6 Bottenfauna i sjöar Parameter Visar i första hand effekter av Hur ofta behöver man mäta? ASPT Ekologisk kvalitet (litoral) 1 gång/år höst MILA Surhet (litoral) 1 gång/år höst BQI Näringspåverkan (profundal) 1 gång/år höst När på året ska man mäta? 6.1 Inledning Olika typer av påverkan som t.ex. eutrofiering och surhet medför en förskjutning i den taxonomiska sammansättningen hos bottenfauna (bottenlevande, ryggradslösa djur) i sjöar och vattendrag mot en större dominans av toleranta arter. Inom Europa finns en lång tradition av att använda bottenfauna som indikator för förändringar i vattenmiljön och många länder har utvecklat egna bottenfaunaindex. Ett index sammanväger information från flera indikatortaxa (eller arter) och förenklar därigenom klassificeringen. På senare år har utvecklingen tenderat att gå mot så kallade multimetriska index där information från flera olika enkla index eller parametrar sammanvägs. Vart och ett av dessa enkla index uppvisar en korrelation med en specifik påverkan och på så sätt kan ett multimetriskt index byggas upp av flera enkla index som vart och ett speglar olika aspekter av bottenfaunasamhällena (t.ex. artrikedom, diversitet, funktion, tolerans mot föroreningar). SLU har utvecklat två multimetriska bottenfaunaindex för surhet, både för sjöar och för vattendrag (MILA respektive MISA) och dessutom har ett förhållandevis nytt multimetriskt index för eutrofieringspåverkan i vattendrag (DJ-index) kalibrerats. Indexberäkningar kan lämpligen göras med programvaran ASTERICS, som är fritt tillgänglig på webbsidan http://www.aqem.de. Till programmet ASTERICS kan man ladda upp sina datafiler (i Excel- eller ASCII-format) om dessa innehåller provtagna taxa försedda med så kallade AQEM-koder (Shortcode, ID_ART eller TAXON_NAME). AQEM-koderna finns beskrivna i den engelska manualen (Manual for AQEM European stream assessment program, version 2.3) och i de taxalistor som hittas på samma webbsida som programmet. Utfilen från ASTERICS innehåller många olika index som används inom Europa. Några av dessa index är del av dessa bedömningsgrunder medan andra kanske används i andra europeiska länder och kan t ex användas för beräkning av ytterligare multimetriska index. Observera dock att ASTERICS också ger en klassificering av index enligt de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket rapport 4913, 1999), men dessa ska alltså inte användas! 51
6.2 Ingående parametrar ASPT (Average Score Per Taxon) (Armitage m fl 1983) 11 är ett index där olika familjer av bottenfaunaorganismer får poäng efter deras känslighet mot en miljöpåverkan och som integrerar påverkan från eutrofiering, förorening med syretärande ämnen och habitatförstörande påverkan som rätning/rensning (inklusive grumling). avsnitt 4.1 BQI (Benthic Quality Index) (Wiederholm 1980) 12 utnyttjar kunskapen om olika fjädermyggarters känslighet mot låga syrgashalter och används för att mäta tillståndet i sjöars profundal. MILA (Multimetric Index for Lake Acidification) (Johnson & Goedkoop 2007) 13 är ett multimetriskt surhetsindex för sjöar som innehåller sex parametrar/index baserat på sjöars litoralfauna. 6.3 Krav på underlagsdata För att bedömningsgrunden för bottenfauna i sjöar ska kunna tillämpas ska provtagning och analys ha gjorts enligt SS EN-27828 eller med annan metod som ger likvärdiga resultat för prover i litoral och SS-028190 eller med annan metod som ger likvärdiga resultat för prover i profundal. Resterande information i tabell 6.1 rekommenderas också för att klassificeringen ska bli så bra som möjligt. Artbestämning ska ha gjorts enligt den standardiserade taxonomiska listan i föreskrifterna (NFS 2008:1), tabell 4.6. avsnitt 4.2 Tabell 6.1. Översikt över provtagningsmetoder för bottenfauna i sjöar. Habitat Metod Provtagningsinsats* Maskstorlek (mm) Exponerad litoral SSEN- 27828 Antal prov Årstid 60 s x 1 m 0,5 5 Höst Profundal SS 028190 ** 0,5 5 Höst * avses sparktiden och sparksträckan, ** ej tidsbereonde 11 Armitage, P.D., Moss, D. Wright, J.F. & M.T. Furse. 1983. The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted running-waters. Water Research 17: 333 347. 12 Wiederholm, T. 1980. Use of zoobenthos in lake monitoring. Journal of the Water Pollution Control Federation 52: 537 547. 13 Johnson, R.K. och Goedkoop, W. 2007. Bedömningsgrunder för bottenfauna i sjöar och vattendrag Användarmanual och bakgrundsdokument. Rapport 2007:4. 52
6.4 Typindelning För klassificering av bottenfauna delas Sveriges sjöar in i tre typer. Typerna är baserade på Illies ekoregioner (figur 6.1). I tabell 6.2 visas hur dessa stämmer överens med de limniska ekoregionerna angivna i Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys, NFS 2006:1. Figur 6.1. Illies ekoregioner, Centralslätten (14), Fennoskandiska skölden (22) och det Boreala höglandet (20). 53
Tabell 6.2 Typindelning för statusklassificering av bottenfauna i relation till ekoregionerna enligt föreskrifterna om kartläggning och analys, NFS 2006:1 Typer för bottenfauna Ekoregion enligt NFS 2006:1 Illies Ekoregion 20 Ekoregion 1 och 2 (delvis) Illies Ekoregion 22 Ekoregion 2 (delvis) och 3 Illies Ekoregion 14 Ekoregion 4, 5, 6 och 7 6.5 ASPT 6.5.1 Klassificering av status I ASPT utnyttjas skillnader i tolerans hos olika familjer av bottenfaunaorganismer (samt ordningen Oligochaeta, glattmaskar). Familjer med hög känslighet bidrar med höga indikatorvärden, medan sådana med hög tolerans bidrar med låga indikatorvärden. Indexvärdet för ASPT är ett medelvärde per ingående taxa och beräknas genom summering av indikatorvärden och division med antalet ingående taxa (familjer). avsnitt 4.3 Tabell 6.3. Indikatorvärden för ASPT för olika familjer. Indikatorvärde Familj 10 Aphelocheiridae, Beraeidae, Brachycentridae, Capniidae, Chloroperlidae, Ephemeridae, Ephemerellidae, Goeridae, Heptageniidae, Lepidostomatidae, Leptoceridae, Leptophlebiidae, Leuctridae, Molannidae, Odontoceridae, Perlidae, Perlodidae, Phryganeidae, Potamanthidae, Sericostomatidae. Siphlonuridae, Taeniopterygidae 8 Aeshnidae, Astacidae, Agriidae, Cordulegasteridae, Corduliidae, Gomphidae, Lestidae, Libellulidae, Philopotamidae, Psychomyiidae 7 Caenidae, Limnephilidae, Nemouridae, Polycentropodidae, Rhyacophilidae (inkl Glossosomatidae) 6 Ancylidae, Coenagriidae, Corophiiidae, Gammaridae, Hydroptilidae, Neritidae, Platycnemididae, Unionidae, Viviparidae 5 Chrysomelidae, Clambidae, Corixidae, Curculionidae, Dendrocoelidae, Dryopidae, Dytiscidae, Elminthidae, Gerridae, Gyrinidae, Haliplidae, Heledidae, Hydrophilidae (inkl Hydraenidae), Hydropsychidae, Hygrobiidae, Hydrometridae, Mesoveliidae, Naucoridae, Nepidae, Notonectidae, Planariidae, Pleidae, Simuliidae, Tipulidae (inkl Pediciidae) 4 Baetidae, Piscicolidae, Sialidae 3 Asellidae,, Erpobdellidae, Glossiphoniidae, Hirudidae, Hydrobiidae, Lymnaeidae, Planorbidae, Physidae, Sphaeriidae, Valvatidae 2 Chironomidae 1 Oligochaeta 54
Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) beräknas enligt följande: EK = beräknat ASPT / referensvärde Referensvärden och klassgränser finns i tabell 6.4. 6.5.2 Referensvärden och klassgränser Tabell 6.4. Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern ASPT i sjöar. SD avser standardavvikelsen för den ekologiska kvalitetskvoten. Illies ekoregioner enligt figur 6.1. Typ Status ASPT Ekologisk kvalitetskvot (EK) Illies ekoregion 14 Referensvärde 5,85 Centralslätten. Osäkerhet 0,057 (SD av EK) Hög 6,8 God 6,55 och <6,8 Måttlig 6,35 och <6,55 Otillfredsställande 6,1 och <6,35 Dålig <6,1 55