Källor 3. Genomförande 4. Utveckling turismen i Sverige 2004 5. Ny viktningsmetod av TDB 8. Utveckling turismen i Uppsala län 2004 9

TEM 2004 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive åren 1995-2003 I länet ingår kommunerna Enköping, Håbo, Tierp, Uppsala, Knivsta, Älvkarleby och Östhammar RESURS AB

INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2004 5 Ny viktningsmetod av TDB 8 Utveckling turismen i Uppsala län 2004 9 RESULTAT TURISMEN I UPPSALA LÄN 2004 Omsättning totalt och per kategori 10 Omsättning fördelad på branscher 12 Sysselsättning 13 Skatteintäkter 13 Övernattningar/besök 14 Kapacitetsutnyttjande 15 Regional handelsstatistik 16 DEFINITION Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen. Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993. Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Basdefinitionen är följande: RESURS AB 2

En person som gör ett besök utanför ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller en rad undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att de är förenade med tvång, att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Turistdelegationen kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till området och inte är bosatta inom detta. För dagresande är enbart traditionella, turistiska, besöksmål medtagna. Köpcentra, mm, som påverkar ett regionalt resande, finns ej medtagna. Denna rapport redovisar inresande turism, exklusive regional shopping. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas samt dess utlägg/konsumtion. Fakta för nämnda erhålls från flera håll där de viktigaste faktabaserna är följande: SCB inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser. Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de icke svarande vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. SCB Handelsstatistik Regional omsättningsstatistik finns för varje enskild bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Från 1999 drivs TDB av Resurs AB. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas varje år om sitt resande. De som reser har sammanlagt drygt 40 000 resor som alltså utgör basen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på de svenska länen erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. I TDB finns RESURS AB 3

uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt Sveriges Campingvärdars Riksförbund har statistik på campingövernattningar. Resstatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info avseende färjestatistik. GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier, anläggningar, besöksmål, mm. Källorna är följande: Övernattningar/besök De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB och eventuell campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök och vild camping kommer från TDB. Genomfartsresenärer kommer från Vägverket kombinerat med handelsstatistik. Uppgifter för övriga kategorier och besöksmål är inhämtat lokalt. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB där uppgifter är uttagna och regionalt anpassade (materialet håller inte för uppdelning på kommun). För de kommersiella anläggningarna har hänsyn tagits till faktisk logikostnad i området. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i denna bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt. Alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2004 För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste detta jämföras med vad som händer i Sverige totalt och omvärlden, samt vad som påverkat denna utveckling. De åtta senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Sommarvädret 2004 tillhörde ett av de sämre det senaste decenniet, speciellt eftersom 2001-03 var bland de bästa somrarna någonsin, även 1997 och 1999. 1998 och 2000 var två av de sämsta med mycket regn och översvämningar. Vädret påverkar främst alla billigare former av boende som camping, fritidsbåt, vild camping, m fl. Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli 1999 Taxfree upphörde mellan EU-länder 1 juli 2000 Öresundsbron öppnades Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur RESURS AB 4

11 september 2001 Terrordåden i USA Här finns också andra faktorer som SARS (Asien och Kanada), mul- och klövsjuka (Storbritannien), kriget i Irak och flodvågskatastrofen i Asien. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. Förmodligen är det den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under många år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 2002. Detta har mest påverkat övernattningar i eget fritidshus och hos släkt och vänner. KONSUMTION Total konsumtion Sverigeresor 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Svenskarnas utlägg i miljarder kr 82,5 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 2002. De genomsnittliga dygnsutläggen för affärsresenärer har minskat något de senaste åren, främst för kommersiellt boende. De som bott på hotell har spenderat något mer, men en mindre andel har hamnat på logikostnaden eftersom rumspriserna har legat på samma nivå. SVENSKARS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningar i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Övernattningar i miljoner 146,0 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 Under maj 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året och hela 2002. 2003 gav en mindre ökning, men både brist på snö under våren och det sämre sommarvädret 2004 innebar en liten stagnation. Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus och hos släkt och vänner i positiv riktning, men de flesta boendeformer hade ökningar 2002 och 2003. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. SCB har inrättat en ny boendekategori kallad SoL för stugor och lägenheter som hyrs ut via bokningsorganisationer av olika slag. Detta innebär att en del anläggningar flyttats från Stugby till SoL och Stugby visar därför en större minskning som därmed inte är en följd av minskat antal övernattningar. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Övernattningar i miljoner, FRITIDSRESOR 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Dagresor i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Dagresor över 10 mil i milj resor 25,3 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 Trots en svag minskning de två senaste åren är dagresor över 10 mil betydligt högre än under 90-talet. Detta kan också ge antagandet att kortare dagresor, under 10 mil, också ökat. Antalet dagresor är nästan tillbaka till den höga nivån före skattereformen 1990. RESURS AB 5

35 30 25 20 15 10 5 0 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor) 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningar i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Övernattningar i miljoner 20,2 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avses nästan uteslutande billigare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare. För det kommersiella boendet är variationerna mindre. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september. 24 20 16 12 8 4 0 Övernattningar i miljoner, AFFÄRSRESOR 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Dagresor i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Dagresor över 10 mil i milj resor 14,5 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Nivån de tre senaste åren är densamma som i början av 90-talet. 16 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Totalt sett ökade resandet, och övernattningar, mycket i slutet av 2001 och hela 2002. Detta har främst påverkat enklare boendeformer, framför allt fritidshus/lägenhet och hos släkt och vänner. Resorna har också tenderat att bli kortare, både i längd och tid. Förändringar 2001-2004 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal. RESURS AB 6

2001 2002 2003 2004 03-04 Hotell (SCB/TD) 21 664 21 041 21 100 21 546 + 2,1 % Stugbyar (SCB/TD) 3 534 3 743 3 640 3 261-11,4 % Vandrarhem (SCB/TD) 1 160 2 203 2 275 2 282 + 0,3 % Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591-9,0 % Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545-15,5 % Fritidshus eget/lånat (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007-9,1 % Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527-4,3 % Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971-10,3 % Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956-19,3 % Totalt antal övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095-5,7 % De angivna källorna är: SCB/TD = Statistiska Centralbyrån/Turistdelegationen, SCR = Sveriges Stug- och Campingvärdars Riksförbund samt TDB = Rese- och TuristDataBasen. Det totala antalet övernattningar minskade med - 5,7 % och omsättningen med - 5,6 % under 2004 efter två år av stora ökningar. Det totala antalet övernattningar 2004 är något lägre än i början på 90-talet, men detta beror nästan enbart på ett minskat nyttjande av fritidshus. Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %. TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002 och 2003. Fram till april 2001 var trenden att svensken hellre gjorde en lång resa än två kortare, mätt i avstånd. Detta innebär att restrenden i stort sett samma, förutom den första punkten nedan, enligt följande: Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande) Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra. Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet NY VIKTNINGSMETOD AV TDB Under 2003 och 2004 har det genomförts en fördjupad analys av viktningsförfarandet på TDB. Arbetet startades på uppdrag av Resurs AB, Statens Institut för Kommunikationsanalys, Turistdelegationen och SJ. Inledningen utfördes av Professor Ingvar Holmberg vid Göteborgs Universitet och fortsatte med en djupare analys av ETOUR. Resultatet blev ett gemensamt beslut att vikta om hela TDB, alla data från 1989, med en ny viktningsmetod. Det insamlade materialet vägs nu med hänsyn till länstillhörighet, kön och ålder, där vikterna hämtas från SCB: s årsmedelvärden från befolkningsstatistiken (uppdateras årligen). Viktningsmetoden som nu används är Rakingmetoden. Tidigare har hänsyn även tagits till hushållsstorlek och sysselsättningsgrad, där data hämtats från FoB-90, samt att uppvägning skett p g a minneseffekter. Den nya metoden anses ge mer rättvisande resultat, bland annat eftersom FoB-90 är gamla data. När hela TDB nu viktats efter den nya metoden resulterar detta i att antalet övernattningar blir något lägre än tidigare. I gengäld har dygnsutläggen ökat något, men totalt visar den nya viktningsmetoden en något RESURS AB 7

lägre totalkonsumtion. Här finns dock några större regionala variationer där vissa regioner knappt har påverkats och andra kan ha större skillnader. UTVECKLING TURISMEN I UPPSALA LÄN 2004 Rese- och turistindustrin i Uppsala län omsätter 1 926 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 1 830 personer under år 2004. Den totala omsättningen har minskat med 70 miljoner kronor eller 3,5 % 2004 jämfört med 2003. Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknadsföring, har dock ökat med 43 miljoner kronor eller 3,3 %. Ökningen beror på ökade utlägg för ett flertal kategorier och ett ökat antal övernattningar i kategorierna hotell, camping och vandrarhem. Det totala antalet kommersiella övernattningar har däremot minskat med 47 000 gästnätter eller 4,1 % medan omsättningen, p g a ökade utlägg, har ökat med 38 miljoner kronor eller 4 % 2004 jämfört med 2003. Antalet beräknade dagbesök har minskat med 2,5 % men ökade utlägg och en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök generellt har resulterat i ett tillskott med 8,2 miljoner kronor. Totalt ökade omsättningen för dagbesöken med 5,3 miljoner kronor eller 1,6 % 2004 jämfört med 2003. Den icke kommersiella delen av turismomsättningen uppvisar en minskning med 114 miljoner kronor eller 16 % 2004 jämfört med toppåret 2003 vilket beror på ett minskat antal över- nattningar i fritidshus och hos släkt/vänner. Däremot ökade utläggen och även antalet genomfarts- resenärer. Antalet hotellövernattningar ökade med 1 400 och tillsammans med ökade utlägg har omsättningen ökat med 46 miljoner kronor eller 6,2 % 2004 jämfört med 2003. Hotellen är den omsättningsmässigt viktigaste kategorin och svarar för 41 % av den totala turismomsättningen och 78 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2004. Hotellen är också den vanligaste kommersiella boendeformen i länet med 43 % av samtliga kommersiella övernattningar 2004. Målgrupperna affärs- och konferensresenärer dominerar stort med 72 % av samtliga hotellövernattningar och 80 % av omsättningen 2004. Uppsala/ Knivsta har 68 % av länets samtliga hotellövernattningar 2004. Dagbesöken är betydande med 18 % av den totala turismomsättningen 2004. Av kommunens beräknade antal besök, exkl kommuninvånare, övernattande och de som besöker flera besöksmål under en dag, beräknas 50 % för hela länet. Påpekas bör att för Uppsala kommun är det redovisade antalet dagbesök av underordnad betydelse eftersom det är omsättningen och dess nivå i förhållande till övriga Sverige, som ligger till grund för beräkningarna. RESURS AB 8

Den mycket kraftiga ökningen för kategorin fritidsbåt fr o m 2002 beror på att övernattningar utanför gästhamnar, i naturhamnar o d, har inkluderats i beräkningarna för Östhammars kommun. Ökningen 2001 beror i huvudsak på ökningar/utökad redovisning i Tierps kommun. Campingövernattningarna i länet bygger på lokala uppgifter och på statistik från SCR. Stora brister/felaktigheter i statistiken från SCR gör den dock mindre trovärdig inte minst vid jämförelser mellan åren. Senare revideringar/ändringar i statistiken från SCR för åren innan 2002 har inte påverkat/förändrat resultaten för tidigare år i föreliggande rapport. För Uppsala kommun har det totala antalet campingnätter enligt SCR 2002-2004 redovisats med en särredovisning av campingstugor enligt SCR inklusive lokala uppgifter för de stugor/stugbyar som inte ingår i SCR: s statistik. Samtliga stugor för Uppsala kommun redovisas som stugbyar. För Östhammars kommun redovisas statistik enligt SCR 2002-2004 inklusive en särredovisning av campingstugor och tillägg för en anläggning som inte ingår i SCR samt tältläger 2003. För övriga kommuner i länet har lokal statistik nyttjats. Den vanligaste boendeformen är hos släkt/vänner vilka svarar för 47 % av samtliga övernattningar i länet 2004. Tillsammans svarar de icke kommersiella övernattningskategorierna, fritidshus och släkt/vänner, för 65 % av samtliga övernattningar och 30 % i motsvarande del av turismomsättningen 2004. Förändringarna inom kategorierna grupplogi och övrig övernattning fr o m 2001 beror främst på redovisningsmässiga förflyttningar mellan nämnda kategorier. Den nya, och mer tillförlitliga metoden, att beräkna sysselsättningen innebär att skatteeffekterna fr o m 2003 inte är direkt jämförbara med tidigare år. Resultatet fr o m 2003 är dock mer tillförlitligt och ger därmed en mer rättvisande bild av verkligheten. Detta påverkar främst den totala skatteeffekten av skatteintäkterna och mindre av de direkta skatteintäkterna. RESULTAT TURISMEN I UPPSALA LÄN 2004 OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI Kategori (tusen kronor) Kommersiella 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Hotell 459 411 503 511 561 277 665 665 728 802 679 375 923 489 815 594 740 449 786 570 Affärs 201 310 217 761 231 348 291 078 274 664 260 124 298 552 300 914 294 185 335 057 Konferens 216 720 238 540 280 927 295 701 355 164 329 418 420 338 328 485 288 453 291 500 Grupp 21 351 24 337 23 541 37 065 56 905 48 159 108 966 85 712 57 082 40 674 Fritid 20 030 22 873 24 461 41 821 42 069 41 674 95 633 100 483 100 728 119 339 Stugby 20 234 23 968 23 751 23 644 24 631 27 641 34 730 45 975 43 243 38 675 Stuga/rum 2667 3555 3576 4551 5076 6789 7255 8801 8662 9954 Camping 60 144 60 729 72 984 57 724 68 813 61 732 79 183 94 241 86 023 92 991 Fri camping 23 181 21 862 17 265 9669 21 126 10 774 11 960 23 627 24 009 13 053 Vandrarhem 6760 3864 3632 3686 4328 4474 7308 10 457 48 644 48 329 Grupplogi 1755 1389 1005 1909 1886 1814 2996 9460 3437 3433 Fritidsbåt 1020 825 846 715 689 817 3529 9720 9151 8745 Övrig övernattning 2850 3675 3885 3400 1995 1890 225 315 285 285 Dagbesök 214 312 254 542 273 224 280 682 295 680 308 976 314 725 325 838 335 606 340 886 792 334 877 920 961 445 1051 645 1153 026 1104 282 1385 400 1344 028 1299 509 1342 921 Övriga Fritidshus 81 714 74 986 99 982 87 484 77 764 76 375 63 730 81 018 108 448 88 873 Släkt/vänner 378 367 343 285 364 333 275 949 221 474 184 221 344 209 374 335 439 023 334 299 Genomfartsresenärer 107 019 111 537 111 871 113 102 120 889 126 934 128 711 141 822 149 033 159 646 567 100 529 808 576 186 476 535 420 127 387 530 536 650 597 175 696 504 582 818 TOTALT 1359 435 1407 726 1537 632 1528 180 1573 154 1491 812 1922 050 1941 202 1996 012 1925 738 Andel i riket (%) 2,88 2,84 2,89 2,88 3,22 2,75 2,63 2,45 RESURS AB 9

Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. Kommersiell/ej kommersiell omsättning 2004 30% Kommersiell Ej kommersiell 70% Total omsättning 1995-2004 (tusen kronor) 2000000 1800000 1600000 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 RESURS AB 10

Fördelning av omsättning/kategori 2004 Genomf 8% Släkt/vänner 17% Hotell 40% Hotell Stugby Stuga/rum Camping Fritidshus 5% Fri camping Vandrarhem Dagbesök 18% Stugby 2% Grupplogi Fritidsbåt Övr övern Övr övern 0% Fritidsbåt 0% Grupplogi V andrarhem Camping 5% Fri camping 1% Stuga/rum 1% Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf 0% 3% OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (tusen kronor) 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Logi 293 208 320 908 370 292 424 542 452 108 437 402 542 817 534 345 510 102 517 439 Livsmedel 190 035 178 039 197 667 165 169 162 176 141 246 181 890 221 594 246 183 200 428 Restaurang 294 707 306 902 309 233 326 657 330 327 312 635 417 155 377 053 411 944 422 366 Transport 217 843 238 039 265 455 246 510 283 107 248 416 305 050 297 473 301 485 281 338 Shopping 291 213 292 474 307 289 291 119 263 379 273 084 360 229 405 420 417 471 394 869 Aktiviteter 72 429 71 364 87 696 74 182 82 056 79 029 114 909 105 317 108 828 109 298 Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping. RESURS AB 11

Turistkronan 2004 Aktiviteter 6% Shopping 21% Logi 26% Transport 15% Livsmedel 10% Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter Restaurang 22% SYSSELSÄTTNING Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre. Ny redovisning av sysselsättning Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt anpassade tal för Uppsala län. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002. 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 ny2002 2003 2004 Livsmedel 115,5 103,2 110,1 87,6 82,7 69,1 86,4 102,6 98,3 106,0 84,1 Restaurang 361,6 359,0 347,5 349,4 340,5 309,5 393,5 346,6 516,5 564,3 547,1 Shopping 184,2 176,2 178,1 160,8 140,1 139,3 178,8 196,1 216,3 216,1 199,1 Aktivitet 121,7 114,2 134,9 109,1 116,4 107,5 149,2 133,3 167,2 167,4 163,9 Logi 412,5 420,3 468,3 499,5 514,3 481,3 562,0 548,0 657,6 719,3 710,1 RESURS AB 12

Administration 19,0 19,0 19,5 24,5 23,5 23,1 24,6 24,8 24,8 26,7 26,7 TOTALT 1 302 1 283 1 355 1 317 1 312 1 210 1 488 1 440 Årssysselsatta, ny metod 1792 1909 1831 Beräknat årsanställda 1 565 1 540 1 625 1 580 1 575 1 450 1 785 1 730 Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilka volymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten. Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget. (tusen kronor) 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 DIREKTA Kommuner 44 664 51 448 55 144 54 805 57 010 53 960 69 654 70 215 72 266 70 841 Landsting 26 259 22 981 25 102 24 843 25 063 24 532 31 607 31 922 35 382 34 137 TOTALA Kommuner 71 880 83 139 89 011 90 484 95 192 94 761 124 640 125 728 163 582 160 408 Landsting 42 260 37 137 40 519 41 016 41 849 43 081 56 558 57 160 80 091 77 298 En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. Den markanta ökningen av skatteintäkten 2003 beror delvis på en höjd skattesats. ÖVERNATTNINGAR/BESÖK Övernattningar 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Hotellrum 307 244 325 77 343 771 388 308 406 832 412 999 399 592 401 144 376 933 382 920 Hotellbäddar 384 613 397 061 420 531 474 957 493 991 500 000 496 435 498 717 478 158 479 580 Affärs 151 589 156 213 159 361 185 282 165 960 171 134 159 058 172 840 169 364 185 627 Konferens 172 000 180 302 199 239 195 699 223 655 224 859 216 001 193 340 169 479 160 077 Grupp 26 490 26 254 25 422 36 844 51 921 47 307 61 493 58 707 46 904 31 702 Fritid 34 534 34 292 36 509 57 132 52 455 56 700 59 883 73 830 92 411 102 174 Stugby 64 441 72 410 72 413 72 305 67 115 70 333 84 707 75 796 71 650 65 150 Stuga/rum 10 884 13 672 13 752 17 503 17 505 21 901 22 672 23 787 23 411 21 360 Camping tält/husvagn 320 599 295 061 359 465 298 836 342 917 304 870 336 171 354 638 316 801 331 688 Campingstuga 8274 8823 7975 7108 7189 3282 3535 10 218 9536 7941 Vandrarhem 28 165 14 052 13 209 13 402 14 671 14 431 22 626 23 034 64 772 72 240 Fritidsbåt 9276 7171 7357 6221 5990 6540 24 341 64 800 57 196 48 586 Fri camping 128 785 121 453 95 918 53 714 111 189 56 706 62 946 112 508 109 133 56 753 Grupplogi 15 951 11 478 8589 16 892 15 850 14 626 24 626 27 626 19 618 19 618 Övrig övernattning 30 000 35 000 37 000 34 000 19 000 18 000 3000 3000 3000 3000 Kommersiella 1000 988 976 181 1036 209 994 938 1095 417 1010 689 1081 059 1194 124 1153 275 1105 916 Fritidshus 628 573 555 454 740 606 648 030 555 455 509 165 455 211 540 120 747 918 555 454 RESURS AB 13

Släkt/vänner 2293 136 2019 325 2024 071 1452 365 1165 652 877 245 1765 176 1782 546 2090 585 1485 775 Övriga 2921 709 2574 779 2764 677 2100 395 1721 107 1386 410 2220 387 2322 666 2838 503 2041 229 TOTALT 3922 697 3550 960 3800 886 3095 333 2816 524 2397 099 3301 446 3516 790 3991 778 3147 145 Genomfartsresenärer 792 730 796 690 799 080 807 870 833 720 846 225 858 072 886 388 903 229 912 261 Dagbesök 1010 905 1034 723 1054 920 1031 918 1044 804 1069 120 1070 494 1082 517 1093 178 1066 282 Säkerheten i antalet dagbesök respektive deras utlägg är lägre än kombinationen mellan dem eftersom det är den totala omsättningen, och dess nivå i förhållande till övriga Sverige, som legat till grund för beräkningarna i Uppsala kommun. Övernattningar 1995-2004 2400000 2200000 2000000 1800000 1600000 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Kommersiella Fritidshus Släkt/vänner RESURS AB 14

Fördelning av antal övernattningar/besök 2004 Genomf 18% Hotell 9% Stugby 1% Stuga/rum 0% Camping 7% Fri camping Hotell Stugby 1% Vandrarhem 1% Grupplogi Stuga/rum Camping Fri camping 0% Fritidsbåt 1% Vandrarhem Grupplogi Fritidsbåt Släkt/vänner 30% Fritidshus 11% Dagbesök 21% Övr övern 0% Övr övern Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf KAPACITETSUTNYTTJANDE Kapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibel kapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagd hela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggnings som i denna tabell anges till 180 dagar/år Utnyttjade dagar/år 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Hotellrum 131,0 134,6 139,9 137,2 149,5 154,5 139,3 141,8 133,2 135,0 Hotellbäddar 97,8 100,3 100,3 101,4 109,8 115,0 103,9 106,5 100,9 100,1 Stugby 106,2 114,0 103,9 102,6 93,9 87,2 108,9 95,9 89,8 87,1 Camping 41,7 41,9 44,0 44,5 46,0 42,5 44,4 49,5 45,5 45,9 Vandrarhem 52,4 35,2 36,2 36,1 43,4 42,7 50,1 20,3 52,0 49,3 Det låga utnyttjandet i vandrarhem 2002 beror i huvudsak på ett kraftigt tillskott av bäddar i Östhammar. Samma tillskott/anläggning redovisas med en betydande högre beläggning 2003, därav det ökade kapacitetsutnyttjandet fr o m 2003. REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB) RESURS AB 15

Följande fakta avser år 2003. Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Omsättning per invånare över rikssnittet är markerat i fet stil. Ort/kommun Bransch Inrikes omsättn milj kr Antal anställda Antal enheter Oms/ inv Rikssnitt UPPSALA 505 Bensinstationer 875 195 34 4 845 7 939 521 Butiker, varuhus och stormarknader 3 612 1 611 121 19 992 18 319 522 Specialiserad livsm, sprit & tobak 546 216 69 3 024 3 349 523 Apotek, sjukvård och parfym 817 315 29 4 522 3 708 524 Övriga specialbutiker med nya varor 3 683 2 076 419 20 384 16 571 551 Hotell 248 333 30 1 373 2 338 552 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 3 13 3 15 184 553 Restauranger 1 066 1 316 284 5 902 4 598 KNIVSTA 505 Bensinstationer 266 15 3 20 705 7 939 521 Butiker, varuhus och stormarknader 100 49 5 7 832 18 319 522 Specialiserad livsm, sprit & tobak 1 3 349 523 Apotek, sjukvård och parfym 1 3 708 524 Övriga specialbutiker med nya varor 46 35 19 3 610 16 571 551 Hotell 65 80 3 5 066 2 338 552 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 2 184 553 Restauranger 13 15 8 1 016 4 598 HÅBO 505 Bensinstationer 256 35 7 14 103 7 939 521 Butiker, varuhus och stormarknader 258 113 9 14 265 18 319 522 Specialiserad livsm, sprit & tobak 43 27 9 2 349 3 349 523 Apotek, sjukvård och parfym 36 19 3 1 987 3 708 524 Övriga specialbutiker med nya varor 170 99 49 9 354 16 571 551 Hotell 133 137 6 7 313 2 338 552 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 2 184 553 Restauranger 40 45 19 2 187 4 598 ÄLVKARLEBY 505 Bensinstationer 1 7 939 521 Butiker, varuhus och stormarknader 149 75 7 16 528 18 319 522 Specialiserad livsm, sprit & tobak 27 11 4 2 945 3 349 523 Apotek, sjukvård och parfym 2 3 708 524 Övriga specialbutiker med nya varor 23 16 21 2 509 16 571 551 Hotell 16 34 3 1 794 2 338 552 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 3 22 3 375 184 553 Restauranger 20 22 13 2 170 4 598 Ort/kommun Bransch Inrikes omsättn milj kr Antal anställda Antal enheter Oms/ inv Rikssnitt RESURS AB 16

TIERP 505 Bensinstationer 100 27 9 4 979 7 939 521 Butiker, varuhus och stormarknader 316 155 16 15 683 18 319 522 Specialiserad livsm, sprit & tobak 40 20 10 1 973 3 349 523 Apotek, sjukvård och parfym 54 19 3 2 664 3 708 524 Övriga specialbutiker med nya varor 117 69 51 5 798 16 571 551 Hotell 2 2 338 552 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 1 184 553 Restauranger 29 28 20 1 420 4 598 ENKÖPING 505 Bensinstationer 269 103 9 7 077 7 939 521 Butiker, varuhus och stormarknader 718 314 18 18 892 18 319 522 Specialiserad livsm, sprit & tobak 80 34 16 2 106 3 349 523 Apotek, sjukvård och parfym 126 51 7 3 311 3 708 524 Övriga specialbutiker med nya varor 351 224 87 9 225 16 571 551 Hotell 77 132 7 2 014 2 338 553 Restauranger 97 106 51 2 562 4 598 ÖSTHAMMAR 505 Bensinstationer 142 36 11 6 522 7 939 521 Butiker, varuhus och stormarknader 348 169 14 16 013 18 319 522 Specialiserad livsm, sprit & tobak 72 32 13 3 319 3 349 523 Apotek, sjukvård och parfym 67 23 6 3 078 3 708 524 Övriga specialbutiker med nya varor 175 97 65 8 059 16 571 551 Hotell 29 43 4 1 334 2 338 552 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 6 1 4 261 184 553 Restauranger 46 49 29 2 107 4 598 Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc. Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Av sekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch med näst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessa branscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen. Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårar gränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nya varor (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produkter tillhörande dagligvaruhandeln. Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverksamhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.). Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Uppsala Tourism 2005 11 02 RESURS AB HQ/InfraCity/UPPLANDS-VÄSBY TEL +46-8-555 410 30 FAX +46-8-590 717 81 resurs@resursab.se Malmö TEL +46-8-555 410 33, +46-40-30 69 30 FAX +46-40-30 66 91 ca@resursab.se RESURS AB 17