Tid Måndagen den 25 februari 2019 kl. 11:00-14:15 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Omfattning 20-33 Beslutande Roger Kaliff (S), ordförande Elisabeth Sjögren Heimark (S), 1:e vice ordförande Per-Olof Jonsson (M), 2:e vice ordförande Fredrik Persson (S) Dzenita Abaza (S) Mattias Adolfson (S) Marie Simonsson (S) Roger Holmberg (S) Marianne Dahlberg (S) Michael Ländin (S) Annika Brodin (S) Gunnar Nilsson (S) Steve Sjögren (S) Anette Lingmerth (S), 20-32 Linus Hellman (S), 32-33 Lasse Johansson (S) Anna Thore (S) Mona Jeansson (S) Ola Erlandsson (S) Ann-Marie Engström (S) Magnus Uhr (S) Kristina Podolak-Andersson (S) Mats Nyblom (S) Tove Jansson (S) Magnus Lundén (S) Maria Kehagia (S) Daniel Abrahamsson (S) Anna Johansson (S) Ingemar Einarsson (C) Johanna Petersson (C) Anslaget på kommunens anslagstavla den 11 mars 2019.
2 (21) Erik Ciardi (C) Gunnar Olsson (C) Anita Wollin (C) Liselotte Ross (V) Jens Körge (V) Leila ben Larbi (V) Bertil Dahl (V) Christina Fosnes (M) Måns Linge (M) Kajsa Hedin (M) Julia Dawidowicz (M) Annica Portland Bengtsson (M) Susanne Eliasson (M) John Wahlgren (M) Patrik Olsen (M) Magnus Jernetz Gustavsson (M) Carl-Henrik Sölvinger (L) Lotta Wahlmino (L) Michael Nilsson (L) Christopher Dywik (KD) Carolina Almeborg (KD), 20-29 Alexander Krasnov (KD) Max Troendlé (MP) Daphne Thuvesson (MP) Thoralf Alfsson (-), 20-32 Lillemor Marcus Jonsson (SD) Carina Falkestad (SD) Mika Kotanen (SD) Petra Gustafsson (SD) Curt Gustafsson (SD) Micael Foghagen (SD) Krister Thornberg (SD) Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Roger Kaliff ordförande Michael Ländin Susanne Eliasson
3 (21) I samband med kommunfullmäktiges öppnande informerar Ann-Sofie Lagercrantz, kommunledningskontoret samt Nikolaos Kalcidis, Polisen, om Trygghetsundersökningen 2018. Fanny Ramström, samhällsbyggnadskontoret informerar om arbetet med Kalmar kommuns nya översiktsplan I samband med lunchen håller Wismars borgmästare Thomas Beijer ett anförande till kommunfullmäktige 20 Val av protokollsjusterare Beslut utser Michael Ländin (S) och Susanne Eliasson (M) att tillsammans med ordföranden justera protokollet. 21 Öppen fråga från Micael Foghagen (SD) till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Mattias Adolfson (S) angående nytt förslag för ett hotell i hamnen Dnr KS 2019/0233 beslutar att Micael Foghagen (SD) får ställa följande fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Mattias Adolfson (S): Den 8 december 2008 beslutade Kommunstyrelsen att godkänna en markreservation för byggnation av hotell på del av Kvarnholmen 2:1. Efter många turer presenterades en planbeskrivning av samhällsbyggnadskontoret 2016-06-15. Till detta lades även in ett PM skrivet av Dan Carlsson, docent i kulturgeografi som beskriver planen ur ett riksintresseperspektiv. Sammanfattningsvis kan man säga att hans slutsats var att planen inte skadade riksintresset, kopplingen mellan Slottet-Gamla stan-grimskär- Kvarnholmen. Men uppståndelsen lät inte vänta på sig och tunga instanser, enligt Östra Småland 1februari i år, ansåg att projektet skulle skrotas eller placeras någon
4 (21) annanstans. I samma artikel skriver man även I hemlighet har Kalmar kommun och länsstyrelsen under förra året arbetat fram ett nytt förslag för ett hotell i hamnen. Nu har det kommit så långt att det finns skisser som i ett första skede är godkända av länsstyrelsen. Den öppna frågan besvaras muntligen av Mattias Adolfson (S). 22 Fråga från Christina Fosnes (M) till Mattias Adolfson (S): Nytt hotell i Ölandshamnden Dnr KS 2019/0231 beslutar att Christina Fosnes (M) får ställa följande fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Mattias Adolfson (S): Lokalmedia kunde i slutet av januari informera politiker och allmänheten om att ett 43 sidor långt dokument inklusive antal skisser på ett nytt hotellförslag i Ölandshamnen låg till grund för positivt förhandbesked från Länsstyrelsen. I ett brev med klartecken från länsstyrelsen daterat den 21 december 2018 framkommer det att kommunen presenterat ett helt nytt förslag för länsstyrelsen i november 2018, med en komplettering en månad senare. Brevet från Länsstyrelsen till Kalmar kommun med positivt förhandsbesked hade registrerats hos Länsstyrelsen, men inte hos Kalmar kommun. Det 45 meter höga s.k. Foppahotellet verkar därmed vara slutgiltigt avfärdat, till förmån för nytt hotellförslag. Den nya hotellbyggnaden Hotell Tre vänner har enligt förslaget tre lägre hotellbyggnader varav högsta byggnad är 34 meter och övriga 24,5 samt 27,7 meter. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Mattias Adolfson (S) har som enda politiker i nämnden tagit del av det nya hotellförslaget någon gång före jul 2018, enligt uttalande i lokaltidning. Sverige har en lång tradition av kommunalt självstyre. Självstyret ger förutsättningar för lokala anpassningar av verksamheter utifrån Kalmar kommuns specifika behov. Självstyret ger också medborgare större möjlighet till insyn att påverka politiska beslut som rör vars och ens vardag genom sina folkvalda kommunpolitiker. Det kommunala självstyret innebär att nämnderna har ett ansvar för den löpande verksamheten samt ansvaret att bereda ärenden som ska avgöras av fullmäktige. I praktiken är det tjänstemän som sköter själva genomförandet, men de förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret.
5 (21) Vad gäller nytt hotellförslag Hotell Tre Vänner i Ölandshamnen har underlag inklusive skisser, inlämnats till länsstyrelsen från Samhällsbyggnadsförvaltningen utan att detta registreras i kommunens diarium eller hanterats i samhällsbyggnadsnämnden. Min fråga blir mot bakgrund av ovanstående - Varför har inte samhällsbyggnadsnämndens förtroendevalda politiker informerats om nytt hotellförslag i Ölandshamnen? Mattias Adolfson (S) lämnar följande svar på frågan: Anledningen till att alla förtroendevalda ej är informerade om de s.k. nya skisserna är att detta inte är något som kommunens tjänstepersoner ännu har tagit ställning till om det går att gå vidare med och ställa sig bakom. Skisserna är Skanskas egna som de tagit fram för att få rådgivning från länsstyrelsen. Däremot är nämnden informerad om hur processen fortlöper. Det återstår flera frågor innan det är aktuellt att gå vidare med detaljplanen. Om och när det blir aktuellt kommer samhällsbyggnadsnämnden att få ta ställning till det förslag som kommunen väljer att gå fram med. Det är inte ovanligt att intressenter presenterar deras tankar och idéer genom skisser för olika områden för att sedan stämma av med tjänstepersoner på kommunen. Det ingår i den rådgivande roll som också kommunen har. Menar verkligen Christina Fosnes att politiken ska pröva alla förslag och skisser utan beredning av tjänstepersoner? När eller om det blir aktuellt att gå vidare så kommer sedvanlig planprocess att genomföras med samråd, granskning och antagande. 23 Fråga från Christopher Dywik (KD) till Mattias Adolfson (S): Dags att släppa planerna på ett P-hus i cellgraven? Dnr KS 2019/0232 beslutar att Christopher Dywik (KD) får ställa följande fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Mattias Adolfson (S): Under förra veckan rapporterades det att Länsstyrelsen beslutat att sätta ner foten och säga Nej till kommunens planer på ett P-hus i Cellgraven. Planerna på att bygga ett P-hus i cellgraven har tidigare kritiserats både för att beslutet i nämnden togs med bristfälligt underlag. Men också av Kalmar läns museum och Kristdemokraterna för att det vore djupt olämpligt att bygga ett p-hus på ett fornminne och vad som är en del av riksintresset för kulturvård. Det skulle helt enkelt, likt Länsstyrelsen nu instämmer i, innebära att en ovärderlig kulturmiljö förstörs för all framtiden.
6 (21) I Länsstyrelsens beslut skriver de bland annat: Norra cellgraven hör till ravelinen Prins Carl som byggdes mellan åren 1683 1698 och utgör en viktig del av Kalmars yttre befästningsverk och är skyddad som fornlämning. Vidare skriver de att ett P-hus i Cellgraven skulle på ett markant sätt förändra områdets karaktär av befästningsverk och ravelinens upplevelsemässiga värde kommer att förtas helt och hållet. Det är en verklighet som inte kommer förändras. Samtidigt finns det ett stort behov av fler p-platser i centrala Kalmar. Ett centralt beläget P-hus är helt enkelt nödvändigt för city-handeln och en levande stadskärna! KD har därför länge förordat en alternativ placering på en mindre känslig plats som vid Stagneliusskolan eller på fyllnadsmassorna vid kvarteren Bönhasen och Lustgården. På så sätt kan vi förnya och utveckla Kalmar med respekt för vårt historiska arv. Min fråga är därför: - Är det inte dags att släppa planerna på ett P-hus i Cellgraven, och istället fokusera på andra, mindre känsliga platser som vid Stagneliusskolan eller på fyllnadsmassorna vid kvarteren Bönhasen och Lustgården? Mattias Adolfson (S) lämnar följande svar på frågan: Vi ser nu över hela parkeringssystemet i ett gemensamt arbete med Kalmar City. I detta sammanhang tittar vi på olika lösningar för ny p-anläggning i Kalmar. Vi kan dock konstatera att länsstyrelsen nu fällt två platser i Kalmar. Kvarteret Lustgården och Cellgraven. Trots detta vill Christopher Dywik pröva kvarteret Lustgården igen? Vi tittar dock på andra alternativ. När det gäller Cellgraven så är det intressant att få frågan prövad. Inte minst utifrån att både länsstyrelsen och länsmuseet helt bortser ifrån att ytan idag faktiskt är en parkeringsplats. Hur ser överprövande myndigheter på ett tillfälligt p-däck över nuvarande p-yta? Det skulle vara intressant att få klarhet i, inte minst om kommunen väljer att gå vidare med samma koncept på andra platser. Därför kommer vi att överklaga länsstyrelsens beslut. 24 Fråga från Carl-Henrik Sölvinger (L) till Roger Holmberg (S): Vad görs för att motverka barnvräkningar? Dnr KS 2019/0229 beslutar att Carl-Henrik Sölvinger (L) får ställa följande fråga till socialnämndens ordförande Roger Holmberg (S): SVT rapporterade nyligen om att antalet barn som drabbats av vräkning dubblerats till 20 barn i Kalmar län varav 13 barn vräktes Kalmar kommun
7 (21) 2018 (jämfört med Kronobergs län där två barn vräktes 2018). Tittar vi några bakåt i tiden är mitt intryck att kommunen haft ett gediget vräkningsförebyggande arbete i stort men också i fallen där barn är inblandade och kommunen har ett särskilt ansvar, kommunen har upparbetade rutiner på detta område. Bilden stärks av ett utdrag ut Kolada. Sammantaget ger SVTs rapportering och statistiken nedan1 bilden av att trenden går åt fel håll med ett ökande antal barn som berörs av vräkning. En utveckling som är oroande. Med anledning av ovanstående frågar jag: Hur förklarar du ökningen av antalet barnvräkningar och hur avser Socialnämnden framåt arbeta vräkningsförebyggande för att barn inte ska drabbas? 1 Verkställda vräkningar som berör barn, antal barn (U00959) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal barn berörda av verkställda vräkningar (avhysningar) under året. Med barn avses ett minderårigt barn som bor tillsammans med ensamstående eller sammanboende föräldrar. Här ingår även de barn som bor växelvis samt umgängesbarn som bor med sin förälder minst 30 dagar per år. Avhysningsstatistiken som berör barn registreras i förhållande till var den exakta avhysningsadressen är belägen. Källa: Kronofogden. Roger Holmberg (S) lämnar följande svar på frågan: Socialförvaltningen har ett väl fungerande vräkningsförebyggande arbete och arbetar systematiskt med att hela tiden förbättra arbetet. Nämnden har under 2018 haft ett uttalat mål om att inte någon barnfamilj ska vräkas utan att förebyggande åtgärder vidtas och dokumenteras. Socialförvaltningen har påbörjat ett utvecklingsarbete med Kronofogdemyndigheten och hyresvärdarna i Kalmar för ett ännu bättre kunna förebygga vräkningar. Trots att det finns ett väl fungerande vräkningsförbyggande arbete uppstår det ibland situationer då en hyresvärd behöver ta hjälp av Kronofogden för att avhysa en hyresgäst. När barn är involverade är alltid socialförvaltningen involverad och säkerställer att inga barn far illa. Det förekommer ofta att hyresgäster inte självmant accepterar hyresvärdens uppsägning och skriver under uppsägningen trots att de har en ny bostad ordnad. En vräkning innebär inte alltid att den behöver genomföras för att några personer är kvar i bostaden utan det kan då avse bortforsling av bohag som lämnats kvar. Jag är inte oroad över att det råder en trend som är på väg åt fel håll. Det är i sammanhanget viktigt att beakta att statistiken av antalet barn som berörs av vräkning inte är synonymt med antalet vräkningar. Variationen i statistiken beror främst på barnfamiljernas storlek.
8 (21) 25 Fråga från Christina Fosnes (M) till Roger Holmberg (S) om försörjningsstöd i Kalmar kommun Dnr KS 2019/0230 beslutar att Christina Fosnes (M) får ställa följande fråga till socialnämndens ordförande Roger Holmberg (S): Under de senaste tre åren har kostnaderna för förförsörjningsstöd minskat i socialförvaltningens budget. Under de senaste tre åren har försörjningsstödet sjunkit från dryga 48 miljoner kronor till runt 30 miljoner kronor. 2018 minskades kostnaderna med 7 miljoner i försörjningsstöd. I oktober 2015 kan man hitta ett uttalande från socialförvaltningen i 24Kalmar om att man under årets första 10 månader i snitt hade beviljat 50-70 fler personer försörjningsstöd, jämfört med 2014. Det var svårt att sia om orsaken, enligt artikeln, men framförallt berodde ökningen på gruppen flyktingar som kommit till Sverige för 3-4 år sedan och nu fått uppehållstillstånd, men som varken hade försörjningsförmåga eller rätt till sjukförmåner från försäkringskassan. I Årsbokslut 2015 nämner man särskilt att andelen som då sökte asyl kommer att bli kommunens ansvar runt 2017 2018 Sen 2015 har andelen flyktingar ökat markant. 364 2016 392 2017. För 2018 finns inte andelen mottagna nyanlända att hitta i årsrapporten för kommunstyrelsen. Men har fått info om att det var 326 nyanlända som kom till Kalmar. Om man följer resonemanget från 2015 skulle siffrorna enligt ovan med stor sannolikhet kunna medföra att andelen flyktingar som kom till Sverige för 3-4 år sen, nu börjar få uppehållstillstånd och därmed utgöra ett ökat ekonomiskt ansvar för Kalmar kommun tillsammans med övriga medborgare med behov av samhällets hjälp. Men så är alltså inte fallet. Istället sjunker andelen försörjningsstöd för Kalmar kommun. Stadsmissionen har en annan bild av läget där antalet hemlösa och människor i behov ökat markant, enligt dem, som får stöd av namnunderskrifter från ensamkommande utifrån Gymnasielagen där de anser att de inte ges samma bedömning inom socialförvaltningen i Kalmar som i andra kommuner. Dessa vittnesmål sammantaget tillsammans med ett uppmärksammat enskilt fall där en ung man fått avslag efter avslag från socialförvaltningen när han bollats mellan olika myndigheter ger en annan bild av behovet av samhällets stöd i Kalmar kan vara otillräckligt. Därför har jag ställt frågan till socialnämndens ordförande om - Hur säkerställer socialnämnden att inte budgetnedskärningar begränsar behoven av fungerande välfärdstjänster som försörjningsstöd för Kalmar kommun?
9 (21) Roger Holmberg (S) lämnar följande svar på frågan: Hur många personer som får rätt till ekonomiskt bistånd beror inte på socialnämndens budget. Har en person rätt till ekonomiskt bistånd får personen det oavsett budget. Det är den enskildes rättigheter utifrån socialtjänstlagen och tillhörande rättspraxis som styr detta. Jag har tagit del av den artikel i 24Kalmar som frågeställaren hänvisar till och jag kan inte utläsa att det i den hänvisas till att ökningen av ekonomiskt bistånd främst berodde på gruppen flyktingar. Tvärtom sägs det att man inte kan se någon enhetlig förklaring. Gruppen nyanlända som inte har tillgång till sjukersättning har ökat men inte i den omfattningen att det skulle påverka utfallet i någon större grad. Den främsta orsaken till att det ekonomiska biståndet har minskat beror inte på att vi nekar fler bistånd utan att fler får stöd och hjälp att komma ut i arbete eller att de får stöd och hjälp att få sina behov tillgodosedda genom det allmänna socialförsäkringssystemet. En anledning till detta är att socialförvaltningen utvecklat sina arbetsmetoder i att bedöma personers förutsättningar för arbete. När alla kommunens arbetsmarknadsinsatser koncentrerades till en enhet inom kommunen ledde det till ett bättre samarbete med Arbetsförmedlingen. Det är ytterligare en anledning till att fler kommer ut i arbete idag. Socialförvaltningen märker inte av en ökning av den grupp som går ur etableringen. Socialförvaltningens förklaring till detta är ett fungerande samarbete mellan Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen. Fler flyktingar som lämnar etableringen hos AF efter två år klarar att försörja sig själva än prognoserna visade. AF och kommunens arbetsmarknadsenhet har med hjälp av en god konjektur gjort ett mycket bra etableringsjobb i Kalmar. Det syns i socialförvaltningens försörjningsstödsutgifter. 26 Interpellation från Daphne Thuvesson (MP) om klimatomställning från ord till handling Dnr KS 2019/0213 beslutar att Daphne Thuvesson (MP) får ställa följande fråga till kommunstyrelsens ordförande Johan Persson (S), överlämnad till vatten- och miljönämndens ordförande Anna Thore (S): I vår tidigare motion om klimatomställning föreslog vi att en plan skulle tas fram som inkluderade en koldioxidbudget. I svaret skrevs att ett
10 (21) handlingsplan till målet om fossilbränslefri kommun 2030 är under framtagande. Arbetet på handlingsplanen har pågått i mer än fem år. Trots kommunens ökade produktion av förnybarbränsle har användningen av fossilbränsle också ökad mellan 2000 och 2016. Detta indikerar att en effektiv handlingsplan måste också inkluderar åtgärdar som minskar användningen av fossilbränsle och inte bara ökar användningen av förnybart. Den behöver också inkludera tydliga delmål med årliga minskningar så vi når målet fossilbränslefri 2030? I vår motion nämnde vi också målet att vara klimatneutral till 2045. I svaret skrevs att Arbete med övriga klimatpåverkande utsläpp görs i samverkan med länsstyrelsen och den strategi de ska ta fram. Det är viktigt att vi också arbeta med att minska växthusgaser från andra källor än fossilbränsle om vi ska rädda klimatet. Diagrammet nedan visar utsläpp av klimatpåverkande gaser i Kalmar län fördelat på sektorer exklusive utrikesflyg och sjöfart. Det gör det väldigt tydlig att vårt klimat omställningsarbete måste omfattar klimatpåverkan som helhet om vi ska lyckas vara klimat neutral till 2045. Frågor: 1. När ska handlingsplan till målet om fossilbränslefri kommun 2030 vara klar och ska den inkludera åtgärdar för att minska användning av fossilbränsle och inte bara ökning av förnybara? 2. Ska Kalmar kommun, i det samverkan med länsstyrelsen och den energi och klimat strategi som ska tas fram, arbetar för att planen ska inkludera åtgärder för att reducera alla växthusgas utsläpp så att kommunen kan vara klimatneutral till 2045? Anna Thore (S) lämnar följande svar på interpellationen: gav i verksamhetsplanen för 2018 ett uppdrag till kommundirektören om en handlingsplan för fossilbränslefri kommun 2030. Ett utkast till handlingsplan för fossilbränslefri kommun har under 2018 arbetats fram i enlighet med uppdraget. Istället för att anta den i slutet på 2018 försköts beslutet till 2019 för att den nya Vatten- och miljönämnden skulle kunna stärka ambitionen i planen och därefter anta den. Det innebär att interpellationsställaren själv under våren kommer kunna få möjlighet att bidra till denna ambitionshöjning i planen genom deltagande i Vatten och miljönämnden, till skillnad från om planen antagits direkt i KS. Tidsmässigt kommer planen bearbetas grundligt i mars på Vatten- och miljönämndens visionsdagar varefter den stärkta planen kommer att remissas till berörda nämnder och därefter antas politiskt. I interpellationen berörs hur målet för fossilbränslefri kommun 2030 kommer att följas upp. Intentionen att utveckla uppföljning och analys av klimatpåverkan som helhet (och inte enbart påverkan från fossila bränslen)
11 (21) gavs från talarstolen under fullmäktiges januarimöte då miljöpartiets motion Stärk Kalmar kommuns arbete i klimatomställningen" diskuterades. Hittills har många kommuner endast mätt utsläpp av antal ton koldioxid men Kalmar kommuns inriktning är att under nästa mätavstämning inkluderar utsläpp av alla växthusgaser. Ytterligare en högre ambitionsnivå är att frångå produktionsbaserade mätserier och fokusera på vad medborgare genom sin konsumtion ger upphov till för utsläpp av växthusgaser just i vår kommun. I år kommer för första gången den konsumtionsbaserade värderingen av utsläpp av växthusgaser på nationellnivå för Sverige. Dessa siffror visar att när alla utsläpp från våra inköp värderas från den svenska konsumtionen så stiger antalet ton utsläpp av växthusgaser per person kraftigt då vi importerar mer växthuspåverkande produkter och livsmedel än vad vi producerar. På kommunnivå är dessa mätningar svårare att göra men intentionen är att vid nästa mättillfälle i så hög grad som möjligt analysera detta. För Kalmars del är det då troligt att konsumtionsbaserade mätningar totalt sett ger högre utsläpp per person men sänker utsläpp från jordbruket då vi i Kalmar troligtvis inte äter särskilt annorlunda mot resten av Sverige även om maten produceras i större andel hos oss. De konsumtionsbaserade siffrorna på nationell nivå visar att utsläpp från livsmedelproduktion är viktigt att arbeta med men de indikerar inte en lika stor tyngdpunkt på jordbruket som produktionsbaserade utsläpp medför. Däremot så är det fortfarande de fossila utsläppen från hur livsmedlen produceras som är väsentliga att fokusera på eftersom det är en produktion som sker här och kan påverkas av oss. I övrigt är det tydligt att handlingsplanen för fossilbränslefri kommun självklart omfattar både produktion och användning av förnybar energi/bränsle OCH minimering av fossila bränslen. Svar på frågor i interpellationen: 1. När ska handlingsplan till målet om fossilbränslefri kommun 2030 vara klar och ska den inkludera åtgärdar för att minska användning av fossilbränsle och inte bara ökning av förnybara? Svar: Handlingsplanen för fossilbränslefri kommun förväntas skickas ut på remiss under våren och därefter antas av VMN och KS. Självklart innehåller den åtgärder både för att minimera användandet av fossila bränslen och nyttjandet av förnybar energi. 2. Ska Kalmar kommun, i det samverkan med länsstyrelsen och den energioch klimat strategi som ska tas fram, arbetar för att planen ska inkludera åtgärder för att reducera alla växthusgas utsläpp så att kommunen kan vara klimatneutral till 2045? Svar: Länsstyrelsen arbetar under 2019 fram nya länsgemensamma miljömål. Dessa mål siktar på att minska alla växthusgaser som helhet och Kalmar kommun deltar aktivt i det arbetet. Kalmar kommuns handlingsplan gäller fossilbränslefri region enligt uppdraget. Handlingsplanen bör antas snarast och hinner inte vänta in länsstyrelsens länsöverskridande målarbete. Däremot
12 (21) kommer handlingsplanen kontinuerligt uppdateras och redan idag innehåller den flera åtgärder som arbetar för att minimera växthusgaserna som helhet genom exempelvis ökad delningsekonomi etc. 27 Kalmar kommuns preliminära bokslut 2018 Dnr KS 2018/0010 Handlingar Preliminärt bokslut 2018. Kommunstyrelsens protokoll den 5 februari 2019, 41. Bakgrund Kommunledningskontorets ekonomienhet har upprättat ett preliminärt bokslut för 2018. Årets resultat uppgår till 104,8 miljoner kronor, vilket är en avvikelse mot budgeterat resultat med +31,9 miljoner kronor. Balanskravsresultatet, som innehåller justeringar för realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar med -34,5 miljoner kronor, uppgår till 70,3 miljoner kronor. Beslut lägger det preliminära bokslutet för 2018 till handlingarna. Protokollsanteckning Max Troendlé (MP) och Daphne Thuvesson (MP) lämnar följande protokollsanteckning: I det preliminära bokslutet för 2018 är resultatet +104,8 mkr. Det är viktigt att notera att 34,5 mkr av detta överskott är vinst från försäljningar. Förvånande nog har 16 mkr från försäljning av gamla brandstationen inte särredovisats som realisationsvinst utan istället använts för drift av den nya larmcentralen. Således är årets överskott betydligt lägre än budgeterade 72,9 mkr. Dessutom är 9,1 mkr av överskottet endast en effekt av ändrade redovisningsrutiner för avskrivning (komponentavskrivning). Inför budget 2019 föreslog miljöpartiet att socialförvaltningen skulle tillföras medel åtminstone i nivå med en full kompensation för befolkningsökningen under de senaste åren. Vi bedömde också att kommunstyrelsens verksamhetsområde bör kunna klara ett besparingskrav. I det preliminära bokslutet för 2018 bekräftas den här snedfördelningen. Socialförvaltningen har ett underskott mot budget på 19 mkr och kommunstyrelsen ett överskott på i stort sett samma summa.
13 (21) Vi ser en oförmåga att anpassa budgeten till nämnderna efter verksamheternas verkliga behov. Det innebär en risk att medarbetarna tappar förtroendet för styrningen. Vi ser också en risk att den lagreglerade verksamheten inom socialförvaltningen utsätts för en orimlig press till besparingar. I budgeten för 2019 anges mycket tydligt att vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag (s.44) vilket kräver en realistisk budgetering också för socialförvaltningen. 28 Försäljning av del av fastigheten Djurängen 2:4 i Västra Djurängen (Hansa Bygg etapp 2) Dnr KS 2013/0683 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 9 januari 2019. Köpekontrakt. Karta. Kommunstyrelsens protokoll den 5 februari 2019, 42. Bakgrund Hansa Bygg AB har sedan 2008 haft en markreservation på området med avsikten att bebygga området med rad-/kedjehus. Detaljplanearbete pågick mellan 2008 och 2013 då detaljplanen vann laga kraft. Genomförandet av detaljplanen har blivit fördröjt i avvaktan på anläggandet av den bullerskärm som krävs mellan exploateringsområdet och E22/Ölandsleden vilken färdigställdes i slutet av 2017. Under 2017 köpte Hansa Bygg AB mark inom samma detaljplanområde där de i en etapp 1 uppfört 8 rad-/kedjehus. Köparen vill nu förvärva marken för etapp 2 i syfte att bebygga den med 16 rad-/kedjehus som ska upplåtas med äganderätt. Ett tomtpris på 600 000 kronor per tomt ger en total köpeskilling om 9 600 000 kronor. Kommunstyrelsen har föreslagit att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen får sälja del av fastigheten Djurängen 2:4 till Hansa Bygg AB. Beslut Kommunstyrelsen får sälja del av fastigheten Djurängen 2:4 i Västra Djurängen enligt kommunledningskontorets förslag till Hansa Bygg AB (org.nr. 556520-6660) för en köpeskilling om 9 600 000 kronor.
14 (21) 29 Motion från Christopher Dywik (KD) och Carolina Almeborg (KD): Gör Kvarnholmen vackrare och mer tillgängligt Dnr KS 2018/1268 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 11 januari 2019. Motion. Kommunstyrelsens protokoll den 5 februari 2019, 44. Bakgrund Christopher Dywik (KD) och Carolina Almeborg (KD) har inkommit med en motion om att göra Kvarnholmen vackrare och tillgängligare och föreslår att servicenämnden får i uppdrag att tillgänglighetsanpassa Kvarnholmen genom en omläggning av Kvarnholmens kullerstenar till gatornas kanter och etablering av ett slätt stenlagt gångstråk mitt i gatan. I motionen lyfts fram att de kullerstensbelagda gatorna har blivit ett ökande problem för delar av befolkningen. Detta i takt med att uteserveringarna har ökat i antal och att dessa är förlagda på trottoarernas mer platta stenläggningar. Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till yttrande över motionen: I Verksamhetsplan med budget 2019 uttrycker majoriteten att man vill öka attraktiviteten i stadskärnan. Som ett led i detta är inriktningen att det ska tas fram en handlings- och åtgärdsplan för att förbättra tillgängligheten för funktionsnedsatta. I en sådan handlingsplan kommer även tillgängligheten till Kvarnholmen att ingå. Arbetet med att ta fram ett nytt uteserveringsprogram är i sitt slutskede. I detta arbete är tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning en viktig fråga. Bland annat kommer uteserveringarnas placeringar kopplat till tillgängligheten vara en del i detta. Kommunstyrelsen har föreslagit att kommunledningskontorets yttrande ska utgöra svar på motionen om att göra Kvarnholmen vackrare och mer tillgängligt. Överläggning Under överläggningen redovisas följande förslag: 1. Carlolina Almeborg (KD), med instämmande av Christopher Dywik (KD), föreslår att kommunfullmäktige ska bifalla motionen.
15 (21) 2. Dzenita Abaza (S) föreslår att kommunfullmäktige ska bifalla kommunstyrelsens förslag. Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om kommunfullmäktige vill bifalla motionen eller kommunstyrelsens förslag. Han finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. godkänner följande omröstningsproposition: Den som vill bifalla kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som vill bifalla motionen röstar nej. Vid omröstningen avges 44 ja-röster, 3 nejröster, 13 ledamöter avstår från att rösta och 1 ledamot är frånvarande (hur var och en röstar framgår av bilaga A). Det innebär att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslut beslutar att yttrandet från kommunledningskontoret ska utgöra svar på Christopher Dywiks (KD) och Carolina Almeborgs (KD) motion om att göra Kvarnholmen vackrare och mer tillgängligt. Motionen ska härmed anses vara besvarad. Reservation Ledamöterna från KD reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag att bifalla motionen. 30 Fyllnadsval av nämndeman efter Mikael Johansson (C) Dnr KS 2019/0256 Handlingar Nomineringar till kommunfullmäktiges sammanträde den 25 februari 2019. Beslut godkänner Mikael Johansson (C) avsägelse som nämndeman i Kalmar tingsrätt. väljer Chatarina Nordström (C) till nämndeman i Kalmar tingsrätt till och med den 31 december 2019. 31 Val av en 1:e och 2:e vice ordförande i Kalmarsunds överförmyndarnämnd Dnr KS 2019/0255 Handlingar Nomineringar till kommunfullmäktiges sammanträde den 25 februari 2019.
16 (21) Beslut väljer Annika Olsson (C), Mörbylånga kommun, till 1:e vice ordförande i Kalmarsunds överförmyndarnämnd till och med 31 december 2022. Jörgen Jannerstrand (M), Borgholms kommun, till 2.e vice ordförande i Kalmarsunds överförmyndarnämnd till och med den 31 december 2022. 32 Anmälningsärenden - Kommunstyrelsen kallelser och protokoll 2019 Dnr KS 2018/1086 - Motion från Magnus Jernetz Gustavsson (M)- Arbeta mer koncentrerat med tillgängligheten Dnr KS 2019/0140 - Motion från Carl-Henrik Sölvinger (L) - Kalmar är moget för öppet till 04:00 Dnr KS 2019/0154 - Motion från Carl-Henrik Sölvinger (L) - Tillräcklig och likvärdig räddningstjänst Dnr KS 2019/0159 - Medborgarförslag om belysning av cykel- och gångvägen till Kalmar hästsportklubbs anläggning i Smedby Dnr KS 2018/0596 - Medborgarförslag om legitimerade arbetsterapeuter i skolhälsan Dnr KS 2018/0990 - Medborgarförslag om bättre belysning på Bergagårdsvägen Dnr KS 2018/1161 - Medborgarförslag om att namnge broarna i Kalmar Dnr KS 2019/0074 - Medborgarförslag om att sätta upp belysning mellan Snurrom och Lindsdal Dnr KS 2019/0096 - Medborgarförslag om att installera skymningsrelä på gatubelysningen i Kalmar Dnr KS 2019/0114 - Medborgarförslag om att stänga av gamla vägen i Trekanten och göra
17 (21) byvägs miljö. Dnr KS 2019/0115 - Medborgarförslag om att åtgärda hål i Larmgatan utanför gamla brandstationen Dnr KS 2019/0161 - Uppföljande granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling Dnr KS 2019/0085 - Uppföljande granskning av arkiv och diarieföring Dnr KS 2019/0086 - Uppföljande granskning av intern kontroll inom redovisningsområdet Dnr KS 2019/0087 33 Interpellation från Daphne Thuvesson (MP): Ny teknik nya utmaningarna Dnr KS 2019/0214 beslutar att Daphne Thuvesson (MP) får ställa följande interpellation till kommunalråd Ingemar Einarsson (C): Vid informationsmöte om fiberutbyggnaden nyligen liftades frågan om hur säkert den nya fibern kommer att vara. Trots att Kalmar Kommun fick beröm från Telia och Zitius för deras initiativ att stödja utbyggnaden av fiber på landsbygd var många landsbygdsborna upprörda. De vill ha tillgång till fiber men många är orolig att utbyggnaden inte kommer att vara vädersäkrad. Anledningen är att i många områden kommer fiber inte att grävas ner utan ska hängas i existerande elstolpar. Kommunen var medveten om detta men förutsatt att detta skulle fungera lika bra som om det var nedgrävd. Mobiltelefoni fungerar väldig dålig på många ställen men den fasta telefoni fungerar idag även när det är strömavbrott. När koppar tråd bytts mot fiber kommer den fasta telefoni inte längre att fungera när det är ström avbrott. Oron för äldre och sjuka med larm och för många djurägare att inte har säkra kommunikationsförbindelsen och ström var påtaglig. Som svar till oron sades att erbjudan om fiber var precis det en erbjudan, som ingen var tvungen att acceptera. Kommunens politiskta representant uttryckte förståelsen för oron men vill att utbyggnaden inte skulle försenas. Om problem uppstår skulle de kunna åtgärdas i efterhand. Det är viktigt att ansvar för beredskap är tydligt när ny teknik introduceras.
18 (21) Därför vill jag ställe följande frågor till kommunalrådet Ingemar Einarsson: 1. Vilket ansvar har kommunen att hjälpa äldre och sjuka med larm som bo på landsbygd när det är ström avbrott och vilken beredskap har kommunen? 2. Vilka råd kan/ska kommun ger till lantbrukarna med djur om hur de ska agera under en längre ström avbrott för att försäkra djurskyddet i sina besättningar? Ingemar Einarsson (C) lämnar följande svar på interpellationen: Det är angelägna frågor som tas upp i interpellationen. Driftsäkerhet i teknik och distributionssystem har blivit bland de viktigaste trygghetsfrågorna i dagens samhälle. Stormarna Gudrun och Per blev en väckarklocka för många. Sedan dess har åtskilliga mil elledning grävts ner av de nätägare som verkar i vår kommun. Man har också eftersträvat att fler områden skall kunna strömförsörjas från två håll. Genom åren vet jag att kommunen initierat en mängd möten med el- och teleoperatörer där det från kommunen påtalats nödvändigheten av åtgärder. Det är på 2000-talet inte acceptabelt med strömavbrott under flera veckor och att mobilmaster saknar reservkraft. När det gäller trygghetslarm så bygger det tekniskt på mobiltelefoni och är inte beroende av ström. Om det är problem med mobiltäckning så finns det lösningar som förstärker mobilsignalerna att ta till. När det gäller strömavbrott som kan påverka trygghetslarmet så finns det batteribackup i samtliga larmenheter som räcker i ca 48 timmar. Om det skulle vara längre avbrott som påverkar trygghetslarmen eller att det är strömlöst, då kommer omsorgspersonal att göra täta besök. Det är en åtgärd som utförs vid sådana kristillfällen och som omsorgspersonalen hanterar direkt i verksamheten. Skulle trygghetslarmen i framtiden i ökad utsträckning gå via fibernätet vilket är ganska sannolikt, då måste givetvis säkerhetslösningar anpassas för detta. Vad gäller lantbruket och djurskyddet är grundregeln att djurhållare skall ha beredskap att hantera denna typ av störningar. Ofta ställer djurskyddslagstiftning eller försäkringsvillkor krav på att reservkraftverk skall finnas på gården. Erfarenheterna från långa perioder av strömlöshet är dock att reservkraftverk kan haverera. De ger ofta inte heller ström av den kvalitet som högteknologisk utrustning som till exempel mjölkningsrobotar kräver. Därför är det en nödvändighet att elnätet är pålitligt. Samma gäller för telefoni och dataöverföring vilket är en nödvändighet för dagens lantbruksföretag. Svar på frågor: 1. Kommunen har det yttersta ansvaret.
19 (21) 2. Var beredd på att det kan hända och förbered dig. Kommunen trycker på eloch teledistributörer för att de skall ha robusta system så att störningar inte uppstår.
20 (21) Bilaga A 29. Motion från Christopher Dywik (KD) och Carolina Almeborg (KD): Gör Kvarnholmen vackrare och mer tillgängligt Ledamöter Parti K Ersättare Ja Nej Avst Frånv Roger Kaliff ordf (S) A X Elisabeth Heimark Sjögren 1e v (S) A X Per-Olof Jonsson 2:e v ordf (M) A X Johan Persson (S) A Fredrik Persson X Dzenita Abaza (S) A X Mattias Adolfson (S) A X Marie Simonsson (S) A X Roger Holmberg (S) A X Marianne Dahlberg (S) A X Michael Ländin (S) A X Annika Brodin (S) A X Nasim Malik (S) A Gunnar Nilsson X Steve Sjögren (S) A X Anette Lingmerth (S) A X Lasse Johansson (S) A X Anna Thore (S) A X Mona Jeansson (S) A X Ola Erlandsson (S) A X Ann-Marie Engström (S) A X Magnus Uhr (S) A X Kristina Podolak-Andersson (S) A X Mats Nyblom (S) A X Tove Jansson (S) A X Magnus Lundén (S) A X Helena Olsson (S) A Maria Kehagia X Daniel Abrahamsson (S) A X Anna Johansson (S) A X Ingemar Einarsson (C) A X Johanna Petersson (C) A X Erik Ciardi (C) A X Gunnar Olsson (C) A X Anita Wollin (C) A X Liselotte Ross (V) A X Jens Körge (V) A X Leila ben Larbi (V) A X Bertil Dahl (V) A X Christina Fosnes (M) A X Måns Linge (M) A X Kajsa Hedin (M) A X Lisa Jalmander (M) A Julia Dawidowicz X Jonas Lövgren (M) A Annica Portland Bengtsson X Magnus Jernetz Gustavsson (M) A X Susanne Eliasson (M) A X John Wahlgren (M) A X Patrik Olsen (M) A X Carl-Henrik Sölvinger (L) A X Lotta Wahlmino (L) A X Björn Brändewall (L) A Michael Nilsson X Christopher Dywik (KD) A X Carolina Almeborg (KD) A X Transport: 35 1 13 1
21 (21) Bilaga A, forts 29. Motion från Christopher Dywik (KD) och Carolina Almeborg (KD): Gör Kvarnholmen vackrare och mer tillgängligt Transport: 35 1 13 1 Ledamöter Parti K Ersättare Ja Nej Avst Frånv Alexander Krasnov (KD) A X Max Troendlé (MP) A X Annika Carlsson Wistedt (MP) A Daphne Thuvesson X Thoralf Alfsson (-) A X Carina Falkestad (SD) A X Linda Emma Kotanen (SD) A Lillemor Marcus Jonsson X Mika Kotanen (SD) A X Petra Gustafsson (SD) A X Curt Gustafsson (SD) A X Micael Foghagen (SD) A X Krister Thornberg (SD) A X SUMMA: 44 3 13 1