Propositioner. Elevrådskongressen Ni har makten.

Relevanta dokument
Sveriges elevråd SVEAs stadgar

Sveriges elevråd SVEAs stadgar

Sveriges elevråd SVEAs stadgar

Sveriges elevråd - SVEAs stadgar

Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan 2016

Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2018

Elevrådskongressen. Propositioner

Ung Teaterscens stadgar

Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2019

Sveriges elevråd SVEAs stadgar

#ek14. Elevrådskongressen. Propositioner. Vad är en proposition?

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Maktsalongens stadga

Definition och ändamål

STADGAR. Antagna på årsmöte Kapitel 1 - Allmänt

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

Stadgar Antagna av Kongressen 2018

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Stadgar Sveriges Elevråd

Stadga för Kodcentrum

JUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. JUS högsta beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen.

Stadga för Mattecentrum Senast reviderad:

Stadgar för RFSL Sundsvall

RFSU Stockholms stadgar

5 SRS verksamhetsår omfattar tiden mellan den 1 januari och den 31 december.

Stadgar för Riksförbundet Balans

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt.

Stadgar - Funkibator ideell förening

STADGAR ANTAGNA AV ORDINARIE ÅRSMÖTE 21 FEBRUARI 2012

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun.

Saco studentråds stadga

Föreningen för särskild begåvning Stockholm Mälardalen

2.1 RFSL Västmanland är en ideell förening och en avdelning inom RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

1. Företagarna Organisation och beslutsnivåer Ändamål Medlemskap... 3

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper

Föreningen heter MENSEN Forum för menstruation (MENSEN). Hädanefter kallad föreningen.

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

Normalstadgar för RFSL

Stadgar. Antagna vid årsmötet den 26 maj Hela SVerige ska leva

Stadgar för Riksförbundet för särskild begåvning

Stadgar för #jagärhär

Stadgar Funkibator Öst ideell förening

19.1 Motion om stadgerevidering

STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR

Stadgar för Hela Sverige ska leva

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR [namn på föreningen]

Stadgar för föreningen Fair Action

Stadgar för Juridiska föreningen vid Umeå universitet (JF)

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr:


Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/ Organisationsnummer:

Stadgar för Motormännens Riksförbund

Stina. Studieinspiratörerna. Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna. Ändringar gjorda på årsmöte medtagna

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Göteborg

Protokoll konstituerande årsmöte

STADGAR. Antagna på årsmöte Kapitel 1 - Allmänt

Stadgar för Mälarscouterna

STADGAR FÖR FÖRENINGEN KRISTEN BORTOM GUD

Stadgar för Hela Sverige Ska Leva/Värmland from 2018

Stadgar för föreningen Stockholm Pride

Stadgar RFSU. 1 Ändamål. 2 Organisation och ansvar. 3 Medlemskap. Reviderade och antagna av kongressen 2015

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

Stadgar. Senast reviderad

Stadgar för Handikappföreningarna Sörmland antagna vid årsmötet 2015

REGLER FÖR. Antagna på årsmöte Kapitel 1 - Allmänt

Rekommenderade stadgar för lokalförening i CISV Sweden

Stadgar för föreningen Fair Action

NORMALSTADGAR. för. lokal förening. ansluten till organisationen FÖRETAGARNA

Stadgar för den Ideella föreningen Shed i Malmö med hemort i Malmö stad. Bildad

Stadgar för Hela Sverige ska leva Dalarna

STADGAR FÖR RIKSFÖRBUNDET CYSTISK FIBROS

Stadgar. 1 Ändamål. 2 Medlemskap. Föreningens syfte är att:

Stadgar för Svenska Pokerförbundet

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet

Förbundet ska stödja ett aktivt deltagande i samhällslivet på demokratisk grund och främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper.

Vi välkomnar alla medlemmar till Årsmötet för föreningen Svenska Pride.

Stadgar RFSL Stockholm

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari

Stadgar för Alla ska kunna bo kvar

Stadgar för Hela Sverige ska leva Östergötland antagna vid.. FÖRSLAG TILL ÄNDRING ÄR RÖDMARKERAT!

STADGAR FÖR SPF SENIORERNA LUND ÖSTER

PROPOSITIONER HÄFTE 2 1

Stadgar för RFSL Stockholm

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

Stadgar för lokalförening i RFSU

Norrbottens Körsångarförbund

Skapande Broderi Stockholm

STADGAR FÖR SVERIGES DÖVAS RIKSFÖRBUND

Stadgar för Anhörigas Riksförbund (AHR)

Förslag till ändringar av stadgar för Föreningen Villaägare i Järfälla, ansluten till Villaägarnas Riksförbund

KIDS FUTURE

Transkript:

Propositioner Elevrådskongressen 2016 Ni har makten.

Bästa elevrådare, Hösten har kommit igång på riktigt och Elevrådskongressen 2016 är snart här. Det är snart dags för er elevrådare ute i landet att bestämma över organisationens framtid. 2016 har flugit förbi och varit ett fantastiskt år. Sveriges elevråd SVEA har varit en tung aktör i skolpolitiken och vi har i år igen listats som en viktig makthavare. Vi har bidragit med elevfokus på många olika sätt i skolpolitiken. Vi har hållit i väldigt många utbildningar och träffar runt hela landet. Vår nya fokusfråga om sex- och samlevnadsutbildning har vi lyckats sätta i rampljuset och väcka till diskussion. Vi har ett fantastiskt utgångsläge för er elevrådare att under Elevrådskongressen 2016 vara med att skapa en ännu bättre organisation. Framför dig har du Förbundsstyrelsens propositioner, det vill säga förbundsstyrelsens förslag till Elevrådskongressen. Läs, diskutera och fundera, vad tycker ni? På Elevrådskongressen 2016 ska vi bland annat ta upp fyra olika propositioner: Verksamhetsplan Skolpolitisk fokusfråga Stadgar Medlemsavgift Till varje proposition finns det några diskussionsfrågor, de finns där för att hjälpa till att sätta igång en diskussion om innehållet och om organisationen. Om ni har några frågor på propositionerna är det bara att skicka ett mail till fs@svea.org eller ringa/ smsa 070-718 88 01 så svarar vi! Vi längtar efter att få träffa er alla på kongressen och följa spännande diskussioner, höra era tankar och se magiska beslut fattas! All kärlek, Sveriges elevråd SVEAs förbundsstyrelse genom förbundsordförande Julia Lindh och vice förbundsordförande Jakob Amnér 2

Verksamhetsplan Sida 4 Fokusfråga Sida 9 Medlemsavgift Sida 12 Stadgar Sida 13 Motionera mera! Sida 28 3

Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd - SVEAs verksamhetsplan Elevrådskongressen 2016 Verksamhetsplanen beskriver vad ni vill att Sveriges elevråd - SVEA ska uppnå under det kommande året. De här dokumenten är skrivna utifrån vad ni vill att Sveriges elevråd - SVEA ska utföra och inte konkret hur det ska göras. Vi vet att det är ni som själva vet bäst vilka behov, problem, styrkor och utmaningar era elevråd har. Det är därför det är ni medlemmar som avgör vilket resultat ni vill få ut av verksamheten. Verksamheten är uppdelad i fem delar. De är: Övergripande prioritering Skolpolitisk fokusfråga Samla och stärka elever i demokratiska forum Värna elevers rättigheter Representera och föra fram elevers röst. Den övergripande prioriteringen är vår långsiktiga strategi som all verksamhet ska följa. Den är uppdelad i tre områden som genomsyrar verksamheten. Beroende på hur verksamheten ser ut ligger olika av dem i fokus. Den skolpolitiska fokusfrågan är en konkret fråga som ni väljer och som organisationen ska fokusera extra mycket på under de två kommande åren. På så sätt får vi mer slagkraft i den lokala, den regionala och den nationella skolpolitiken. När kongressen beslutat om fokusfråga kommer förbundsstyrelsen föreslå att den skrivs in i verksamhetsplanen. Den blir på så sätt en naturlig del i vår verksamhet och enklare att arbeta med. Sveriges elevråd - SVEAs fokusfråga väljs på två år, ett år för förberedelse och ett år för genomförande. Därför finns det redan en fokusfråga inskriven i verksamhetsplanen den antogs på Elevrådskongressen 2015. De tre sista målen är skrivna utifrån Sveriges elevråd - SVEAs syftesparagraf (Stadgarna, första avdelningen, första kapitlet 3 ). Vi får på så sätt en tydlig koppling till de viktigaste områdena i vår verksamhet. De här syftena har våra medlemmar beslutat om på tidigare elevrådskongresser. Under Samla och stärka elever i demokratiska forum och Värna elevers rättigheter vill vi att ni rangordnar målen så att det viktigaste också blir det som prioriteras först. Prioriteringen kommer att vara en tydlig riktlinje för Förbundsstyrelsen i arbetet med verksamhetsplanen. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att skriva in antagen fokusfråga under rubriken fokusfråga att anta prioritering under rubriken Samla och stärka elever i demokratiska forum att anta prioritering under rubriken Värna elevers rättigheter att anta Sveriges elevråd - SVEAs verksamhetsplan för 2017 i sin helhet 4

Verksamhetsplan ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elever ska vara en tung instans i skolfrågor på både lokal och nationell nivå. För att åstadkomma det här ska Sveriges elevråd - SVEAs verksamhet genomsyras av tre områden: Expansion, Representation och Makt. Expansion innebär att bli fler och starkare, att ena elever och elevråd till en starkare rörelse. För att uppnå det behöver Sveriges elevråd - SVEA vara en enkel organisation att bli medlem i och stanna i. Nationellt och regionalt behöver organisationen satsa på att stärka varumärket, förmedla värdena i organisationen och aktivt rekrytera medlemmar. Representation innebär att använda den medlemsbas som finns och skapa en starkare interndemokrati där vi ser till att Sveriges elevråd - SVEA i samtliga organisationsled är representativa för sina medlemmar i värden och frågor. Makt innebär att Sveriges elevråd - SVEA ska kräva och utöva makt, både lokalt, regionalt och nationellt. Idag behövs en enad röst, både av elevråden och eleverna på den enskilda skolenheten, regionalt och nationellt av dess samarbetsorganisation. SKOLPOLITISK FOKUSFRÅGA Fokusfråga 2016-2017: En normkritisk sex- & samlevnadsundervisning! Det står i Skolverkets riktlinjer att sex- och samlevnadsundervisningen ska genomsyra alla ämnen i skolan, men det är något som är lågt prioriterat idag. Det finns många skolor där samlevnadsundervisningen är av varierande kvalité eller inte hänger med i utvecklingen av samhället. Dessutom är det vanligt att elever mår dåligt eller hamnar utanför i sex- och samlevnadsundervisningen på grund utav dess heteronormativitet. Att få tänka kring och diskutera hur man förhåller sig till och blir trygg i sig själv, sin kropp, sin sexualitet och relationer är viktigt för hela livet. Därför kräver vi att skolan ska göra ett krafttag mot en normkritisk sex- och samlevnadsundervisning för allas lika värde! Fokusfråga 2017-2018 (här kommer fokusfråga 2017-2018 klistras in) 5

SAMLA OCH STÄRKA ELEVER I DEMOKRATISKA FORUM Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för att: Elevrådet har en fungerande struktur För att skapa ett demokratiskt elevråd krävs en fungerande struktur där elevrådet själv får bestämma om form och uppbyggnad. Demokratiska beslutsprocesser gör att eleverna kan lita på elevrådet. En fungerande struktur skapar även möjligheter för bra överlämning från elever som lämnar elevrådet. På så sätt kan elevrådet bli bättre och bättre istället för att behöva uppfinna hjulet på nytt. Elevrådet engagerar och inkluderar eleverna i elevrådets arbete Ett demokratiskt elevråd engagerar och inkluderar eleverna på skolan. För att aktivera eleverna till att vilja påverka måste elevrådet kännas relevant och aktivt. Eleverna är de som bestämmer vad elevrådet ska göra så att deras idéer blir verklighet genom elevrådet. Skolans personal ska inte lägga sig i elevrådets verksamhet. Elevrådet har kunskap om projektledning och marknadsföring En förutsättning för att elevrådet ska kunna bedriva verksamhet är att ha kunskap och verktyg för att få saker att hända. Projektledning och marknadsföring är två viktiga kompetenser för att gå från idé till verklighet och nå ut med sin verksamhet. Att elevrådet har ett starkt varumärke kopplat till resultat och faktisk påverkan ger elevrådet tyngd. Elevråden samarbetar och nätverkar med varandra Elevråd som samarbetar med andra skapar tyngd. Möjligheten att utbyta erfarenheter och idéer, lära sig av varandra, driva påverkansarbete ihop och representera många fler elever är bara några av fördelarna. Stabila samarbeten där elevråden stöttar varandra och tillsammans bygger påverkan ger förtroende både hos elever och andra aktörer. Samarbete och nätverkande bland elevråden ska ske i såväl organisationens regionala verksamhet som i andra formella och informella sammanhang. VÄRNA ELEVERS RÄTTIGHETER Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för: Studiemiljö - Trygghet och studiero I Skollagens kapitel 5, 3 står det att Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Lösningen på det här presenteras ofta som disciplinåtgärder. Det som skapar trygghet och studiero är snarare att leva upp till elevers rätt till inflytande för att skapa motivation och skolans värdegrundsuppdrag för att skapa en respektfull stämning. Studiero handlar inte nödvändigtvis om tystnad utan att studiemiljön är anpassad efter uppgift och förutsättningar. Genom att sätta motivation före prestation kan elever må bättre. Med ökad motivation för inlärning kommer också resultaten stiga. Detta förbättrar självkänslan, resultat och sättet elever ser på kunskap och lärande. 6

Skoldemokrati - Kvalitet och inflytande I skollagen finns ett antal grundläggande rättigheter för elever. Skollagen kapitel 4 9 fastställer att eleverna ska ha möjlighet till påverkan och få stöd i sitt påverkansarbete. Detta är vad som ligger till grunden för allt elevrådsarbete. I samma kapitel, 11 står det att elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud har rätt till den ledighet som krävs för att utföra sitt uppdrag. De ska även få kompensation för den undervisning de missar. Detta innebär att elevrådsarbete och arbete som elevskyddsombud inte ska stå i konflikt med elevens möjlighet till undervisning. Arbetsmiljö - Elevskyddsombud Elevskyddsombud finns till för att vaka över skolans arbetsmiljö. I arbetsmiljölagens kapitel 6, 18 står det Elevskyddsombuden utses av eleverna och studerandeskyddsombuden av de studerande. Huvudmannen för utbildningen ska se till att elevskyddsombuden och studerandeskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget. För att elevskyddsombuden ska kunna fullfölja sitt uppdrag måste de ha utbildning. För att arbetsmiljön på skolan ska vara fullvärdig krävs att eleverna erbjuds möjlighet till inflytande i arbetsmiljöfrågor. Elevskyddsombuden finns lagstadgade för att ta tillvara på elevernas intressen när det gäller arbetsmiljöfrågor. Det är även viktigt att elevskyddsombuden får organisera sitt arbete fritt, till exempel genom samarbete med elevrådet. REPRESENTERA OCH FÖRA FRAM ELEVERS RÖST Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för att: Elevråden och regionerna ska vara elevperspektivet på lokal och regional nivå De flesta av de beslut som direkt påverkar eleven och elevråden på skolorna i Sverige fattas på lokal och regional nivå. Det kan vara antingen på en enskild skola eller hos en huvudman. Utöver det finns det idag regionala överenskommelser om skolan men också stora friskolekoncerner. Även där behöver elevråden vara en stark röst. Elevråden ska arbeta för att påverka skolpolitiken utifrån ett elevperspektiv. Elevrådet ska ha goda relationer till andra aktörer För att driva ett effektivt påverkansarbete är kontakt med andra aktörer viktigt. De här kan exempelvis vara lärare, skolledning, huvudman, kommun, politiska partier, andra elevråd, näringsliv, media och civilsamhälle. Sveriges elevråd - SVEA ska vara elevperspektivet i den nationella skolpolitiken I den skolpolitiska debatten ska vi vara elevernas röst, en inflytelserik aktör som framför elevernas talan för att skolan ska anpassas efter eleverna. Elever är de som bäst vet hur det är att gå i skolan. Därför måste deras verklighetsbeskrivning få inflytande över den nationella skolpolitiken för ett ökat elevfokus i skoldebatten. 7

Diskutera mera! Vilket av målen under Samla och stärka elever i demokratiska forum tycker du är viktigast? Vad kan Sveriges elevråd - SVEA erbjuda dig och ditt elevråd för att bli framgångsrika med ert arbete på skolan? Vilket av målen under i Värna elevers rättigheter tycker du är viktigast? 8

Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd - SVEAs fokusfråga 2017-2018 Elevrådskongressen 2016 Den skolpolitiska fokusfrågan väljs utifrån vad ni medlemmar finner viktigast att organisationen driver framåt. Sveriges elevråd - SVEA väljer att arbeta med en fokusfråga för att få en tydlig inriktning på vår politik och mer slagkraft på både den nationella, regionala och den lokala skolpolitiska arenan. Utifrån föregående kongressbeslut har Sveriges elevråd - SVEA drivit frågan om att skapa en normkritisk sexoch samlevnadsundervisning. Varje fokusfråga drivs i två år, ett förberedande år och ett genomförande år. På två år ger vi oss en chans att förankra frågan i hela organisationen, hitta samarbetspartners och få ett kraftigt genomslag i frågan. Det här innebär att vi även nästa år kommer att driva den här frågan. Efter att kongressen beslutat om fokusfråga kommer Förbundsstyrelsen föreslå att den skrivs in i verksamhetsplanen. På så sätt blir den en naturlig del i vår verksamhet och enklare att arbeta med. Fokusfrågan väljs som tidigare nämnt på två år, medan verksamhetsplanen väljs på ett år. När fokusfråga väljs är det viktigt att den ligger på en bra nivå som gör att den inte blir för stor och luddig eller för liten och konkret. Det är viktigt att välja en fråga som gör att den inte endast berör ett fåtal personer eller att den är för bred och intetsägande. En bättre skola för alla! är ett fantastiskt påstående som de flesta nog skulle ställa sig bakom men den säger ingenting om hur det ska genomföras. En alldeles för smal och specifik fokusfråga blir istället svår att anpassa till olika situationer och svårare att kommer överens om. En fokusfråga på rätt nivå ger Elevrådskongressen mer makt och större möjligheter att rikta Förbundsstyrelsens arbete med Sveriges elevråd - SVEAs politik. Nedan har Förbundsstyrelsen författat sina förslag på aktuella, slagkraftiga och tydliga fokusfrågor. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att anta fokusfråga för 2017-2018. 9

Dags för skoldemokrati på riktigt! Något som lätt kan glömmas bort är att det i skollagen (1 Kap. 4 ) står att utbildningen ska förankras i de grundläggande demokratiska värderingarna som samhället byggs på. Att en så viktig grundpelare inte är en självklarhet i många skolor är allvarligt. Det är dags att det både forskas om skoldemokrati och att det tas fram allmänna råd kring hur skolorna kan jobba med det. Rektorer, lärare och annan personal behöver även få fortbildning och verktyg för hur de i sina roller kan skapa en demokratisk skola. Det är dags att bygga en demokratisk skola på riktigt! En likvärdig digitaliserad skola i ett digitaliserat samhälle! Digitaliseringen har slagit igenom i samhället och måste göra det även i skolan. Idag skiljer sig utvecklingen av digitalisering stort från skola till skola och även vilka resurser och vilken kompetens som finns att tillgå. Mer resurser måste läggas på forskning om digitaliseringen i skolan för att garantera en modern och likvärdig utbildning där digitala verktyg är en del av pedagogiken. Det krävs underlag för hur digitala verktyg i skolan ska användas rätt. Stärk elevskyddsombudens roll Skolan är Sveriges största arbetsplats. Dock är det oftast bara de anställda på skolan som pratar när det diskuteras arbetsmiljö. Att elever är de som skolan är till för och att de spenderar mycket tid i skolan, glöms lätt bort. Elevskyddsombudens existens, roll och mandat i arbetsmiljöarbetet måste vara mer utvecklade än vad de är idag. Att de kan få sina åsikter protokollförda, men inte har förslags- eller rösträtt, visar på att de inte har samma värde som övriga skyddsombud. Elevskyddsombud måste inkluderas, informeras, utbildas i deras rättigheter och få större befogenheter för att på riktigt kunna delta i skolans arbetsmiljöarbete. Rättssäkra betygen, nu! Elever ska ha rättssäkerhet. Betygen är det kvitto som eleven får med sig för sitt totala arbete i skolan och är avgörande för att sedan kunna välja den utbildning och karriär som eleven vill ha. Att överklaga myndighetsbeslut som påverkar en individs framtid måste ses som en självklar rättighet. Att se till att elever får rättssäkra betyg måste sättas i första hand och ska inte ställas mot till exempel effektivitet eller ekonomiska kostnader. Rättsäkra betygen, nu! 10

Läslust kräver bra skolbibliotek Läsningen i skola måste förbättras markant. Det räcker inte med att införa fler lästillfällen, utan eleverna behöver själva känna lust att läsa. En betydande förutsättning är att det finns ett skolbibliotek att vistas i. Med kompetenta bibliotekarier, rik mångfald på böcker samt tillgängliga och bekväma mötesplatser skapas de förutsättningarna som krävs för att locka elevernas intresse. Läsningen bidrar inte bara till att skapa ett bättre ordförråd och främja elevernas kreativitet, utan bidrar även till demokratin i stort. Tydligare krav måste ställas på skolornas tillgång av skolbibliotek! Likabehandling - mer än bara i teorin! Likabehandlingsplanen måste vara ett självklart dokument på alla skolor, som regelbundet uppdateras och utvärderas i samråd med eleverna. Utan en fungerande likabehandlingsplan ökar risken för kränkningar och utanförskap. Inom detta måste skolledningen och personalen kontinuerligt utveckla och förbättra sina metoder samt avsätta mer tid för likabehandlingsarbete. Bättre stöd och riktlinjer om likabehandling krävs för att arbetet ska bli hållbart. Eleverna har rätt till en likabehandling som fungerar på riktigt! Vilken fokusfråga anser ditt elevråd är viktigast? Vilken fokusfråga tror du är viktigast för alla elever i Sverige? 11

Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd - SVEAs medlemsavgift Elevrådskongressen 2016 En medlemsavgift är en summa pengar som medlemmar betalar för att ansluta sig till en viss o rganisation eller ett visst ändamål. I ideella organisationer och föreningar går medlemsavgiften ofta tillbaka till medlemmarna då pengarna läggs på organisationens verksamhet. I Sveriges elevråd - SVEA har medlemskapet i sig sett väldigt olika ut och frågan om medlemsavgift är en diskussion som ska lyftas varje år och är upp till kongressen att besluta. Utifrån Förbundsstyrelsens tankar kring medlemskap och medlemsavgift har vi tagit fram en proposition. Sveriges elevråd SVEA är en ideell ungdomsorganisation, av och för elevråd. Vi består av våra medlemmar och finns till för våra medlemmar. Vi vill att alla elevråd ska kunna bli medlemmar. Oavsett de olika ekonomiska resurser elevråd har ska alla ha samma möjlighet till engagemang i organisationen. En medlemsavgift skulle kunna ge mer inkomster till Sveriges elevråd - SVEA. Vi tror dock att det skulle gå plus-minus-noll då den administrativa bördan skulle öka och det skulle vara mer arbete för elevråden att bli medlemmar i Sveriges elevråd - SVEA. För att det ska vara så enkelt som möjligt att bli medlem i Sveriges elevråd - SVEA anser därför Förbundsstyrelsen att vi inte ska ha en medlemsavgift. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att fastställa medlemsavgiften för 2017 till 0 kr. Hur ser ditt elevråds ekonomiska förutsättningar ut för en eventuell medlemsavgift? Vilka positiva och negativa konsekvenser finns det för ditt elevråd med en medlemsavgift? 12

Sveriges elevråd SVEAs stadgar är ungefär som en lagtext för Sverige. Vi förstår, det är kanske inte det mest roliga sättet att inleda en text. Inte heller kan det kännas särskilt roligt att framför sig ha sida efter sida med paragraftecken och långa och svåra ord. Men det här är viktigt! Varför, undrar du? Jo, för utan våra stadgar är vi ingenting. Det är tack vare dem som vi har koll på vad vi får och inte får göra i organisationen I den hittar vi allt ifrån vårt namn och varför vi finns, hur Elevrådskongressen ska gå till, till hur våra regioner ska fungera. Våra stadgar är inte bara vårt regelverk, utan även våra verktyg för att tydliggöra hur allt i organisationen ska gå till på rätt sätt. Sveriges elevråd SVEA har de senaste åren genomgått stora förändringar. Vi har bland annat startat upp tre regioner som idag gör en hel del häftiga saker. Det blir då, några år senare, dags att ställa sig frågan: Hur väl fungerar våra stadgar i förhållande till var vi står som organisation idag? Det här är en fråga som vi grottat ned oss extra mycket i under året. Vi i förbundsstyrelsen tror att det finns en del nödvändiga förändringar i våra stadgar. Längre fram finns även stadgarna med ändringsförslagen att läsas i deras helhet. Andra och tredje avdelningen i sin helhet finns även att läsa. Vi föreslår att: Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd - SVEAs stadgar Elevrådskongressen 2016 1. Ändra medlemskapsåret Som det ser ut idag blir ett elevråd medlem under samma kalenderår som de anslöt sig. I praktiken innebär det att det elevråd som till exempel blev medlem i januari 2016 eller oktober 2016 måste förnya sitt medlemskap till årsskiftet. Vi föreslår istället att ett elevråd blir medlem i ett år efter anslutningsdagen. I praktiken innebär det att elevråden som till exempel blev medlemmar i januari 2016 och oktober 2016 inte behöver förnya sina medlemskap förrän januari 2017 respektive oktober 2017. Se Förslag 1 för förslaget i klartext. 2. Höja kravet på antal individuella medlemmar Sveriges elevråd SVEAs största intäktskälla är idag bidrag från MUCF (Myndigheten för ungdomsoch civilsamhälles frågor) och Skolverket. Dessa myndigheter ställer vissa krav för att vi ska kunna få bidrag, varav en av dem är antalet individuella medlemmar bland våra medlemmar. MUCF kräver bara tre medan Skolverket kräver fem. Vi föreslår med anledning av Skolverkets krav att höja minimikravet på antalet individuella medlemmar till fem. Se även Förslag 2. 3. Ändra krav på kallelse till Elevrådskongressen Just nu ställer stadgarna krav på att vi kallar till Elevrådskongressen tolv veckor innan dess inledande, samt att kallelsen kommer skriftligt, det vill säga med posten. För vår kanslipersonal innebär detta en hög arbetsbelastning direkt efter sommaren. Vi är många medlemmar, och mycket post blir det ju! För att underlätta från vårt håll föreslår vi därför att förkorta deadline för kallelsen till tio veckor innan Elevrådskongressens inledande, samt att göra det möjligt att skicka kallelsen på mail. Kika på Förslag 3. 13

4. Förkorta deadline för kallelse till förbundsstyrelsemöten Idag måste förbundsstyrelsen kalla till sina möten minst tre veckor innan mötet inleds. Dock händer det ofta att förbundsstyrelsen glömmer att skicka ut kallelsen i tid. Det fungerar helt enkelt inte. Med anledning av att vi redan i början av året fastställer datum för våra möten, ser vi ingen anledning att ha en så lång deadline för kallelsen. Vi föreslår därför att förkorta deadline till en vecka. Förslag 4 förtydligar exakt vilken ändring det handlar om. 5. Förkorta deadline för Valberedningens nomineringsstopp Vi brukar alltid skicka ut datum för nomineringsstoppen tillsammans med kallelsen till Elevrådskongressen. Eftersom vi föreslår att förkorta deadline för kallelsen, är det inte mer än rimligt att även ändra deadline för när nomineringsstoppet ska delges till tio veckor. Kolla närmre på Förslag 5. 6. Skriva om Andra Avdelningen Om regionen Just nu finns en avdelning med totalt fyra kapitel som reglerar våra regioner. Efter en djupdykning där vi samrått med regionsstyrelserna har vi insett att andra avdelningen är alldeles för detaljstyrande. Vi föreslår därför att markant förkorta ned dessa bestämmelser till totalt sju paragrafer som tillsammans skulle utgöra ett nytt kapitel i första avdelningen. Ni hittar detta förslag som Kapitel 5 Regioner. 7. Ta bort Tredje avdelningen Om elevrådet Vi gjorde en liknande upptäckt i tredje avdelningen som andra avdelningen. Den är för detaljerande. Den som läser denna avdelning ordagrant skulle tolka in att vi ställer krav på våra elevråd kring exempelvis hur många som ska sitta i styrelsen, när årsmötet ska hållas och vad som måste tas upp etc I praktiken använder vi dock denna mer som en exempelstadga för våra medlemmar att använda om de så vill. Med anledning av detta ser vi inget behov av att låta tredje avdelningen att stå kvar i våra stadgar. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att fastställa Sveriges elevråd SVEAs stadgar enligt förslag. Vad tycker ni om förslagen? Hur påverkar de här förslagen ert elevråd? Vad behöver Sveriges elevråd SVEA göra för att underlätta ert elevrådsarbete? 14

Sveriges elevråd - SVEAs stadgar Kapitel 1 - Organisation 1 Namn, säte och förbund Sveriges elevråd SVEA (Sweden s student councils SVEA) är ett förbund av och för elevråd. Sveriges elevråd SVEA är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som har sitt säte i Stockholm. 2 Vision Sveriges elevråd SVEAs vision är en bättre och mer demokratisk skola. 3 Syfte Sveriges elevråd SVEA finns för att: Samla och stärka elever i demokratiska forum Representera och föra fram elevers röst Värna elevers rättigheter 4 Definitioner Sveriges elevråd SVEAs årsmöte är Elevrådskongressen. Ett elevråd är ett av eleverna demokratiskt valt organ vars främsta syfte är att representera eleverna på skolan och tillvarata deras intressen. Förtroendevald är en person som är vald till ett förtroendeuppdrag av Elevrådskongressen. 5 Räkenskaps-, verksamhets- samt medlemskapsår Organisationens verksamhets-, räkenskap- och medlemskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december. Förslag 1 ny lydelse: 5 Räkenskaps-, verksamhets- samt medlemskapsår Organisationens verksamhets- och räkenskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december. Organisationens medlemskapsår omfattar ett år efter medlems anslutning. Kapitel 2 - Medlemskap 1 Medlemmar Elevråd vid en övre grund- eller gymnasieskola kan erhålla medlemskap i Sveriges elevråd SVEA. Medlemskap i Sveriges elevråd SVEA beviljas av förbundsstyrelsen eller den förbundsstyrelsen utser. För att ansökan ska beviljas krävs att sökanden erlagt medlemsavgift, eller i annat fall aktivt tagit ställning för ett medlemskap, att sökanden har minst tre enskilda medlemmar, att sökanden under medlemskapsåret tillhandahåller förbundet stadgar, förteckning över enskilda medlemmar och verksam- 15

hetsberättelse, samt att sökanden åtar sig att följa Sveriges elevråd SVEAs styrdokument. Förslag 2 ny lydelse: För att ansökan ska beviljas krävs att sökanden erlagt medlemsavgift, eller i annat fall aktivt tagit ställning för ett medlemskap, att sökanden har minst fem enskilda medlemmar, att sökanden under medlemskapsåret tillhandahåller förbundet stadgar, förteckning över enskilda medlemmar och verksamhetsberättelse, samt att sökanden åtar sig att följa Sveriges elevråd SVEAs styrdokument. Medlem är elevråd som är infört i Sveriges elevråd SVEAs medlemsregister. Medlemskapet upphör om medlem inte betalar medlemsavgift, skriftligen begär sitt utträde till förbundsstyrelsen eller utesluts. 2 Uteslutning Organisationen kan utesluta medlem eller enskild medlem som motverkar dessa stadgars första avdelning, kapitel 1, 2-3. Beslut om uteslutning fattas av Elevrådskongressen med två tredjedelars majoritet. Förbundsstyrelsen kan utestänga medlem eller enskild medlem från organisationens verksamhet i väntan på beslut av Elevrådskongressen rörande uteslutning. Förbundsstyrelsen kan besluta om sådan utestängning tidigast fem veckor efter att medlemmen ombetts yttra sig i ärendet. Kapitel 3 Elevrådskongressen 1 Övergripande bestämmelser Elevrådskongressen är Sveriges elevråd SVEAs högst beslutande organ och består av föreningens samtliga medlemmar. Ordinarie Elevrådskongress ska äga rum mellan 15 oktober och 30 november varje år. Om inte annat föreskrivs i stadgarna så tas samtliga beslut med enkel majoritet. Elevrådskongressen ska anta en arbetsordning som beskriver plena, utskotten och val. Elevrådskongressen kan besluta om slutet plenum. Elevrådskongressen beslutar vilka som får delta i slutet plenum. 2 Möteshandlingar, kallelse och dagordning Förbundsstyrelsen ska skriftligen kalla samtliga medlemmar och förtroendevalda till Elevrådskongressen. Kallelsen ska vara samtliga berörda tillhanda senast tolv veckor före Elevrådskongressens inledande. Förbundsstyrelsens propositioner ska vara samtliga medlemmar tillhanda senast fem veckor före Elevrådskongressens inledande. Förslag 3 ny lydelse: Förbundsstyrelsen ska skriftligen eller genom mail kalla samtliga medlemmar och förtroendevalda till Elevrådskongressen. Kallelsen ska vara samtliga berörda tillhanda senast tio veckor före Elevrådskongressens inledande. Förbundsstyrelsens propositioner ska vara samtliga medlemmar tillhanda senast fem veckor före Elevrådskongressens inledande. 16

Motioner ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast fyra veckor innan Elevrådskongressens inledande. Motioner med förbundsstyrelsens motionssvar, arbetsordningen för Elevrådskongressen, revisionsberättelsen, verksamhetsberättelsen, och valberedningens förslag samt förslag på förbundsstyrelsens arvodering ska vara samtliga medlemmar tillhanda senast två veckor innan Elevrådskongressens inledande. Protokoll från Elevrådskongressen med bilagor ska vara tillgängliggjort för samtliga medlemmar senast fem veckor efter Elevrådskongressens avslutande. När protokollet är tillgängliggjort träder Elevrådskongressens beslut i kraft. Vid Elevrådskongressen ska följande ärenden förekomma: 1. Mötets öppnande 2. Upprop och fastställande av röstlängd 3. Fastställande av föredragningslista för mötet 4. Fråga om Elevrådskongressen anser sig beslutsmässigt 5. Val av mötesordförande 6. Val av mötessekreterare 7. Val av mötesjusterare samt rösträknare 8. Fastställande av arbetsordning för Elevrådskongressen 9. Val av valberednings-valberedning 10. Behandling av till Elevrådskongressen inkomna motioner och propositioner 11. Fastställande av medlemsavgift. 12. Fastställande av verksamhetsplan och verksamhetsberättelse 13. Fastställande av revisionsberättelse samt balans- och resultaträkning 14. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 15. Beslut med anledning av revisionsberättelsen samt balans- och resultaträkningarna 16. Val av valberedning 17. Val av förvaltnings- och verksamhetsrevisorer 18. Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen 19. Val av förbundsstyrelse 20. Övriga frågor 21. Mötets avslutande 3 Handlingsrätt Medlem har motions-, yttrande-, yrkande- och rösträtt under samtliga punkter på Elevrådskongressen samt nomineringsrätt till val av förtroendevalda. Förbundsstyrelsen har propositionsrätt. Förbundsstyrelsen har yttranderätt under samtliga punkter och yrkanderätt under samtliga punkter förutom de som rör val och arvodering av förtroendevalda undantaget val av förvaltningsrevisor. Valberedning har nomineringsrätt, yttrande- och yrkanderätt under punkterna som berör val och arvodering av förtroendevalda undantaget val av förvaltningsrevisor. Verksamhetsrevisorerna har yttrande- och yrkanderätt i samtliga punkter undantaget de som rör val. Elevrådskongressens mötespresidium har yttrande- och yrkanderätt under samtliga punkter. Övriga kan ges yttranderätt efter beslut av Elevrådskongressens presidium. 4 Valberednings-valberedning Förslag till valberedning läggs av en grupp bestående av fem personer som är, om så möjligt: en avgående representant från förbundsstyrelsen, en avgående representant från revisorerna, en 17

avgående representant från valberedningen samt två delegater från medlemmar. Om detta inte är möjligt väljer Elevrådskongressen i första hand avgående representanter från de förtroendevalda organen och därefter kandiderande delegater från medlemmar. 5 Styrdokument En verksamhetsplan för kommande verksamhetsår ska varje år antas av Elevrådskongressen. Ett program för organisationens principer ska udda år antas av Elevrådskongressen med två tredjedelars majoritet. Ett skolpolitiskt program ska vart fjärde år antas av Elevrådskongressen med fyra femtedelars majoritet. Utifrån det skolpolitiska programmet ska ett fokusdokument med fokusfrågor antas av Elevrådskongressen med två tredjedelars majoritet 6 Extra elevrådskongress Extra Elevrådskongress hålls om förbundsstyrelsen, revisorerna eller minst en tredjedel av medlemmarna skriftligen begär det. Vid begäran om extra elevrådskongress ska denna hållas inom 3 månader. Vid extra elevrådskongress ska samtliga medlemmar och förtroendevalda skriftligen kallas senast fem veckor innan mötets inledande. Föredragningslista som innehåller de skäl som angivits till den extra elevrådskongressen ska vara medlemmar och förtroendevalda tillhanda senast fem veckor innan mötets inledande. Kapitel 4 Förtroendevalda 1 Förbundsstyrelsens sammansättning och funktion Förbundsstyrelsen är Sveriges elevråd SVEAs högst beslutande organ då Elevrådskongressen inte är samlad. Förbundsstyrelsens funktion är att strategiskt och taktiskt leda organisationen genom direktiv, mål och beslut. Förbundsstyrelsen har ansvar över den ekonomiska förvaltningen, verksamheten och organisationsutveckling. Förbundsstyrelsen ska bestå av sju eller nio ledamöter, varav en förbundsordförande och en vice förbundsordförande. Förbundsstyrelse väljs av Elevrådskongressen. 2 Förbundsstyrelsens sammanträden och mandat Förbundsstyrelsen ska varje verksamhetsår ha minst sex möten. Förbundsstyrelsemöten är beslutsmässiga om samtliga förtroendevalda erhållit en kallelse senast tre veckor innan samt dagordning senast en vecka innan mötets inledande. För att mötet ska vara beslutsmässigt krävs även att minst hälften av ledamöterna är närvarande. Protokollen ska vara tillgängliga för samtliga förtroendevalda och medlemmar senast tre veckor efter mötets avslutande. Förslag 4 ny lydelse: Förbundsstyrelsen ska varje verksamhetsår ha minst sex möten. Förbundsstyrelsemöten är beslutsmässiga om samtliga förtroendevalda erhållit en kallelse samt dagordning senast en vecka innan mötets inledande. För att mötet ska vara beslutsmässigt krävs även att minst hälften av ledamöterna är närvarande. 18

Protokollen ska vara tillgängliga för samtliga förtroendevalda och medlemmar senast tre veckor efter mötets avslutande. Förbundsstyrelsen ska tillsätta ett arbetsutskott och anta en arbetsordning för denna. Förbundsstyrelsen ska varje år anta en delegationsordning som förklarar mandat, beslutsordning, funktioner och ansvar för Sveriges elevråd SVEA som helhet. Revisorer innehar närvaro- och yttranderätt på förbundsstyrelsemöten. Valberedningen har närvarorätt. Övriga kan tilldelas närvaro- och yttranderätt av förbundsstyrelsen. Vid lika röstetal i förbundsstyrelsen innehar förbundsordföranden utslagsröst. 3 Revisorer 3.1 Förvaltningsrevisor Förvaltningsrevisorns uppgift är att avlämna en ekonomisk revisionsberättelse till Elevrådskongressen och i denna tillstyrka eller avstyrka ekonomisk ansvarsfrihet. Förvaltningsrevisorn ska granska räkenskaper och förvaltning, Förvaltningsrevisor väljs av Elevrådskongressen efter förslag av förbundsstyrelsen. 3.2 Verksamhetsrevisorer Verksamhetsrevisorernas uppgift är att avlämna en revisionsberättelse till Elevrådskongressen och i denna tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet. De ska granska verksamheten utifrån styrdokumenten samt avlägga en delårsrevision till förbundsstyrelsen. Verksamhetsevisorerna ska bestå av tre personer som i sin tur utser en sammankallande samt antar en arbetsordning som ska göras tillgänglig för medlemmarna senast 16 veckor efter Elevrådskongressens avslutande. Verksamhetsrevisorer väljs av Elevrådskongressen. 4 Valberedningen Valberedningens uppgift är att lägga ett förslag till beslut för val av: antal ledamöter i förbundsstyrelsen, förbundsordförande, vice förbundsordförande, ledamöter samt verksamhetsrevisorer och mötespresidium för Elevrådskongressen. Valberedningen ska sprida information om vad uppdragen innebär och dessa uppdrags ansvar till kandidater och medlemmar, samt inspirera, stödja och intervjua kandidater. Valberedningen ska bestå av tre personer som i sin tur utser en sammankallande samt antar en arbetsordning som ska göras tillgänglig för medlemmarna senast 16 veckor efter Elevrådskongressens avslutande. Valberedningen sätter i samråd med förbundsstyrelsen ett nomineringsstopp som ska delges samtliga berörda senast tolv veckor före Elevrådskongressen. Valberedningen ska även lägga ett förslag till arvodering av förbundsstyrelsens presidium. Valberedning väljs av Elevrådskongressen. Förslag 5 ny lydelse: Valberedningens uppgift är att lägga ett förslag till beslut för val av: antal ledamöter i förbundsstyrelsen, förbundsordförande, vice förbundsordförande, ledamöter samt verksamhetsrevisorer och mötespresidium för Elevrådskongressen. Valberedningen ska sprida information om vad uppdragen innebär och dessa uppdrags ansvar till kandidater och medlemmar, samt inspirera, stödja och intervjua kandidater. Valberedningen ska bestå av tre personer som i sin tur utser en sammankallande samt antar en arbetsordning som ska göras tillgänglig för medlemmarna senast 16 veckor efter Elevrådskongressens avslutande. Valberedningen sätter i samråd med 19

förbundsstyrelsen ett nomineringsstopp som ska delges samtliga berörda senast tio veckor före Elevrådskongressen. Valberedningen ska även lägga ett förslag till arvodering av förbundsstyrelsens presidium. Valberedning väljs av Elevrådskongressen. 5 Mandatperiod Mandatperioden för revisorer och valberedning löper från Elevrådskongress till nästkommande Elevrådskongress. Förbundsstyrelsen tillträder vid närmast efterföljande årsskifte efter Elevrådskongressen. Ett mandatår för Förbundsstyrelsen löper 1 januari till 31 december. Vid nyval av förbundsordförande och vice förbundsordförande väljs vederbörande på tvåårig mandatperiod. Vid omval väljs vederbörande till ettårig mandatperiod. Vid val av förbundsstyrelseledamöter ska om möjligt två ledamöter väljas på tvåårig mandatperiod, dock kan en person endast kandidera till en tvåårig mandatperiod vid nyval. Valberedning och revisorer väljs på en ettårig mandatperiod. 6 Avbrutna mandatperioder Om en förtroendevald med flerårig mandatperiod inte vill sitta kvar på sin post efter ett år ska detta meddelas valberedningen senast fyra veckor innan nomineringsstoppet. En person som är vald på en tvåårig mandatperiod och under denna mandatperiod kandiderar till ett annat uppdrag avsäger sig då sitt pågående mandat med verkan vid det första mandatårets slut. 7 Valbarhet Valbar till Sveriges elevråd SVEA förtroendeposter är personer som nominerats av en medlem eller av valberedningen. En person kan endast inneha ett förtroendeuppdrag för organisationen samtidigt. En person kan inte vara anställd av organisationen under pågående förtroendeuppdrag. Valberedningen kan inte kandidera till övriga förtroendeuppdrag i Sveriges elevråd SVEA. 8 Misstroendeförklaring En förtroendevald kan avsättas efter beslut av Elevrådskongress eller extra elevrådskongress med två tredjedelars majoritet, så kallad misstroendeförklaring. Misstroendevotum kan väckas om minst en tredjedel av medlemmarna så begär. Begäran om misstroendevotum ska anmälas skriftligen till styrelsen och revisorerna minst två veckor före kongressens öppnande. Om misstroendevotum väckts blir den förtroendevalda utestängd från organisationens verksamhet och fråntas rätten att representera organisationen och leda verksamheten i väntan på elevrådskongressens eller extra elevrådskongressens beslut om misstroendeförklaring. 9 Arvodering Beslut om arvodering av förbundsstyrelsens presidium fattas av Elevrådskongressen. Valberedningen ska till Elevrådskongressen lämna förslag på den sammanlagda arvoderingen av förbundsstyrelsens presidium, enligt en procentsats av det prisbasbelopp som definieras i socialförsäkringsbalken (2010:110). Förbundsstyrelsen äger rätt att fördela det av Elevrådskongressen fastställda beloppet mellan förbundsordföranden och vice förbundsordföranden, samt att besluta att en presidiemedlem inte ska vara arvoderad. 20

Kapitel 5 - Ekonomisk förvaltning 1 Ansvar Organisationens ekonomi ska skötas av förbundsstyrelsen eller den som Förbundsstyrelsen utser. Förbundsstyrelsen ansvarar för fördelning av organisationens resurser. 2 Firmatecknare Firmatecknare och dess penningbelopp för organisationen utses av förbundsstyrelsen. 3 Förvaltningsrevision Förvaltningsrevisor utses av Elevrådskongressen på förslag av förbundsstyrelsen. Kapitel 6 - Regioner 1 Definition och indelning En region är en organisation av och för Sveriges elevråd SVEAs medlemmar inom ett geografiskt område. Förbundsstyrelsen beslutar om regionindelning och upptagningsområde. 2 Namn Regionens namn beslutas av Regionskongressen och registreras hos förbundet. 3 Syfte Regionen finns för att på regional nivå Samla och stärka elever i demokratiska forum Representera och föra fram elevers röst Värna elevers rättigheter 4 Medlemskap Elevråd vid en övre grund- eller gymnasieskola som beviljats medlemskap i Sveriges elevråd - SVEA och har sitt säte inom regionens geografiska område tilldelas också medlemskap i regionen. För att ansökan ska beviljas krävs att sökanden erlagt medlemsavgift, eller i annat fall aktivt tagit ställning för ett medlemskap, samt att sökanden åtar sig att följa Sveriges elevråd SVEAs styrdokument. Medlem är elevråd som är infört i Sveriges elevråd SVEAs medlemsregister. Medlemskapet upphör om medlem inte betalar medlemsavgift, skriftligen begär sitt utträde till förbundsstyrelsen eller utesluts ur förbundet. 5 Regionskongress Regionens högst beslutande organ, Regionskongressen, består av regionens samtliga medlemmar. Regionskongressen ska samlas minst en gång varje år. Förbundsstyrelsen har närvaro- och yttranderätt på Regionskongressen samt rätt att kalla till extra Regionskongress. 21

6 Förtroendevalda Inom regionen ska åtminstone följande förtroendeuppdrag finnas: Regionsordförande Övriga regionsstyrelseledamöter Valberedning Verksamhetsrevisorer Regionsordförande har i uppdrag att leda regionen tillsammans med övriga regionsstyrelseledamöter. Regionsstyrelsen tar beslut genom regionsstyrelsemöten. Verksamhetsrevisorernas uppgift är att granska regionens verksamhet samt avlämna verksamhetsrevisionsberättelse på Regionskongressen. Valberedningen lägger på Regionskongressen förslag till samtliga förtroendeuppdrag förutom valberedningen. Regionens valberedning eller ordföranden får inte inneha förtroendeuppdrag i förbundet. Förbundets anställda får inte inneha förtroendeuppdrag i regionen. Förbundsstyrelsen har rätt att väcka misstroendevotum till Regionskongress eller extra Regionskongress. 7 Upplösning Upplösning av en region beslutas med minst två tredjedelars majoritet på två följande Regionskongresser med minst sex (6) månaders mellanrum, varav minst en måste vara ordinarie. Kapitel 7 - Stadgar och upplösning 1 Stadgeändringar För stadgeändring av Första avdelningen, kapitel 1 1-4 samt kapitel 6 4-5 krävs att två på varandra följande Elevrådskongresser med minst sex månaders mellanrum beslutar det med två tredjedelars majoritet, varav minst en Elevrådskongress ska vara ordinarie. För stadgeändring av övriga paragrafer krävs att en ordinarie Elevrådskongress beslutar det med två tredjedelars majoritet. 2 Stadgetolkning Om det råder oklarhet om hur denna stadga ska tillämpas gäller tolkning av förbundsstyrelsen i samråd med revisorer tills frågan kan prövas av Elevrådskongressen. 3 Stadgebrott Om ett stadgebrott sker ska detta meddelas revisorerna av förbundsstyrelsen. 4 Upplösning Organisationen upplöses då två på varandra följande ordinarie Elevrådskongresser med minst sex månaders mellanrum så beslutar med minst två tredjedelars majoritet. 5 Likvidation Vid beslut om upplösning av organisationen ska vad som återstår av dess tillgångar efter avbetalning av skulder fördelas jämnt mellan medlemmarna. 22

Andra avdelningen - Om regionen Kapitel 1 - Allmänt 1 Namn Regionens namn beslutas av Regionskongressen och godkänns av förbundsstyrelsen. 2 Uppgift Regionen har i uppgift att samordna och stödja elevråden. Regionen finns för att: Samla och stärka elever i demokratiska forum Representera och föra fram elevers röst Värna elevers rättigheter 3 Räkenskaps-, verksamhets- samt medlemskapsår Regionens räkenskaps-, verksamhets- och medlemskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december. 4 Regionsindelning Förbundsstyrelsen beslutar om regionsindelning och upptagningsområden. 5 Stadgeändring Tillägg till och ändringar i regionens stadgar kan endast göras på årsmöte. Sveriges elevråd SVEAs förbundsstyrelse, eller den som förbundsstyrelsen utser, ska bekräfta ändringen sedan det konstaterat att detta inte strider mot någon bestämmelse i första respektive tredje avdelningarna i Sveriges elevråd - SVEAs stadgar. 6 Medlemskap Elevråd vid en övre grund- eller gymnasieskola som beviljats medlemskap i Sveriges elevråd - SVEA och har sitt säte inom regionens geografiska område tilldelas också medlemskap i regionen. För att ansökan ska beviljas krävs att sökanden erlagt medlemsavgift, eller i annat fall aktivt tagit ställning för ett medlemskap, samt att sökanden åtar sig att följa Sveriges elevråd SVEAs styrdokument. Medlem är elevråd som är infört i Sveriges elevråd SVEAs medlemsregister. Medlemskapet upphör om medlem inte betalar medlemsavgift, skriftligen begär sitt utträde till förbundsstyrelsen eller utesluts ur förbundet. 23

Kapitel 2 - Regionskongressen 1 Övergripande bestämmelser Regionskongressen är Regionens högst beslutande organ och består av föreningens samtliga medlemmar. Regionskongressen ska äga rum senast den 14 oktober varje år. Om inte annat föreskrivs i stadgarna så tas samtliga beslut med enkel majoritet. 2 Möteshandlingar, kallelse och dagordning Regionsstyrelsen ska skriftligen kalla samtliga medlemmar och förtroendevalda till Regionskongressen. Kallelsen ska vara samtliga berörda tillhanda senast fyra veckor före Regionskongressens inledande. Regionsstyrelsens propositioner ska vara samtliga medlemmar tillhanda senast tio dagar före Regionskongressens inledande. Kongresshandlingarna ska vara tillgängliga senast 10 dagar före kongressen. Protokoll från Regionskongressen med bilagor ska vara tillgängliggjorda för samtliga medlemmar senast fyra veckor efter Regionskongressens avslutande. Vid Regionskongressen ska följande punkter tas upp: 1. Mötets öppnande 2. Upprop och fastställande av röstlängd 3. Fastställande av föredragningslista för mötet 4. Fråga om Regionskongressens stadgeenliga utlysande 5. Val av mötesordförande 6. Val av mötessekreterare 7. Val av mötesjusterare samt rösträknare 8. Behandling av till Regionskongressen inkomna motioner och propositioner 9. Fastställande av verksamhetsplan och verksamhetsberättelse 10. Fastställande av revisionsberättelse samt balans- och resultaträkning 11. Fråga om ansvarsfrihet för regionsstyrelsen 12. Beslut med anledning av revisionsberättelsen samt balans- och resultaträkningarna 13. Val av valberedning 14. Fastställande av antal ledamöter i regionsstyrelsen 15. Val av regionsstyrelse 16. Val av verksamhetsrevisorer 17. Övriga frågor 18. Mötets avslutande 3 Handlingsrätt Medlem har motionsrätt, ombud från medlem har yttrande-, yrkande- och rösträtt under samtliga punkter på Regionkongressen samt nomineringsrätt till val av förtroendevalda. Regionsstyrelsen har propositionsrätt. Regionsstyrelsen har yttranderätt under samtliga punkter och yrkande rätt under samtliga punkter förutom de som rör val av förtroendevalda. Valberedning har nomineringsrätt, yttrande- och yrkanderätt under punkterna som berör val av förtroendevalda. Verksamhetsrevisorerna har yttrande- och yrkanderätt under alla punkter förutom de som rör val. Regionskongressens mötespresidium har yttrande- och yrkanderätt under samtliga punkter. Övriga kan ges yttranderätt efter beslut av Regionskongressens presidium. 24

4 Styrdokument En verksamhetsplan för kommande år ska varje år antas av Regionskongressen. 5 Extra Regionskongress Extra regionskongress hålls om regionsstyrelsen eller minst en tredjedel av medlemmarna skriftligen begär det. Vid begäran om extra regionskongress ska denna hållas inom 3 månader. Vid extra regionskongress ska samtliga medlemmar och förtroendevalda skriftligen kallas senast fyra veckor innan mötets inledande. Dagordning som innehåller de skäl som angivits till den extra regionskongressen ska vara medlemmar och förtroendevalda tillhanda senast 10 dagar innan mötets inledande. Kapitel 3 - Förtroendevalda 1 Regionsstyrelsens sammansättning och funktion Regionsstyrelsen är Regionens högst beslutande organ då Regionskongressen inte är samlad. Regionsstyrelsens funktion är att taktiskt leda regionen genom direktiv, mål och beslut. Regionsstyrelsen har ansvar över den ekonomiska förvaltningen, verksamheten och organisationsutveckling. Regionstyrelsen ska bestå av fem eller sju ledamöter, varav en regionsordförande och en vice regionsordförande. Regionsstyrelse väljs av Regionskongressen. 2 Regionsstyrelsens sammanträden och mandat Regionsstyrelsen ska varje verksamhetsår ha minst sex möten. Regionsstyrelsemöten är beslutandemässiga om samtliga av regionens förtroendevalda erhållit en kallelse senast tio dagar innan samt dagordning senast en vecka innan mötets inledande. För att mötet ska vara beslutandemässigt krävs dessutom att minst hälften av ledamöterna är närvarande. Protokollen ska vara tillgängliga för samtliga förtroendevalda och medlemmar senast tre veckor efter mötets avslutande. Valberedningen har närvarorätt. Verksamhetsrevisorerna och förbundsstyrelsen har närvaro- och yttranderätt. Övriga kan tilldelas närvaro- och yttranderätt av regionsstyrelsen. 3 Mandatperiod Mandatperioden för valberedningen och verksamhetsrevisorerna löper från Regionskongress till nästkommande Regionskongress. Ett mandatår för regionsstyrelsen löper från och med en månad efter Regionskongressen till och med en månad efter nästkommande Regionskongress. Samtliga förtroendevalda väljs på en ettårig mandatperiod. 4 Valbarhet Valbar till Regionens förtroendeposter är enskilda medlemmar i Sveriges elevråd - SVEA vars elevråd är medlemmar i regionen samt personer som nominerats av valberedningen. En person kan endast inneha ett förtroendeuppdrag för regionen samtidigt. En person kan inte vara anställd av Sveriges elevråd - SVEA under pågående förtroendeuppdrag. Valberedning och presidium får inte inneha övriga förtroendeuppdrag i Sveriges elevråd SVEA. 25

5 Valberedning Valberedningens uppgift är att lägga ett förslag till beslut för val av: antal ledamöter i regionsstyrelsen, regionsordförande, vice regionsordförande, regionsstyrelseledamöter, verksamhetsrevisorer och mötespresidium för Regionskongressen. Valberedningen ska sprida information om vad uppdragen innebär och dessa uppdrags ansvar till kandidater och medlemmar, samt inspirera, stödja och intervjua kandidater. Valberedning väljs av Regionskongressen. 6 Misstroendeförklaring En förtroendevald kan avsättas efter beslut av Regionskongress eller extra Regionskongress med två tredjedelars majoritet, så kallad misstroendeförklaring. Misstroendevotum kan väckas om minst en tredjedel av medlemmarna eller Sveriges elevråd - SVEAs Förbundsstyrelse så begär. Begäran om misstroendevotum ska anmälas skriftligen till styrelsen. Om misstroendevotum väckts blir den förtroendevalda utestängd från regionens verksamhet och fråntas rätten att representera regionen och leda verksamheten i väntan på regionskongressens eller extra regionskongressens beslut om misstroendeförklaring. Kapitel 4 - Ekonomisk förvaltning 1 Ansvar Regionens ekonomi ska skötas av regionsstyrelsen eller den som regionsstyrelsen utser. Regionsstyrelsen ansvarar för fördelning av regionens resurser. 2 Firmatecknare Firmatecknare och dess penningbelopp för regionen utses av regionsstyrelsen. 3 Upplösning Vid upplösning ansvarar förbundet för att regionens resurser fördelas jämnt mellan dess medlemmar. 26

Tredje avdelningen - Om elevrådet 1 Namn och säte Elevrådets namn och sätesort registreras hos förbundet i samband med att elevrådet inträder i förbundet. 2 Funktion/syfte Elevrådet finns för att: Samla och stärka elever i demokratiska forum Representera och föra fram elevers röst Värna elevers rättigheter 3 Enskilt medlemskap Elev på elevrådets skola kan beviljas enskilt medlemskap i elevrådet. Enskilt medlemskap beviljas av elevrådsstyrelsen eller av den elevrådsstyrelsen utser. För att ansökan ska godkännas krävs det att sökanden aktivt tagit ställning för ett medlemskap i elevrådet. Sökanden ska även åta sig att följa elevrådets stadgar, samt att sökanden är elev på den skola på vilken elevrådet verkar. Enskild medlem ska anmälas till Sveriges elevråd - SVEAs medlemsregister. Medlemskapet förnyas årligen. Det enskilda medlemskapet upphör om den enskilda medlemmen inte längre är elev på skolan där elevrådet verkar, skriftligen begär sitt utträde till elevrådsstyrelsen eller utesluts. 4 Styrelsen Styrelsen ska bestå av minst tre personer varav en ordförande. Styrelse väljs årligen på årsmötet. 5 Årsmöte Årsmötet är elevrådets högst beslutande organ. Elevrådets årsmöte ska genomföras innan Elevrådskongressen innevarande verksamhetsår. Till årsmötet ska det skickas ut en kallelse senast två veckor innan årsmötet äger rum. I kallelsen ska det framgå huruvida andra än elevrådets medlemmar får närvara, vilket bestäms av elevrådsstyrelsen. Vid årsmötet ska följande punkter förekomma: 1. Fastställande av röstlängd 2. Val av styrelse samt fastställande av mandatperiod 3. Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande 4. Fastställande av elevrådets budget 5. Fastställande verksamhetsberättelsen 6. Fastställande av verksamhetsplan 7. Godkännande av stadgar 8. Övriga frågor 9. Avslutande av möte 6 Verksamhets- och ekonomiskt år Elevrådets verksamhetsår och ekonomiska år löper från 1 januari till 31 december. 7 Stadgeändring Tillägg till och ändringar i elevrådets stadgar kan endast göras på årsmöte. Sveriges elevråd SVEAs förbundsstyrelse eller den som förbundsstyrelsen utser ska meddelas stadgeändringen. 8 Upplösning Elevrådet kan upplösas om så beslutas av två på varandra följande årsmöten med minst 4/5 majoritet. Det upplösande årsmötet beslutar om fördelning av elevrådets tillgångar. 27

Motionera mera! Hur skrivs en motion? Motioner har ingenting med träning att göra, en motion är ett annat ord för förslag. Alla medlemmar i Sveriges elevråd SVEA har rätt att skriva och skicka in motioner till Elevrådskongressen. Har ditt elevråd en fråga som ni tycker att organisationen ska driva eller något som ni tycker att Sveriges elevråd SVEA ska göra nästa år, så skriv det i en motion. Den kan i stort sett handla om vad som helst så länge den innehåller ett förslag. En motion ska innehålla fyra delar: Bakgrund: Det ska finnas en bakgrund till att ni vill att Sveriges elevråd - SVEA göra/tycka/satsa på det ni föreslår. Beskrivning: Sedan ska ni i några meningar beskriva själva förslaget. Att-sats: Efter det ska ni formulera ert förslag i att-satser som följer Därför föreslår vi att Elevrådskongressen ska besluta.... En att-sats är förslaget där ni skriver vad ni tycker ska stå och i vilket av styrdokumenten det ska skrivas in. Kontaktuppgifter: Sist men inte minst ska ni ha med era kontaktuppgifter. Exempel: Bakgrund: Vi tycker att det är viktigt med utbildade och kompetenta elevskyddsombud på skolorna. Förslag: Sveriges elevråd - SVEA ska arbeta för att alla elevskyddsombud ska ha utbildning. Att i Verksamhetsplanen under Arbetsmiljö - Elevskyddsombud skriva in Sveriges elevråd - SVEA ska arbeta för att alla elevskyddsombud i Sverige ska få utbildning Har du några frågor kring propositionerna eller hur man skriver en motion kan du ringa förbundsordförande Julia Lindh på nummer 070 718 88 01 eller maila till julia.lindh@svea.org Skicka din motion till fs@svea,org senast den 21 oktober 2016. Sveriges elevråd - SVEA Norr Mälarstrand 24, 112 20 Stockholm www.svea.org info@svea.org