AKTA HÄNDERNA Välj rätt skyddshandskar mot kemikalier
Använd skyddshandskar när du arbetar med kemikalier! Att arbeta med farliga kemiska ämnen är riskfyllt. För att åstadkomma en säker arbetsmiljö gäller det att planera sitt arbete väl, och att använda rätt personlig skyddsutrustning när det behövs. Det gäller inte minst skyddshandskar mot kemikalier. Som arbetsgivare har man ansvar för att ta del av och känna till all lagstiftning som ställer krav på den verksamhet man bedriver. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att hanteringen med farliga kemiska ämnen är säker. Den här broschyren är framtagen för att ge arbetsgivare, skyddsombud med flera, kunskap om vilka kemskyddshandskar som fungerar bäst mot olika kemikalier. Handskar skyddar huden mot kemikaliers lokala skadeverkningar, till exempel irritation och frätning. De förhindrar också förgiftningar som orsakas av att kemikalier tas upp genom huden. 2
Kartlägg och bedöm riskerna När ni väljer handskar ska ni alltid kartlägga och bedöma de risker för olycksfall och sjukdomar som finns i arbetet. Följande är vad ni behöver ta reda på: Vad behöver ni skydda er emot? Vilka kemikalier används på arbetsplatsen (kemikalieförteckning)? Hur skadliga är kemikalierna (uppgifterna finns på skyddsinformationsblad och förpackningar)? Kemikaliens form (fast, vätska, gas). Mekaniska risker; behöver handsken tåla till exempel nötning eller stick av vassa föremål? Fysikaliska faktorer; värme, kyla och så vidare. Eventuella biologiska risker. Övriga risker. På vilket sätt utsätts händerna för kemikalier? Tillfälliga stänk. Upprepad, kortvarig exponering. Fortlöpande eller långvarig exponering under vilken man behöver doppa händerna i kemikalier. 3
Kan handsken medföra andra risker? Blir greppet klumpigt? Risk att fastna i rörliga maskindelar. Risk för att få kontakteksem av handskarna (bland annat gummikemikalier eller pudrade handskar). Allergi mot naturgummi (till exempel nässelutslag, allergier i andningsorgan liksom astma och anafylaktiska reaktioner). Risk för eksem på grund av att man svettas i handskarna. Handskar av fel typ kan släppa igenom kemikalier och fungerar då som ett omslag som underlättar absorption. Vid behandling av giftiga ämnen kan användning av fel sorts handskar vara skadligare än att arbeta utan handskar. Annat att tänka på Den som ska använda handskarna bör också vara med och välja handskar. Ett handskmaterial som skyddar väl mot en kemikalie kan vara ett dåligt skydd mot en annan typ av kemikalie. Handskarna håller kanske bara en kort tid i arbetet. I något skede kan kemikalierna tränga igenom handskmaterialet, ofta utan att det märks. Kemikalieblandningar kan ha överraskande egenskaper handskar testas i allmänhet med rena kemikalier. Att använda en handske som är smutsig inuti kan vara farligare än att arbeta utan handskar. När en riskbedömning har gjorts kan ni be försäljaren om offerter på lämpliga kemikalieskyddshandskar. 4
Val av handskar Läs informationen på förpackningen och i bruksanvisningen när du väljer handskar. Även handskarnas material kan ge viss vägledning. Att tänka på när du väljer handskar: Lämplighet för det avsedda arbetet, för användaren och förhållandena på arbetsplatsen. Handskarnas skyddsegenskaper. - Kemisk hållbarhet, det vill säga kemikaliens absorptionsförmåga och handskens täthet. - Mekanisk hållbarhet i det avsedda arbetet. - Eventuella skadeverkningar (eksem, allergier, olycksrisk och så vidare). Rengörings- och underhållsegenskaper. Engångsbruk eller fortlöpande bruk. Information som ni normalt får i samband med köpet 1. Märkning på handskar Tillverkare Handskens namn Storlek CE-märkning, som kan bestå av endast bokstäverna CE eller CE 0123 Siffrorna anger identifikationsnumret för det anmälda organ (en oberoende organisation som har utsetts att sköta typkontrollen av personlig skyddsutrustning) som svarar för kvalitetskontrollen. 5
2. Märkning på förpackningen Var och en av de innersta handskförpackningarna ska enligt standarden SS EN 420 ange: tillverkarens/representantens identifikationskod handskens namn storlek symbolen för kemisk hållbarhet samt skyddsklasserna (bild på sida 7) Symbolen för mekanisk hållbarhet samt skyddsklasserna (bild på sida 9). 3. Bruks- och underhållsanvisning Bruks- och underhållsanvisningen ska enligt AFS 1996:7 och standarden SS EN 420 ange: Tillverkarens/representantens namn och adress. Adressuppgifterna för det anmälda organ som genomfört typgranskningen. Handskens namn. Uppgifter om testkemikalier samt vilka skyddsklasser för genomtränglighet och mekaniskt motstånd som nåddes genom testen. Om handsken har testats med flera kemikalier, ska anvisningarna innehålla en tabell som anger kemikaliebeständighet. Alla märkningar ska förklaras i bruksanvisningen. All information ska vara på svenska. Underhållsanvisningar. Åldringstid, om åldrandet kan påverka de skyddande egenskaperna. Det är viktigt att endast köpa handskar som uppfyller gällande krav och som är försedda med tydliga bruksanvisningar på svenska samt med tabeller om kemikaliebeständighet. Bruksanvisningarna bör förvaras på arbetsplatsen. 6
Så anges kemikaliebeständigheten Följande standarder finns för kemikalieskyddshandskar: SS EN 420 (allmänna krav på skyddshandskar), SS EN 374, delarna 1-3 (skyddshandskar mot kemikalier och mikroorganismer) samt SS EN 388 (skyddshandskar mot mekaniska risker). Varje handsktyp ska enligt SS EN 374 vara individuellt testad och tillverkaren ska ha utarbetat en tabell om handskens kemikaliebeständighet. Kemiska risker Kemikaliebeständiga handskar eller deras förpackningar är normalt försedda med piktogrammen till höger. Piktogrammet för kemikaliebeständighet kan förekomma för sig själv eller tillsammans med piktogrammet för risker beroende av mikroorganismer. I testet kontrolleras täthet (penetrationsmotstånd), genomtränglighet (permeationsmotstånd) och mekaniskt motstånd. Täthet syftar på skyddshandskens förmåga att hindra kemikalier och/eller mikroorganismer från att tränga in i handsken genom hål, porer eller andra fel i materialet. Tätheten anges som acceptabel kvalitetsnivå (AQL) på en skala från ett till tre. Till arbetsplatser bör man alltid skaffa handskar av den bästa kvaliteten, dvs. kvalitetsnivå 3. Risker medförda av mikroorganismer 7
Tid Skyddsindex Uppmätt genombrottstid >10 min klass 1 >30 min klass 2 >60 min klass 3 >120 min klass 4 >240 min klass 5 >480 min klass 6 Genomtränglighet syftar på testkemikaliens förmåga att tränga igenom handskmaterialet. Här finns stora skillnader mellan material, produkt- och till och med tillverkningspartier. Utifrån genomträngningstiden definieras en skyddsklass för testkemikalien. Det finns inga bestämmelser om testkemikaliernas antal. Därför kan ett genombrottstest genomföras med bara en kemikalie. I allmänhet har handskarna emellertid testats med minst tre kemikalier. Då ni köper handskar till arbetsplatsen bör ni absolut kräva en kemikaliebeständighetstabell som anger om handsken har testats med samma kemikalier som används på arbetsplatsen. I allmänhet lämpar sig handskar av skyddsklass 1-2 som skydd mot kemikaliestänk eller för kortvariga, upprepade kontakter med kemikalien. Den totala användningstiden kan vara högst lika lång som genombrottstiden i testet, dvs. 10-30 min. Vid långvarig kontakt bör handskar av minst skyddsklass 3 användas. I detta fall räcker handskens skydd högst den tid som mätts i genombrottstestet, dvs. mindre än 60 minuter. Om händerna måste doppas i kemikalien bör handsken vara av skyddsklass 6. 8
Tillverkarna har gett sina egna rekommendationer om handskar för olika arbeten. I några fall bestäms utöver genomträngligheten även andra egenskaper som hjälper vid valet av handskar, t.ex. kemikaliens förmåga att degradera (sänka skyddsförmågan) eller ändra handskmaterialet. Dessa omständigheter ska framgå av bruksanvisningen. Flera tillverkare har datorprogram och egna laboratorier som de kan använda för att bestämma det bästa handskalternativet, till och med för enskilda arbetsplatser. Så anges motståndet mot mekaniska risker Det är viktigt att kemikalieskyddshandskars motstånd mot mekaniska risker också anges. Normalt testas nötningsmotstånd, motstånd mot skäreffekter, rivmotstånd och punkteringsmotstånd. Om handsken i testen har nått den lägsta skyddsklassen (1) för åtminstone en av egenskaperna ovan, märks förpackningen (ibland även själva handsken) med följande piktogram och en fyrsiffrig kod. Koden visar handskens motstånd mot mekaniska risker, och egenskapernas ordning är alltid densamma. Om handsken inte ens når den lägsta skyddsklassen i ett test, anges denna egenskap med 0. Om någon egenskap inte har testats märks den med X. 1 2 3 4 Första siffran: värdet för nötningsmotstånd (1 sämst, 4 bäst) Andra siffran: värdet för motstånd mot skäreffekter (1 sämst,5 bäst) Tredje siffran: värdet för rivmotstånd (1 sämst, 4 bäst) Fjärde siffran: värdet för punkteringsmotstånd (1 sämst, 4 bäst) 9
Handskmaterialet avgör lämpligheten Även om nuvarande bestämmelser förutsätter att varje typ av handske testas individuellt, kan kemikalieskyddshandskars lämplighet grovt bedömas utifrån handskmaterialet. Också skyddsinformationsbladens råd om lämpliga skyddshandskar grundar sig ofta på handskmaterialet. Men man kan bara ge rekommendationer om olika handskmaterials kemikaliebeständighet. Kemikaliebeständigheten kan vara olika bland skyddshandskar av samma material eftersom egenskaperna påverkas av hur tjock handsken är och vilka tilläggsmaterial som använts vid tillverkningen (till exempel mjukgöringsmedel). Det är inte alltid lätt att känna igen tillverkningsmaterialet eftersom det kanske inte nämns på förpackningen eller i bruksanvisningen. I några fall kan du räkna ut vilket material det är av handskens namn, till exempel från ändelsen -pren (neopren) och -nitril (nitril). Ett snabbtest som ni kan göra på arbetsplatsen: Om handsken hårdnar eller sväller när den kommer i kontakt med kemikalien är den tillverkad av fel material. 10
Vid hantering av kemikalier behöver du alltid handskar av gummi eller plast. Hushållshandskar avsedda för att skydda mot minimala risker lämpar sig inte för hantering av kemikalier. Gummihandskar Gummihandskar tillverkas av naturgummi och syntetiska gummikvaliteter samt av kombinationer av dessa. Naturgummi Tillverkas av mjölksaft från gummiträd. Är spänstigt och elastiskt, och har i allmänhet bra motstånd mot skäreffekter och nötning samt bra rivmotstånd. Är hållbart mot många vattenlösliga ämnen, bland annat oorganiska syror och baser. Tål inte icke vattenlösliga vätskor liksom olja och andra oljebaserade lösningsmedel. Användning av innerhandskar är lämpligt. Handskar av naturgummi kan vara olämpliga eftersom de innehåller allergiframkallande latex och rester av gummikemikalier som använts vid tillverkningen. Särskilt användning av pudrade naturgummihandskar innebär risk för allergier i andningsorgan och sannolikt också för nässelutslag. Bra motstånd mot milda tvättmedel, väteperoxid, syror. Neoprengummi Syntetiskt gummi. Är spänstigt och elastiskt i likhet med naturgummi. Vanligtvis svart till färgen. Tål värme upp till +120 C och kyla ner till 20 C. Innehåller ofta naturgummi, och är därför inte lämpliga för personer som är allergiska mot naturgummi. Bra motstånd mot olika alkoholer, baser, oorganiska och organiska syror, oljor och fett. 11
Nitril- eller akrylnitrilbutadiengummi Syntetiskt gummi. Nitrilhandskar är vanligtvis gröna till färgen. Finns i olika tjocklekar. Har vanligtvis bra motståndsförmåga mot vassa föremål och skäreffekter. Handskarna håller sin form väl och möjliggör ett hållbart grepp. Bara ett fåtal allergiska reaktioner har konstaterats hos dem som har använt nitrilhandskar. Bra motstånd mot de flesta kolvätelösningsmedel, syror och baser samt oljor, smörjningsmedel och oljebaserade produkter. Butylgummi Syntetiskt gummi. Är tätt mot gas. Svart till färgen. Otänjbart, något styvt och klumpigt att använda. Tål hetta upp till +130 C och kyla ner till 40 C Bra motstånd mot ketoner (till exempel aceton), estrar, starka syror, aldehyder, amider, aminer och alkoholer. Viton eller fluorgummi Syntetiskt gummi. Vanligtvis svart till färgen. Bra motstånd mot organiska lösningsmedel, alifatiska kolväten samt aminer. 12
Plasthandskar PVC- eller polyvinylkloridhandske Tillverkas av polymerad vinylklorid och tillsatsmedel. Finns i flera olika färger. Lämpar sig i allmänhet för personer som är allergiska mot gummi, men kan ibland innehålla tillsatsämnen som orsakar allergi. Bra motstånd mot oljor, fetter, syror och baser men löser sig i organiska lösningsmedel. Polyeten Bra motstånd mot de flesta kemikalier men mindre lämpliga för hantering av skadliga kemikalier eftersom fogarna kan vara svaga. PVA- eller polyvinylalkoholhandske Tål inte vatten. Orangeröd till färgen. Bra motstånd mot flera estrar samt alifatiska, aromatiska och halogenerade kolväten. Svetsade laminathandskar Tillverkas av flerskiktsplast. Ofta svagt motstånd mot mekaniska risker. Klumpiga att använda ytterhandskar behövs för att de ska sitta bättre och inte gå sönder. Bra motstånd mot nästan alla kemikalier. 13
Underhåll, rengöring och livslängd Tillverkarna ger råd om hur handskarna bör skötas och rengöras samt om deras livslängd. Det är viktigt att byta handskarna mot nya tillräckligt ofta, för det är omöjligt att tvätta handskarna helt rena från försvagande kemikalier. Exempel på kemiska föreningar Alifatiska kolväten. T.ex. metan, etan, propan och butan. Aromatiska kolväten. T.ex. toluen, xylen och styren. Också thinner och White Spirit innehåller aromatiska kolväten. Alkoholer. Till vanliga alkoholer hör metanol, etanol, propanol och butanol. Också glykoler vars struktur är något annorlunda hör till alkoholer. Aldehyder. T.ex. formaldehyd och glutaraldehyd. Amider. Dimetylacetamid och dimetylformamid är vanliga amider. Aminer. Melamin, urea, anilin, morfolin och dietylentriamin (härdare av epoxiharts) är aminer som används i stor omfattning. Estrar. Till vanliga estrar hör t.ex. acetat och ftlat, akrylat och metakrylat. 14
Baser. Om en förening är basisk betyder det att föreningens ph är över 7. Till vanliga baser hör till exempel lutar eller hydroxider liksom ammoniumhydroxid och natriumhydroxid. Oorganiska syror. En oorganisk syras ph är under 7. T.ex. svavelsyra och salpetersyra är allmänna oorganiska syror. Organiska syror. Med organiska syror avses karboxylsyror. Till vanliga karboxylsyror hör bland annat ättiksyra och myrsyra. Halogenerade kolväten. Organiska föreningar till vilka en eller flera halogenatomer är bundna. Jod, brom, klor och fluor kallas för halogener. Till vanliga halogenerade kolväten hör bl.a. tribrommetan, metyljodid, metylenklorid och trikloretylen. Ketoner. Vanliga ketoner är aceton eller propanon och butanon eller metyletylketon. Regler och information om personlig skyddsutrustning Arbetsmiljölagen, H8 AFS 1996:7 Utförande av personlig skyddsutrustning AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning 15
Beställ våra regler, böcker och fler exemplar av den här kostnadsfria broschyren från vår webbshop på www.av.se eller från: Arbetsmiljöverkets publikationsservice Box 1300, 171 25 Solna Telefon: 08-730 97 00 Fax: 08-735 85 55 E-post: publikationsservice@av.se ADI 549 Arbetsmiljöverket 2004