Strålsäkerheten hos apparater med slutna källor. 1 Allmänt 3. 2 Krav som rör användningen 3. 3 Krav på apparaturen 3

Relevanta dokument
STRÅLSÄKERHETEN HOS APPARATER MED SLUTNA KÄLLOR

ANVÄNDNING AV JONISERANDE STRÅLNING VID UNDERVISNINGEN I FYSIK OCH KEMI

ANVÄNDNING AV KONTROLL- OCH ANALYSRÖNTGENAPPARATER

STRÅLSÄKERHETEN HOS APPARATER MED SLUTNA KÄLLOR

SKYDDSARRANGEMANG FÖR STRÅLKÄLLOR

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

DIREKTIV ST 5.7 /

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

RADIOAKTIVT AVFALL OCH RADIOAKTIVA UTSLÄPP VID ANVÄNDNING AV ÖPPNA STRÅLKÄLLOR

SKYDDSARRANGEMANG FÖR STRÅLKÄLLOR

ÖVERVAKNING AV STRÅLNINGSEXPONERING

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

STRÅLSÄKERHET PÅ ARBETSPLATSEN

HANDEL MED STRÅLKÄLLOR

Användning av strålkällor i skolor och vid läroanstalter STUK ANVISNINGAR / JUNI 2016

RADIOAKTIVITET I BYGGNADSMATERIAL OCH ASKA

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

2 Ve r k s a m h e t s u t öva r e n s k a fö r s ä k r a s i g o m p e r s o n a l e n s. den ansvariga föreståndaren 8

STRÅLSÄKERHET VID FLYGVERKSAMHET

VARNINGSMÄRKNING AV STRÅLKÄLLOR

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

HÄLSOKONTROLL AV ARBERTSTAGARE I STRÅLNINGSARBETE

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå

Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen

2.1 Organisationsutredningens omfattning Organisationsutredningens innehåll 3

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

SÄKERHET VID STRÅLNINGSVERKSAMHET

SSM:s krav på ett renrum

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Övervakning av strålningsverksamhet 9/3020/

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, Stockholm.

Ändringar i ADR och RID 2015 rörande radioaktiva ämnen (klass 7)

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid gruvdrift och malmanrikningsverksamhet i syfte att producera uran eller torium

I enlighet med strålsäkerhetscentralens beslut föreskrivs med stöd av mom., mom. och mom. i strålsäkerhetslagen (859/2018):

BEFRIELSE FRÅN KRAVET PÅ SÄKERHETSTILLSTÅND VID ANVÄNDNING AV STRÅLNING

STRÅLSKYDD AV KÄRNLÄGGNINGENS ARBETSTAGARE

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

STRÅLSÄKERHET INOM NUKLEÄRMEDICIN

BEGRÄNSANDET AV STRÅLNINGSEXPONERING OCH UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN I ETT KÄRNKRAFTVERKS OMGIVNING

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Skärmningsberäkning vid strålbehandling - räkneexempel

i Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling.

Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter

DIREKTIV ST 12.1 /

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor;

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

För radiografering i öppet utrymme ska även följande bifogas:

Föreläggande efter inspektion

2.1 Ansökan om säkerhetstillstånd Föreståndare som ansvarar för säkerheten vid användning av strålning 3

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålskyddslag (1988:220)

KOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING. Ringhals AB

ÖVERVAKNING AV STRÅLNINGSVERKSAMHET

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

3.1 Läckstrålning Filtrering Slutare och bländare Kabel och manöverenhet Märkningar på rörenheten 4

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

STRÅLSÄKERHET VID ANVÄNDNING AV ÖPPNA STRÅLKÄLLOR

Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen

Strålskyddslag (1988:220)

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

1 BESLUT 1 (6) REFERENSNIVÅER FÖR PATIENTENS STRÅLNINGSEXPONERING VID RÖNTGENUNDERSÖKNING AV BARN

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

A:59 Brandvarnares tekniska egenskaper och placering

1 Allmänt Strålskydd av befolkningen Strålskydd av arbetstagare Laboratorium typ C 4

Strålsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Syfte

Organisationsnummer:

ORGANISATIONSPLAN FÖR STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OCH FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten

DOSKONTROLL AV KÄRNANLÄGGNINGENS ARBETSTAGARE

STÄDINSTRUKTION FÖR VERKSAMHET MED ÖPPNA STRÅLKÄLLOR Inledning

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om joniserande strålning

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålskyddslag i sin lydelse (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda)

Svensk författningssamling

Strålskyddsförordning (1988:293)

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Kärnenergi. Kärnkraft

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Lunds universitets strålskyddsföreskrifter

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Industriell radiografering Handbok i strålskydd

Svensk författningssamling

Föreskrift 3/2010 1/(8)

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN

Yttrande över Strålsäkerhetsmyndighetens förslag om införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Transkript:

DIREKTIV 17.2.1999 ST 5.1 Strålsäkerheten hos apparater med slutna källor 1 Allmänt 3 2 Krav som rör användningen 3 3 Krav på apparaturen 3 3.1 Allmän konstruktion 4 3.2 Slutna källor för apparater 4 3.3 Doshastigheter utanför apparaterna 4 3.4 Slutare 4 3.5 Skyltar och märkningar 5 4 Installation, användning och service av apparaterna 5 5 Urbruktagande av strålkälla 6 5.1 Mellanlagring av källor 6 5.2 Överlåtande av källor 6 6 Litteratur 7 Denna direktiv är i kraft från och med den 1.5.1999 tills vidare. Detta direktiv ersätter ST-direktiv 5.1 av den 27.8.1992, Strålsäkerheten hos apparater med slutna källor. Den tredje, förnyade upplagan Helsinki 1999 Oy Edita Ab ISBN 951-712-321-3 ISSN 0789-4619 STUK SÄTEILYTURVAKESKUS STRÅLSÄKERHETSCENTRALEN RADIATION AND NUCLEAR SAFETY AUTHORITY

Grund för bemyndigandet Strålsäkerhetscentralen ger med stöd av 70 2 mom. i strålskyddslagen (592/1991) allmänna anvisningar, strålsäkerhetsanvisningar (ST-direktiv) beträffande säkerheten vid användning av strålning och vid övrig strålningsverksamhet. Den som bedriver strålningsverksamhet ansvarar enligt strålskyddslagen för att verksamheten är säker. Verksamhetsutövaren är skyldig att sörja för, att den säkerhetsnivå som framläggs i ST-direktiven förverkligas och upprätthålls.

Direktiv ST 5.1 1 Allmänt En sluten källa är en strålkälla, där det radioaktiva ämnet är inneslutet i en kapsel eller intäckt så, att ämnet inte kan vidröras och att det inte sprids under sådana bruksförhållanden, för vilka strålkällan planerats. Slutna källor används i många strålningsbaserade mätapparater (radiometriska apparater), t.ex. i nivåvakter, densitetsmätare och bandvågar. Strålkällan är placerad i ett strålningsdämpande skydd. Genom en öppning i skyddet riktas strålknippet mot detektorn eller det material som skall mätas. För säkerheten vid användning av radiometriska apparater är det viktigt, att de slutna källorna hålls täta, att strålskydden är rätt dimensionerade, säkerhetsanordningar och markeringar är i skick, apparaterna är rätt installerade och att de personer som använder dem har fått behövlig skolning. I detta direktiv framläggs de strålskyddskrav som gäller för slutna källor och apparater som innehåller sådana samt för installation och användning av dem. 2 Krav som rör användningen För användning av strålkällor krävs säkerhetstillstånd, om användningen inte med stöd av 17 i strålskyddslagen (592/1991) befriats från säkerhetstillstånd. STUK Om sökande av säkerhetstillstånd stadgas i strålskyddsförordningen (1512/1991). Till ansökan om säkerhetstillstånd skall fogas en utredning över användarorganisationen (organisationsutredning). Som organisationsutredning räcker det ofta att ange den föreståndare som svarar för säkerheten vid användningen av strålning. Om den ansvariga föreståndaren inte själv aktivt kan övervaka användningen av de strålningsalstrande apparaterna, skall till hjälp för den ansvariga föreståndaren anges ansvariga personer, som är insatta i strålkällornas brukssäkerhet. Detta är nödvändigt bl.a. då strålkällorna är många eller då de befinner sig på olika håll i ett stort fabriksområde. Personer som deltar i hanteringen av strålningsalstrande apparater bör behärska de strålskyddsbestämmelser och för arbetsplatsen gällande anvisningar som ansluter sig till deras arbete. I anvisningarna bör framläggas de säkerhetsåtgärder som skall beaktas vid service- och reparationsarbeten i närheten av strålkällan. Därtill bör ges instruktioner om hur man skall handla om apparaten går sönder eller vid eldsvåda. Den ansvariga föreståndarens uppgifter och kompetenskrav samt uppgifter om hur organisationsutredningen skall göras upp har givits i STdirektiv 1.4. Radiometriska instrument används allmänt i industrianläggningar i samma utrymmen som fast personal befinner sig. Personalen kan ibland komma att utföra kortvarigt arbete i strålkällornas närhet. Om användningen av strålning arrangerats i enlighet med säkerhetsbestämmelserna i denna anvisning, skall personalen inte klassificeras som anställda som utför strålningsarbete. Härvid behövs persondosimetri och klassificering av arbetslokalerna (kontrollerat område och skyddsområde) i enlighet med strålskyddslagen (592/1992, ändrad 1142/1998) 32 och ST-direktiven 1.6 endast i undantagsfall, om vilka Strålsäkerhetscentralen besluter i varje fall för sig. Personer som utför monterings- och servicearbeten på slutna strålkällor eller slutare i strålningsapparatur skall dock vid behov klassificeras såsom anställda i klass A eller B för strålningsarbete och för dem skall anordna persondosimetri enligt ST-direktiven 7.1. 3 Krav på apparaturen Vid fastställande av kraven i detta direktiv har beaktats standard ISO 7205 samt de nordiska rekommendationerna för apparater som in- 3

STUK Direktiv ST 5.1 nehåller slutna källor. Tilläggskrav på transportabel mätapparatur ges vid behov i annat sammanhang. 3.1 Allmän konstruktion De centrala kraven på konstruktion är följande: Den strålningsalstrande apparaten skall till sin konstruktion vara sådan, att den stråldos som orsakas vid användning och underhåll av apparaten blir så liten som möjligt. Apparaten skall tillverkas av material som tål inverkan av strålning och av förhållandena i omgivningen. Apparaten skall planeras så, att strålkällan även vid eldsvåda förblir inne i strålskyddet. Dess skyddsförmåga får inte väsentligt försvagas av eldsvåda. Fästandet av strålkällan i apparaten bör säkras med sigill eller lås. Apparatens strålskärm skall väljas så, att strålknippets storlek har begränsats till att vara så liten som möjligt. Apparatens strålningsdetektor skall väljas så, ett den strålkälla som används har så liten aktivitet som möjligt. Apparaten skall planeras så, att den utan risk kan flyttas. 3.2 Slutna källor för apparater Den radionuklid som skall användas i en sluten källa skall vara lämplig för ändamålet med tanke på aktivitet, strålslag, strålningsenergi och halveringstid. Halveringstiden skall vara så kort som det är ändamålsenligt med avseende på apparatens användning. Den slutna källans aktivitet får inte vara större än vad som är nödvändigt för att apparaten skall fungera tillförlitligt under den planerade användningstiden. Den slutna källan bör fylla kraven på täthet och renhet i standarden SFS 4849 (ISO 1677) samt kraven på hållfasthet i standarden ISO 2919. 3.3 Doshastigheter utanför apparaterna Då en strålningsalstrande apparat har installerats för bruk, får doshastigheterna i närheten av apparaten inte överstiga nedannämnda värden, vilka överensstämmer med apparatklassificering xx 2323xx x x i standard ISO 7205. Då apparaten är i bruk (slutaren öppen) är de högsta tillåtna doshastigheterna följande: 500 Sv/h 5 cm från apparatens yta 7,5 Sv/h 1 m från apparatens yta. 3.4 Slutare Strålskyddet skall ha en slutare, med vilken strålkällan vid behov fås helt skyddad. Slutarmekanismen skall till konstruktion och funktion vara tillförlitlig. Slutare är inte nödvändig om doshastigheten i primärfältet är liten, eller om apparatens konstruktion och skydd hindrar primärstrålningen att komma utanför apparaten. Slutaren skall fungera tillförlitligt i alla bruksförhållanden. Slutarens och därtill anslutna delars ytskikt får inte vara av bly. Slutaren skall planeras så, att den inte öppnar sig av misstag. Slutaren skall kunna stängas utan verktyg. Strålskyddet skall ha ett lås med vilket slutaren kan låsas i stängt läge. I allmänhet får slutaren inte låsas i öppet läge, om det inte finns särskild orsak till detta på grund av apparatens användningsändamål. Låset får inte gå att öppna med någon ersättning för nyckeln. Apparaten skall vara försedd med texter som anger slutarens läge. Som ytterligare indikation rekommenderas användning av färger. Om apparaten har flera slutare, skall varje slutare ha en skild lägesindikator. 4

Direktiv ST 5.1 Slutare som manövreras elektriskt eller pneumatiskt bör vara tillförlitliga, och de bör stängas automatiskt om tillförseln av elström eller tryckluft bryts. I själva slutaren behövs då inget separat lås. Apparat med fjärrmanövrerad slutare bör vara försedd med indikatorljus, som visar slutarens läge. Indikatorljusens styrning bör fungera direkt genom slutarens rörelser. Slutarens indikatorljus stängd får brinna bara då slutaren är fullständigt stängd. Om slutaren är delvis öppen, måste indikatorljuset öppen vara tänt. 3.5 Skyltar och märkningar Den del av en radiometrisk apparat som innehåller strålkällan skall vara försedd med en varningsmärkning för joniserande strålning samt en skylt, av vilken framgår apparatens tillverkare, typ, tillverkningsnummer, radionuklid, dess aktivitet och tidpunkten då aktiviteten konstaterats. Om det finns anledning att betvivla hållbarheten hos anteckningarna på skylten, skall strålkällorna märkas på något annat sätt som tål användningsförhållandena. I närheten av en fast installerad strålkälla skall placeras en synlig varningsmärkning för joniserande strålning. I märkningens textdel skall anges det avstånd, närmare än vilket kontinuerlig vistelse inte är tillåten. Avståndet skall vara så stort, att den effektiva dosen inte överstiger 1 msv per år, om på arbetsplatsen även arbetar andra än sådana anställda som utför strålningsarbete. Om det är möjligt att nå apparatens strålfält t.ex. genom en manlucka, skall vid passagen till strålfältet placeras en skylt, som anger att strålkällans slutare måste stängas innan någon går in i utrymmet. STUK 4 Installation, användning och service av apparaterna På den plats där strålkällorna används skall finnas en för ändamålet lämplig strålningsmätare. Någon mätare behövs dock inte när man använder en apparat vars strålkälla skyddats så, att primärstrålningen inte kan tränga ut ur apparaten. Apparaterna skall installeras så, att ingen del av kroppen kan komma in i strålkällans primärfält eller utsättas för strålning till den grad att nedan angivna gränsvärden för doshastighet överskrids. Om strålkällan alstrar fotonstrålning vars energi är över 20 kev, eller neutroner, bestäms doshastigheten som djup doshastighet. Om fotonstrålningens energi är högst 20 kev eller om strålkällan alstrar betastrålning, bestäms doshastigheten som ytlig doshastighet. De högsta tillåtna doshastigheterna är följande: djup doshastighet 0,5 msv/h ytlig doshastighet 2,0 msv/h. Den effektiva dos som bruket av apparaterna orsakar får inte överstiga 1 msv per år för arbetstagare som inte utför strålningsarbete. För att säkra detta bör följande punkter sörjas för: På område där doshastigheten från strålkällan överstiger 0,5 Sv/h får man inte arbeta kontinuerligt. På område där doshastigheten från strålkällan överstiger 5 Sv/h får den dagliga vistelsetiden inte vara längre än en timme. 5

STUK Direktiv ST 5.1 Om man i bruks- eller underhållsuppgifter måste arbeta på område där doshastigheten från strålkällan överstiger 5 Sv/h, bör särskilda anvisningar för arbetet uppgöras. Installation och demontering av strålningsalstrande apparat får utföras endast av person som fått tillräcklig skolning för detta arbete. Under arbetet skall slutaren vara låst i stängt läge alltid då det är möjligt. Installatören skall förfoga över en strålmätare som lämpar sig för ändamålet. Mera krävande servicearbete, som gäller även strålkällan eller dess skydd, får endast utföras av apparatens tillverkare eller av ett företag, som har sakenligt säkerhetstillstånd för servicearbetet. Vatten, damm eller andra främmande ämnen bör hindras från att komma in i apparaten, så att slutarens funktion inte skall störas. Funktionen hos strålskyddets slutare och hos ljusen som visar deras läge bör kontrolleras regelbundet, och observerade fel bör repareras utan dröjsmål. Därtill bör man se till att texten på de skyltar som hör till apparaten lätt kan läsas. Vid behov bör skyltarna förnyas. Den ansvariga föreståndaren bör se till att alla de personer som eventuellt kommer att använda apparaten känner till slutarens funktion. På en sluten källa skall göras ett strykprov enligt punkt 7 i standard SFS 5111 innan apparaten installeras då källan eller delar i dess omedelbara närhet lösgörs för underhåll eller av annan orsak om det finns anledning att misstänka att förhållandena i apparatens omgivning har inverkat menligt på källans täthet vid byte av källa. Strykprovet skall företrädesvis göras på källans yta eller i dess omedelbara omgivning. Om det är möjligt att en stor stråldos orsakas av att provet görs på detta sätt, skall provet göras på de närmaste tillgängliga delar på vilka det radioaktiva ämnet kan hamna om källan läcker. Strykprov behöver inte utföras på strålkällor som innehåller radioaktiv gas. Om läckage konstateras i en sluten källa, bör anmälan omedelbart göras till Strålsäkerhetscentralen, som vid behov ger anvisningar om urbruktagande och riskfri hantering av källan. 5 Urbruktagande av strålkälla 5.1 Mellanlagring av källor Då en apparat som innehåller en sluten strålkälla tas ur bruk, bör speciellt följande punkter beaktas: Innan arbetet påbörjas skall strålkällans slutare låsas i stängt läge. Strålkällan skall förvaras i sitt skydd i ett låst lager, som skall utmärkas med tillbörliga varningsmärkningar. Strålskyddet i lagret skall vara sådant, att den effektiva stråldosen till anställda som inte utför strålningsarbete blir högst 1 msv per år. Målet bör vara, att doshastigheten utanför lagret inte överstiger 2,5 Sv/h. Strålkällor för vilka det inte finns användning skall inte i onödan uppbevaras. 5.2 Överlåtande av källor Radioaktiva ämnen och av radioaktiva ämnen kontaminerade apparater och varor, för vilka det inte finns användning, utgör radioaktivt avfall. Innehavare av säkerhetstillstånd skall ombesörja att radioaktivt avfall oskadliggörs. Strålkällor som tagits ur bruk kan sändas tillbaka till leverantören eller till det avfallslager som anvisas av Strålsäkerhetscentralen. Användbara strålkällor, som innehavaren av säkerhetstillstånd inte längre behöver, kan över- 6

Direktiv ST 5.1 STUK låtas till en annan tillståndsinnehavare. Före överlåtandet bör strålkällans täthet kontrolleras genom strykprov enligt punkt 4. Vid överlåtande av radioaktiva ämnen eller apparater som innehåller sådana, och vilkas användning inte befriats från säkerhetstillstånd, är överlåtaren skyldig att kontrollera att mottagaren innehar säkerhetstillstånd som berättigar till innehav av radioaktiva ämnen. Överlåtande av strålkälla bör anmälas för Strålsäkerhetscentralen inom två veckor från överlåtandet. 6 Litteratur 1 ISO 1677, Sealed radioactive sources. General. 2 ISO 2919, Sealed radioactive sources. Classification. 3 ISO 7025, Radionuclide gauges Gauges designed for permanent installation. 4 ISO 9978, Radiation protection sealed radioactive sources leakage test methods. 5 Nordic recommendations on radiation protection for radionuclide gauges for permanent installation. The Radiation Protection Institutes in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, Österås, 1992. 6 SFS 4016, Symbol, tecken och skyltar för joniserande strålning. 7 SFS 4849, Slutna strålkällor. Allmänt. 8 SFS 5111, Slutna strålkällor. Täthetsprovning under bruk. 7