Elisabet I Jungfrudrottningen Detta brittiska frimärke från 2009 visar Elisa bet I, och förlagan är en målning utförd av den flamländske konst nä - ren Quenten Massys d.y. Eftersom Elisabet aldrig gifte sig och förblev barnlös, så var hon den siste regenten av ätten Tudor på Eng - lands tron. Hennes farfar Henrik VII blev kung av England 1485 efter att ha besegrat Rikard III vid Bosworth Field, en händelse som innebar slutet på Rosornas krig (1455 85). Ätten Tudor regerade sedan England (och Irland från 1542) fram till Eli sa bet I:s död 1603. av Carl-Henrik Larsson Elisabet I, dotter till Henrik VIII och hans andra hustru Anne Boleyn, regerade England och Irland i nästan 45 år. Att hon blev drottning var ingen självklarhet, eftersom hon i unga år förlorade rätten till tronen efter att modern avrättats för påstådd otrohet. Hennes tid som Englands drottning brukar betecknas som en guldålder, både vad gäller konst och litteratur. 6 NORDISK FILATELI April 2019
H enrik VIII:s död 1547 kom som en befrielse för alla de undersåtar som plå - gats under hans tidvis tyranniska styre. Många engelsmän hade fått sätta livet till under de närmare fyra decennier som han var kung, däribland hans andra hustru Anne Boleyn (mor till Elisabet I) samt hans femte hustru Katherine Howard. Viss lättnad kände med stör - sta sannolikhet även kungens sjätte och sista hustru, Cathe - rine Parr, som under lång tid fått utstå hans alltmer parano i - da och galna personlighet, vilket förstärktes genom hans abnorma intag av alkoholhaltiga drycker! Vill ni läsa mer om Henrik VIII och hans sex hustrur, så finns det två artiklar om honom i Nordisk Filatelis novemberoch decembernummer 2016. De finns även att läsa på vår hemsida www.filateli.se (se under Red. och artiklar.) Liket hade knappt kallnat! Det dröjde inte länge efter att Hen rik VIII avlidit förrän Ca - therine Parr gifte om sig med sir Tho mas Seymour, adelsman och bror till Henrik VIII:s tredje hus tru Jane Seymour. Detta gif termål ansågs som en skandalös händelse, eftersom kungens lik knappt hunnit kallna. Men det ingen kände till var att Catherine Parr haft en långvarig och hemlig kär leksrelation med Thomas Seymour innan hon utsågs till kungens gemål, en relation som hon då tvingats att bryta, men nu alltså återupptog efter kung - ens frånfälle. Henrik VIII:s död innebar att Elisabet som 13-åring blev föräldralös, och medan hennes halvbror, den då endast nioårige Edward VI (vars mor var Jane Seymour), besteg tronen under en förmyndarregering ledd av Thomas Seymours bror Edward Seymour (båda morbröder till den unge kungen), så fick Elisabet flytta in hos Ca - therine Parr och hennes nya man i deras hushåll i Chelsea. Detta var ett mindre lyckat arrangemang eftersom Tho mas Seymour, då i 40-årsåldern, var en skrupelfri kvinnokarl med stora maktambitioner. Vad som sedan egentligen hände i huset i Chelsea vet man inte, men det finns historiker som menar att Thomas Seymour förgrep sig sexuellt på Elisabet, och att det - ta var ett tungt vägande skäl till att hon senare aldrig gifte sig och skaffade några barn. Catherine Parr, som för tillfället var gravid, förstod att allt inte stod rätt till, och att maken hade starka lustar till Elisa - bet. Hon lade dock merparten av skulden på Elisabet, som skyndsamt fick lämna huset. Seymour avrättad Thomas Seymour slutade inte T.h.: Elisabet I:s mor Anne Boleyn (ca 1501 36) som ses på detta frimärke från Storbritan - nien 1997, var Henrik VIII:s andra hustru och drottning av England 1533 36. Konstnä ren till tavlan som är förlaga till frimärket är okänd. Henrik VIII var gift med Katarina av Ara gonien då han fick upp ögonen för Anne. Hon vägrade dock bli hans älskarinna, och krävde ett äktenskap innan en sexuell förbindelse kunde bli aktuell. Kungen var tvungen att bryta med katolska kyrkan innan han kunde skilja sig från Katarina, och 1533 gifta sig med An - ne. Tre år senare lät han avrätta henne! med sina närmanden efter att Elisabet flyttat ut. Catherine Parrs graviditet slutade nämligen i en tragedi, och hon avled som så många andra kvinnor på den tiden i barnsäng. Genast såg Thomas Sey mour sin chans att öka sin makt och hade ett äktenskap med Elisa - bet i åtanke, vilket hon dock in - te var det minsta intresserad av. Problemet var att ett rykte hade börjat spridas som gjorde gällande att Thomas Seymour skulle gifta sig med Elisabet, och att de tillsammans skulle störta hennes halvbror Ed ward VI från tronen och själva ta mak ten. Thomas Seymour hade genom sitt arroganta och själv - goda uppträdande skaffat sig många och farliga fiender, där - ibland sin egen bror, riksföre - ståndaren Edward Seymour, som fruktade att störtas från sin position vid kungens sida. Thomas Seymour greps på order av sin bror misstänkt för högförräderi, och i mars 1549 fick han lägga sitt huvud på stupstocken. Detta var ett öde som även Edward Seymour skul le gå till mötes tre år senare! Elisabet slapp inte undan misstankar, och hon tvingades genomgå långa och ingående för hör om sina intentioner och eventuella inblandning i att vilja störta kungen. Förhören led - de ingen vart, och det framgick Ovan: Detta brittiska frimärke gavs ut 1997 med ett porträtt av Elisabet I:s far Henrik VIII. Förlagan är en målning av Hans Holbein d.y. från 1540, då kung Henrik var 49 år. Kungen var både intelligent och bildad, men en paranoid läggning i kombination med ett häftigt humör och ett alkoholintag som saknade motstycke, gjorde honom till en skrämmande gestalt. Något som Elisabet I:s mor Anne Boleyn (kungens andra hustru) fick erfara då hon 1536 anklagades för otrohet och sedan halshöggs. Elisabet var då endast tre år gammal! NORDISK FILATELI April 2019 7
Elisabet I:s yngre halvbror Edward VI (1537 53) var kung av England och Irland 1547 53. Han visas här på ett brittiskt frimärke från 2009. Det visar en liten del av en större målning utförd av konstnären William Scrots. Edwards mor var Henrik VIII:s tredje hustru Jane Seymour, som kungen gifte sig med elva dagar efter han låtit hals hugga Elisabet I:s mor Anne Boleyn. Vid tillfället för Edwards födelse 1537 räknades både Elisabet och hennes äldre halvsyster Maria som illegitima barn till Henrik VIII, eftersom deras mödrars äktenskap med kungen ogiltigförklarats. snart tydligt för förhörsledarna att Elisabet var utan skuld. Maria den blodiga År 1553 avled den blott 15-årige kungen Edward VI, troligtvis i tuberkulos. Under sin tid som kung, visserligen under en förmyndarregering, hade han genomdrivit ett antal förändringar inom kyrkopolitiken för att leda landet i en mer protestantisk riktning. Henrik VIII bröt visserligen med katolska kyrkan för att kun na ta ut skils mässa från sin första fru Katarina av Arago - nien (mor till Elisabets äldre halvsyster Maria) och äkta Eli - sa bets mor Anne Boleyn, men han behöll bland annat större delen av den katolska mässordningen. Men Edward VI var trots sin ringa ålder starkt pådrivande vad gällde protestantiska refor - mer, och som kung avskaffade han prästernas tvång att leva i celibat, och bestämde dessut om att mässan inte längre skulle hållas på latin utan på engelska. På sin dödsbädd lät den un- ge kungen göra en förändring i sitt testamente gällande den suc cessionsordning som fadern hade slagit fast 1544, och som tydligt angav att hans halvsys - trar Maria följd av Eli sa bet skulle bestiga tronen i händelse av hans bortgång. Ed ward ogillade dock sina halvsystrar, mest Maria för att hon precis som sin mor var strängt troende katolik. Elisa - bet var å andra sidan troende protestant, men kungen hade inget större förtroende för hennes kompetens att styra riket. Således valde Edward att istäl let utse sin kusin, den 16- åriga lady Jane Grey, som regent. Detta blev efter kungens död emellertid en mycket kortvarig lösning, eftersom Maria hade folkets stöd, och inte minst var hon uppbackad av många adelsmän, som hellre ville se en katolsk drottning på tronen än Jane Grey, som förespråkade reformationen. Nio dagar senare störtades lady Jane Grey av Maria och hennes katolska anhängare. Därefter hölls hon fängslad fram till februari 1554, då hon halshöggs på order av den nya drottningen, som har gått till historien som Maria den blodiga (Bloody Mary). Elisabets äldre halvsyster drottning Maria I inledde näm - ligen en ytterst blodig hetsjakt på de protestantiska företräda - re, som hade varit pådrivande inom reformationen i England. Hundratals protestanter, där - ibland ärkebiskopen Thomas Cranmer, fick bestiga bålet, och inte heller Elisabet gick säker! Elisabet blev drottning Elisabet och hennes halvsyster Maria hade ett minst sagt kom - plicerat förhållande till varan - dra, som hade sin bakgrund i de tragiska händelser som utspelades under deras barndom och uppväxt. Efter att Henrik VIII genom - fört skilsmässan med Marias mor Katarina av Aragonien för att äkta Elisabets blivande mor Anne Boleyn, så förklarades Ma ria som ett illegitimt barn till kungen, och hon ströks där - med från tronföljden. Hon åt - skiljdes dessutom från sin mor som hon aldrig mer fick träffa i livet! När Elisabet föddes år 1533 övertog hon Marias plats i tron - följden, men precis som sin halvsyster förklarades hon som ett illegitimt barn efter att hennes mor 1536 avrättats för påstådd otrohet. Under sin uppväxt levde både Elisabet och Maria åtskilda med egna hushåll, och det var endast vid ytterst sporadiska tillfällen som de fick träffa sin far och varandra. Han såg dock till att de båda döttrarna fick en gedigen utbildning, och de var de bäst utbildade flickorna i England under denna tid. Det finns ett antal bevarade brev från Elisabet till Henrik VIII i vilka hon lovprisar sin far och hans förträfflighet som regent, men de tillfällen då de träffades personligen var som Detta frimärke gavs ut av Storbritannien 2009 och visar Maria I, äldre halvsyster till Elisabet I. Förlagan är en oljemålning utförd av den nederländske konstnären Anthonis Mor, daterad 1554. Maria I, även ökänd som Bloody Mary, var till skillnad från sin halvsyster Elisabet som var protestant, en strängt troende katolik. Hennes tid som regent 1553 58 kännetecknades av våld och blodiga förföljelser mot landets protestanter. Även Elisabet höll på att råka illa ut då Maria misstänkte henne för att konspirera mot henne i syfte att själv överta tronen. 8 NORDISK FILATELI April 2019
Detta frimärke från Storbritannien 1968 visar Elisabet I. Förlagan är en målning där konstnären är okänd. Men med stor sannolikhet är det den italienske konstnären Federico Zuccaro (ca 1540 ca 1609) som utfört porträttet. Elisabet I gifte sig aldrig. Anledningar na kan ha varit många. En vanlig förklaring är att hon aldrig ville underordna sig en man. En annan att hon blev utsatt för nå gon form av sexuella över grepp under sin ungdom då hon var inneboende hos baronen Thomas Sey - mour. sagt mycket sällsynta! För änd - ringen skedde då Henrik VIII äktat sin sista fru, den ovan nämnda Catherine Parr, som på något vis fick kungen att vekna och återknyta kontakten med sina döttrar. Detta lät han manifestera genom 1544 års successionsakt, i viken Elisa bet och Maria återupptogs i tronföljden. Deras status som illegitima barn förändrades dock inte! Då Maria I blivit drottning 1553 gjorde hon allt i sin makt för att hennes protestantiska syster Elisabet inte skulle bli framtida regent, och för att så inte skulle ske krävdes det att hon födde en tronarvinge. Året efter kröningen ingick Maria I därför äktenskap med prins Fi - lip av Spanien (kung av Spa ni - en 1556 98), men äktenskapet blev barnlöst, och året före Ma - rias död 1558 lämnade Filip Eng land och återvände till Spa - nien. Marias misstänksamhet mot Elisabet tog sig olika uttryck. Efter att ett större uppror mot Marias styre slagits ner 1554, så hölls Elisabet inspärrad under ett års tid, och för andra gången under sin livstid fick hon utstå ingående förhör. Inte heller denna gång fanns det några bevis för att hon var in - blandad i någon form av konspiration. Efter att Maria I insjuknat 1558 och hon förstått att döden närmade sig, så förtydligade hon i sitt testamente att Elisa - bet skulle efterträda henne. I november 1558 blev Elisa - bet I, vid 25 års ålder, drottning av England och Irland. En guldålder Elisabet I:s tid som regent 1558 1603 (den elisabetanska eran) brukar kallas för en guldålder vad gäller politik och kultur i England. Det var under denna period som dramatikerna Wil - liam Shakespeare, Christo pher Marlowe och Ben Jonson var verksamma. Deras pjäser spelades flitigt på de teatrar som växte fram i London på Them - sens södra strand. Den mest berömda av dem hette The Glo be, nedbrunnen till grunden 1613, men återuppbyggd under 1990- talet. Den elisabetanska eran är också berömd för att det var då som England blev en sjöfararnation. Inte minst genom att sjömilitären sir Francis Drake som första engelsman gjorde en världsomsegling (1577 80), den andra i historien. Inledningsvis var Elisabet I en mycket omtyckt och popu - lär drottning, som fortsatte faderns och halvbroderns arbete med att reformera den engelska kyrkan. Hon var heller inte någon enväldig regent som sin far, utan förlitade sig mycket på rådet och sin närmaste rådgivare William Cecil, som stän - digt fanns i hennes närhet. Han var dock ingen nickedocka, ut - an kom ofta med konstruktiva invändningar mot drottningens planer, vilket hon uppskattade. Redan från Elisabet I:s tron - tillträde så fanns det en fråga som engagerade Cecil och rådet, nämligen med vem hon skulle ingå äktenskap för att säkra tronföljden. Jungfrudrottningen Till en början visade Elisabet I intresse för flera av de tänkbara äktenskapsalternativ som presenterades. Det rådde heller inte någon brist på kungligheter som kunde tänka sig att äkta henne, och även kronprins Erik av Sverige, sedermera Erik XIV, sände Elisabet I ett friarbrev tillsammans med ett por - trätt (vilket uppmärksammades på ett svenskt frimärke utgivet 1986). Med tiden blev det dock allt mer uppenbart, både för rådet och det engelska folket, att Eli - sabet I aldrig skulle gifta sig. Anledningen till varför hon avstod att ingå äktenskap har bli - vit mycket omdiskuterat. Ett tänkbart svar på frågan är att hon inte ville riskera att komma i skymundan av en manlig medregent. Som nämnts tidigare så finns det historiker som menar att svaret går att finna i Detta brittiska frimärke från 2009 visar den engelske sjömilitären och upptäcktsresanden sir Francis Drake (1540 96). Bilden på frimärket är hämtad från ett miniatyrporträtt målat av konstnären Nicholas Hilliard 1581. Elisabet I:s tid som regent, även kallad den elisabetanska eran eller guldåldern, var en omvälvande tid. Brit - terna var delaktiga i utforskandet av världshaven. Sir Francis Drake genomförde 1577 80 som förste britt en världsomsegling under vilken han passade på att kapa spanska skepp. Han var senare delaktig i att besegra den spanska armadan 1588. NORDISK FILATELI April 2019 9
T.v.: Elisabet I:s tid som regent var en guldålder för kulturen i England. Den brittiska teaterscenen upplevde en glansperiod, och pjäser skrivna av bl.a. Wil li am Shakespeare, Christopher Marlowe och Ben Jon son, framfördes på de teatrar som etablerades i Lon don, främst i området söder om Themsen. Den mest be römda av dem, där många av Shakespeares pjäser sattes upp, hette The Globe och visas här på ett brittiskt frimärke från 1995. Den stod klar 1599 och brann ner till grunden 1613. Den återuppbyggdes under 1990-talet och är idag ett stort turistmål. T.h.: Dramatikern, poeten och skådespelaren William Shakespeare (1564 1616) avbildas på detta frimärke från USA 1964. Han räknas idag som världens främste dramatiker genom historien, och han var redan under sin livstid en berömdhet. Det kan vara av intresse att känna till att det finns litteraturvetare som menar att Shakespeare inte skrev några dramer, utan att det var en släkting till honom som skrev dem, och använde hans namn som pseudonym. ti digare gift med Elisabet I:s halvsyster Maria, hade under en längre tid planerat att avsätta Elisabet I. I mitten av 1580-talet hade England skick - at mi litärt bistånd till de protestantiska holländarna, som käm pade mot spanjorerna i Span ska Nederländerna. Detta stöd i kombination med hur Maria Stuart behandlats gjorde Filip II rasande, och han beordrade därför byggandet av en stor flottenhet som skulle invadera England. Den tidigare brittiske sjöamiralen sir Fran - cis Drake lyckades dock 1587 sänka en del av armadan då den låg för ankar vid staden Cadiz, vilket försenade invasio nen. Påföljande år var skeppen redo, och i maj 1588 avseglade denna stora armada bestående av närmare 140 fartyg från Lis - sabon, som då tillhörde Filips välde. De stora och svårma növrerade spanska galeonerna (äldre fartygstyp med tre eller fyra master med utbyggd förstäv) hamnade snabbt i underläge mot de mindre engelska fartygen, då flottorna drabbade sam - man i Engelska kanalen. Trots sin numerära överlägsenhet lyckades spanjorerna inde övergrepp som hon troligtvis utsattes för i sin ungdom. Hur som helst blev hennes livsstil som en mäktig och ogift kvinna ett samtalsämne bland dåtidens engelsmän, och till och med en folklig jungfrukult väx - te fram, inom vilken Eli sabet I hyllades som en stark kvinna utan historiskt motstycke! Halshögg sin släkting Under sin tid som drottning ha - de hon ett antal utrikespolitiska problem att hantera, problem som riskerade att undergräva hennes ställning som drottning, samt få stora konsekvenser för landet. Hon var med rätta oroad över att ärkefienden Frankri ke skulle invadera England, och installera hennes släkting Ma - ria Stuart på tronen. Maria Stuart var dotter till den skotske kungen Jacob V, vars mor var Margareta Tu dor, som var syster till Elisabets far Henrik VIII. Hon var drottning av Skottland, men även fransk drottning sedan hon ingått äktenskap med den franske kung - en Frans II. Efter hans död åter vände Ma ria Stuart till Skottland, där hon ingick två nya äktenskap innan hon blev avsatt av en sam ling protestantiska skotska adelsmän, som inte stod bak - om hennes intention att återinföra katolicismen i Skott land. Efter att ha varit fängslad en tid lyckades Maria Stuart undkomma, och för att inte riskera att bli dödad tog hon sin tillflykt till England, där hon hoppades få skydd av Elisabet I. Men istället blev hon på hennes order inspärrad, och hölls sedan i husarrest i nästan 20 års tid innan Elisabet beordrade hennes avrättning genom halshuggning. Dessförinnan hade Elisabet I fått vetskap om att det fanns långt gångna planer på att med Spaniens hjälp låta mörda henne och göra Maria Stuart till drottning. Det var inte enbart Maria Stuart som miste huvudet 1587, det gjorde även ett tjugotal and - ra misstänkta konspiratörer. Den spanska armadan Den spanske kungen Filip II, Maria Stuart (eng. Mary Stuart) född 1542 och halshuggen 1587 på order av Elisa - bet I, ses här på ett brittiskt frimärke från 2009. Förlagan är en målning av konstnären François Clouet. Maria var dotter till den skotske kungen Jacob V, vars mor var Margareta Tudor, syster till Henrik VIII. Mary och Elisabet I var således släkt. Årtalen på frimärket anger när Maria var regerande drottning av Skottland. Hon var även drottning av Frankrike 1559 60. Elisabet I kände sig hotad av sin släkting och höll därför Maria fängslad i nästan tjugo år innan hon lät halshugga henne 1587. 10 NORDISK FILATELI April 2019
te besegra den engelska flottan, och merparten av de spanska fartygen gick under. Denna seger som innebar att den spanska invasionen ute - blev, blev också en stor propagandavinst för Elisabet I, som av sig själv, och dold bakom lager av smink, storslagna klädkreationer och påkostade peru - ker, försökte hon leva upp till sitt rykte som jungfrudrottning - en som aldrig åldrades. Samtidigt som kulturen i lan - givning avled, medförde bland an nat att hon drabbades av lång variga perioder av djup depression, och i mars 1603 somnade hon in, 69 år gammal. Elisabet I, den sista regenten av ätten Tudor, begravdes i Detta frimärksblock utgivet av St. Vincent 1988 visar när den spanska armadan, bestående av närmare 140 fartyg, närmar sig den engelska kusten 1588. Männen på stranden ser fartygen och tänder vårdkasen för att varna om en förestående invasion. Trots att den brittiska flottan var betydligt mindre, lyckades man tack vare sina mer lättmanövrerade fartyg besegra spanjorerna, som hade för avsikt att landsätta en invasionsarmé på de brittiska stränderna. Spanjorerna ville avsätta den protestantiskt troende Elisabet I, och ersätta henne med en katolsk regent. hyllades av folket som den verk - liga hjältinnan! Vilar jämte andra berömdheter Elisabet I blev ju längre hon regerade alltmer en karikatyr det blomstrade, så minskade hen nes popularitet bland folket. Mycket berodde det på att hon sällan visade sig utanför slotts - miljön och hovet. Detta i kombination med att alltfler betydelsefulla personer i hennes omden praktfulla kyrkan West min - ster Abbey i London, och där finner man idag hennes gravvård jämte andra kungligheters och världsberömda britters, så - som Charles Darwin och Isac Newton. Elisabet I visas här tillsammans med den spanska armadan på ett frimärke från Isle of Man 2003. Hon var liksom både sin far Henrik VIII och mor Anne Boleyn både bildad och intelligent. Precis som för äldrarna var hon också skicklig på att skriva och författa. Det finns bevarade brev från henne till fadern, som hon träffade mycket sällan under sin barn- och ungdomstid. Dessutom hade hon mycket lätt för att lära sig främmande språk, och redan under sina tidiga ungdomsår behärskade hon både grekiska, latin och franska i tal och skrift. NORDISK FILATELI April 2019 11