För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Relevanta dokument
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

REGIONAL HANDLINGSPLAN För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Det här ska jag prata om idag:

Regional handlingsplan

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Nationella ANDT-strategin

Länsgemensam folkhälsopolicy

Process för framtagande av ny folkhälsostrategi

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Välfärds- och folkhälsoprogram

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Det handlar om jämlik hälsa

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Folkhälsostrategi

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Sveriges elva folkhälsomål

Social hållbarhet i ledning och styrning

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

En god hälsa på lika villkor

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Det handlar om jämlik hälsa

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Program >> Strategi Policy Riktlinje. Folkhälsostrategi

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Folkhälsoplan Essunga kommun

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Friluftsliv och naturupplevelser

Hälsoplan för Årjängs kommun

Anneli Hedberg (S) ordförande, Fredrik Ahlman (M) 1:e vice ordförande, Johan Söderberg (S), Ulrica Truedsson (S).

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

För en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Det handlar om jämlik hälsa!

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Verksamhetsinriktning

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Folkhälsoplan

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Så kan Norrbotten arbeta för att skapa en god och jämlik hälsa

Plan för Social hållbarhet

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Kommissionen för jämlik hälsa

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Program för folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017

Transkript:

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026

Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk utveckling som utmanar välfärden. Antalet äldre ökar, vilket gör att omsorgsbehovet ökar samtidigt som de i arbetsför ålder minskar. En av nycklarna för att klara det ökade kompetensbehovet, men också för att fler ska kunna leva ett gott liv, är en förbättrad och mer jämlik folkhälsa. För att underlätta det arbetet har en folkhälsostrategi arbetats fram. Den ska hjälpa till att samordna alla resurser, se till att alla jobbar mot samma mål samt fungera som ett stöd för alla som arbetar med folkhälsan i Norrbotten. Bakom Folkhälsostrategin står Norrbottens folkhälsopolitiska råd som består av: Region Norrbotten, Länsstyrelsen och Norrbottens Kommuner. Folkhälsostrategin gäller under åren 2018 till 2026. En avstämning kommer att göras år 2022.

Varför behövs en folkhälsostrategi? Att andelen äldre ökar och andelen människor i arbetsför ålder minskar gör att Norrbotten måste ta ett samlat krafttag för att säkra välfärden. Undersökningar visar att norrbottningarna ligger efter när det gäller hälsan än övriga riket. Fler blir sjuka i hjärt- och kärlsjukdomar och fler har smärta och värk. Vi kommer även långt ner på listorna när det gäller förväntad medellivslängd och självuppskattad hälsa. Samtidigt visar undersökningar att norrbottningarna känner sig mer trygga, mindre stressade och har mer tillit till andra människor, vilket är positiva egenskaper att förvalta och bygga vidare på. Förväntad medellivslängd Män i Norrbotten Män i riket Kvinnor i Norrbotten Kvinnor i riket 78,7 år 80,2 år 83,3 år 83,9 år Att vi mår olika bra och lever olika länge beror till stor del på levnadsvanor. Vi vet också att levnadsvanorna hör ihop med utbildningsnivån och att hälsan ofta är sämst hos de som har sämst ekonomi och livsvilkor. Faktorer som spelar in Var man är född Var man bor Hur lång utbildning man har Vad man jobbar med Vad man tjänar 1987 Kom in och ät! 2018 Gå ut och lek! Att levnadsvanorna och ohälsan är ojämnt fördelad i befolkningen märks även bland barn. Många goda insatser görs idag men för att verkligen göra skillnad krävs samverkan och gemensamt ansvarstagande mellan offentliga, idéburna och privata sektorn. Det behövs också samverkan över sektorer och förvaltningsområden och mellan tjänstemän, politiker och enskilda individer. Det är först då vi kan se resultat på lång sikt.

Folkhälsostrategin ska förebygga ohälsa och främja hälsa Norrbottens folkhälsostrategi syftar till att stimulera till ett mer systematiskt folkhälsoarbete för att utjämna skillnader i hälsa och förbättra folkhälsan i länet. God hälsa 2018 Hälsoläget i Sverige God hälsa Hälsoläget i regionen 2026 Med en gemensam strategi kan vi främja de faktorer som håller människor friska och förhindrar sjukdom. Genom att arbeta förebyggande kan vi också förkorta varaktigheten av ohälsa för de som redan drabbats. En lokal handlingsplan som tydligt visar vad som ska göras kommer att presenteras i januari 2019. Den ska stödja arbetet för att uppnå mål och delmål. Hälsoläget i regionen 251 080 Norrbottningar 255 000 Norrbottningar Det övergripande målet Norrbottningarna ska uppnå en förbättrad och mer jämlik och jämställd hälsa. Hälsan ska inte bara vara bättre utan också mer jämlik. Övergripande mål Norrbottningarna ska uppnå en förbättrad och mer jämlik och jämställd hälsa. Observera att målen handlar om länets gemensamma hälsa. Inte om enskilda kommuners hälsa. Delmål 1 Utbildningsnivån och det livslånga lärandet ska öka och blir mer jämlikt och jämställt. Delmål 2 Levnadsvanor som påverkar hälsan positivt ska öka i omfattning och bli mer jämlika och jämställda. Delmål 3 Normer och värderingar som främjar den jämlika och jämställda hälsan ska stärkas Delmål 4 Alla kommuner och regionala företrädare arbetar systematiskt med folkhälsa.

Åtta målområden varav fyra länsspecifika Samtidigt som folkhälsoarbetet bygger på samverkan och gemensamt ansvar måste varje aktör måste bidra med sin del för att nå det övergripande målet om en bättre och mer jämlik hälsa i Norrbotten. Varje individ måste också utifrån sina livsvillkor och handlingsutrymme ta ansvar för den egna hälsan. Här har kommunerna en bra möjlighet att påverka människors livsvillkor och levnadsförhållanden, exempelvis inom områden som samhällsbyggnad, utbildning, kultur och socialtjänst. Statliga myndigheter Folkhälsostrategin tar avstamp i de åtta nationella målområden. Genom att skapa mer jämlika livsvillkor inom dessa områden ökar möjligheterna till en förbättrad folkhälsa. Regionala företrädare Idéburen sektor 1. Det tidiga livets villkor. 2. Kompetenser, kunskaper och utbildning. 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö. 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter. 5. Boende och närmiljö. 6. Levnadsvanor. 7. Kontroll, inflytande och delaktighet. 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Kommun Analys av norrbottnisk hälsodata visar på några områden som har särskild betydelse för Norrbottningarnas hälsa. Norrbottens folkhälsostrategi prioriterar fyra områden: Arbets- och näringsliv Utbildning och livslånga lärandet Förbättrade levnadsvanor. Normer och värderingar Systematiskt folkhälsoarbete. Individ som gör mer hälsosamma val

Det är bara genom att arbeta lokalt i kommunerna som vi kan nå målen regionalt. Att förändra folkhälsan tar tid och kräver tålamod Eftersom förutsättningarna ser olika ut i olika kommuner måste arbetet med strategin ske både regionalt och lokalt. För att vända utvecklingen går det inte att bara göra mer av samma saker utan arbetet måste göras annorlunda och bättre. Folkhälsoarbetet måste helt enkelt planeras och följas upp i samma planeringsprocesser som övrig kärnverksamhet i kommunen, organisationen, föreningen eller företaget. Några egenskaper som ska känneteckna länets folkhälsoarbete på lokal och regional nivå under perioden 2018-2026: Folkhälsoarbetet är prioriterat av ledningen. Metoder utifrån bästa kända kunskap är prioriterade. Det finns kunskap om vilka miljöer och faktorer som påverkar befolkningens hälsa. Det finns kunskap om hur befolkningen ser ut och utsatta befolkningsgrupper kompenseras för ojämlika förutsättningar. Arbetet följs upp och utvärderas. Här har politiker och tjänstepersoner på lokal nivå har stora möjligheter att påverka graden av jämlikhet då de bestämmer vilka välfärdstjänster som ska erbjudas och hur de ska se ut. Folkhälsostrategin i sin helhet kan du läsa på norrbotten.se/fhs

Hälsa definieras av WHO och tillika svenska Socialstyrelsen som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada. En god folkhälsa är inte bara god utan också jämnt fördelad i befolkningen. norrbotten.se/folkhalsa