Rottneros i korthet Rottneros är en betydande producent av miljövänliga, kundanpassade avsalumassakvaliteter.

R O T T N E R O S A B Å R S R E D O V I S N I N G 1 9 9 6

Bolagsstämma Välkommen till ordinarie bolagsstämma i Rottneros AB. Stämman kommer att hållas tisdagen den 29 april 1997 kl 17.00 i Gösta Berlingsalen, Hotell Selma Lagerlöf, Sunne. Som avstämningsdag för rätt till utdelning kommer att föreslås den 5 maj 1997. Om bolagsstämman beslutar i enlighet härmed beräknas utdelningen utbetalas den 13 maj 1997. Det är angeläget att aktieägarnas rätta adress är noterad i aktieboken. Efter adressändring bör därför den nya adressen anmälas till Värdepapperscentralen VPC AB så snart som möjligt. Blankett härför finns på samtliga bankkontor. Registrering och anmälan Aktieägare som önskar deltaga i och rösta på bolagsstämman skall: dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken senast den 18 april 1997. dels anmäla sitt deltagande senast den 24 april till Rottneros AB:s kontor, postadress Box 1050, 651 15 KARLSTAD, telefon 054-21 49 10. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 18 april 1997 tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att ha rätt att deltaga i stämman. Ekonomisk information och rapportering Bolagsstämma 29 april Delårsrapport (6 månader) 13 augusti Kvartalsrapport (3 och 9 månader) 29 april och 29 oktober Bokslutskommuniké för 1997 Februari 1998 Årsredovisning för 1997 April 1998 Rottneros i korthet Rottneros är en betydande producent av miljövänliga, kundanpassade avsalumassakvaliteter. Totalt har de fyra massafabrikerna en kapacitet på cirka 545 000 ton per år fördelat på 170 000 ton slipmassa, 120 000 ton TMP/CTMP-massa, 185 000 ton sulfatmassa samt 70 000 ton sulfitmassa. Kunderna består av pappers- och kartongtillverkare över hela världen. Det moderna sågverket i Rockhammar har en årlig produktionskapacitet på 90 000 m 3 torkade trävaror. Kunderna består av svenska och andra europeiska snickeri- och byggföretag. Rottneros organisation svarar för all marknadsföring och försäljning i Sverige och Finland. Försäljningen i övriga länder sker genom ett nätverk av agenter och handelshus. I detta nätverk ingår ett 15-tal agenter i Västeuropa samt svenska handelshus i Asien, Afrika och Östeuropa. All tillverkning sker i Sverige medan 75 80 % av försäljningen går på export. HÄRNÖSAND UTANSJÖ SÖDERHAMN VALLVIK Rottneros i korthet sid 1 VD har ordet 2 Marknadsöversikt 4 Koncernens verksamhet 8 Koncernekonomi 14 Koncernens utveckling i sammandrag 17 Rottnerosaktien 18 Miljöredovisning 20 Jordens skogstillgångar 24 Innehåll Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer 28 Förvaltningsberättelse 30 Resultaträkningar 33 Balansräkningar 34 Finansieringsanalyser 36 Bokslutskommentarer och noter 37 Revisionsberättelse 40 ROTTNEROS KARLSTAD ÖREBRO ROCKHAMMAR

ROTTNEROS AB Rottneros Rockhammar AB Utansjö Bruk AB Vallviks Bruk AB Massafabrik i Rottneros Massafabrik i Rockhammar Massafabrik i Utansjö Massafabrik i Vallvik Sågverk i Rockhammar Rottneroskoncernen är en skogsindustrigrupp verksam inom produktion och försäljning av klorfri avsalumassa och sågade trävaror. Koncernen består av moderbolaget Rottneros AB och de tre dotterföretagen Rottneros Rockhammar AB, Utansjö Bruk AB och Vallviks Bruk AB. Rottneros i siffror 1) Mkr 1992 1993 1994 1995 1996 Fakturering 751 847 1.106 2.708 1.575 Resultat efter finansnetto 128 29 101 759 69 Investeringar exkl. investeringar genom leasingavtal 4 21 39 102 80 RELATIONSTAL, % Soliditet 40 37 46 68 77 Avkastning på sysselsatt kapital Neg Neg 29 49 5) Neg Avkastning på eget kapital efter full skatt Neg Neg 49 52 5) Neg KRONOR/AKTIE 4) Resultat efter full skatt 0,90 0,20 0,90 3,45 0,30 Utdelning 0 0 0,10 0,50 0,20 2) ÖVRIGT Likviditet, Mkr 52 77 147 774 896 3) Medelantal anställda 462 466 488 735 6) 731 6) Antal aktier i tusental 4) 131.078 131.078 131.078 209.332 209.332 1) 1992 avvecklades samtliga bolag inom produktområdena Board och Spånskivor. Åren 1992-94 visar utfallen för aktuell koncernstruktur exklusive Vallvik. 2) Föreslagen utdelning. 3) Inklusive kortfristiga placeringar samt outnyttjade krediter om 690 Mkr (245). 4) Antal aktier och data per aktie har justerats för fondemissionselementet i företrädesemissionen 1995. 5) Med anledning av förvärvet av Vallvik har balansomslutning/ eget kapital per 31 december 1995 tillämpats. 6) Från och med 1995 har beräkningsprincipen ändrats så till vida att betalda närvarotimmar divideras med den egna normtiden för normal årsarbetstid. 1

VD har ordet VD Jaroslav Havlicek vid porträttet av Major Svante Pålsson, en av Rottneros grundare. Året som gått En förlust om 69 Mkr efter finansnetto för verksamhetsåret kontrasterar markant med vinsten på 759 Mkr och de prognoserna för skogsbranschen som publicerades under 1995. Ett av historiens snabbaste och största prisfall för avsalumassa från redkordhöga USD 925 1000 per ton blekt långfibersulfat till en nivå kring USD 500 per ton är den helt avgörande orsaken till resultatförsämringen under 1996. Otillräckliga leveransvolymer av främst mekaniska massor och sulfitmassa, tillsammans med den under större delen av 1996 stagnerade trävarumarknaden, har också bidragit till det negativa resultatet. Borttagandet av tillägget för klorfri sulfatmassa i slutet av 1995 återspeglade det redan då uppkomna överutbudet av totalt klorfria avsalumassor. Detta, tillsammans med konkurrens från de nytillkomna producenterna av lövvedsmassor i Indonesien förändrade negativt prisbilden och avsättningsmöjligheten för sulfitmassa och CTMP. Den tydliga följsamhet, som finns mellan de redovisade och av massmedia välbevakade lagren hos producenterna och prisutvecklingen för avsalumassa, bekräftades på nytt under det gångna året. Det är tack vare den under försommaren 1996 åstadkomna reduktionen av massalagren som de värsta farhågorna om långvarig kollaps av massapriserna till nivåer rådande under förra konjunkturnedgången kunde undvikas. Resultatutvecklingen för sågverket påverkades endast i mindre omfattning av de sedan försommaren 1996 successivt stigande priserna för sågade trävaror. Vid sidan av relativt långa leveranskontrakt, tecknade under första halvåret, var det de alltför tidigt ökade råvarupriserna som försenade den välbehövliga resultatförbättringen. Den av timmerbrist framtvingade begränsningen av produktionen under delar av året har också bidragit till det första negativa årsresultatet sedan Rottneros övertog sågverket i Rockhammar 1987. Den kraftiga resultatförsämringen under 1996 påvisar på nytt betydelsen av god finansiell uthållighet, som krävs av bolag som likt Rottneros verkar i så utpräglat cykliska branscher. Det är naturligtvis tack vare de tidigare vinståren som koncernen kunnat ytterligare minska sin skuldsättning och öka soliditeten till 77% (68). Som resultat av de under 1996 träffade kreditavtalen ökade den disponibla likviditeten vid årsskiftet till knappt 900 Mkr, varav 690 Mkr outnyttjade kreditutrymmen. Koncernen har med detta behållit den ekonomiska handlingsfriheten, trots det negativa resultatutfallet under verksamhetsåret. 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Lager, miljoner ton NORSCAN Globalisering av massamarknaden Branschens oförmåga att på ett mera ansvarsfullt sätt hantera kraftiga prisfluktuationer för avsalumassa har flera grunder. Ett stort antal aktörer med mycket varierande förutsättningar konkurrerar på den globala marknaden om det utrymme som begränsas både av förändringar i konsumtionen av massa och papper och av agerandet hos de integrerade massa- och pap- Pris, USD/ton NBSK ECF 1000 200 91 91 91 91 92 92 92 92 93 93 93 93 94 94 94 94 95 95 95 95 96 96 96 96 800 600 400 2

perstillverkarna. Regelbundet tillskott av ny kapacitet under perioder med otillräcklig efterfrågan försvårar vidtagande av åtgärder nödvändiga för att stabilisera marknaden, då det dessutom saknas aktörer med tillräckligt stor marknadsandel. De låga råvarukostnaderna tillsammans med kostnadseffektiv produktion av främst kortfibrig lövvedsmassa i de nystartade, stora massafabrikerna i Indonesien återspeglas redan under den nuvarande konjunktursvackan i prisbilden för avsalumassa. Oavsett den förväntade stora ökningen av massa- och papperskonsumtionen i regionen, kommer en betydande andel av massa och finpapper att i framtiden exporteras till Europa och där direkt eller indirekt påverka avsättningsmöjligheten för de traditionella leverantörerna i Skandinavien och Nordamerika. Ökad konkurrens från lågkostnadsländer i Sydostasien, Sydamerika och potentiellt Östeuropa kommer därmed att ställa nya krav på rationaliseringar och resultera i ytterligare strukturförändringar inom den europeiska och nordamerikanska massa- och pappersindustrin. Den stora konsumtionsökningen i främst Asien, som under överskådlig tid kommer att överstiga den egna produktionsökningen, bör å andra sidan ge möjlighet till ökad export av lämpliga kompletterande massa- och papperskvaliteter baserade på den långfibriga och starka nordiska barrvedsfibern och tillgången till konkurrenskraftig energi, främst elenergi. 2000 1500 1000 De med internationella mått alltför stora kostnadsökningar vi haft i Sverige ställer kontinuerliga krav på effektivisering av verksamheten vid våra anläggningar. En anpassning av kostnadsnivån till omvärlden, bl a de höga råvarukostnaderna, blir en nödvändighet för att långsiktigt kunna upprätthålla lönsam produktion av massa och papper i landet. Strävan att behålla, eller om möjligt förbättra, den svenska skogsindustrins konkurrenskraft i den alltmer globala marknaden försvåras av eller i värsta fall omöjliggörs av politiska beslut med för industrin långtgående och långsiktigt negativa konsekvenser. Att kraftigt ökade energiskatter eller andra pålagor, som för tidig avveckling av kärnkraften befaras leda till, kommer att ha klart negativ påverkan på investeringsviljan och fortsatt utveckling av elintensiva industrier, av vilka tillverkning av den råvarusnåla mekaniska massan är en del, råder ingen tvekan om. Tyvärr finns det alltför få i vår omgivning som tycks förstå, att varje kostnadsökning som åläggs exportindustrin minskar dess konkurrensförmåga på den internationella marknaden och resulterar förr eller senare i minskad sysselsättning i Sverige. För att exempelvis motverka en kostnadsökning om 5 öre per förbrukad kwh skulle Rottneroskoncernen behöva minska personalstyrkan med 80 anställda på de orter där det knappast finns andra försörjningsmöjligheter. Vedkostad kr/ton blekt kemisk massa (augusti 1996) Barrved Lövved Utsikter 1997 Medan resultatutvecklingen för sågade trävaror under de kommande månaderna förväntas vända i positiv riktning, krävs det betydande begränsning av utbudet av avsalumassa för att sänka lagren hos tillverkarna och möjliggöra nya prishöjningar. Försvagning av flertalet valutor gentemot den amerikanska dollarn kan också ha bidragit till den successiva nedgången av massapriserna i USD i en svag massamarknad. Situationen påminner därför till viss del om året 1993, då priserna försämrades och nedgångsperioden förlängdes som följd av de under 1992 genomförda delvalveringarna av bl a den finska och svenska valutan. Prissättning och agerande från de nytillkomna producenterna av kortfibriga kemiska massor i Asien samt de stötvisa inköpen av massa från Kina är andra svårbedömda faktorer, som påverkar massamarknaden under 1997. En översyn av samtliga kostnadsposter, effektivisering av organisationen och intensifierad marknadsföring av våra produkter är självklara delar i koncernens strävan att vända den negativa resultatutvecklingen. En fortsatt satsning på miljöförbättrande åtgärder är en annan minst lika viktig del i arbetet, som syftar till att ytterligare stärka koncernens profil som ansvarsfull producent av kundanpassade pappersmassakvaliteter. Att en betydande del av vårt investeringsprogram för 1997 består av miljöinvesteringar är en naturlig följd av detta. Innevarande år kommer, trots alla våra ansträngningar, att inledningsvis redovisa negativa resultat, då nuvarande prisnivå för avsalumassa är otillräcklig för något annat. Med hänvisning till den osäkerhet som råder kring fortsatt utveckling av producentlagren för avsalumassa, kursutvecklingen av den svenska valutan samt kostnadsutvecklingen för vissa insatsvaror avstår jag att avge någon resultatprognos för 1997. 500 Rottneros i mars 1997 0 Finland Sverige Kanada Chile USA syd Brasilien Indonesien Källa: Risi JAROSLAV HAVLICEK Verkställande direktör 3

Marknadsöversikt Massa Rottneros verkar på marknaden för avsalumassa, det vill säga massa som produceras i syfte att säljas för vidareförädling. En femtedel, cirka 37 miljoner ton, av världens samlade produktionskapacitet av massa består av avsalumassa. De största producenterna finns i USA, Kanada, Norden, Brasilien, Indonesien samt på Iberiska halvön. Kunderna, papperstillverkarna, är spridda över världen men de flesta finns i Västeuropa som svarar för cirka 50 % av världens totala efterfrågan på avsalumassa. Massan indelas beroende på tillverkningsprocess i två huvudgrupper; kemisk och mekanisk massa, där den kemiska massan utgör mer än 90 % av den totala massaproduktionen. Kemiska massor omfattar sulfat- och sulfitmassa medan mekaniska massor utgörs av slipmassa, TMP och CTMP. Konkurrenter På marknaden för mekanisk massa är Rottneros en betydande producent. Med sin tillverkningskapacitet på 120 000 ton, tillhör Rottneros världens 10 största producenter av TMP och CTMP. Konkurrenter är i första hand kanadensiska tillverkare, till exempel Millar Western, Fibreco Pulp och Uniforet. Vad gäller slipmassa för avsalu är Rottneros den ledande tillverkaren. Produktionsvolymen på 170 000 ton motsvarar cirka 65 % av världens totala avsalukapacitet. Konkurrerande ointegrerade tillverkare är de norska företagen Vafos och Fritzöe samt det schweiziska företaget Rondchatel. De större tillverkarna av sulfitmassa har en bredare geografisk spridning och återfinns i Skandinavien, Centraleuropa, Nordamerika och Ryssland. Modo och Stora är med en årlig produktionskapacitet på drygt 200 000 ton vardera störst på marknaden. Övriga betydande tillverkare är förutom Rottneros som har en kapacitet på 70 000 årston- Rosenthal, Stracel och Paskov. Konkurrensen på sulfitmarknaden är idag hård och priserna pressade. Förmodligen kommer världens produktionskapacitet att minska de närmaste åren. Det är idag redan klart att 50 000 årston försvinner från markna- Lastning av massabalar på båt i den egna hamnen i Utansjö. 4

Frankrike 7% Italien 11% Norge 6% den genom att en tillverkare integrerar sulfitmassaproduktionen i en ny pappersmaskin. Andra tillverkare förväntas också ställa om eller minska sin produktion inom ett till två år. På avsalumarknaden för sulfatmassa finns avsevärt större producenter än för de övriga massatyperna. Ledande tillverkare är nordamerikanska Georgia Pacific, Weyerhaeuser och International Paper samt Södra och den indonesiska tillverkaren Sinar Mas vilkas avsalukapacitet överstiger 1 miljon ton vardera. Till de större producenterna räknas också Stora, Modo och brasilianska Aracruz. Rottneros är en mindre producent med en produktionskapacitet på 185 000 årston. Världsproduktionen av sulfatmassa ökar. I Indonesien har man de senaste åren kontinuerligt byggt ut produktionen och denna utveckling fortsätter. Tillgången på råvara är stor och den är förhållandevis billig. Under 1997 kommer utbudet från enbart Indonesien bli 500 000 ton större än för 1996. Totalt i världen ökar utbudet med i storleksordningen 1,2 1,3 miljoner ton. Förutom Indonesien är det sydamerikanska företag som står för de största produktionsökningarna. Även här är det den billiga råvaran som är den drivande faktorn. Större delen av nytillskottet utgörs av kortfibrig sulfatmassa medan Rottneros tillverkning är koncentrerad till den långfibriga. Konsumtionen av pappersmassa ökar med 2,5 3 % per år. I Europa Marknader Övriga världen 3% Japan 5% Övriga Europa 18% Omsättningens geografiska fördelning på marknader 1996. ökar efterfrågan allteftersom den ointegrerade pappersindustrin byggs ut. Allra störst är dock ökningen i Sydostasien medan efterfrågan i Nordamerika minskar. Sammanfattningsvis kan sägas att pappersindustrin kommer att absorbera utbudsökningen. På grund av att utbyggnaden av pappersindustrin ligger cirka 12 månader efter massaindustrin bildas dock ett tidsgap vilket resulterar i att utnyttjandegraden av kapaciteten är cirka 90 %. Kunder Cirka 80 % av Rottneros produktion säljs på export till ointegrerade såväl som delvis integrerade pappersbruk. De största exportmarknaderna var 1996 Tyskland med 26 % och Italien tusentals ton 9000 8000 7000 6000 5000 4000 Tyskland 26% Sverige 24% 5 Efterfrågan Kemiska marknadsmassor i världen, kvartalsvis 1984 1996 med 11 % (se diagram). Kundrelationerna präglas av långsiktighet och stabilitet vilket är ett resultat av det breda sortimentet tillsammans med produktanpassning efter kundernas önskemål vad gäller massans egenskaper. Priset Massapriset bestäms av efterfråge- och utbudssituationen på världsmarknaden. Efterfrågan och utbud är i sin tur en funktion av bland annat köparnas förväntningar om det kortsiktiga utbudet och pristrender, lagernivåer, kapacitetsutnyttjandet i pappersindustrin, växelkurser och råvarupriser. Marknadsledaren för prisbilden har länge varit den blekta långfibriga sulfatmassan, för vilken priset förändras snabbast. Historiskt sett har alltid den mekaniska massan följt den kemiska massans prisutveckling fast med mindre svängningar. Prisskillnaden är, relativt sett, normalt mindre under lågkonjunktur än under högkonjunktur. På kort sikt följs priserna dock inte åt och en aviserad prisförändring för en massakvalitet betyder inte att priserna automatiskt förändras för andra vid samma tidpunkt. Prisutveckling Efter att ha fallit successivt under perioden 1990 1993 från USD 840 till nivån USD 380 400 per ton för den prisledande blekta långfibersulfatmassan steg massapriset kraftigt under 1994 och 1995. Under fjärde kvartalet 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 Källa: Momentum

1995 nåddes pristoppen USD 925 varefter priserna snabbt föll. Under första kvartalet 1996 var priset som lägst USD 500 per ton. Den främsta orsaken till den snabba prisnedgången för avsalumassa var den redan under sommaren 1995 försvagade orderingången hos finpapperstillverkarna samt kapacitetstillskott från nya massafabriker i främst Indonesien. 1996 var ett år som präglats av stark press nedåt för priserna i första hand orsakat av överkapacitet på avsalumassa. Världens utnyttjade produktionskapacitet av kemisk pappersmassa var knappt 90 %. För CTMP var den utnyttjade produktionskapaciteten endast 70 %. Efter det mycket svaga första kvartalet med bottennoteringen 500 USD per ton blekt långfibersulfatmassa stärktes finpappersmarknaden med ökade leveransvolymer av massa som följd. Samtidigt genomfördes produktionsbegränsningar hos massaproducenterna vilket resulterade i minskade producentlager av marknadsmassa. Det så kallade Norscanlagret (producentlagret i Nordamerika och Skandinavien) minskade från drygt 2,5 miljoner ton i februari 1996 till 1,5 miljoner ton vid ingången av tredje kvartalet 1996. Detta fick en psykologisk effekt på marknaden och massapriset återhämtade sig något. Vid slutet av tredje kvartalet var priset för den blekta långfibersulfatmassan USD 580 vilket dock snabbt justerades ned till USD 1000 800 600 400 200 tusentals ton 5000 4000 3000 2000 1000 USD 560 per ton, en prisnivå som gällt under hela hösten. Under hösten har Norscanlagret återigen börjat öka och var vid årsskiftet 1996/97 ca 1,9 miljoner ton. Det finns risk för att lageruppbyggnaden fortsätter under vintern, i synnerhet i USA och Kanada. Efterfrågan på massa är dock god med en, jämfört med tidigare under året, starkare finpappersmarknad. Balansen i utbud och efterfrågan för blekt kemisk massa förväntas att även för 1997 uppnå cirka 90% vilket innebär viss överkapacitet som dock kan balanseras genom produktionsbegränsningar. Prisutvecklingen Blekt långfibrig sulfatmassa, 1988 1996 0 Producentlagren Världens tillverkare av kemiska marknadsmassor, kvartalsvis 1984 1996 Normal lagernivå ca 2 miljoner ton NorScan Övriga 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 Källa: Momentum Marknaden för sågade trävaror Rottneros tillverkar högkvalitetsvirke, ett segment som utgör cirka 10 15 % av världens samlade produktion av trävaror om cirka 310 miljoner m 3. Konkurrenter Kanada, Sverige, Finland och Ryssland är de största nettoexportländerna av trävaror i världen. Inom segmentet högkvalitativt virke konkurrerar sågverket i Rockhammar främst med andra svenska, finska och kanadensiska verk. Av den totala svenska produktionen är 50 % högkvalitativt virke. Den svenska trävarumarknaden är idag relativt fragmenterad men går mot större enheter. De åtta största tillverkarna svarar för cirka 40% av den totala produktionskapaciteten. Marknadsledande är Assidomän med en årlig produktionskapacitet på cirka 1,2 miljoner m 3. Därefter följer SCA, Stora, Södra, Graningeverken, Fagerlid, Mellanskog och Iggesund vars produktionskapacitet uppgår vardera till mellan 400 000 och 750 000 m 3. Övriga tillverkare på den svenska marknaden utgörs av cirka 300 mindre och medelstora sågverk. Produktionen i Sverige var 1996 14,4 miljoner m 3 (14,6). Rockhammars sågverk, vars produktionskapacitet uppgår till 90 000 m 3 per år, bör betraktas som ett medelstort sågverk. 0 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 Källa: Momentum Kunder Exporten utgör två tredjedelar av 6

Rottneros försäljning av trävaror. De mest betydande utländska marknaderna är Tyskland, Frankrike och Spanien där kunderna är verksamma inom bygg- och snickeriindustri. Rockhammars trävaror används främst till ytter- och innerpaneler samt för tillverkning av dörrar, fönster och listverk. Prisutveckling Efter stadig tillväxt under 1980-talet minskade världens trävaruproduktion kraftigt under 1991 och 1992. Nedgången berodde främst på minskad efterfrågan, vilket ledde till fallande trävarupriser. Under 1993 och 1994 förbättrades marknaden med ökande efterfrågan och stigande priser. 1995 försvagades marknaden återigen. Sammanlagt föll priserna med 30 35 procent. Den allmänna bedömningen var att priserna skulle plana ut under 1995, men detta visade sig vara fel och prisfallet fortsatte även en bit in på 1996. För granträvaror vände priserna återigen upp under andra kvartalet 1996 och ökade under året totalt med 20 30 %. Under slutet av 1996 följde även priserna för furuträvaror med i uppgången och fram till början av 1997 har priserna även för dessa stigit med 20 30 %. Det är i synnerhet de lägre kvaliteterna av furu som stigit i pris. Dessa har historiskt sett alltid varit mer priskänsliga. Justerverket vid sågen i Rockhammar. 7

Koncernens verksamhet Rottneroskoncernen omfattar förutom moderbolaget Rottneros AB dotterföretagen Rottneros Rockhammar AB, Utansjö Bruk AB och Vallviks Bruk AB. Koncernen producerar och marknadsför klorfria avsalumassor i ett flertal kvaliteter samt sågade trävaror. De fyra massafabrikerna har en total kapacitet av cirka 545 000 ton per år fördelad på 170 000 ton slipmassa, 120 000 ton TMP/CTMP, 185 000 ton sulfatmassa och 70 000 ton sulfitmassa. Sågverkets kapacitet uppgår till 90 000 m 3 torkade trävaror per år. Koncernen ombesörjer själv all marknadsföring och försäljning i Sverige och Finland. På övriga marknader använder man sig av ett nätverk av agenter och handelshus. I Västeuropa finns t ex ett 15-tal agenter medan försäljningen i Asien, Afrika och Östeuropa sker via svenska handelshus. Affärsidé och strategi Rottneros affärsidé och kärnverksamhet är produktion och försäljning av klorfri massa och sågade trävaror. Företagets framtida strategiska utveckling kommer att koncentreras till dessa verksamheter. Detta utesluter dock inte en viss form av indirekt integration, liknande den, som genomfördes vid förvärvet av en minoritetspost i det polska pappersbruket Kostrzyn i syfte att säkerställa avsättningen för delar av produktionen. Inom produktområdet avsalumassa erbjuder Rottneros tillverkare av pappersprodukter ett fullständigt sortiment av klorfria, kundanpassade massakvaliteter med barr- och lövved som råvara. Genom produktutveckling, fortsatt specialisering på kundanpassade kvaliteter, hög servicegrad samt närhet till den viktiga europeiska marknaden skall Rottneros bibehålla och stärka sin marknadsposition. Vad gäller sågade trävaror är Rottneros mål att genom rationell produktion och god timmerkvalitet erbjuda högkvalitativa trävaror för inhemska och utländska köparkategorier. Produkter och tillverkningsprocesser Kemisk och mekanisk massa skiljer sig åt genom olika tillverkningsprocesser och produktegenskaper. Vid tillverkning av kemisk massa kokas vedråvaran i kemikalier, medan mekanisk massa framställs genom en mekanisk process för fiberseparering och malning. Generellt sett har kemisk pappersmassa en högre ljushetsgrad och ljusstabilitet än mekanisk massa. I kombination med den kemiska massans högre styrka anses denna därför vara speciellt lämplig för tillverkning av högklassigt skriv- och tryckpapper. Den mekaniska massan har däremot högre bulk (lägre vikt per volymenhet) och styvhet än kemisk massa, vilket gör den till en lämplig råvara vid produktion av bl a kartong. Vidare ger mekanisk massa papperet en bättre opacitet (ogenomskinlighet), vilket är speciellt betydelsefullt i tunna tryckpapper. Trävaruproduktionen utgörs till 60% av granvirke och till 40% av furuvirke. I Rockhammar sågas huvudsakligen högkvalitativt virke. Detta virke utmärks av hög böjoch draghållfasthet, hög densitet och god kviststruktur, vilket gör det lämpligt för bygg- och snickeriändamål. Den höga kvaliteten är ett resultat av lämpligt klimat och effektiv skogsskötsel med anpassad avverkningstakt. tusen ton 500 400 300 200 100 Verksamheten totalt *, produktion och leveranser av massa 0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 *) Utansjö Bruk och Vallviks Bruk förvärvades per *) 1 september 1991 respektive 1 januari 1995. *) I diagrammet ingår båda bruken med helårs- *) siffror för samtliga år. 8 Produktion Leveranser Detaljbild av avvattningspress före flingtorkning av massa. Slipmassa Slipmassa tillverkas genom den äldsta metoden för massatillverkning. Som råvara används stockar av gran eller asp. Genom att pressa stockarna mot en roterande slipsten, som begjuts med vatten, friläggs fibrerna från stocken. Därefter silas massan från föroreningar, bleks med väteperoxid, torkas och packas i balar. TMP/CTMP Råvaran för tillverkning av TMP (Thermo Mechanical Pulp) utgörs huvudsakligen av granflis. Genom förvärmning med ånga mjukas bindningen mellan fibrerna upp varefter flisen sönderdelas mekaniskt genom att passera mellan två malskivor av vilka antingen den ena eller båda roterar. Därefter silas massan, bleks med väteperoxid och torkas. CTMP (Chemical Thermo Mechanical Pulp) är en vidareutvecklad variant av termomekanisk massa. Som råvara används gran- tall- eller aspflis, som impregneras med kemikalier, innan den sönderdelas under övertryck. Tillverkningsprocessen är i övrigt snarlik den för termomekanisk massa. CTMP är starkare än både TMP- och slipmassa men tillverkningen kräver mer kemikalier och råvara samt i vissa

fall även mer energi och blir därför dyrare. Sulfitmassa Som råvara till sulfitmassa används flis av i huvudsak gran. Utansjö Bruk Fakturering Mkr 150 125 100 75 50 25 0 Sågade trävaror Resultat efter avskrivningar, Mkr 30 25 20 15 10 10 88 89 90 91 92 93 94 95 96 5 0 använder sig också av aspflis, vilket ger en massa med mycket hög ljushet. Flisen sönderdelas genom kokning under högt tryck tillsammans med kemikalier. Därefter silas massan, bleks med väteperoxid i den totalt klorfria processen och torkas. Denna process är skonsammare mot fibrerna än de mekaniska teknikerna, vilket gör massan bättre både vad gäller slit- och rivstyrka. Sulfitmassa är däremot dyrare att tillverka, i första hand beroende på att vedåtgången är dubbelt så stor jämfört med mekanisk massatillverkning. Utansjös kokmetod (magnefit) ger massan en bättre styrka än andra sulfitkokmetoder. 9 Sulfatmassa Vid tillverkning av sulfatmassa använder man sig av en annan kokteknik, andra kemikalier och en annan typ av kemikalieåtervinning än för sulfitmassan. Vallvik tillverkar tre sorters sulfatmassa: ECF (Elemental Chlorine Free), TCF (Totally Chlorine Free) och UKP (Unbleached Kraft Pulp). ECF har idag ersatt den tidigare helt klorblekta massan. ECF-massa bleks i huvudsak med syrgas och klordioxid, som är skonsammare mot miljön än blekning med klorgas. TCF-massa bleks helt utan klorkemikalier. Sulfatmassaindustrin började använda denna teknik under 1991 genom att utnyttja syrgas och väteperoxid som blekningskemikalier. Vallvik, som började sin TCF-tillverkning samma år, använder sig idag av syrgas, väteperoxid och sedan oktober 1995 även av perättiksyra för att nå full ljushet och jämförbar styrka som för ECF-massa. UKP är en oblekt sulfatmassa som i huvudsak används till att tillverka bland annat kraftpapper, säckpapper, kartong, liner men även specialprodukter såsom filter, isolationsmaterial i transformatorer och elledningar. Av världens blekta kemiska massor som används vid papperstillverkning är cirka 90 % sulfatmassa. Den har bättre styrka än sulfitmassan men har i övrigt likartade produktegenskaper. Dubbelt så stor vedåtgång som för mekaniska massor gör dock sulfatmassan dyrare att tillverka trots hög självförsörjningsgrad vad gäller energi. Fakturering Mkr 2500 2000 1500 1000 500 0 Massa* Resultat efter avskrivningar, Mkr 1250 1000 750 500 250 250 88 89 90 91 92 93 94 95 96 *) Utansjö Bruk och Vallviks Bruk förvärvades per *) 1 september 1991 respektive 1 januari 1995. *) I diagrammet ingår båda bruken med helårs- *) siffror för samtliga år. 0

Avvattningspress vid Rottneros Bruk. Rottneros Bruk Slipmassa TMP/CTMP Totalt 1996 1995 1996 1995 1996 1995 Produktionskap. (ton)* 85 000 85 000 65 000 65 000 150 000 150 000 Produktion (ton) 62 100 70 200 47 900 66 300 110 000 136 500 Leveranser (ton) 62 000 70 300 49 800 60 100 111 800 130 400 Medelantal anställda (st) 164 166 * Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, (350 driftsdygn). tusen ton 150 100 Rottneros Bruk, produktion och leveranser av massa Produktion Leveranser I Rottneros har pappersmassa tillverkats i över 100 år. Platsen valdes på grund av närheten till skogen, som ger råvaran, samt vattnet, som ger kraft och tidigare fungerade som transportled. Rottneros Bruk tillverkar slipmassa och TMP/CTMP. På grund av den försämrade konjunkturen återgick produktionen till att använda fem skiftlag istället för sex som under 1995. Detta medförde att antalet driftsdygn 1996 minskade till 330 jämfört med 350 för 1995. Andelen asp-ctmp har ökat och står nu för drygt 50% av produktionen av TMP/CTMP. Under 1996 har ett flertal investeringar genomförts för att göra produktionen mer driftsäker. Bland annat har styrsystemet i torkanläggningen bytts ut mot modern PLC-teknik, gamla ställverk ersatts och lagermöjligheterna för sågverksflis utökats. De sammanlagda investeringarna uppgick till 13 Mkr. Ett kvalitetssäkringssystem enligt ISO 9001 håller på att utarbetas. ISO 9001 hanterar alla kvalitetsfrågor för produkterna genom att lägga upp rutiner för tillverkningen, definiera ansvarsområden mm. Systemet är planerat att vara certifierat innan 1997 års utgång. För 1997 har ytterligare investeringar planerats. En ny balpress kommer att installeras. Transporterna av flis vid tillverkningen av TMP/CTMP moderniseras och blir effektivare, mer 10 50 0 88 89 90 91 energisnåla och miljövänliga. Vidare investeras i en så kallad skruvpress för att kunna tillverka en slipmassa där hartset i fibern tvättas ur och massan blir smak- och luktfri. Nya effektivare vattenfilter kommer installeras som ger renare vatten till massatillverkningsprocessen och vedhanteringen förbättras genom att Rottneros får möjlighet att ta emot råvaran, ved, i fallande längder. 92 93 94 95 96

Rockhammars Bruk CTMP (ton) Virke (m 3 ) 1996 1995 1996 1995 Produktionskap.* 55 000 55 000 90 000 85 000 Produktion 48 600 53 300 80 800 80 200 Leveranser 48 300 49 800 84 700 77 300 Medelantal anställda (st) 74 73 56 55 * Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, (350 driftsdygn). tusen ton 60 45 30 Rockhammars Bruk, produktion och leveranser av massa Produktion Leveranser 15 0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 Rockhammars Bruk, produktion och leveranser av sågade trävaror tusen m 3 Produktion Leveranser 80 70 60 50 40 30 20 10 Balpressningslinjen vid Rockhammars Bruk. 0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 Rockhammars Bruk, som förvärvades 1987, består av en massafabrik för tillverkning av CTMP och ett sågverk. Rockhammars Bruk var den första anläggningen i världen att tillverka CTMP för försäljning. Denna tillverkning startade 1978 och Rockhammar är fortfarande en betydande producent inom detta segment. Årets svaga massamarknad framtvingade ett antal produktionsstopp vilket resulterade i att kapacitetsutnyttjandet blev cirka 90 %. En investering om totalt 8 Mkr i en ny balpress som påbörjades under 1995 färdigställdes och togs i drift under 1996. Den nya balpressen ökar produktionskapaciteten samt ger jämnare och tyngre balar. Sammanlagt påbörjades och genomfördes nya investeringar för 6,2 Mkr under året. Man planerar att införa kvalitetssäkringssystemet ISO 9001 och arbetet med detta har inletts under 1996 och kommer slutföras under 1998. Rockhammars sågverk utgör en viktig del av infrastrukturen kring massafabriken där sågverket förser massatillverkningen med flis. Vidare är de två enheterna integrerade på energisidan. Bark och spån från sågverket används som bränsle i massafabrikens fastbränslepanna samtidigt som överskottsvärmen från massafabriken används till uppvärmning av sågverkets virkestorkar. För att i största möjliga mån minska marknadssvängningarna specialanpassas 60 70% av produktionen för försäljning direkt till slutanvändaren. I december 1995 beviljades miljökoncession att tillverka totalt 100 000 m3. Utökningen av kapaciteten kommer att ske stegvis. Idag är den cirka 90 000 m 3. 11 Målet för 1996 var att tillverka 86 000 m 3 men på grund av råvarubrist tillverkades endast cirka 81 000 m 3. Råvarubristen påverkade samtliga sågverk i mellansverige och fick till effekt att importen av timmer ökade under hösten. 1996 har ett flertal investeringar genomförts i sågverket. En ny kontorslokal som påbörjades under 1995 färdigställdes för att möjliggöra sammanslagning av den lokala organisationen för råvaruanskaffning med sågverkets organisation. Under november månad startade byggnationen av ett nytt justerverk. Totalt uppgick investeringarna sammanlagt för massafabriken och sågverket till 12 Mkr under 1996.

Emballering av massabalar i Utansjö. Utansjö Bruk Slipmassa Sulfitmassa Totalt 1996 1995 1996 1995 1996 1995 Produktionskap. (ton)* 85 000 85 000 70 000 70 000 155 000 155 000 Produktion (ton) 65 200 79 900 51 200 67 200 116 400 147 100 Leveranser (ton) 63 900 78 600 52 800 63 600 116 700 142 200 Medelantal anställda (st) 204 205 * Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, (350 driftsdygn). tusen ton 150 100 Utansjö Bruk, produktion och leveranser av massa Produktion Leveranser Utansjö Bruk, som ingår i Rottneroskoncernen sedan 1991, tillverkar slipoch sulfitmassa. Sulfitmassa har tillverkats här sedan år 1900. Den goda tillgången på högkvalitativ granmassaved utgjorde grunden för Utansjö Bruk. Utansjö kokar idag sulfitmassa enligt magnefitmetoden. Den ger en massastyrka som är något lägre än för sulfatmassa men högre än andra kokmetoder för sulfitmassa. Både slip- och sulfitmassan kan tillhandahållas oblekta eller blekta med väteperoxid. Råmaterialet som används är till övervägande del granved, som levereras från närområdena. Under de sista åren innan Rottneros 12 50 0 88 89 90 91 övertagande av Utansjö investerades över 200 Mkr i modernisering av sliperierna, ett väteperoxidblekeri, avvattningskapacitet i sulfitlinjen och nytt renseri. Därefter har ytterligare investeringar gjorts, bland annat i en biologisk reningsanläggning. Produktionsanläggningen är därför idag modern och i gott skick. Under 1996 investerades totalt 22 Mkr huvudsakligen i maskinell utrustning. De framtida investeringarna kommer att koncentreras till kvalitetsförbättrande åtgärder i sulfitfabriken. Bland dessa kan nämnas förbättrad tvättning av sulfitmassa samt ny flishugg för förbättrad fliskvalitet. I sulfitkokeriet planeras åtgärder för kokeristyrning samt ökad kapacitet i återvinningspannan. Vidare pågår även här arbetet med att införa kvalitetssäkringssystemet ISO 9001. Systemet beräknas vara certifierat under 1998. 92 93 94 95 96

Vallviks Bruk ECF TCF UKP Totalt 1996 1995 1996 1995 1996 1995 1996 1995 Produktionskap. (ton)* 130 000 139 000 46 000 46 000 9 000 185 000 185 000 Produktion (ton) 141 200 126 100 25 600 52 400 4 200 171 000 178 500 Leveranser (ton) 136 200 127 000 32 700 54 300 3 100 172 000 181 300 Medelantal anställda (st) 229 232 * Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, (350 driftsdygn). Centrala kontrollrummet i Vallvik. tusen ton 200 150 100 50 0 88 Vallviks Bruk, produktion och leveranser av massa 89 90 91 Vallvik ingår i Rottneroskoncernen sedan den 1 januari 1995. Produktionen består av blekt långfibersulfatmassa av tre sorter, ECF (Elemental Chlorine Free) och TCF (Total Chlorine Free) samt oblekt sulfatmassa, UKP, (Unbleached Kraft Pulp). Ovan angivna produktionskapacitet gäller vid en fördelning av produktionen på 70 % ECF-massa, 25 % TCF-massa och 5 % UKP-massa. Under 1991 avslutades ett treårigt investeringsprogram uppgående till totalt cirka 750 Mkr. Programmet innebar bland annat att användningen av klorgas upphörde samt att tillverkningen koncentrerades till ECF- och TCF-massa. Kostnadsnivån sänktes under samma period genom rationaliseringar och minskning av antalet anställda från 363 1989 till dagens nivå. Vallvik är ISO 9001 certifierad sedan 1993 och arbetet med miljöledningssystemet enligt ISO 14001 kommer att påbörjas under 1997. Till följd av dessa investeringar och rationaliseringar är Vallvik idag en rationell anläggning med god teknisk standard och effektiv produktion. Satsningar görs i huvudsak på produktkvalitet och försäljningen inriktas på nischkunder med speciella krav på pappersmassan. I största möjliga mån skräddarsys produkterna efter kundernas önskemål. Under 1996 började Vallvik producera och leverera oblekt sulfatmassa (UKP ) som ett komplement till ECF och TCF-massan. Det är framförallt kunder som redan idag köper blekt massa för filtertillverkning som även köper den oblekta sulfatmassan (UKP). De största investeringarna under året gjordes i en anläggning för kloratreducering med svaveldioxid samt installation av en mottagningsstation för perättiksyra (PAA) och väteperoxid. Sammanlagt uppgick investeringarna 1996 till 16 Mkr. Vallvik blev i oktober 1995 först i världen med att börja använda destillerat perättikssyra vid all TCF-massatillverkning. Med denna metod erhålls massa med full ljushet samtidigt som massastyrkan är jämförbar med ECF-massa. Under 1997 kommer anläggningen för klordioxid byggas om för att ytterligare höja kvaliteten på ECF-massan. Vidare kommer fortsatta ombyggnader av blekeriet öka slutningsgraden på anläggningen samt nya tjockolje/ beckoljebrännare kommer att installeras i barkpannan för att reducera NOx-utsläppen. Vallviks totala tillverkningskapacitet kommer att öka 1997 med ca 6 000 årston genom utbyggnad av indunstningen och mindre ombyggnad av sodapannan. Därutöver görs olika satsningar för att kvalitetsmässigt tillhöra de ledande tillverkarna av ECF-, TCF- och UKPmassa. 92 Produktion Leveranser 93 94 95 96 13

Koncernekonomi Koncernöversikt, fakturerad försäljning Sågade trävaror 8% Sulfit- massa 12% CTMP/ TMP- massa 18% Slipmassa 22% Respektive produkts andel av total omsättning 1996. Sulfat- massa 40% Flislagret vid Rottneros Bruk. Försäljning och resultat Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 1.575 Mkr (2.708), varav 1.203 Mkr (2.144) avsåg exportförsäljning. Försäljningen fördelas mellan de olika massakvaliteterna och sågade trävaror på följande sätt: 40% (40) sulfatmassa 22% (22) slipmassa, 18% (19) TMP/CTMP-massa, 12% (14) sulfitmassa samt 8% (5) sågade trävaror (se cirkeldiagram). Koncernens resultat efter avskrivningar uppgick till 87 Mkr (747) och efter finansiellt netto till 69 Mkr (759). Den främsta orsaken till den kraftiga omsättnings- och resultatminskningen var försvagningen av massamarknaden, som inleddes under hösten 1995 och som fortsatte med full styrka under inledningen av 1996. Priset för den blekta långfibersulfatmassan (ECF), som är den prisledande massakvaliteten, föll successivt från nivån USD 925 per ton i slutet av 1995 till USD 500 525 i april 1996, samtidigt som pristillägget för den totalt klorfria, blekta sulfatmassan (TCF) föll bort och leveransvolymerna minskade. Detta är sannolikt det snabbaste prisfallet i massabranschens historia. Övriga massakvaliteter, med visst undantag för slipmassa, utsattes för samma relativa prisras. Även den kronförstärkning som skedde under året var en betydande faktor, som påverkade omsättningen och resultatet negativt. Den negativa resultateffekten av konjunkturförsvagningen kunde dock lindras genom en kostnadsreduktion av engångskaraktär inom energiområdet om sammanlagt 81 Mkr. Finansiella mål och lönsamhet Rottneros målsättning är att utveckla verksamheterna under finansiell balans. God lönsamhet ger de ekonomiska förutsättningar som krävs för att klara av nödvändiga investeringar, utveckling av nya produkter, lämna utdelning till ägarna m m. Rottneroskoncernens verksamheter är starkt konjunkturberoende med stora resultatfluktuationer, som måste kompenseras med en stabil finansiell ställning. Mot denna bakgrund har målet för den finansiella styrkan, soliditeten, satts till att inte understiga 40% över en konjunkturcykel. Soliditeten har ökat från 19% 1991 till 77% vid utgången av 1996. Ett mått på lönsamheten är avkastning på eget kapital. Målsättningen är att avkastningen på eget kapital efter full skatt över en konjunkturcykel i genomsnitt minst skall motsvara avkastningen på den riskfria räntan 14 (femårig statsobligation) med tillägg för en riskpremie på 3 5%. Vid dagens ränteläge innebär detta en avkastning på 9 11%. Rottneros lönsamhet påverkas mycket av förändringar i förhållandet mellan försäljningspriset och priset på Sverige Mkr 2500 2000 1500 1000 500 0 Koncernens bruttofakturering fördelad på marknader Europa (exkl Sverige) Övriga värden 1992 1993 1994 1995 1996

skogsråvaran. Detta förhållande följer normalt konjunkturutvecklingen och bidrar till att resultatet varierar kraftigt mellan hög- och lågkonjunkturer. På grund av denna starka cykliska påverkan på verksamheten kommer lönsamheten under enskilda år att ligga väsentligt över eller under det långsiktiga målet. Vid en analys av lönsamheten måste avkastningen därför mätas över minst en konjunkturcykel. Om vi ser på avkastningen på eget kapital efter full skatt från 1993, då Rottneros efter genomförda strukturåtgärder blev en renodlad massa- och trävaruproducent, var avkastningen negativ för 1993 till följd av lågkonjunktur. Under 1994 och 1995 stärktes konjunkturen med markant förbättrad lönsamhet som följd och avkastningen på eget kapital efter full skatt uppgick till 49 respektive 52%. För 1996 var återigen avkastningen negativ på grund av det försämrade marknadsläget. Den genomsnittliga årliga avkastningen på eget kapital efter full skatt har för perioden 1993 1996 varit 21%. Likviditet och kassaflöde Rottneros har som mål att likvida medel och bindande kreditlöften inte skall understiga 10% av koncernens omsättning. Den negativa resultatutvecklingen under 1996, tillsammans med gjorda investeringar, amorteringar, utbetalning av tilläggsköpeskilling till AssiDomän för förvärvet av Vallvik samt aktieutdelning, gav ett negativt kassaflöde om 323 Mkr. Under oktober undertecknades ett avtal om ett syndikerat kreditutrymme på 600 Mkr. Avtalet, som löper under fem år, har slutits med ett antal nordiska banker. Syftet med detta kreditutrymme är att säkerställa ekonomisk handlingsfrihet i framtiden samt att till viss del ersätta existerande krediter. Efter hänsyn tagen till det nya kreditutrymmet uppgår koncernens krediter till 690 Mkr att jämföras med tidigare 245 Mkr. Vid utgången av 1996 uppgick likvida medel inklusive kortfristiga placeringar samt outnyttjade krediter på 690 Mkr (245) till 896 Mkr (774), vilket motsvarar 57% (29) av omsättningen. Finansiell ställning Koncernens finansiella ställning är mycket stark. Det egna kapitalet uppgick vid årsskiftet till 1.220 Mkr (1.394) eller 5,85 kr (6,65) per aktie. Soliditeten stärktes ytterligare under 1996 och var vid årsskiftet 77% (68). % 80 60 40 20 0 91 Soliditet/Skuldsättningsgrad 92 Soliditet Skuldsättningsgrad 93 15 94 95 96 ggr 4 3 2 1 0 Under året har också skuldsättningsgraden minskat till 0,3 gånger (0,5). Som tidigare nämnts är Rottneros verksamheter extremt konjunkturkänsliga. Därför är det nödvändigt att minimera den finansiella risken för att klara kommande konjunkturnedgångar. Den starka finansiella ställningen parat med den mycket goda likviditeten ger Rottneros en god grund att stå på för att klara framtida konjunkturnedgångar utan alltför stora påfrestningar. Investeringar Under året uppgick koncernens investeringar till 80 Mkr (102), varav 17 Mkr avsåg investering i aktier i KZP Projekt i Uddevalla AB i anledning av nyemission i det polska pappersbruket KZP S.A. Den indirekta ägarandelen i sistnämnda bolag utgör därefter drygt 8%. Härtill kommer leasad utrustning till ett värde av 9 Mkr (4). Större investeringar har varit en ny balpress samt påbörjad ombyggnad av justerverket i Rockhammar. I Rottneros har investerats i ett nytt processtyrningssystem i torkanläggningen samt en ny granbarkningslinje baserad på högtrycksvatten. För att förbättra sulfitmassakvaliteten i Utansjö har investerats i ett modifierat kokningssteg och i Vallvik har en miljöinvestering gjorts för att minska kloratutsläppen. Till följd av låga anläggningsvärden är de planenliga avskrivningarna inte tillräckliga för att täcka det framtida reinvesteringsbehovet i de befintliga verksamheterna. De närmaste åren bedöms investeringsnivån uppgå till 100 150 Mkr årligen. Investeringarna kommer främst att avse kvalitets- och volymhöjande åtgärder samt miljöinvesteringar. Sodapannan i Vallvik bedöms behöva årliga extra underhållsinsatser på 10 15 Mkr under de närmaste åren. Detta extra underhåll, som kommer att belasta rörelseresultatet, antas vara tillräckligt för att säkra driften. Några större investeringar i sodapannan är inte planerade. Högkonjunkturåret 1995, då efterfrågan var stor, visade att koncernens samtliga anläggningar hade en hög produktionstillgänglighet och klarade av att producera de volymer som krävdes. Ovannämnda nivåer för investeringar och extra underhållsinsatser bedöms räcka för att bibehålla denna höga tillgänglighetsgrad.

Personal Medelantalet årsanställda i koncernen uppgick till 731 personer (735), varav i moderbolaget 4 (4). Löner och ersättningar uppgick för koncernen till 186,9 Mkr (197,6), varav för moderbolaget xx Mkr (5,1). Någon resultatbaserad bonus eller vinstandel har ej utgått för verksamhetsåret. (Uppgifter om ersättningar till och anställningsvillkor för ledande befattningshavare lämnas i förvaltningsberättelsen.) Återgången under 1996 från konjunkturanpassad driftsform med sex skiftlag till normal driftsform med fem skiftlag vid anläggningarna i Rottneros och Utansjö får full effekt under 1997, då bemanningen reducerats med cirka 25 personer. Vidare fortsätter den löpande rationaliseringsverksamheten, vilket sannolikt kommer att innebära en viss ytterligare personalreduktion under 1997. Känslighetsanalys Rottneros resultat påverkas i olika grad av ett antal externa faktorer. Tabellen nedan visar de resultatmässiga effekterna av förändringar i dessa. En förändring i en parameter sker dock sällan isolerat. Till exempel leder en höjning av försäljningspriset på massa förmodligen, med viss fördröjning, till en höjning av priset på virkesråvaran. Den enskilt viktigaste faktorn är världsmarknadspriset på pappersmassa. En ökning med 100 kronor per ton, vilket motsvarar en prisökning med 2 4%, ökar resultatet med 47 53 Mkr beroende på kapacitetsutnyttjande. De i tabellen uttryckta förändringarna motsvarar vid nuvarande prisnivåer en procentuell förändring av elpriset med 4 5%, av massaråvara med cirka 3%, av försäljningspris för sågade trävaror med 5 6% och av timmer med 1,5 2% på årsbasis. Vidare är resultatet beroende av förändringar av kursen för den svenska kronan, då andelen utlandsfaktureringar är hög. Valutasituationen Rottneros har hela sin tillverkning i Sverige medan 75 80% av produktionen säljs på export. Exportförsäljningen faktureras i både svenska kronor och utländska valutor medan inköp i utländska valutor görs i mycket begränsad omfattning. Faktureringen i utländska valutor varierar, beroende på marknadsläge, mellan 50 och 70% av den totala faktureringen. De mest betydelsefulla utländska valutorna är US-dollar och DEM, som svarar för cirka 40% respektive 20% av den fakturerade försäljningen. Priset på koncernens massaprodukter, med undantag för aspsulfit, bestäms utifrån gällande marknadspris i US-dollar. Detta innebär, att när ett avtal med exempelvis en tysk köpare görs upp, räknas det aktuella US-dollarpriset för massan om till ett DEMpris baserat på den aktuella kursrelationen US-dollar/DEM. För att minska riskexponeringen i utländsk valuta har Rottneros som policy att terminssäkra cirka hälften av beräknade US-dollaringångar under varje löpande tolvmånadersperiod och cirka hälften av övriga valutaingångar under varje löpande tremånadersperiod. Som alternativ, vilket ej utnyttjats under 1996, ingår också valutaoptioner och att uppta lån i utländska lågräntevalutor för att balansera valutariskexponeringen. Under 1996 innebar denna policy, att tecknade terminskontrakt sammanlagt utföll med ett cirka 49 Mkr högre belopp än vad som skulle ha erhållits vid försäljning av främmande valutor till gällande avistakurs. Trots detta har kronförstärkningen under året medfört, att helårsresultatet 1996 påverkats negativt med cirka 33 Mkr jämfört med föregående år. Per ingången av februari var knappt 45% av de beräknade US-dollaringångarna för 1997 terminssäkrade till en genomsnittlig terminskurs av 6,87 kronor. Råvaruanskaffning Rottneros största enskilda kostnadspost är råvarukostnader, det vill säga Känslighetsanalys Förändring Effekten på årsresultat efter finansnetto, Mkr Försäljningspris massa 100 kr/ton 47 53 Elpris 1 öre/kwh 5 6 Virkesråvara massa 10 kr/m 3 f 17 19 Försäljningspris sågade trävaror 100 kr/m 3 7 8 Virkesråvara sågade trävaror 10 kr/m 3 to 1 2 kostnader för massaved, sågverksflis och sågtimmer. Koncernens råvarukostnader uppgick 1996 till 673 Mkr (819), varav 87% (88) avsåg massaved och flis och 13% (12) sågtimmer. Endast obetydlig egen skog finns. Drygt 90% av råvaran köps från svenska skogsägare, som ligger i nära anslutning till koncernens fabriker. Resterande del utgörs av importerat virke. Koncernen säkerställer sin råvaruförsörjning genom leveransavtal med olika löptider. Avtalen, som löper på mellan ett och fem år, reglerar volym och principer för prissättning. Cirka hälften av råvarubehovet täcks av ettårsavtal. I samband med förvärvet av Vallvik träffades femåriga leveransavtal för massaved, som garanterar 85% av Vallviks nuvarande årsbehov. Skattesituationen Underskottsavdragen i koncernens bolag uppgår totalt till cirka 525 Mkr, som kan utnyttjas framgent. Till följd härav har obeskattade reserver om sammanlagt 261 Mkr i dotterföretagen ej belastats med latent skatteskuld utan beloppet har i sin helhet tillförts bundet eget kapital i koncernbalansräkningen. I likhet med föregående år redovisas bland långfristiga fordringar i koncernbalansräkningen en latent skattefordran om 28 Mkr. 16

Koncernens utveckling i sammandrag 1992 1993 1994 1995* 1996 FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT, MKR Rörelsens intäkter 751 847 1.106 2.708 1.575 Rörelseresultat före avskrivningar 83 3 137 810 23 Planenliga avskrivningar 22 22 22 63 64 Rörelseresultat efter avskrivningar 105 25 115 747 87 Finansnetto 23 4 14 12 18 Resultat efter finansnetto 128 29 101 759 69 Resultat efter skatt 117 23 118 723 69 BALANSPOSTER, MKR Likvida medel 16 22 62 451 69 Kortfristiga placeringar 78 137 Varulager 134 100 120 328 236 Övriga omsättningstillgångar 116 117 201 375 315 Anläggningstillgångar 251 250 266 805 824 Kortfristiga räntebärande skulder 2 3 105 39 43 Kortfristiga ej räntebärande skulder 126 137 199 470 230 Långfristiga räntebärande skulder 131 120 16 49 2 Långfristiga ej räntebärande skulder 53 47 30 85 86 Eget kapital 205 182 299 1.394 1.220 Balansomslutning 517 489 649 2.037 1.581 NYCKELTAL Rörelsemarginal,% neg neg 12,4 29,9 neg Vinstmarginal,% neg neg 10,4 27,6 neg Avkastning på sysselsatt kapital,% neg neg 29 49** neg Avkastning på eget kapital efter full skatt, % neg neg 49 52** neg Soliditet,% 40 37 46 68 77 Skuldsättningsgrad,ggr 1,5 1,7 1,2 0,5 0,3 Andel riskbärande kapital,% 45 43 51 68 77 Räntetäckningsgrad,ggr neg neg 7,5 49 neg ÖVRIGT Investeringar 4 21 39 102 80 Medelantal anställda*** 462 466 488 735 731 *** Per 1 januari 1995 förvärvades sulfatmassafabriken i Vallvik från Assi Domän. *** Med anledning av förvärvet av Vallvik har balansomslutning/eget kapital tillämpats. *** Från och med 1995 har beräkningsprincipen ändrats så till vida att betalda närvarotimmar divideras med den egna *** normtiden för normal årsarbetstid. Definitioner Eget kapital. Redovisat eget kapital. Soliditet. Eget kapital i relation till balansomslutning. Skuldsättningsgrad. Kort- och långfristiga skulder samt latent skatteskuld i relation till eget kapital. Rörelsemarginal. Rörelseresultat före avskrivningar i relation till rörelsens intäkter. Vinstmarginal. Resultat efter avskrivningar i relation till rörelsens intäkter. Avkastning på sysselsatt kapital. Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med genomsnittlig balansomslutning med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder. Avkastning på eget kapital efter full skatt. Resultat efter skatt i relation till genomsnittligt eget kapital. Andel riskbärande kapital. Eget kapital inklusive konvertibelt lån i relation till balansomslutning. 17 Räntetäckningsgrad. Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med räntekostnader. P/E-tal. Börskurs vid årets utgång i förhållande till resultat per aktie efter 28% schablonskatt. Direktavkastning. Utdelning i procent av börskurs vid årets utgång.

Rottneros-aktien Omsatt antal aktier 1000-tal (inkl. efteranm.) 100 Rottneros Skogsindex Generalindex 0,1 100 80 60 40 20 10 1 0.5 Rottneros 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0,1 87-11-30 198888-11-30 198989-11-30 199090-11-30 199191-11-30 199292-11-30 199393-11-30 199494-11-30 199595-11-30 199696-11-30 1997 Delphi Economics Aktiekapitalets utveckling Förändring av Aktiekapital Antal År Åtgärder aktiekapital, tkr tkr aktier 1981 8.000 80.000 1987 Split 25:1 8.000 2.000.000 1987 Nyemission 8.075 16.075 4.018.583 1987 Fondemission 13.600 29.675 7.418.583 1988 Nyemission 15.442 45.117 11.279.289 1990 Nyemission 1.200 46.317 11.579.289 1991 Nyemission 8.000 54.317 13.579.289 1992 Nyemission 4.000 58.317 14.579.289 1992 Nedsättning 51 027 7.290 14.579.289 1992 Nyemission 50.000 57 290 114.579.289 1995 Apportemission 9.530 66.820 133.639.009 1995 Nyemission 19.096 85.916 171.832.105 1995 Konvertering 18.750 104.666 209.332.105 Aktien är sedan november 1987 noterad på Stockholms Fondbörs OTC-lista. En handelspost uppgår till 1.000 aktier Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår till 104,7 Mkr fördelat på 209.332.105 aktier om nominellt 0,50 kronor vardera. (Aktiekapitalets utveckling framgår av tabell nedan). Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman och samtliga aktier äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Kursutveckling och omsättning Under 1996 steg Rottneros aktiekurs med 24% till 8.70 (7.00) kronor per aktie. Under samma period steg generalindex med 38% och skogsindex med 29%. Högsta noteringen för aktien var 8.85 kronor och gjordes i december. Den lägsta noteringen under året var 6.00 kr och gjordes i februari. Rottneros totala börsvärde uppgick den 31 december 1996 till 1.821 Mkr. Under året omsattes 236.580.000 aktier på Stockholms Fondbörs. Denna handel motsvarar en omsättningshasighet på 113%. Under samma period uppgick den totala omsättningshastigheten på Stockholms Fondbörs till 66%. Det utländska ägandet minskade under året från 37,7% till 24,1%. 18