Yrkesintroduktion IN, Industri Bas

Relevanta dokument
Studieplanering: Industritekniska programmet. Årskurs: IN1 IN2 IN3. Elevens namn År. 1) Svetsgrund. 2) Tillverkningsunderlag 1

MÄNNISKAN I INDUSTRIN

Inriktnings- och fördjupningskurser Produktionsteknik

PRODUKTIONSUTRUSTNING

Yrkesintroduktion BA, Specialyrken

Industritekniska programmet (IN)

Undervisningen i ämnet verkstadsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

PRODUKTIONSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Yrkesintroduktion RL, Bageri och konditori

Industritekniska programmet (IN)

Industritekniska programmet GY 11. Industriprogrammet Uddevalla Gymnasieskola

MATERIAL OCH VERKTYG. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL

Yrkesintroduktion FT, Godshantering

GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte

INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMET

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

INDUSTRIRÖR SVETS VVS

Industritekniska programmet

Programkurser År 1 År 2 År 3

Föräldramöte Industritekniska programmet Uddevalla Gymnasieskola Välkommen!

Studera som vuxen. Särtryck Yrkesvux m.m. Kurskatalogen 2019 Kommunal vuxenutbildning

Elevens namn: Född: (ÅÅMMDDXXXX): Mobil: Program: Studievägskod: Klass: Yrkeslärare: Rektor Lärlingskoordinator:

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte

PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ Introduktionsprogram

Programmens uppbyggnad. Vilka kurser startar vi? Programfördjupning. Individuella val

Gymnasieutbildning med anställning och lön - en möjlighet för DIG! SVENSK GYMNASIELÄRLING

Vägledning till kursmaterialets användning

Lennart Johansson. Produktionsledare och Yrkeslärare. Anstalten Tidaholm

Kunna utföra arbetsuppgifterna enligt tillverkarens anvisningar i avseende på kvalitet, funktion och säkerhet.

MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

TEKNIK STANSNING BOCKNING PRESSNING SVETSNING YTBEHANDLING MONTERING

Utbildningsplaner för Introduktionsprogrammen läsåret

Programplaner det här läser du

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

Plan för utbildning gällande:

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram

Programmens uppbyggnad. Vilka kurser startar vi? Programfördjupning. Individuella val

MARIN EL OCH ELEKTRONIK

Innehållsförteckning. Bakgrund. Programmens uppbyggnad. Vilka kurser startar vi? Programfördjupning. Individuella val

Statens skolverks författningssamling

Grundutbildning för industrirörmontörer. VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svetsteknik 2. Industrirör 3. Miljö 4. Arbetsredskap 4

Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program

Programmet för hantverk och produktion

Hö gsby Utbildnings Center. Våra kurser. Läsåret Högsby Utbildnings Center Ringvägen Högsby

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI

HANTVERK. Ämnets syfte

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

Kort om gymnasiesärskolan

AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Fordons- och transportprogrammet (FT)

Undervisningen i ämnet fastighetsskötsel ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIKPROGRAMMET: DESIGN OCH PRODUKTUTVECKLING KURSÖVERSIKT 2016/2017*

Teknikcollege Bothnia tar dig till framtidens jobb. Umeå Teknikprogram

FASTIGHETSSERVICE. Ämnets syfte

Poängplaner Vadsbogymnasiet

MÄT-, STYR- OCH REGLERTEKNIK

VVS- och fastighetsprogrammet (VF) Examensmål

PERSONBILSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

Plan för Sunne kommuns introduktionsprogram KS2019/288/07

Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20

MASKIN- OCH LASTBILSTEKNIK

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Hjulutrustningsteknik

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte

KONSTRUKTION. Ämnets syfte

Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:55) om kurser för teknikprogrammet; beslutade den XX maj 2015.

HJULUTRUSTNINGSTEKNIK

Härjedalens Gymnasium presenterar. Yrkesförberedande program

Enligt skollagspropositionen 2009/10:165.

Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr Handläggare Margareta Nenzén

Kunna utföra arbetsuppgifterna enligt tillverkarens anvisningar i avseende på kvalitet, funktion och säkerhet.

MÅLBESKRIVNING. Grundutbildning för VVS-montörer. Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svets och lödning 3. Arbetsmiljö och säkerhet 3

Plan för utbildningen på introduktionsprogrammen

JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte

El- och energiprogrammet (EE)

UTBILDNINGSKATALOG

INDUSTRIPROGRAMMET (IP)

Introduktionsprogrammet

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte

Plan för samtliga introduktionsprogram(im)

Gymnasieskolan De viktigaste förändringarna:

Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.

FASTIGHETSAUTOMATION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Svar till elevarbetsfoldern:

LIVSMEDELS- OCH NÄRINGSKUNSKAP

Kunna utföra arbetsuppgifterna enligt tillverkarens anvisningar i avseende på kvalitet, funktion och säkerhet.

beslutade den 26 september Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen

FORDONSTEKNIK. Ämnets syfte

Programmet för administration, handel och varuhantering

Kort om gymnasiesärskolan

Detta är gymnasieskolan

Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni Bengt Weidow

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun

Programplaner och annan viktig information

Detta är gymnasieskolan

TEKNISKA SYSTEM EL. Ämnets syfte

Transkript:

Yrkesintroduktion IN, Industri Bas 2019-04-12 Yrkesintroduktion vänder sig till elever som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram. Eleven får en yrkesinriktad utbildning för att kunna söka till ett yrkesprogram eller få ett arbete. Eleven ska både ska kunna läsa ämnen från grundskolan som den inte är behörig i och ämnen från nationella program i gymnasieskolan. På yrkesintroduktion kan även kurser från yrkespaketen ingå. Industritekniska programmet Inriktning: Industri Bas 900 p Programkurser År 1 År 2 År 3 Industritekniska processer 1 Kurskod: INUINU01 Produktionskunskap 1 Kurskod:PRDPRO01 Människan i industrin 1 Kurskod: MÄIMÄN01 Verktygskunskap Kurskod: PRUVEY0 Produktionsutrustning 1 Kurskod: PRUPRD01S Sammanfogning Kurskod: SAASAA0 Avhjälpande underhåll 1 Kurskod:DRIAVH01 Svets grund Kurskod:SAASVT0 Datorstyrd produktion 1 Kurskod:DARDAT01S Grundskoleämnen Praktik/APL Efter behov för att nå behörighet till nationellt yrkesprogram Skolförlagd praktik 50 p 50 p 50 p 50 p Svenska/svenska som andra språk Matematik Engelska Verksamhetsförlagd APL Svenska/svenska som andra språk Matematik Engelska Verksamhetsförlagd APL UTBILDNINGSKONTORET

2 (6) Industritekniska processer 1 Grundläggande övervakning, styrning och reglering av industritekniska processer samt tolkning av processcheman. Driftsäkerhet samt hur det enklare avhjälpande underhållet inverkar på industritekniska processer. Arbetsmiljöfrågor och säkerhetsföreskrifter. Definition av kvalitet och dess innebörd för industritekniska processer och produktionsresultat. Var i industritekniska processer som provtagningar görs samt tillvägagångssätt vid provtagningar. Råvaror eller materials förädling till färdiga produkter i den industritekniska processen. Uppbyggnad av, egenskaper hos, hantering av och hälsorisker med råvaror och färdiga produkter. Sammankoppling av produktionsutrustning till produktionslinjer, vilka de olika enheterna är och vad som händer i dem. Industritekniska processers påverkan på miljön. Åtgärder för att minimera miljöpåverkan. Kommunikation och samarbete mellan olika roller och funktioner inom den industritekniska processen, till exempel personalgrupper, leverantörer och kunder. Enklare begrepp inom ämnesområdet. Produktionskunskap 1 Processen för hur en produktionsidé påverkar till exempel en produkts design, funktion och kvalitet. Hur förändringar när det till exempel gäller design, funktion och kvalitet påverkar befintlig produktion. Olika organisationsenheter, deras samarbete och hur de bildar en helhet och skapar ett sammanhang i industriteknisk produktion. Arbetsuppgifter och ansvarsområden inom produktionstekniska avdelningar och vilken funktion dessa fyller i företaget. Val av material, metod och teknik för såväl produktion som driftsäkerhet och underhåll för ett fungerande produktionsflöde och hållbar utveckling. Logistik i industriteknisk produktion, till exempel orderingång, råvaruinköp, produktionsplanering, personalfrågor, försäljning, marknadsföring och lagerföring.

3 (6) Produktionsekonomi, till exempel vilka intäkter och kostnader som finns för produktionen. Efterfrågans påverkan på produktionen. Samarbetets betydelse för en fungerande och lönsam tillverkning. Begrepp och uttryck som är lämpliga för ämnesområdet. Människan i industrin 1 Metoder för att arbeta i och organisera projekt. Introduktion till lagar och andra bestämmelser som reglerar produktion, företag och arbetsmarknad, till exempel bestämmelser om arbetsmiljö, anställningsskydd och arbetsrätt samt miljöbestämmelser och medbestämmandelagen. Förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete. Säkerheten kring produktionen, till exempel säkerhet runt maskiner, hantering av kemikalier, varma och heta objekt. Första hjälpen och hjärt-lungräddning. Företagsformer inom industrin och företagandets villkor i fråga om till exempel ekonomi, marknad och bemanning. Produktionen och samhället i samverkan, till exempel miljöpåverkan och råvarutillgångar samt ortens beroende av företaget. Faktorer som kan påverka yrkesrollen och industrins utveckling ur ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv, till exempel nya producenter, råvarutillgångar, teknikutveckling samt produkt- och materialinnovationer. Idéer och faktorer i historien som har förändrat produktionen och människors arbetsvillkor. Faktorer som påverkar individers samverkan i arbetsgrupper, konflikthantering samt ledarskapets betydelse för ett effektivt arbetsklimat. Verktygskunskap Hantering, vård och användning av verktyg, maskiner och utrustning för tillverkning av verktyg, till exempel för gjutning, pressning, klippning, bockning, uppspänning och montering. Funktion och konstruktion hos verktyg, maskiner och utrustning för tillverkning av verktyg, till exempel för gjutning, pressning, klippning, bockning, uppspänning och montering. Standardiserade komponenter inom verktygstillverkning.

4 (6) Särskilda data för verktygstillverkning. Provtillverkning och kvalitetskontroll. Värmebehandling av verktygsmaterial. Materialegenskaper hos produktionsutrustning som används för att tillverka verktyg. Materialegenskaper och materialets betydelse för funktion och kvalitet av verktyg som tillverkas. Produktionsutrustning 1 Enklare hantering och vård av vald produktionsutrustning och kringutrustning, till exempel verktyg, maskiner, produktionsmoduler och styrteknisk utrustning, enligt gällande säkerhetsföreskrifter. Funktion och konstruktion hos enklare produktionsutrustning och kringutrustning. Grundläggande produktionsrelaterade arbetsmoment, till exempel bänkarbeten, enkla arbeten inom skärande bearbetning, sammanfogning av enkel plåtprodukt, användning av mätdon samt läsning och tydning av enkla ritningar. Heta arbeten. Dagligt underhåll av produktions- och kringutrustning. Relevanta mätningar, till exempel dimensioneringar, koncentrationer och toleranser, i samband med användande av utrustning. Vanligt förekommande användningsområden, metoder och tekniker för relevant produktionsutrustning och kringutrustning. Vanligt förekommande begrepp, för relevant industriteknisk produktionsutrustning och kringutrustning. Grundläggande symboler, beteckningar och märkningar. Sammanfogning Sammanfogning av olika material med relevanta sammanfognings- metoder, till exempel limning, nitning, skruvförband, svetsning och lödning. Enklare tillverkningsunderlag för sammanfogning. Olika utrustningars funktion och användningsområden. Enklare underhåll och service på utrustningarna. Organisation av arbetsplatsen.

5 (6) Lagar och andra bestämmelser om arbetsmiljö, systematiskt arbetsmiljöarbete samt säkerhetsföreskrifter. Betydelsen av dessa för organisation och genomförande av det egna arbetet. Metoder för bedömning av sammanfogningsprocessen och korrigeringsmöjligheter. Kvalitetsbedömning av resultatet. Termer och begrepp inom teknikområdet. Avhjälpande underhåll 1 Enklare avhjälpande underhåll på maskiner och utrustningar. Planering för och genomförande av avhjälpande underhåll med hjälp av ritningar, scheman och manualer. Föreskrifter om arbetsmiljö samt person- och maskinsäkerhet. Lagar och bestämmelser om till exempel lyftdon, tryckkärl, heta arbeten, kemikalier och gaser. Grundläggande underhållstekniska begrepp och parametrar. Grundläggande metoder och tekniker för felsökning och reparation. Maskinelement och deras användningsområden samt material och verktygslära. Momentdragning. Svets grund Vanliga svetsmetoder för svetsning i kälfogar och stumsvetsar i enkla svetslägen. Svetsning och lödning med oxygen och acetylen. Skärande i metalliska material med termisk utrustning. Enklare tillverkningsunderlag för lödning och svetsning. Utrustningens funktion och användningsområden samt säkerhetsanordningar. Lagar och andra bestämmelser om arbetsmiljö, systematiskt arbetsmiljöarbete samt säkerhetsföreskrifter. Betydelsen av dessa för organisation och genomförande av det egna arbetet. Metoder för reparation av enkla fel som uppstått under sammanfogningen. Standarder för kvalitetsbedömning av sammanfogning.

6 (6) Datorstyrd produktion 1 Vanliga svetsmetoder för svetsning i kälfogar och stumsvetsar i enkla svetslägen. Svetsning och lödning med oxygen och acetylen. Skärande i metalliska material med termisk utrustning. Enklare tillverkningsunderlag för lödning och svetsning. Utrustningens funktion och användningsområden samt säkerhetsanordningar. Lagar och andra bestämmelser om arbetsmiljö, systematiskt arbetsmiljöarbete samt säkerhetsföreskrifter. Betydelsen av dessa för organisation och genomförande av det egna arbetet. Metoder för reparation av enkla fel som uppstått under sammanfogningen. Standarder för kvalitetsbedömning av sammanfogning.