisk ohälsa ska få vård och stöd Aktuell rutin för samordning finns mellan äldreomsorg och missbruk- & beroendevård (2017) 33% Fyrbodal 33% Göteborg 50% SAMLA 0% SIMBA 40% Skaraborg 43% Södra Älvsborg Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Bengtsfors Nej Göteborg Data saknas Alingsås Ja Ale Nej Essunga Ja Bollebygd Ja Dals-Ed Nej Härryda Nej Lerum Nej Kungälv Nej Falköping Nej Borås Nej Färgelanda Nej Mölndal Ja Stenungsund Nej Grästorp Ja Herrljunga Nej Lilla Edet Nej Partille Nej Tjörn Nej Gullspång Ja Mark Nej Lysekil Ja Öckerö Data saknas Götene Nej Svenljunga Ja Mellerud Ja Hjo Nej Tranemo Ja Munkedal Nej Karlsborg Nej Ulricehamn Nej Orust Nej Lidköping Nej Vårgårda Data saknas Sotenäs Nej Mariestad Ja Strömstad Nej Skara Nej Tanum Nej Skövde Ja Trollhättan Ja Tibro Ja Uddevalla Ja Tidaholm Nej Vänersborg Ja Töreboda Nej Åmål Nej Vara Nej * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen som svarat JA bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Göteborg, Öckerö och Vårgårda. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 32

VUXNA 3. Enskildas delaktighet & rättigheter Mål V3.1 Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP Samtliga delregioner hade år 2017 som prioriterat mål/område att alla som har behov av samordnade insatser ska ha en samordnad individuell plan (SIP). Under perioden januari augusti 2018 upprättades totalt 4 840 SIP för vuxna (20+ år). Detta var nästan sex gånger mer än under 2017. Under tidsperioden följdes 508 SIP upp, att jämföra med 215 SIP under motsvarande period år 2017. Det finns en stor spridning mellan delregionerna avseende huruvida kommunerna har aktuella rutiner för information om SIP (2018). Omkring hälften av kommunerna uppgav år 2018 att de har rutiner för information om SIP inom LSS, socialpsykiatri samt missbrukoch beroendevård. I flera delregioner skedde en ökning mellan 2017 och 2018. Mål V3.2 Brukarföreträdare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete Samtliga delregioner hade år 2017 som prioriterat mål/område att brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete. 33

Mål V3.1: Personer som har behov av samordnade insatser har en SIP Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. En SIP säkerställer att den enskilde får sina behov tillgodosedda när flera aktörer ansvarar för insatser. En SIP gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 34

Alla delregioner har som prioriterat mål att alla som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP Mål V3.1: Personer som har behov av samordnade insatser har en SIP Prioriterat område hos delregionerna: personer som har behov av samordnade insatser har en SIP (2017) Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg JA JA JA JA JA JA Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Källa: Västkom; Redovisning av medel - länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa (2017). 35

Fler SIP upprättades år 2018 än 2017 Mål V3.1: Personer som har behov av samordnade insatser har en SIP Antal upprättade SIP (20+ år) (2017-2018) Antal 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 861 866 783 703 501 446 399 281 110 105 131 90 120 150 143 158 165 180 76 35 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2017 2018 Not: År 2017 användes KVÅ-koden XU045. År 2018 har KVÅ-koden förändrats, och är AU124. År 2018 har KVÅ-koden förändrats, och är AU124. Utredning pågår kring vad den kraftiga ökningen i antalet upprättade SIP beror på och huruvida koppling finns till t.ex. det förändrade KVÅ-systemet och/eller lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. Källa: VGR:s patientdatabas VEGA (SIP). 36

Fler SIP följdes upp år 2018 än 2017 Mål V3.1: Personer som har behov av samordnade insatser har en SIP Antal uppföljningar av SIP (20+ år) (2017-2018) 120 100 100 80 71 74 Antal 60 40 20 31 57 21 50 27 58 22 43 37 10 42 24 56 58 43 46 41 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2017 2018 Källa: VGR:s patientdatabas VEGA (SIP). 37

Det finns en stor spridning mellan delregionernas kommuner vad gäller huruvida de har aktuella rutiner för information om SIP Mål V3.1: Personer som har behov av samordnade insatser har en SIP Andel kommuner med aktuell rutin för information om SIP inom a) LSS b) socialpsykiatri c) missbrukoch beroendevård (2017-2018), % Andel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% LSS Andel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Socialpsykiatri Andel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Missbruk- och beroendevård 2017 2018 2017 2018 2017 2018 Not: År 2018 saknas data för Munkedal, Göteborg, Härryda och Vara. Kommuner utan data i datasetet räknas inte in i totalen av beräkningstekniska skäl. När data divideras med totalen ingår därmed enbart de datapunkter där ett värde (JA/NEJ) finns. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 38

Omkring hälften av kommunerna i Västra Götaland uppger att de har rutiner for information om SIP inom LSS Mål V3.1: Personer som har behov av samordnade insatser har en SIP Aktuell rutin för information om SIP finns inom LSS (2018) 36% Fyrbodal 33% Göteborg 50% SAMLA 25% SIMBA 64% Skaraborg 50% Södra Älvsborg Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Bengtsfors Nej Göteborg Data saknas Alingsås Ja Ale Nej Essunga Nej Bollebygd Ja Dals-Ed Nej Härryda Data saknas Lerum Nej Kungälv Nej Falköping Ja Borås Nej Färgelanda Nej Mölndal Ja Stenungsund Ja Grästorp Ja Herrljunga Nej Lilla Edet Nej Partille Nej Tjörn Nej Gullspång Ja Mark Nej Lysekil Ja Öckerö Nej Götene Nej Svenljunga Ja Mellerud Nej Hjo Ja Tranemo Nej Munkedal Data saknas Karlsborg Nej Ulricehamn Ja Orust Nej Lidköping Ja Vårgårda Ja Sotenäs Ja Mariestad Ja Strömstad Nej Skara Nej Tanum Nej Skövde Ja Trollhättan Ja Tibro Ja Uddevalla Ja Tidaholm Nej Vänersborg Nej Töreboda Ja Åmål Ja Vara Data saknas * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen som svarat JA bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Munkedal, Göteborg, Härryda och Vara. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 39

Omkring hälften av Västra Götalands kommuner uppger att de har rutiner for information om SIP inom socialpsykiatri Mål V3.1: Personer som har behov av samordnade insatser har en SIP Aktuell rutin för information om SIP finns inom socialpsykiatri (2018) 43% Fyrbodal 67% Göteborg 50% SAMLA 25% SIMBA 57% Skaraborg 50% Södra Älvsborg Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Bengtsfors Nej Göteborg Data saknas Alingsås Ja Ale Nej Essunga Nej Bollebygd Ja Dals-Ed Nej Härryda Data saknas Lerum Nej Kungälv Nej Falköping Ja Borås Nej Färgelanda Nej Mölndal Ja Stenungsund Ja Grästorp Ja Herrljunga Nej Lilla Edet Ja Partille Ja Tjörn Nej Gullspång Ja Mark Nej Lysekil Ja Öckerö Nej Götene Nej Svenljunga Ja Mellerud Nej Hjo Ja Tranemo Nej Munkedal Data saknas Karlsborg Nej Ulricehamn Ja Orust Nej Lidköping Ja Vårgårda Ja Sotenäs Ja Mariestad Ja Strömstad Nej Skara Nej Tanum Nej Skövde Ja Trollhättan Ja Tibro Ja Uddevalla Ja Tidaholm Nej Vänersborg Nej Töreboda Nej Åmål Ja Vara Data saknas * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen som svarat JA bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Munkedal, Göteborg, Härryda och Vara. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 40

Omkring hälften av Västra Götalands kommuner uppger att de har rutiner for information om SIP inom missbrukoch beroendevård Mål V3.1: Personer som har behov av samordnade insatser har en SIP Aktuell rutin för information om SIP finns inom missbrukoch beroendevård (2018) 43% Fyrbodal 0% Göteborg 50% SAMLA 25% SIMBA 71% Skaraborg 50% Södra Älvsborg Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Bengtsfors Nej Göteborg Data saknas Alingsås Ja Ale Nej Essunga Nej Bollebygd Ja Dals-Ed Nej Härryda Data saknas Lerum Nej Kungälv Nej Falköping Ja Borås Nej Färgelanda Nej Mölndal Nej Stenungsund Ja Grästorp Ja Herrljunga Nej Lilla Edet Ja Partille Nej Tjörn Nej Gullspång Ja Mark Nej Lysekil Ja Öckerö Nej Götene Ja Svenljunga Ja Mellerud Nej Hjo Ja Tranemo Nej Munkedal Data saknas Karlsborg Nej Ulricehamn Ja Orust Nej Lidköping Ja Vårgårda Ja Sotenäs Ja Mariestad Ja Strömstad Nej Skara Nej Tanum Nej Skövde Ja Trollhättan Ja Tibro Ja Uddevalla Ja Tidaholm Ja Vänersborg Nej Töreboda Nej Åmål Ja Vara Data saknas * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen som svarat JA bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Munkedal, Göteborg, Härryda och Vara. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 41

Mål V3.2: Brukarföreträdare är delaktiga i utvecklingsarbete Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: Den enskildes egna upplevelser behöver tas tillvara för att kunna utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt. Delaktighet i sin egen hälsa och vård är en mänsklig rättighet och en hälsofrämjande faktor. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas ur den enskildes perspektiv. De som berörs av insatser ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 42

Samtliga delregioner har uppgett att de har som prioriterat mål att brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Mål V3.2: Brukarföreträdare är delaktiga i utvecklingsarbete Prioriterat område hos delregionerna: brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete (2017) Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg JA JA JA JA JA JA Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Källa: Västkom; Redovisning av medel - länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa (2017). 43

VUXNA 4. Utsatta grupper Mål V4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Hälften av delregionerna hade år 2017 som prioriterat mål att ingen ska diskrimineras i kontakten med dem. Alla delregioner uppger dock att de arbetar med frågan. Antalet klagomål till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) vad gäller bemötande inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten ökade med 25 procent mellan 2016 och 2017 (inom hälso- och sjukvården med 17 procent, inom socialtjänsten med 49 procent). Mål V4.2 Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser Fler med missbruk och/eller beroende har i genomsnitt skrivits ut till vård enligt LVM i Västra Götaland jämfört med riket i stort åren 2010-2017. En fjärdedel av kommunerna uppgav år 2017 att de gör insatser enligt Case management-modeller i form av integrerande team till personer med psykisk sjukdom. Andelen har inte förändrats mellan 2016 och 2017. En majoritet av kommunerna hade år 2017 aktuella rutiner för samordning mellan missbruk och socialpsykiatri, ekonomiskt bistånd och missbruksvård samt ekonomiskt bistånd och socialpsykiatri. Aktuella rutiner för samordning mellan LSS och ekonomiskt bistånd/missbruksvård/socialpsykiatri finns dock enbart i en tredjedel av kommunerna. 44

Mål V4.1: Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet, bl.a. minoritetsstress, och skillnader i psykisk hälsa kan relateras till att personer bryter mot normer utifrån exempelvis sexuell läggning, könsidentitet och nationellt ursprung. Kunskapen om mänskliga rättigheter, normativt bemötande och hur det påverkar individer i enskilda möten ska också öka. Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 45

Hälften av delregionerna har som prioriterat mål att ingen ska diskrimineras i kontakten med dem, men alla arbetar med frågan Mål V4.1: Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Prioriterat område hos delregionerna: ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen (2017) 100% 90% 80% 70% 60% Andel 50% 40% 30% 20% 10% 0% Prioriterat Ej prioriterat Källa: Västkom; Redovisning av medel - länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa (2017). 46

Antalet klagomål med avseende på bemötande inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten ökade med 25 procent på ett år Mål V4.1: Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Antal klagomål till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) med avseende på bemötande inom hälso- och sjukvård & socialtjänst* i Västra Götaland (2016-2017)*, vuxna** +25% Antal 350 300 250 200 150 100 195 +17% 228 70 +49% 104 265 332 50 0 Hälso- & sjukvård Socialtjänst Total 2016 2017 * Anmälningsprocessen förändrades i årsskiftet 2015/2016 från att ske genom klagomål enligt SOL/LSS till att ske via processen anmälan till IVO. Det har medfört att det ej går att jämföra ny data med data från 2015 och tidigare år. Data finns inte heller tillgänglig uppdelad per kommun. Denna indikator kommer sannolikt att behöva uppdateras i framtiden. Ett nytt klagomålssystem gör att IVO inte längre kommer att hantera klagomål avseende bemötande inom hälso- och sjukvården. ** De som är definierade som vuxna är personer som när de lämnade klagomålet var 18 år och äldre. Källa: Statistiktabell för klagomål enligt PSL och Statistiktabell för klagomål enligt SoL/LSS, Inspektionen för vård och omsorg). 47

Mål V4.2: Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerande insatser Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som upplevs som en väl fungerande helhet. Det är viktigt att personer med två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt (samsjuklighet) får vård och behandling av flera verksamheter parallellt och samordnat. Vård- och stödinsatser från olika aktörer i kommun och region kan också behöva integreras för att möta den enskildes behov. Insatserna ska syfta till att förhindra utveckling av allvarliga tillstånd och ytterst bidrar till undvika slutenvård. * Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 48

Fler vuxna med missbruk och/eller beroende skrivs ut enligt LVM i Västra Götaland jämfört med i riket Mål V4.2: Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerande insatser Antal personer (21+ år) med missbruk och/eller beroende som skrivits ut till vård enligt Lag om vård av missbrukare (LVM) per 100.000 invånare (2010-2017) Antal per 100.000 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 18 17 18 16 15 15 14 14 14 14 14 14 14 13 13 13 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Västra Götaland Riket Not: Lågt värde eftersträvas. En viktig avvägning i tolkningen av figuren ovan är dock att hänsyn behöver tas till att vård enligt LVM givetvis bör erbjudas till de med behov, och att utfallen således bör tolkas ihop utifrån den generella utvecklingen av indikatorerna för psykisk hälsa. Indikatorns mål är således att reducera antalet personer med behov av vård enligt LVM, men att alla med behov fortsatt ska erbjudas vård enligt SoL. Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabas för vuxna personer med missbruk och beroende. 49

En femtedel av kommunerna genomför insatser enligt Case management-modeller till personer med psykisk sjukdom Mål V4.2: Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerande insatser Andel av delregionernas kommuner som gör insatser enligt Case management-modeller i form av integrerande team till personer med psykisk sjukdom (2016-2017),% 100% 90% Andel kommuner 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 75% 75% 67% 50% 25% 27% 22% 22% 17% 8% 7% 0% 0% 0% Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Västra Götaland 2016 2017 Not: År 2017 saknas data för Åmål, Göteborg och Vårgårda. Kommuner utan data i datasetet räknas inte in i totalen av beräkningstekniska skäl. När data divideras med totalen ingår därmed enbart de datapunkter där ett värde (JA/NEJ) finns. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 50

En femtedel av kommunerna genomför insatser enligt Case management-modeller till personer med psykisk sjukdom Mål V4.2: Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerande insatser Genomför insatser enligt Case management-modeller i form av integrerande team till personer med psykisk sjukdom (2017), JA/NEJ 7% Fyrbodal 75% Göteborg 0% SAMLA 50% SIMBA 27% Skaraborg 0% Södra Älvsborg Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Bengtsfors Nej Göteborg Data saknas Alingsås Nej Ale Nej Essunga Nej Bollebygd Nej Dals-Ed Nej Härryda Ja Lerum Nej Kungälv Ja Falköping Ja Borås Nej Färgelanda Nej Mölndal Nej Stenungsund Nej Grästorp Nej Herrljunga Nej Lilla Edet Nej Partille Ja Tjörn Ja Gullspång Nej Mark Nej Lysekil Nej Öckerö Ja Götene Ja Svenljunga Nej Mellerud Nej Hjo Nej Tranemo Nej Munkedal Ja Karlsborg Nej Ulricehamn Nej Orust Nej Lidköping Nej Vårgårda Data saknas Sotenäs Nej Mariestad Ja Strömstad Nej Skara Nej Tanum Nej Skövde Ja Trollhättan Nej Tibro Nej Uddevalla Nej Tidaholm Nej Vänersborg Nej Töreboda Nej Åmål Data saknas Vara Nej * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen som svarat JA bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Åmål, Göteborg och Vårgårda. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 51

Det finns en stor spridning mellan delregionerna vad gäller förekomsten av aktuella rutiner för samordning inom socialtjänsten Mål V4.2: Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerande insatser Andel kommuner som har aktuell rutin för samordning mellan a) ekonomiskt bistånd och LSS b) ekonomiskt bistånd och missbruksvård c) ekonomiskt bistånd och socialpsykiatri d) LSS och missbruksvård e) LSS och socialpsykiatri f) missbruksvård och socialpsykiatri (2017) Indikator Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Västra Götaland a) b) c) d) f) Ekonomiskt bistånd LSS Ekonomiskt bistånd och missbruksvård Ekonomiskt bistånd och socialpsykiatri LSS och missbruksvård LSS och socialpsykiatri 33% 0% 0% 25% 47% 29% 33% 87% 33% 0% 50% 80% 57% 70% 60% 0% 0% 50% 47% 57% 48% 33% 33% 50% 25% 47% 29% 37% 53% 0% 50% 50% 60% 29% 48% g) Missbruk och socialpsykiatri 67% 100% 0% 50% 53% 71% 61% * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen kommuner inom respektive delregion som svarat JA inom aktuellt område bland de kommuner inom delregionen för vilka data rapporterats in. Data saknas för Göteborg, Öckerö, och Vårgårda. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 52

Det finns en stor spridning mellan delregionerna vad gäller förekomsten av aktuella rutiner för samordning Mål V4.2: Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerande insatser Aktuell rutin för samordning finns mellan a) ekonomiskt bistånd och LSS b) ekonomiskt bistånd och missbruksvård c) ekonomiskt bistånd och socialpsykiatri d) LSS och missbruksvård e) LSS och socialpsykiatri f) missbruksvård och socialpsykiatri (2017) Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Bengtsfors Ingen Göteborg Data saknas Alingsås d, e Ale Ingen Essunga a,b,c,d,e,f Bollebygd b,c,f Dals-Ed b,c, e,f Härryda f Lerum Ingen Kungälv Ingen Falköping a,b,c,d,e,f Borås Ingen Färgelanda b Mölndal b, d, f Stenungsund b, c, e, f Grästorp a,b,c,d,e,f Herrljunga b,c,f Lilla Edet b,c,f Partille f Tjörn a,b,c,d,e,f Gullspång a,b,c,d,e,f Mark f Lysekil a,b,c,d,e,f Öckerö Data saknas Götene b Svenljunga a,b,c,d,e,f Mellerud a,b,c,d,e,f Hjo b, e, Tranemo a,b,c,d,e,f Munkedal b Karlsborg Ingen Ulricehamn Ingen Orust b,c,f Lidköping b Vårgårda Data saknas Sotenäs b Mariestad e, f Strömstad b, e Skara b Tanum b, c, e, f Skövde a,c,d,e,f Trollhättan a,b,c,d,e,f Tibro a,b,c,d,e,f Uddevalla a,b,c,d,e,f Tidaholm b Vänersborg a,b,c,d,e,f Töreboda a,b,c,d,e,f Åmål f Vara b Södra Älvsborg * Data saknas för Göteborg, Öckerö, och Vårgårda. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 53

VUXNA 5. Ledning, styrning och organisation Mål V5.1 Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Fyra femtedelar av kommunerna uppgav år 2017 att de har standardiserade bedömningsmetoder inom socialtjänstens missbrukoch beroendeverksamhet som underlag vid uppföljning av insatser till enskilda. Förekomsten av standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka riskfylld alkoholkonsumtion varierade år 2017 mellan kommunerna och inom olika områden, och är överlag högre inom socialpsykiatri samt ekonomiskt bistånd men mycket låg för LSS samt äldreomsorg (mellan 0 till 14 procent i delregionerna). Ännu färre kommuner uppgav att de har standardiserade bedömningsmetoder (DUDIT) för att upptäcka riskfyllda drogrelaterade problem. 54

Mål V5.1: Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: Evidens innebär bästa sammantagna vetenskapliga stöd och bevis om insatsers effekt. Det är en utmaning för verksamheterna att dra nytta av vetenskap och kunskap som finns och systematiskt tillämpa den. Samtidigt är det av yttersta vikt att främja spridningen av evidensbaserade metoder och bromsa användningen av ineffektiva metoder och rent av skadliga insatser. Det gäller att hushålla med resurserna genom att satsa på de metoder som gör störst nytta. Det finns nationella riktlinjer för målgrupper som är gemensamma för huvudmännen och som ger rekommendationer om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa på. Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 55

Cirka 80 procent av kommunerna har standardiserade bedömningsmetoder inom socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet Mål V5.1: Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Standardiserade bedömningsmetoder inom socialtjänstens missbrukoch beroendeverksamhet som underlag vid uppföljning av insatser till enskilda (2017), % Västra Götaland Södra Älvsborg Skaraborg SIMBA SAMLA Göteborg Fyrbodal 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel Total andel "ja" Ja, men inte för vissa Ja, för alla Not: År 2017 saknas data för Dals-Ed, Göteborg, Mölndal, Öckerö och Vårgårda. Kommuner utan data i datasetet räknas inte in i totalen av beräkningstekniska skäl. När data divideras med totalen ingår därmed enbart de datapunkter där ett värde (JA/NEJ) finns. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 56

Omkring en sjättedel av kommunerna har inte standardiserade bedömningsmetoder inom socialtjänstens missbruksverksamhet Mål V5.1: Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Standardiserade bedömningsmetoder inom socialtjänstens missbrukoch beroendeverksamhet som underlag vid uppföljning av insatser till enskilda (genomsnittet är total andel ja ) (2017) 86% Fyrbodal 100% Göteborg 100% SAMLA 100% SIMBA 80% Skaraborg 57% Södra Älvsborg Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Bengtsfors Ja men inte för vissa Göteborg Data saknas Alingsås Ja men inte för vissa Ale Ja men inte för vissa Essunga Nej Bollebygd Nej Dals-Ed Data saknas Härryda Ja men inte för vissa Lerum Ja men inte för vissa Kungälv Ja men inte för vissa Falköping Ja men inte för vissa Borås Nej Färgelanda Nej Mölndal Data saknas Stenungsund Ja för alla Grästorp Ja men inte för vissa Herrljunga Ja för alla Lilla Edet Ja men inte för vissa Partille Ja men inte för vissa Tjörn Ja men inte för vissa Gullspång Nej Mark Ja men inte för vissa Lysekil Ja men inte för vissa Öckerö Data saknas Götene Ja men inte för vissa Svenljunga Ja men inte för vissa Mellerud Nej Hjo Ja men inte för vissa Tranemo Nej Munkedal Ja men inte för vissa Karlsborg Nej Ulricehamn Ja för alla Orust Ja men inte för vissa Lidköping Ja men inte för vissa Vårgårda Data saknas Sotenäs Ja för alla Mariestad Ja men inte för vissa Strömstad Ja för alla Skara Ja för alla Tanum Ja men inte för vissa Skövde Ja för alla Trollhättan Ja men inte för vissa Tibro Ja men inte för vissa Uddevalla Ja för alla Tidaholm Ja men inte för vissa Vänersborg Ja för alla Töreboda Ja men inte för vissa Åmål Ja men inte för vissa Vara Ja för alla * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen som totalt sett svarat JA bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Dals-Ed, Göteborg, Mölndal, Öckerö och Vårgårda. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 57

Få har standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka riskfylld alkoholkonsumtion inom LSS och äldreomsorgen Mål V5.1: Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka riskfylld alkoholkonsumtion inom a) LSS-vuxna b) socialpsykiatri c) ekonomiskt bistånd d) äldreomsorg (2017), andel kommuner som har per respektive delregion (se nästa sida för en detaljerad beskrivning) Indikator Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Västra Götaland a) LSS vuxna 7% 0% 0% 0% 7% 0% 4% b) Socialpsykiatri 20% 0% 50% 50% 57% 29% 36% c) Ekonomiskt bistånd 53% 0% 0% 75% 67% 29% 50% d) Äldreomsorg 7% 0% 0% 0% 7% 14% 7% * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen kommuner inom respektive delregion som svarat JA inom aktuellt område bland de kommuner inom delregionen för vilka data rapporterats in. Data saknas för Göteborg. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 58

Få kommuner uppger att de har standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka riskfylld alkoholkonsumtion Mål V5.1: Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka riskfylld alkoholkonsumtion finns inom a) LSS-vuxna b) socialpsykiatri c) ekonomiskt bistånd d) äldreomsorg (2017) 22% Fyrbodal 0% Göteborg Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Bengtsfors b,c Göteborg Data saknas Alingsås Ingen Ale c Essunga b,c Bollebygd Ingen Dals-Ed Ingen Härryda Ingen Lerum b Kungälv c Falköping Ingen Borås d Färgelanda Ingen Mölndal Ingen Stenungsund b Grästorp b,c Herrljunga b Lilla Edet c Partille Ingen Tjörn b,c Gullspång Ingen Mark b,c Lysekil c Öckerö Ingen. Saknar data b,c & d. Götene b,c Svenljunga Ingen Mellerud a,b,c,d, Hjo c Tranemo c Munkedal c Karlsborg b,c Ulricehamn Ingen Orust b,c Lidköping Ingen Vårgårda Sotenäs Ingen Mariestad c Strömstad c Skara b,c Tanum Ingen Skövde b,c Trollhättan Ingen Tibro a,b,c,d, Uddevalla Ingen Tidaholm c Vänersborg c Töreboda c Åmål Ingen Vara * Data saknas för Göteborg. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 13% SAMLA 59 31% SIMBA 34% Skaraborg Ingen. Saknar data b & d. 18% Södra Älvsborg Ingen. Saknar data b,c & d.

Få kommuner uppger att de har standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka drogrelaterade problem Mål V5.1: Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Standardiserade bedömningsmetoder (DUDIT) för att upptäcka drogrelaterade problem inom a) LSS-vuxna b) socialpsykiatri c) ekonomiskt bistånd d) äldreomsorg (2017) Indikator Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Västra Götaland a) LSS vuxna 7% 0% 0% 0% 0% 0% 2% b) Socialpsykiatri 20% 0% 50% 50% 50% 14% 31% c) Ekonomiskt bistånd 33% 0% 0% 50% 40% 14% 30% d) Äldreomsorg 7% 0% 0% 0% 0% 0% 2% * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen kommuner inom respektive delregion som svarat JA inom aktuellt område bland de kommuner inom delregionen för vilka data rapporterats in. Data saknas för Göteborg. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 60

Få kommuner uppger att de har standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka drogrelaterade problem Mål V5.1: Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Standardiserade bedömningsmetoder (DUDIT) för att upptäcka drogrelaterade problem inom a) LSS-vuxna b) socialpsykiatri c) ekonomiskt bistånd d) äldreomsorg (2017) Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Bengtsfors b,c Göteborg Data saknas Alingsås Ingen Ale c Essunga b,c Bollebygd Ingen Dals-Ed Ingen Härryda Ingen Lerum b Kungälv Ingen Falköping Ingen Borås Ingen Färgelanda Ingen Mölndal Ingen Stenungsund b Grästorp b,c Herrljunga b,c Lilla Edet Ingen Partille Ingen Tjörn b,c Gullspång Ingen Mark Ingen Lysekil Ingen Öckerö Ingen. Saknar data b, c & d. Götene b Svenljunga Ingen Mellerud a,b,c,d Hjo c Tranemo Ingen Munkedal c Karlsborg b,c Ulricehamn Ingen Orust b, c Lidköping Ingen Vårgårda Sotenäs Ingen Mariestad b Strömstad Ingen Skara b,c Tanum Ingen Skövde b Trollhättan Ingen Tibro Ingen Uddevalla Ingen Tidaholm Ingen Vänersborg c Töreboda c Åmål Ingen Vara * Data saknas för Göteborg. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 61 Ingen. Saknar data b & d. Södra Älvsborg Ingen. Saknar data b, c & d.

3 Fokusområden och mål för barn och unga

Fokusområden och mål för barn och unga 1 2 3 4 5 Förebyggande & främjande arbete Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet & rättigheter Utsatta grupper Ledning, styrning & organisation Mål B1.1 Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt Mål B1.2 Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Mål B2.1 Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Mål B2.2 Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Mål B3.1 Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan Mål B3.2 Brukarföreträdare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete Mål B4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Mål B5.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland 63

BARN OCH UNGA 1. Förebyggande och främjande arbete Mål B1.1 Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt Omkring hälften av kommunerna i Västra Götaland uppger att de har en manualbaserad insats för föräldrastöd i grupp inom den sociala barn- och ungdomsvården. Ingen kommun uppgav år 2017 att de hade en standardiserad bedömningsmetod för föräldraförmåga inom den sociala barn- och ungdomsvården. Mål B1.2 Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Andelen elever som går ut årskurs 9 med fullständiga betyg uppgick år 2016 till 71 procent, att jämföra med 74 procent i riket i stort och 80 procent i Stockholm. Andelen som går ut årskurs 9 med fullständiga betyg har minskat med sju procentenheter under de senaste sju åren. Det finns stora variationer mellan kommunerna vad gäller andelen elever i årskurs 9 som uppnår kraven för godkänt i alla ämnen, från 54 procent till 89 procent. Cirka två tredjedelar av eleverna i Västra Götaland fullföljde gymnasiet inom tre år 2017, men skillnaderna mellan kommunerna är stora, från 52 procent till 81 procent. Cirka sju procent av gymnasieeleverna i Västra Götaland hade betydande skolfrånvaro läsåret 2016/2017. 64

Mål B1.1: Föräldrar ska erbjudas stöd under hela barnets uppväxt Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: Föräldrar är viktiga i varje barns liv. De påverkar förutsättningarna för barnets fysiska och psykiska hälsa och utveckling i stort. Därför är det viktigt att ge föräldrar stöd utifrån sina och barnens behov när det behövs. Det kan gälla föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Verksamheter som arbetar med barn och som möter föräldrar behöver kunna erbjuda föräldrarna anpassat stöd under barnets hela uppväxt, 0-18 år. Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 65

Omkring hälften av kommunerna har en manualbaserad insats för föräldrastöd i grupp inom den sociala barn- och ungdomsvården Mål B1.1: Föräldrar ska erbjudas stöd under hela barnets uppväxt Andel kommuner som har en manualbaserad insats för föräldrastöd i grupp inom den sociala barn- och ungdomsvården* (2016-2017), % Andel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 75% 67% 63% 60% 46% 47% 50% 50% 53% 50% 51% 43% 43% 25% 0% Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Västra Götaland Riket 2016 2017 * År 2016 saknades data för åtta kommuner (Lilla Edet, Mellerud, Härryda, Öckerö, Essunga, Gullspång, Mariestad och Ulricehamn). År 2017 saknades data för fyra kommuner (Göteborg, Mölndal, Öckerö samt Vårgårda. Kommuner utan data i datasetet räknas inte in i totalen av beräkningstekniska skäl. När data divideras med totalen ingår därmed enbart de datapunkter där ett värde (JA/NEJ) finns. Detta innebär t.ex. att det inte är 50 procent av de fem kommunerna i delregion Göteborg totalt sett som har en manualbaserad insats, utan 50 procent av de kommuner i delregion Göteborg för vilka data har rapporterats in. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 66

Omkring hälften av kommunerna har en manualbaserad insats för föräldrastöd i grupp inom den sociala barn- och ungdomsvården Mål B1.1: Föräldrar ska erbjudas stöd under hela barnets uppväxt Manualbaserad insats för föräldrastöd i grupp inom den sociala barn- och ungdomsvården (2017) 47% Fyrbodal 0% Göteborg 100% SAMLA 75% SIMBA 53% Skaraborg 43% Södra Älvsborg Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Bengtsfors Ja Göteborg Data saknas Alingsås Ja Ale Ja Essunga Nej Bollebygd Nej Dals-Ed Nej Härryda Nej Lerum Ja Kungälv Ja Falköping Nej Borås Ja Färgelanda Nej Mölndal Data saknas Stenungsund Ja Grästorp Ja Herrljunga Nej Lilla Edet Ja Partille Nej Tjörn Nej Gullspång Nej Mark Nej Lysekil Nej Öckerö Data saknas Götene Ja Svenljunga Ja Mellerud Nej Hjo Ja Tranemo Ja Munkedal Ja Karlsborg Nej Ulricehamn Nej Orust Nej Lidköping Ja Vårgårda Data saknas Sotenäs Ja Mariestad Nej Strömstad Nej Skara Ja Tanum Nej Skövde Ja Trollhättan Ja Tibro Nej Uddevalla Nej Tidaholm Ja Vänersborg Ja Töreboda Nej Åmål Ja Vara Ja * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen som svarat JA bland de kommuner för vilka data rapporterats in. I tabellen saknas data för Göteborg, Mölndal, Öckerö och Vårgårda. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 67

Ingen kommun i Västra Götaland har rapporterat att de har en standardiserad bedömningsmetod för föräldraförmåga under 2017 Mål B1.1: Föräldrar ska erbjudas stöd under hela barnets uppväxt Andel kommuner med standardiserade bedömningsmetoder för föräldraförmåga inom den sociala barn- och ungdomsvården (2016-2017), % 100% 90% 80% 70% Andel 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 50% 23% 19% 13% 8% 9% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Västra Götaland Riket 2016 2017 * År 2017 saknas data för fyra kommuner (Göteborg, Mölndal, Vårgårda, Öckerö) i Västra Götaland. För övriga kommuner har värdet 0 (=NEJ) rapporterats in år 2017. Kommuner utan data i datasetet räknas inte in i totalen av beräkningstekniska skäl. När data divideras med totalen ingår därmed enbart de datapunkter där ett värde (JA/NEJ) finns. ** Det är anmärkningsvärt att ingen kommun har rapporterat att de har en standardiserad bedömningsmetod för föräldraförmåga år 2017 (samt de låga värdena år 2016). De bakomliggande förklaringarna till utfallen bör analyseras vidare, och eventuellt kan det finnas behov av att se över den aktuella indikatorn. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 68

Mål B1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: Att klara godkänt resultat i skolan är en stark faktor för god hälsa senare i livet. En fjärdedel av varje årskull går inte ut gymnasiet i Västra Götaland idag. Samtidigt är det en viktig förutsättning att ha gymnasiekompetens för att leva ett självständigt liv. Elever med hög frånvaro måste uppmärksammas tidigt och ges det stöd de behöver för att närvara i skolan. Det är viktigt att utveckla närvarofrämjande åtgärder och arbetssätt i samverkan. Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 69

I Västra Götaland går färre elever ut årskurs 9 med fullständiga betyg jämfört med i riket, Skåne och Stockholm Mål B1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Andel elever i årskurs 9 som uppnått kraven för godkänt i alla ämnen (läsåret 2016/2017), % Västra Götaland 71% Stockholm 80% Skåne 74% Riket 74% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel Källa: Skolverket, Siris kvalitet och resultat i skolan. 70

Andelen elever som går ut årskurs 9 med fullständiga betyg i Västra Götaland har minskat något över tid Mål B1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Andel elever i årskurs 9 som uppnått kraven för godkänt i alla ämnen (läsår 2010/2011-2016/2017), % 100% 90% 80% 70% 78% 76% 76% 76% 76% 73% 71% Andel 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Källa: Skolverket, Siris kvalitet och resultat i skolan. 71

Andelen elever som går ut årskurs 9 med fullständiga betyg varierar med 35 procentenheter mellan Västra Götalands kommuner Mål B1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Andel elever i årskurs 9 som uppnått kraven för godkänt i alla ämnen (läsår 2016/2017), % Karlsborg har högst (89%) Västra Götalands snitt är 71% Svenljunga har lägst (54%) Källa: Skolverket, Siris kvalitet och resultat i skolan. 72

I Västra Götalands kommuner uppnår cirka 7 av 10 elever i årskurs 9 kraven för godkänt i alla ämnen Mål B1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Andel elever i årskurs 9 som uppnått kraven för godkänt i alla ämnen (kommunsnitt för delregionerna) (läsår 2016/2017), % * 66% Fyrbodal 77% Göteborg 77% SAMLA 76% SIMBA 71% Skaraborg 69% Södra Älvsborg Kommun 2016/2017 Kommun 2016/2017 Kommun 2016/2017 Kommun 2016/2017 Kommun 2016/2017 Kommun 2016/2017 Bengtsfors 55,6 Göteborg 68,2 Alingsås 78,4 Ale 70,4 Essunga 76,3 Bollebygd 85,1 Dals-Ed 62 Härryda 84,1 Lerum 76,4 Kungälv 82,2 Falköping 65,8 Borås 73,5 Färgelanda 71,4 Mölndal 80,5 Stenungsund 73 Grästorp 77,4 Herrljunga 77,9 Lilla Edet 60,9 Partille 83,3 Tjörn 79,2 Gullspång 56,1 Mark 69,7 Lysekil 68,1 Öckerö 70,1 Götene 64,9 Svenljunga 53,8 Mellerud 64,1 Hjo 84,2 Tranemo 63,4 Munkedal 59,1 Karlsborg 88,5 Ulricehamn 63,7 Orust 77 Lidköping 76,1 Vårgårda 63,5 Sotenäs 66,7 Mariestad 73 Strömstad 67,9 Skara 68 Tanum 68 Skövde 73,8 Trollhättan 71,3 Tibro 63 Uddevalla 69,4 Tidaholm 79,7 Vänersborg 61,9 Töreboda 57,4 Åmål 69,3 Vara 65,8 * I tabellen ovan har de tre kommuner med bäst respektive sämst resultat markerats med grönt/rött. Källa: Skolverket, Siris kvalitet och resultat i skolan. 73

Andelen elever som fullföljer gymnasiet inom tre år har legat på omkring två tredjedelar under de senaste åren Mål B1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen med examen inom tre år i Västra Götaland (2014-2017), % 100% 90% 80% 70% 64% 66% Andel 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2014 2015 2016 2017 Källa: Skolverket, Jämförelsetal om förskola, skola och vuxenutbildning. 74

Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år varierar med 29 procentenheter mellan Västra Götalands kommuner Mål B1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen med examen inom tre år (2017), % Karlsborg har högst (81%) Gullspång har lägst (52%) Västra Götalands snitt är 66% Källa: Skolverket, Jämförelsetal om förskola, skola och vuxenutbildning. 75

I Västra Götalands kommuner fullföljer cirka 7 av 10 elever gymnasiet inom tre år Mål B1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen med examen inom tre år (kommunsnitt för delregionerna) (2017), % 67% Fyrbodal 68% Göteborg 73% SAMLA Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Bengtsfors 68 Göteborg 62 Alingsås 73 Ale 66 Essunga 64 Bollebygd 63 Dals-Ed 70 Härryda 73 Lerum 72 Kungälv 68 Falköping 64 Borås 70 Färgelanda 73 Mölndal 68 Stenungsund 70 Grästorp 76 Herrljunga 65 Lilla Edet 56 Partille 70 Tjörn 72 Gullspång 52 Mark 69 Lysekil 62 Öckerö 68 Götene 66 Svenljunga 64 Mellerud 79 Hjo 79 Tranemo 70 Munkedal 65 Karlsborg 81 Ulricehamn 69 Orust 67 Lidköping 72 Vårgårda 67 69% SIMBA 69% Skaraborg Sotenäs 68 Mariestad 72 Strömstad 67 Skara 71 Tanum 66 Skövde 70 Trollhättan 62 Tibro 62 Uddevalla 67 Tidaholm 74 Vänersborg 66 Töreboda 62 Åmål 62 Vara 68 * I tabellen ovan har de tre kommuner med bäst respektive sämst resultat markerats med grönt/rött. Källa: Skolverket, Jämförelsetal om förskola, skola och vuxenutbildning. 76 67% Södra Älvsborg

Andelen gymnasieelever med betydande skolfrånvaro i Västra Götaland är lägre än i riket, Stockholm och Skåne Mål B1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Andelen gymnasieelever som under aktuellt läsår fått indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro (läsår 2016/2017), % Västra Götaland 7% Stockholm 12% Skåne 9% Riket 8% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Andel Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN), Statistik Skolk. 77

Cirka 7 procent av gymnasieeleverna i Västra Götaland har betydande skolfrånvaro Mål B1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Andelen gymnasieelever som under aktuellt läsår fått indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro (läsår 2013/2014 till 2016/2017), % 100% 90% 80% 70% 60% Andel 50% 40% 30% 20% 10% 0% 6% 7% 7% 7% 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Not: Under varje enskilt år kan data för ett fåtal kommuner saknas. År 2016/2017 saknades till exempel data för Färgelanda, Tjörn, Grästorp, Gullspång och Götene. Kommuner utan data i datasetet räknas inte in i totalen av beräkningstekniska skäl. När data divideras med totalen ingår därmed enbart de datapunkter där ett värde (JA/NEJ) finns. Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN), Statistik Skolk. 78

Cirka 7 procent av gymnasieeleverna i Västra Götaland har betydande skolfrånvaro Mål B1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Andel elever med indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro (läsår 2016/2017), % 3,6% Fyrbodal 8,4% Göteborg 6,4% SAMLA 3,9% SIMBA 4,1% Skaraborg 6,0% Södra Älvsborg Kommun 2016/2017 Kommun 2016/2017 Kommun 2016/2017 Kommun 2016/2017 Kommun 2016/2017 Kommun 2016/2017 Bengtsfors 4,1 Göteborg 8,3 Alingsås 4,6 Ale 3,9 Essunga 0,0 Bollebygd 0,0 Dals-Ed 0,0 Härryda 5,6 Lerum 8,1 Kungälv 5,1 Falköping 6,4 Borås 11,8 Färgelanda Data saknas Mölndal 6,9 Stenungsund 2,6 Grästorp Data saknas Herrljunga 14,7 Lilla Edet 0,0 Partille 20,4 Tjörn Data saknas Gullspång Data saknas Mark 2,5 Lysekil 6,4 Öckerö 0,7 Götene Data saknas Svenljunga 0,6 Mellerud 11,9 Hjo 0,0 Tranemo 8,2 Munkedal 1,1 Karlsborg 0,0 Ulricehamn 6,0 Orust 0,0 Lidköping 5,7 Vårgårda 4,3 Sotenäs 7,1 Mariestad 5,9 Strömstad 2,9 Skara 3,6 Tanum 0,0 Skövde 5,2 Trollhättan 6,0 Tibro 5,0 Uddevalla 5,5 Tidaholm 7,2 Vänersborg 3,5 Töreboda 2,8 Åmål 2,0 Vara 7,1 * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Färgelanda, Tjörn, Grästorp, Gullspång och Götene. I tabellen ovan har de tre kommuner med bäst respektive sämst resultat markerats med grönt/rött. Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN), Statistik: Elever med beslutsorsakad skolk. 79

BARN OCH UNGA 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål B2.1 Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Antalet barn och unga (0 24 år) i befolkningen som har vårdats inom slutenvård med psykiatrisk diagnos har sammantaget varit på en liknande nivå under perioden 2010-2016, med en ökning bland pojkar och en minskning bland flickor. Fler flickor än pojkar vårdades inom slutenvården för en psykiatrisk diagnos under åren 2010-2016. En majoritet av kommunerna i Västra Götaland rapporterar att de har en standardiserad bedömningsmetod för missbruk inom den sociala barn- och ungdomsvården, dock med en minskning mellan 2016 och 2017. Mål B2.2 Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Omkring en tiondel av eleverna i årskurs 9 hade år 2016 en riskkonsumtion av alkohol. Andelen är marginellt högre bland flickor än bland pojkar. I sex av länets kommuner anger mer än 15 procent av eleverna att de har en riskkonsumtion av alkohol - i en kommun uppgick andelen till 27 procent. En av fyra elever i år 2 på gymnasiet uppgav år 2016 att de har en riskkonsumtion av alkohol. I flera kommuner uppger cirka 40 procent av eleverna i år 2 att de har en riskkonsumtion av alkohol. Omkring 5-6 procent av eleverna i årskurs 9 hade år 2016 någon gång provat narkotika, men andelen varierar kraftigt. En av sex elever i år 2 på gymnasiet har provat narkotika. 80

Mål B2.1. Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: Att tidigt identifiera psykisk ohälsa hos barn och unga kan förhindra utveckling av allvarliga problem. Det som ofta benämns som första linjen är de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn har problem eller mår dåligt. Barn och föräldrar ska veta vart de ska vända sig. Därför behöver första linjen för barn och ungas psykiska hälsa vara definierad och känd. En bra första linje är tillgänglig, utgår från barnets bästa och sätter barn och familj i centrum. Den hjälper barn och unga genom att kunna identifiera problem, behandla lindriga problem, remittera vidare när det behövs och säkerställa att alla barn och unga får tidig och högkvalitativ hjälp. Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 81

Antalet barn och unga som vårdats inom slutenvård med psykiatrisk diagnos har varit på ungefär samma nivå sedan 2010, men fördelningen mellan könen har förändrats Mål B2.1. Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Antal personer som vårdats inom slutenvård med psykiatrisk diagnos per 100.000 invånare (0-24 år) (2010-2016), Västra Götaland 600 500 400 359 +9% 393 466-6% 436 411 +0,7% 414 Antal 300 200 100 0 Pojkar Flickor Båda könen 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen (via Kolada). 82

Färre kommuner rapporterar att de har en standardiserad bedömningsmetod för missbruk hos barn och unga år 2017 jämfört med 2016 Mål B2.1. Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Andel kommuner med standardiserade bedömningsmetoder för missbruk inom den sociala barn- och ungdomsvården (2016-2017), % Andel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 92% 87% 100% 100% 100% 100% 50% 75% 75% 60% 71% 43% 80% 71% 30% 20% 10% 0% Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Västra Götaland 2016 2017 Not: År 2017 saknas data för Göteborg, Mölndal, Öckerö och Vårgårda. Kommuner utan data i datasetet räknas inte in i totalen av beräkningstekniska skäl. När data divideras med totalen ingår därmed enbart de datapunkter där ett värde (JA/NEJ) finns. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 83

En majoritet av kommunerna rapporterar att de har en standardiserad bedömningsmetod för missbruk inom sociala barn- & ungdomsvården Mål B2.1. Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Standardiserade bedömningsmetoder för missbruk finns inom den sociala barn- och ungdomsvården (2017) 87% Fyrbodal 100% Göteborg 100% SAMLA 75% SIMBA 60% Skaraborg 43% Södra Älvsborg Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Kommun 2017 Bengtsfors Ja Göteborg Data saknas Alingsås Ja Ale Nej Essunga Nej Bollebygd Nej Dals-Ed Ja Härryda Ja Lerum Ja Kungälv Ja Falköping Ja Borås Ja Färgelanda Nej Mölndal Data saknas Stenungsund Ja Grästorp Ja Herrljunga Ja Lilla Edet Ja Partille Ja Tjörn Ja Gullspång Nej Mark Nej Lysekil Ja Öckerö Data saknas Götene Ja Svenljunga Nej Mellerud Ja Hjo Ja Tranemo Nej Munkedal Ja Karlsborg Nej Ulricehamn Ja Orust Ja Lidköping Ja Vårgårda Data saknas Sotenäs Ja Mariestad Nej Strömstad Ja Skara Nej Tanum Ja Skövde Ja Trollhättan Ja Tibro Nej Uddevalla Nej Tidaholm Ja Vänersborg Ja Töreboda Ja Åmål Ja Vara Ja * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen som svarat JA bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Göteborg, Mölndal, Öckerö och Vårgårda. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 84

Mål B2.2: Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: Bruk av alkohol och narkotika kan påverka fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att ge goda förutsättningar för ett gott vuxenblivande behöver missbruk tidigt uppmärksammas. Missbruk hos unga samspelar ofta med psykiska och sociala faktorer som påverkar missbruket och samsjukligheten är ofta hög. Det finns samband med individers livsvillkor och sociala sammanhang. Särskilt sårbara och viktiga att uppmärksamma är t.ex. hbtq-personer, ensamkommande/ nyanlända och barn till föräldrar med eget missbruk eller psykisk ohälsa. Det är viktigt att samordna insatser för unga som har kontakt med flera myndigheter och behandlingsverksamheter. I samverkan behöver kommun och hälso- och sjukvård utveckla former för att tidigt identifiera dessa unga. Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 85

Omkring en tiondel av eleverna i årskurs 9 har en riskkonsumtion av alkohol Mål B2.2: Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i årskurs 9 (kommunsnitt för delregionerna) (2016), % 20% 18% 16% 16% Andel 14% 12% 10% 8% 8% 9% 8% 8% 13% 11% 11% 10% 11% 11% 9% 8% 9% 9% 9% 9% 9% 9% 8% 9% 6% 4% 2% 0% Pojkar Män Kvinnor Flickor Båda könen Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Västra Götaland Not: Data saknas för Dals-Ed, Härryda och Gullspång. Kommuner utan data i datasetet räknas inte in i totalen av beräkningstekniska skäl. När data divideras med totalen ingår därmed enbart de datapunkter där ett värde (JA/NEJ) finns. Källa: CAN (via VGR), Skolelevers drogvanor. 86

Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de har en riskkonsumtion av alkohol varierar, från 2 procent till 27 procent Mål B2.2: Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i årskurs 9 (kommunsnitt för delregionerna) (2016), % 11% Fyrbodal 11% Göteborg 8,8% SAMLA 11% SIMBA 9,2% Skaraborg 9,0% Södra Älvsborg Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Bengtsfors 8,2 Göteborg 7,5 Alingsås 4,9 Ale 7,8 Essunga 3,8 Bollebygd 5,1 Dals-Ed Data saknas Härryda Data saknas Lerum 12,6 Kungälv 5,8 Falköping 8,7 Borås 8,7 Färgelanda 8,9 Mölndal 9,4 Stenungsund 13,6 Grästorp 2,0 Herrljunga 5,5 Lilla Edet 15,0 Partille 8,2 Tjörn 18,3 Gullspång Data saknas Mark 8,7 Lysekil 17,0 Öckerö 19,6 Götene 4,5 Svenljunga 8,2 Mellerud 16,0 Hjo 12,0 Tranemo 11,9 Munkedal 15,5 Karlsborg 26,9 Ulricehamn 9,6 Orust 13,7 Lidköping 7,2 Vårgårda 14,0 Sotenäs 10,9 Mariestad 14,4 Strömstad 7,5 Skara 11,0 Tanum 10,4 Skövde 8,4 Trollhättan 8,6 Tibro 6,0 Uddevalla 3,4 Tidaholm 5,3 Vänersborg 8,4 Töreboda 7,7 Åmål 5,1 Vara 10,3 * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Dals-Ed, Härryda och Gullspång. I tabellen ovan har de tre kommuner med bäst respektive sämst resultat markerats med grönt/rött. Källa: CAN (via VGR), Skolelevers drogvanor. 87

Mellan en fjärdedel och en tredjedel av eleverna i år 2 på gymnasiet uppger att de har en riskkonsumtion av alkohol Mål B2.2: Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i gymnasiet år 2 (kommunsnitt för delregionerna) (2016), % 40% 35% 30% 25% 31% 27% 34% 33% 29% 31% 29% 29% 28% 30% 27% 27% 25% 25% 24% 25% 22% 31% 32% 24% 28% Andel 20% 15% 10% 5% 0% Män Kvinnor Båda könen Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Västra Götaland Not: Data saknas för Dals-Ed, Färgelanda, Härryda, Essunga, Grästorp, Gullspång och Herrljunga. Kommuner utan data i datasetet räknas inte in i totalen av beräkningstekniska skäl. När data divideras med totalen ingår därmed enbart de datapunkter där ett värde (JA/NEJ) finns. Källa: CAN (via VGR), Skolelevers drogvanor. 88

Andelen elever i år 2 på gymnasiet som uppger att de har en riskkonsumtion av alkohol varierar, från 20 procent till 50 procent Mål B2.2: Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i gymnasiet år 2 (kommunsnitt för delregionerna) (2016), % 29% Fyrbodal 27% Göteborg 30% SAMLA 31% SIMBA 32% Skaraborg Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Bengtsfors 38,2 Göteborg 27,1 Alingsås 23,5 Ale 25,1 Essunga Data saknas Bollebygd 18,75 Dals-Ed Data saknas Härryda Data saknas Lerum 35,8 Kungälv 24,2 Falköping 36,8 Borås 25,7 Färgelanda Data saknas Mölndal 23,1 Stenungsund 36,7 Grästorp Data saknas Herrljunga Data saknas Lilla Edet 24,6 Partille 29,2 Tjörn 37,4 Gullspång Data saknas Mark 23,7 Lysekil 34,8 Öckerö 30,3 Götene 28,1 Svenljunga 26,8 Mellerud 29,8 Hjo 20,3 Tranemo 27,7 Munkedal 21,7 Karlsborg 34,4 Ulricehamn 24,2 Orust 30,1 Lidköping 30,7 Vårgårda 20,4 Sotenäs 37,9 Mariestad 24,3 Strömstad 30,0 Skara 20,8 Tanum 22,4 Skövde 28,6 Trollhättan 29,8 Tibro 27,7 Uddevalla 25,1 Tidaholm 35,5 Vänersborg 21,9 Töreboda 50,0 Åmål 27,3 Vara 40,3 24% Södra Älvsborg * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Dals-Ed, Färgelanda, Härryda, Essunga, Grästorp, Gullspång och Herrljunga. I tabellen ovan har de tre kommuner med bäst respektive sämst resultat markerats med grönt/rött. Källa: CAN (via VGR), Skolelevers drogvanor. 89

Omkring 5-6 procent av eleverna i årskurs 9 uppger att de någon gång har använt narkotika Mål B2.2: Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Andel elever i årskurs 9 som någon gång använt narkotika (kommunsnitt för delregionerna) (2016), % 10% Andel 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 5% 6% 7% 6% 5% 4% 6% 7% 4% 5% 8% 3% 4% 5% 6% 5% 6% 7% 5% 3% 6% 2% 1% 0% Män Kvinnor Båda könen Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Västra Götaland Not: Data saknas för Dals-Ed, Härryda och Gullspång. Kommuner utan data i datasetet räknas inte in i totalen av beräkningstekniska skäl. När data divideras med totalen ingår därmed enbart de datapunkter där ett värde (JA/NEJ) finns. Källa: CAN (via VGR), Skolelevers drogvanor. 90

Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de använt narkotika varierar mellan kommunerna, från 0 procent till 16 procent Mål B2.2: Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Andel elever i årskurs 9 som någon gång använt narkotika (kommunsnitt för delregionerna) (2016), % 5,6% Fyrbodal 5,0% Göteborg 5,6% SAMLA 7,0% SIMBA 5,0% Skaraborg 3,4% Södra Älvsborg Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Bengtsfors 3,5 Göteborg 6,5 Alingsås 3,7 Ale 6,9 Essunga 9,6 Bollebygd 3,8 Dals-Ed Data saknas Härryda Data saknas Lerum 7,6 Kungälv 5,8 Falköping 4,3 Borås 5,9 Färgelanda 5,4 Mölndal 5,2 Stenungsund 8,5 Grästorp 0,0 Herrljunga 2,7 Lilla Edet 15,9 Partille 3,3 Tjörn 7,0 Gullspång Data saknas Mark 2,5 Lysekil 5,3 Öckerö 5,2 Götene 2,7 Svenljunga 2,1 Mellerud 10,7 Hjo 6,7 Tranemo 2,0 Munkedal 3,1 Karlsborg 7,7 Ulricehamn 7,3 Orust 5,1 Lidköping 3,9 Vårgårda 1,0 Sotenäs 1,6 Mariestad 9,1 Strömstad 5,6 Skara 1,2 Tanum 4,2 Skövde 4,5 Trollhättan 5,7 Tibro 4,5 Uddevalla 5,9 Tidaholm 4,4 Vänersborg 4,9 Töreboda 7,7 Åmål 1,7 Vara 4,3 * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Dals-Ed, Härryda och Gullspång. I tabellen ovan har de tre kommuner med bäst respektive sämst resultat markerats med grönt/rött. Källa: CAN (via VGR), Skolelevers drogvanor. 91

En sjättedel av eleverna i år 2 på gymnasiet uppger att de har testat narkotika Mål B2.2: Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Andel elever som någon gång använt narkotika i gymnasiet år 2 (kommunsnitt för delregionerna) (2016), % 30% Andel 25% 20% 15% 10% 22% 21% 17% 20% 19% 18% 19% 16% 15% 15% 13% 14% 13% 14% 14% 12% 11% 10% 12% 15% 17% 5% 0% Män Kvinnor Båda könen Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Västra Götaland Not: Data saknas för Dals-Ed, Färgelanda, Härryda, Essunga, Grästorp, Gullspång och Herrljunga. Kommuner utan data i datasetet räknas inte in i totalen av beräkningstekniska skäl. När data divideras med totalen ingår därmed enbart de datapunkter där ett värde (JA/NEJ) finns. Källa: CAN (via VGR), Skolelevers drogvanor. 92

I 40 procent av kommunerna har mer än 15 procent av eleverna i år 2 på gymnasiet testat narkotika Mål B2.2: Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Andel elever som någon gång använt narkotika i gymnasiet år 2 (kommunsnitt för delregionerna) (2016), % 15% Fyrbodal 19% Göteborg 15% SAMLA 14% SIMBA 12% Skaraborg 15% Södra Älvsborg Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Kommun 2016 Bengtsfors 14,5 Göteborg 19,8 Alingsås 10,1 Ale 14,2 Essunga Data saknas Bollebygd 12,5 Dals-Ed Data saknas Härryda Data saknas Lerum 19,7 Kungälv 18,8 Falköping 11,4 Borås 20,8 Färgelanda Data saknas Mölndal 18,3 Stenungsund 12,1 Grästorp Data saknas Herrljunga Data saknas Lilla Edet 16,4 Partille 22,0 Tjörn 8,8 Gullspång Data saknas Mark 17,3 Lysekil 18,8 Öckerö 14,6 Götene 14,6 Svenljunga 15,5 Mellerud 8,8 Hjo 4,7 Tranemo 18,1 Munkedal 8,7 Karlsborg 14,8 Ulricehamn 11,1 Orust 11,8 Lidköping 12,5 Vårgårda 11,2 Sotenäs 13,8 Mariestad 14,3 Strömstad 5,7 Skara 13,2 Tanum 17,2 Skövde 15,5 Trollhättan 15,2 Tibro 7,9 Uddevalla 17,9 Tidaholm 9,2 Vänersborg 17,4 Töreboda 15,0 Åmål 26,0 Vara 7,0 * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Dals-Ed, Färgelanda, Härryda, Essunga, Grästorp, Gullspång och Herrljunga. I tabellen ovan har de tre kommuner med bäst respektive sämst resultat markerats med grönt/rött. Källa: CAN (via VGR), Skolelevers drogvanor. 93

BARN OCH UNGA 3. Enskildas delaktighet & rättigheter Mål B3.1 Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan Samtliga delregioner hade år 2017 som prioriterat mål/område att barn och unga med behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan. Under perioden januari augusti 2018 upprättades totalt 779 SIP för barn och unga (0-20 år). Detta var cirka 22 procent mer än motsvarande period 2017. Under tidsperioden följdes 499 SIP, att jämföra med 724 SIP under motsvarande tidsperiod år 2017. Det finns en stor variation mellan delregionerna vad gäller förekomsten av rutiner för SIP för barn och unga med behov av samordnade insatser (2018). Omkring hälften av kommunerna hade år 2018 rutiner för information om SIP inom LSS-barn och social barn- & ungdomsvård. Andelen kommuner med rutin för information om SIP inom LSS-barn och social barn- & ungdomsvård ökade i flera delregioner mellan 2017 till 2018. Mål B3.2 Brukarföreträdare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete Samtliga delregioner hade år 2017 som prioriterat mål/område att brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete. 94

Mål B3.1: Barn och unga som har behov av samordnade insatser har en SIP Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan, SIP, när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. I Västra Götaland finns Västbus riktlinjer och en motsvarande Västbusplan framtagen för barn och unga. En SIP/Västbusplan gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 95

Samtliga delregioner har uppgett att de har som mål att barn och unga med behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan Mål B3.1: Barn och unga som har behov av samordnade insatser har en SIP Prioriterat område hos delregionerna: barn och unga som har behov av samordnade insatser har en SIP/Västbusplan (2017) Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg JA JA JA JA JA JA Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Källa: Västkom; Redovisning av medel - länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa (2017). 96

Fler SIP upprättades år 2018 än 2017 Mål B3.1: Personer som har behov av samordnade insatser har en SIP Antal upprättade SIP (0-20 år) (2017-2018) Antal 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 189 140 134 116 107 108 100 89 86 91 88 84 78 59 62 55 56 41 7 9 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2017 2018 Not: År 2017 användes KVÅ-koden XU045. År 2018 har KVÅ-koden förändrats, och är AU124. År 2018 har KVÅ-koden förändrats, och är AU124. Utredning pågår kring vad den kraftiga ökningen i antalet upprättade SIP beror på och huruvida koppling finns till t.ex. det förändrade KVÅ-systemet och/eller lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. Källa: VGR:s patientdatabas VEGA (SIP). 97

Färre SIP följdes upp år 2018 än 2017 Mål B3.1: Personer som har behov av samordnade insatser har en SIP Antal uppföljningar av SIP (0-20 år) (2017-2018) 160 140 134 145 120 110 120 Antal 100 80 60 40 83 84 75 74 89 91 67 46 63 35 93 97 79 53 20 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2 5 2017 2018 Källa: VGR:s patientdatabas VEGA (SIP). 98

Andelen kommuner som har rutiner för information om SIP för LSSbarn och social barn- och ungdomsvård ökade mellan 2017 och 2018 Mål B3.1: Barn och unga som har behov av samordnade insatser har en SIP Andel kommuner med aktuell rutin för information om SIP inom a) LSS-barn, b) social barn- och ungdomsvård (2017-2018), % 100% LSS - barn 100% Sociala barn- och ungdomsvården 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% Andel 50% 40% Andel 50% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg 2017 2018 Västra Götaland 0% Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg 2017 2018 Västra Götaland Not: År 2018 saknas data för Munkedal, Göteborg, Härryda och Vara för ovan indikatorer. Kommuner utan data i datasetet räknas inte in i totalen av beräkningstekniska skäl. När data divideras med totalen ingår därmed enbart de datapunkter där ett värde (JA/NEJ) finns. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 99

47 procent av kommunerna uppger att de har rutiner för information om SIP inom LSS-barn Mål B3.1: Barn och unga som har behov av samordnade insatser har en SIP Aktuell rutin för information om SIP finns inom LSS-barn (2018) 36% Fyrbodal 33% Göteborg 50% SAMLA 25% SIMBA 64% Skaraborg 50% Södra Älvsborg Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Bengtsfors Nej Göteborg Data saknas Alingsås Ja Ale Nej Essunga Nej Bollebygd Ja Dals-Ed Nej Härryda Data saknas Lerum Nej Kungälv Nej Falköping Ja Borås Nej Färgelanda Nej Mölndal Ja Stenungsund Ja Grästorp Ja Herrljunga Nej Lilla Edet Nej Partille Nej Tjörn Nej Gullspång Ja Mark Nej Lysekil Ja Öckerö Nej Götene Nej Svenljunga Ja Mellerud Nej Hjo Ja Tranemo Nej Munkedal Data saknas Karlsborg Nej Ulricehamn Ja Orust Nej Lidköping Ja Vårgårda Ja Sotenäs Ja Mariestad Ja Strömstad Nej Skara Nej Tanum Nej Skövde Ja Trollhättan Ja Tibro Ja Uddevalla Ja Tidaholm Nej Vänersborg Nej Töreboda Ja Åmål Ja Vara Data saknas * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen som svarat JA bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Munkedal, Göteborg, Härryda och Vara. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 100

Hälften av kommunerna uppger att de har rutiner för information om SIP inom sociala barn- och ungdomsvården Mål B3.1: Barn och unga som har behov av samordnade insatser har en SIP Aktuell rutin för information om SIP finns inom sociala barn- och ungdomsvården (2018) 57% Fyrbodal 0% Göteborg 50% SAMLA 25% SIMBA 71% Skaraborg 50% Södra Älvsborg Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Bengtsfors Nej Göteborg Data saknas Alingsås Ja Ale Nej Essunga Nej Bollebygd Ja Dals-Ed Nej Härryda Data saknas Lerum Nej Kungälv Nej Falköping Ja Borås Nej Färgelanda Ja Mölndal Nej Stenungsund Ja Grästorp Ja Herrljunga Nej Lilla Edet Ja Partille Nej Tjörn Nej Gullspång Ja Mark Nej Lysekil Ja Öckerö Nej Götene Nej Svenljunga Ja Mellerud Nej Hjo Ja Tranemo Nej Munkedal Data saknas Karlsborg Nej Ulricehamn Ja Orust Nej Lidköping Ja Vårgårda Ja Sotenäs Ja Mariestad Ja Strömstad Nej Skara Nej Tanum Nej Skövde Ja Trollhättan Ja Tibro Ja Uddevalla Ja Tidaholm Ja Vänersborg Ja Töreboda Ja Åmål Ja Vara Data saknas * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen som svarat JA bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Munkedal, Göteborg, Härryda och Vara. Källa: SKL (via Kolada), kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst. 101

Mål B3.2: Brukarföreträdare är delaktiga i utvecklingsarbete Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: Barns och ungas egna upplevelser behöver tas tillvara för ett kunskapsbaserat arbetssätt. Barn har rätt till delaktighet i alla frågor som berör dem enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas från barnets perspektiv. Barn, unga och deras vårdnadshavare ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 102

Samtliga delregioner har uppgett att de har som prioriterat mål att brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Mål B3.2: Brukarföreträdare är delaktiga i utvecklingsarbete Prioriterat område hos delregionerna: brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete (2017) Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg JA JA JA JA JA JA Fyrbodal Göteborg SAMLA SIMBA Skaraborg Södra Älvsborg Källa: Västkom; Redovisning av medel - länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa (2017). 103

BARN OCH UNGA 4. Utsatta grupper Mål B4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Hälften av delregionerna hade år 2017 som prioriterat mål/område att ingen ska diskrimineras i kontakten med dem. Alla delregioner uppger dock att de arbetar med frågan. 104

Mål B4.1: Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet, bl.a. minoritetsstress, och skillnader i psykisk hälsa kan relateras till att personer bryter mot normer utifrån exempelvis sexuell läggning, könsidentitet och nationellt ursprung. Kunskapen om mänskliga rättigheter, normativt bemötande och hur det påverkar unga i enskilda möten ska också öka. Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 105

Hälften av delregionerna har som prioriterat mål att ingen ska diskrimineras i kontakten med dem, men alla arbetar med frågan Mål B4.1: Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Prioriterat område hos delregionerna: ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen (2017) 100% 90% 80% 70% 60% Andel 50% 40% 30% 20% 10% 0% Prioriterat Ej prioriterat Källa: Västkom; Redovisning av medel - länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa (2017). 106

Antalet anmälningar till IVO rörande barn har minskat på regionnivå mellan 2016-2017 Mål B4.1: Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Antal klagomål till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) med avseende på bemötande inom hälso- och sjukvård & socialtjänst* i Västra Götaland (2016-2017)*, barn** 120 100 92-20% -13% 104 91 80 74 Antal 60 40 +42% 20 12 17 0 Hälso- & sjukvård Socialtjänst Total 2016 2017 * Anmälningsprocessen förändrades i årsskiftet 2015/2016 från att ske genom klagomål enligt SOL/LSS till att ske via processen anmälan till IVO. Det har medfört att det ej går att jämföra ny data med data från 2015 och tidigare år. Data finns inte heller tillgänglig uppdelad per kommun. ** De som är definierade som barn är personer som när de lämnade klagomålet var yngre än 18 år. Källa: Statistiktabell för klagomål enligt PSL och Statistiktabell för klagomål enligt SoL/LSS, Inspektionen för vård och omsorg). 107

BARN OCH UNGA 5. Ledning, styrning och organisation Mål B5.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland Mellan åren 2010-2016 tog i genomsnitt sju barn och unga (0-19 år) sitt liv i Västra Götaland. Något fler barn och unga tog sitt liv i Västra Götaland år 2016 jämfört med i Stockholm och riket i stort, men färre än i Skåne. Per 100.000 barn och unga tog cirka två sitt liv år 2016. Till skillnad mot vuxna finns det bland barn och unga inte lika tydliga skillnader mellan könen vad gäller förekomsten av fullbordade självmord. År 2016 försökte 125 barn och unga (0-19 år) i Västra Götaland att ta sitt liv. I jämförelse med Skåne, Stockholm och riket i stort var det färre barn och unga i Västra Götaland som försökte ta sitt liv. Vad gäller självmordsförsök finns tydliga könsskillnader, där det är fyra gånger vanligare bland flickor än pojkar att försöka ta sitt liv. Antalet självmord och antalet självmordsförsök observeras vissa variationer över tid under den analyserade tidsperioden 2010-2016. Det är svårt att dra några entydiga slutsatser vad gäller trender, men det tycks som att antalet självmordsförsök i länet har minskat något under de senaste åren. De flesta kommuner i Västra Götaland rapporterade år 2018 att de saknar en handlingsplan för suicidprevention. Dock pågår ett länsgemensamt arbete, till exempel är en länsgemensam handlingsplan för suicidprevention under utveckling. 108

Mål B5.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Bakgrundsbeskrivning från Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland: I flera undersökningar uppger upp till 8 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna att de någon gång försökt ta sitt liv. I Västra Götaland sker i genomsnitt 8 9 självmord per år i åldersgruppen 15-19 år*. Bakom varje fullbordat självmord går det tio allvarliga försök och bakom statistiken döljer sig psykisk ohälsa som är viktig att uppmärksamma. Unga personer med förhöjd suicidrisk ska identifieras och erbjudas rätt hjälp i tid så att de inte försöker ta sitt liv. Detta sker genom utvecklad samverkan och samsyn mellan olika aktörer. Ingen i Västra Götaland ska behöva se självmord som en utväg. * Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister är siffran något lägre. Källa: Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland, http://www.vastkom.se/download/18.524953f315ee1702b886ec82/1507290927230/handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland.pdf 109

År 2016 tog ungefär lika många barn och unga livet av sig som i övriga riket Mål B5.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Antal självmord per 100.000 invånare (0-19 år) (2016) Västra Götaland 1,6 Skåne 2,0 Stockholm 1,1 Riket 1,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Antal per 100.000 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksdatabasen. 110

År 2016 tog sex barn och ungdomar i Västra Götaland sitt liv Mål B5.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Antal självmord i Västra Götaland (0-19 år) (2010-2016) 2016 6 2015 4 2014 9 2013 6 2012 6 2011 7 2010 7 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksdatabasen. 111

Antalet självmord bland barn och unga har minskat något under de senaste åren, könsskillnaderna är mindre tydliga än bland vuxna Mål B5.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Antal självmord per 100.000 invånare i Västra Götaland (0-19 år) (2010-2016) 3,0 2,5 2,0 2,7 2,1 2,6 2,1 2,3 2,2 1,9 1,9 2,5 Antal 1,5 1,6 1,6 1,5 1,1 1,7 1,6 1,7 1,7 1,6 1,1 1,1 1,0 0,5 0,0 Pojkar Flickor Båda könen 0,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksdatabasen. 112

Färre självmordsförsök sker bland barn och unga i Västra Götaland jämfört med i Skåne, Stockholm och riket Mål B5.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Antal självmordsförsök per 100.000 invånare (0-19 år) (2016)* Västra Götaland 33 Skåne 38 Stockholm 38 Riket 42 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Antal per 100.000 * Anger antalet personer med yttre orsakskod Avsiktlig självdestruktiv handling (X60-X84) delat med antal 100.000 i befolkningen. Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabasen för yttre orsaker till skador och förgiftningar. 113

År 2016 försökte 125 barn och ungdomar i Västra Götaland att ta sitt liv, vilket var en minskning mot tidigare år Mål B5.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Antal självmordsförsök i Västra Götaland (0-19 år) (2010-2016)* 2016 125 2015 155 2014 163 2013 153 2012 155 2011 156 2010 199 0 50 100 150 200 250 Antal * Anger antalet personer med yttre orsakskod Avsiktlig självdestruktiv handling (X60-X84). Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabasen för yttre orsaker till skador och förgiftningar. 114

Antalet självmordsförsök har minskat över tid, men flickor är fortsatt överrepresenterade med en 4 ggr så hög förekomst som bland pojkar Mål B5.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Antal självmordsförsök per 100.000 invånare (0-19 år) i Västra Götaland (2010-2016) 100 90 80 70 87 72 71-38% 69 70 67-39% 60 54 54 Antal 50 40 30 20 10 24 16 16-46% 16 20 17 13 43 43 42 44 42 33 0 Pojkar Flickor Båda könen 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 * Anger antalet personer med yttre orsakskod Avsiktlig självdestruktiv handling (X60-X84) delat med antal 100.000 i befolkningen. En minskning över tid, om än inte lika stor (-21 procent under motsvarande tidsperiod 2010-2016), kan ses för även för riket (båda könen), att jämföra med -39 procent ovan. Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabasen för yttre orsaker till skador och förgiftningar. 115

Få kommuner har eller planerar att ta fram en handlingsplan för suicidprevention, men ett länsgemensamt arbete pågår Mål B5.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Handlingsplan för suicidprevention finns på kommunal nivå (2018) Har ingen handlingsplan Har i uppdrag att ta fram plan Har handlingsplan Har annan plan där suicidprevention ingår * Data saknas för Lilla Edet och Uddevalla. Källa: Västra Götalandsregionen, e-postfråga till folkhälsosamordnare i respektive kommun. 116

Fem kommuner i Västra Götaland uppger att de har specifika handlingsplaner för suicidprevention 117 Mål B5.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Handlingsplan för suicidprevention finns på kommunal a) nivå nivå (2018) b) delregional nivå c) regional nivå 15%* Fyrbodal 40%* Göteborg 0%* SAMLA 0%* SIMBA 7%* Skaraborg 0%* Södra Älvsborg Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Kommun 2018 Bengtsfors Nej(4) Göteborg Ja(1) Alingsås Nej(4) Ale Nej(4) Essunga Nej(4) Bollebygd Nej(4) Dals-Ed Nej(4) Härryda Ja(1) Lerum Nej(4) Kungälv Nej(3) Falköping Nej(2) Borås Nej(4) Färgelanda Nej(4) Mölndal Nej(4) Stenungsund Nej(2) Grästorp Nej(4) Herrljunga Nej(3) Lilla Edet Data saknas Partille Nej(4) Tjörn Nej(4) Gullspång Ja(1) Mark Nej(4) Lysekil Nej(3) Öckerö Nej(4) Götene Nej(3) Svenljunga Nej(4) Mellerud Nej(4) Hjo Nej(4) Tranemo Nej(4) Munkedal Nej(4) Karlsborg Nej(4) Ulricehamn Nej(4) Orust Nej(3) Lidköping Nej(2) Vårgårda Nej(4) Förklaring 1) Ja, kommunen har en specifik handlingsplan för suicidprevention 2) Nej, kommunen har ingen specifik plan för suicidprevention men vi har en annan plan där det tydligt står att vi ska arbeta med suicidprevention Sotenäs Ja(1) Mariestad Nej(2) Strömstad Nej(4) Skara Nej(4) Tanum Nej(4) Skövde Nej(4) Trollhättan Nej(4) Tibro Nej(3) Uddevalla Data saknas Tidaholm Nej(3) Vänersborg Nej(3) Töreboda Nej(4) Åmål Ja(1) Vara Nej(4) * Snittet är ett aritmetiskt medelvärde som visar andelen som svarat JA bland de kommuner för vilka data rapporterats in. Data saknas för Lilla Edet och Uddevalla. Källa: Västra Götalandsregionen, e-postfråga till folkhälsosamordnare i respektive kommun. 117 3) Nej, kommunen har ingen specifik handlingsplan för suicidprevention men vi har i uppdrag ta fram en plan under 2018 4) Nej, kommunen har ingen handlingsplan för suicidprevention

För vidare läsning och fördjupning kring indikatorerna, se Användarmanual för uppföljning av handlingsplan I användarmanualen finns bland annat information om tolkning, länkar till aktuella datakällor samt instruktion för datauthämtning

Kontakt: Charlotta Wilhelmsson, charlotta.wilhelmsson@vastkom.se Ulrika Söderlund, ulrika.soderlund@vgregion.se Sammanställt av: Lumell Associates, https://lumell.se/

Integrerat Arbetssätt Psykisk Hälsa Skaraborg

IAPS är en gemensam arbetsmodell som verkar för: Ett självklart och tryggt arbete med gemensamma planer runt vår person Individuella, tvärprofessionella och situationsanpassade team för vår person Intern samordning av kunskap om vår person Att medarbetare som förväntas samverka i sin tjänst har de redskap som behövs för att ge stöd till vår person Att partsgemensamma kartläggningar används som en metod (verktyg) för att utveckla och förbättra vårt gemensamma arbete Att evidensbaserade metoder (Soc NR) används i samverkan För både medarbetare och invånare i Skaraborg!

TEAMET SAMERKAN INTEGRERAT PERSONCENTRERAT NÄRA Värdegrund STYRNING STRUKTUR SAMSYN Uppdrag Vårdsamverkan i Skaraborg bygger på goda relationer med målet att invånarna ska uppleva vård-stöd- och omsorgsinsatser som en helhet utan gränser. Gemensamt ansvar för gemensamma resurser!

Vårdsamverkan Styrgrupp Projektledning Arbetsgrupp Processtöd från samverkansgrupperna Lokalt arbete Delregionalt resultat Slutprodukt en modell att förvalta Barn & Unga Psykiatri & Missbruk Geriatrik Demens Palliativ LSG B&U Trepart OLG/LSG Partsgemensam kartläggning Kunskap om vår partner Bygga team SIP Personen/Brukarmedverkan Intern samordning

Göteborg 2018-05-04 Uppdragshandling Stärka arbetet med SIP i Västra Götaland Bakgrund Uppdrag psykisk hälsa är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Syftet med överenskommelsen mellan SKL och Socialdepartementet 2016 är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Detta görs med målsättningen att befolkningen ska erbjudas individ- och behovsanpassade samt effektiva insatser av god kvalitet när det gäller området psykisk hälsa. Som en del av den nationella överenskommelsen har en länsgemensam analys och handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland tagits fram 1. Det har skett gemensamt för Västra Götalandsregionen (VGR), de 49 kommunerna via kommunalförbunden och VästKom samt Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra Götaland (NSPHiG). Den gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt. Den länsgemensamma handlingsplanen för psykisk hälsa i Västra Götaland följer samma fokusområden som regeringens: 1. Förbyggande och främjande arbete 2. Tillgängliga tidiga insatser 3. Enskildas delaktighet och rättigheter 4. Utsatta grupper 5. Ledning, styrning och organisation Sedan 1 januari 2010 finns i lagstiftningen, SoL och HSL, bestämmelser om att kommun och landsting ska upprätta en SIP när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. I Västra Götaland finns en länsgemensam riktlinje och mall för SIP. I februari 2015 beslutade LiSA-gruppen (nuvarande Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG) att rekommendera huvudmännen att implementera och använda riktlinjen med tillhörande material i verksamheternas gemensamma arbete med SIP. Riktlinjen omfattar samtliga målgrupper oavsett ålder, diagnos, funktionsförmåga eller behov. De mål som berörs i handlingsplanen är; Mål 3:1 för vuxna i den länsgemensamma handlingsplanen; Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP. Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. En SIP säkerställer att den enskilde får sina behov tillgodosedda när flera aktörer ansvarar för insatser. En SIP gör den enskilde och närstående 1 Handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2020

delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Mål 3:1 för barn och unga i den länsgemensamma handlingsplanen; Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan. Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan, SIP, när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. I Västra Götaland finns Västbus riktlinjer och en motsvarande Västbusplan framtagen för barn och unga. En SIP/Västbusplan gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Användningen av SIP har gått långsamt i Västra Götaland trots framtagna riktlinjer och mallar samt utbildningssatsningar inom olika vårdsamverkansområde eller lokalt i kommuner. Det är inte unikt för Västra Götaland och en del utvecklingsarbete pågår nationellt för att stödja bl.a. tillgänglighet för brukaren vi IT-stöd. Uppdraget För att fortsätta utveckla arbetet med SIP i länet anställs en koordinator på 100 %. I uppdraget ingår att stötta utvecklingsarbetet med användningen av SIP på en strategisk nivå, omvärldsbevaka regionalt och nationellt utvecklingsarbete t ex inom det regionala arbetet med framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) och införande av SIP-modul i IT-verktyget SAMSA samt SKLs satsning på IT-stöd via 1177. Initialt ska nuvarande rutin utvärderas och hinder för användning av SIP identifieras. En kartläggning av pågående arbete ska göras samt identifiera liknande dokumentation som t ex vårdplan. Det finns en misstanke om att begreppen blandas ihop och att det därför kan finnas en osäkerhet kring när man ska använda vad. Koordinatorn ska inte ta över arbete som sker på regional/delregional nivå men bör vara väl insatt i pågående satsningar så att erfarenheter kan tas tillvara. Syfte Stödja den strategiska utvecklingen och förutsättningarna för att personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP genom att utvärdera nuvarande länsrutin för SIP och identifiera hinder för användning av SIP som verktyg. Organisation Styrgruppen för länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa är styrgrupp. Avstämning görs regelbundet med processledare för handlingsplan psykisk hälsa.

Tidplan för förankring och beslut Vår 2018: Fastställd uppdragshandling i styrgrupp psykisk hälsa Höst 2018: Rekrytering av koordinator för arbete med SIP Höst 2019: Redovisning i styrgrupp psykisk hälsa samt beslut om fortsatt arbete. Göteborg 2018-05-07 Anneli Assmundson Bjerde Västkom Lise-Lotte Risö Bergerlind Västra Götalandsregionen