Elevrådskongressen. Propositioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevrådskongressen. Propositioner"

Transkript

1 Elevrådskongressen Propositioner

2 Bästa Elevrådare Elevrådskongressen 2015 är snart här. Tiden för er elevrådare ute i landet att bestämma över organisationens framtid är snart här har varit ett fantastiskt år. Sveriges elevråd SVEA har varit en viktig aktör i den svenska skolpolitiken och vi har i år igen listats som tunga makthavare. Vår kampanj #elevfokus har spritts som en löpeld. Vi har hållit i väldigt många utbildningar och träffar. Våran fokusfråga om elevhälsa har vi lyckats sätta i rampljuset. Elevrådskongressen 2015 har ett fantastiskt utgångsläge för att skapa en ännu bättre organisation. Framför dig har du Förbundsstyrelsens propositioner, det vill säga förbundsstyrelsens förslag, till Elevrådskongressen. Läs, diskutera och fundera, vad tycker ni? På denna Elevrådskongress ska vi bland annat: Välja en ny förbundsordförande Välja skolpolitisk fokusfråga för Anta en ny verksamhetsplan Vi längtar efter att få träffa er alla på kongressen och se magiska beslut fattas! All kärlek, Sveriges elevråd SVEAs förbundsstyrelse genom Matilda Hellström 2

3 Verksamhetsplan sida. 4 Fokusfråga sida. 9 Grundprinciper sida. 12 Medlemsavgift sida. 14 Stadgar sida. 15 Motionera mera sida. 27 3

4 Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan Elevrådskongressen 2015 Verksamhetsplanen beskriver vad ni vill att Sveriges elevråd - SVEA ska uppnå under det kommande året. De här dokumenten är skrivna utifrån vad ni vill att Sveriges elevråd - SVEA ska utföra och inte konkret hur det ska göras. Vi vet att det är ni som själva vet bäst vilka behov, problem, styrkor och utmaningar era elevråd har. Det är därför det är ni medlemmar som avgör vilket resultat ni vill få ut av verksamheten. Verksamheten är uppdelad i fem delar. De är: Övergripande prioritering Skolpolitisk fokusfråga Samla och stärka elever i demokratiska forum Värna elevers rättigheter Representera och föra fram elevers röst. Den övergripande prioriteringen är vår långsiktiga strategi som all verksamhet ska följa. Den är skriven utifrån en trestegsraket, vilket innebär att vi måste gå igenom det första steget: Expansion, för att sedan nå det andra steget: Representation, och till sist det tredje steget: Makt. Den skolpolitiska fokusfrågan är en konkret fråga som ni väljer och som organisationen ska fokusera extra mycket på under de två kommande åren. På så sätt får vi mer slagkraft i den lokala, den regionala och den nationella skolpolitiken. När kongressen beslutat om fokusfråga kommer Förbundsstyrelsen föreslå att den skrivs in i verksamhetsplanen. Den blir på så sätt en naturlig del i vår verksamhet och enklare att arbeta med. Sveriges elevråd - SVEAs fokusfråga väljs på två år, ett år för förberedelse och ett år för genomförande. Därför finns det redan en fokusfråga inskriven i verksamhetsplanen den antogs på Elevrådskongressen De tre sista målen är skrivna utifrån Sveriges elevråd - SVEAs syftesparagraf (Stadgarna, första avdelningen, första kapitlet 3 ). Vi får på så sätt en tydlig koppling till de viktigaste områdena i vår verksamhet. De här syftena har våra medlemmar beslutat om på tidigare elevrådskongresser. Under Samla och stärka elever i demokratiska forum och Värna elevers rättigheter vill vi att ni rangordnar målen så att det viktigaste också blir det som prioriteras först. Prioriteringen kommer att vara en tydlig riktlinje för Förbundsstyrelsen i arbetet med verksamhetsplanen. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att skriva in antagen fokusfråga under rubriken fokusfråga att anta prioritering under rubriken Samla och stärka elever i demokratiska att anta prioritering under rubriken Värna elevers rättigheter att anta Sveriges elevråd - SVEAs verksamhetsplan för 2015 i sin helhet 4

5 DISKUTERA MERA! Vad behöver du och ditt elevråd för att bli framgångsrika med ert arbete på skolan? Vilket av målen under Samla och stärka elever i demokratiska forum tycker du är viktigast? Vilket av målen under i Värna elevers rättigheter tycker du är viktigast? 5

6 Verksamhetsplan ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elever ska vara en tung instans i skolfrågor på både lokal och nationell nivå. För att åstadkomma det här ska Sveriges elevråd - SVEAs verksamhet genomsyras av tre steg under 2016: Expansion, Representation och Makt. Det första steget Expansion innebär att bli fler och starkare, att ena elever och elevråd till en starkare rörelse. För att uppnå det behöver Sveriges elevråd - SVEA vara en enkel organisation att bli medlem i och stanna i. Nationellt och regionalt behöver organisationen satsa på att stärka varumärket, förmedla värdena i organisationen och aktivt rekrytera medlemmar. Det andra steget Representation innebär att använda den medlemsbas som finns och skapa en starkare interndemokrati där vi ser till att Sveriges elevråd - SVEA i samtliga organisationsled är representativa för sina medlemmar i värden och frågor. Det tredje steget Makt innebär att Sveriges elevråd - SVEA ska kräva och utöva makt, både lokalt, regionalt och nationellt. Idag behövs en enad röst, både av elevråden och eleverna på den enskilda skolenheten, regionalt och nationellt av dess samarbetsorganisation. SKOLPOLITISK FOKUSFRÅGA Fokusfråga : Tillgänglig och förebyggande elevhälsa Elevers välmående är avgörande för skolresultat och möjligheten att genomföra sina studier. Trots att det är lagstadgat att alla skolor ska ha tillgång till elevhälsa med rätt utbildning: psykolog, kurator, skolsköterska, specialpedagoger och skolläkare, är det ofta svårt att få det stöd och den hjälp som den enskilde eleven behöver. Elevhälsoteamet måste vara en stor del av det förebyggande arbetet för att motverka ohälsa, diskriminering och kränkande behandling. De ska också inneha specialkompetens för att möta alla elevers olika behov. Elevhälsan måste vara förebyggande, inte bara kallas in när något allvarligt inträffat. Det krävs insatser och resurser för att anställa fler inom elevhälsan och maxtak för antal elever per psykolog och kurator behöver införas, för att tillgodose varje elevs enskilda behov. Fokusfråga : (Här kommer den nya fokusfrågan att läggas in) SAMLA OCH STÄRKA ELEVER I DEMOKRATISKA FORUM Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för att: Elevrådet har en fungerande struktur För att skapa ett demokratiskt elevråd krävs en fungerande struktur där elevrådet själv får bestämma om form och uppbyggnad. Demokratiska beslutsprocesser gör att eleverna kan lita på elevrådet. En bra struktur skapar även möjligheter för bra överlämning från elever som lämnar elevrådet. På så sätt kan elevrådet bli bättre och bättre istället för att behöva uppfinna hjulet på nytt. 6

7 Elevrådet aktiverar eleverna på skolan i elevrådet Ett demokratiskt elevråd aktiverar och engagerar eleverna på skolan. Eleverna är de som bestämmer vad elevrådet ska göra, så att deras idéer blir verklighet genom elevrådet. Elevrådet ska få göra vad de vill utan att vuxna i skolan lägger sig i. För att aktivera eleverna till att vilja påverka måste elevrådet kännas relevant och aktivt. Elevrådet har kunskap om projektledning och marknadsföring En förutsättning för att elevrådet ska kunna bedriva verksamhet är att ha kunskap och verktyg för att få saker att hända. Projektledning och marknadsföring är två viktiga kompetenser för att gå från idé till verklighet och nå ut med sin verksamhet. Att elevrådet har ett starkt varumärke kopplat till resultat och faktisk påverkan ger elevrådet tyngd. Elevråden samarbetar och nätverkar med varandra Elevråd som samarbetar med andra skapar tyngd. Möjligheten att utbyta erfarenheter och idéer, lära sig av varandra, driva påverkansarbete ihop och representera många fler elever är bara några av fördelarna. Stabila samarbeten där elevråden stöttar varandra och tillsammans bygger påverkan ger förtroende både hos elever och andra aktörer. Samarbete och nätverkande bland elevråden ska ske i såväl organisationens regionala verksamhet som i andra formella och informella sammanhang. VÄRNA ELEVERS RÄTTIGHETER Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för: Elevinflytande - Trygghet och studiero I Skollagens kapitel 5, 3 står det att Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Lösningen på det här presenteras ofta som disciplinåtgärder. Snarare är det som skapar trygghet och studiero att leva upp till elevers rätt till inflytande för att skapa motivation, och skolans värdegrundsuppdrag för att skapa en respektfull stämning. Studiero handlar inte nödvändigtvis om tystnad utan att lärmiljön är anpassad efter uppgift och förutsättningar. Skoldemokrati - Kvalitet och inflytande I Skollagens kapitel 4, 9 står det att Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.. Det här följs av 11 Av 6 kap. 18 arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som har utsetts till elevskyddsombud ska få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Detsamma ska gälla en elev som har utsetts till elevrådsrepresentant eller som har annat uppdrag att företräda andra elever i frågor om utbildningen. Elevskyddsombud, elevrådsrepresentant och andra elevföreträdare ska erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om på grund av uppdraget. De här rättigheterna är nödvändiga förutsättningar för att elevrådet ska kunna bedriva sin verksamhet. 7

8 Arbetsmiljö - Elevskyddsombud I arbetsmiljölagens kapitel 6, 18 står det Elevskyddsombuden utses av eleverna och studerandeskyddsombuden av de studerande. Huvudmannen för utbildningen ska se till att elevskyddsombuden och studerandeskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget. För att arbetsmiljön på skolan ska vara fullvärdig krävs att eleverna erbjuds möjlighet till inflytande i arbetsmiljöfrågor. Elevskyddsombuden finns lagstadgade för att ta tillvara på elevernas intressen när det gäller arbetsmiljöfrågor. Det är även viktigt att elevskyddsombuden får organisera sitt arbete fritt, till exempel genom samarbete med elevrådet. REPRESENTERA OCH FÖRA FRAM ELEVERS RÖST Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för att: Elevråden och regionerna ska vara elevperspektivet på lokal och regional nivå De flesta av de beslut som direkt påverkar eleven och elevråden på skolorna i Sverige fattas på lokal och regional nivå. Det kan vara antingen på en enskild skola eller hos en huvudman. Utöver det finns det idag ofta regionala överenskommelser om skolan och stora friskolekoncerner, även där behöver elevråden vara en stark röst. Elevråden ska arbeta för att påverka skolpolitiken utifrån ett elevperspektiv. Elevrådet ska ha goda relationer till andra aktörer För att driva ett effektivt påverkansarbete är kontakt med andra aktörer viktigt. De här kan exempelvis vara lärare, skolledning, huvudman, kommun, politiska partier, andra elevråd, näringsliv, media och civilsamhälle. Sveriges elevråd - SVEA ska vara elevperspektivet i den nationella skolpolitiken I den skolpolitiska debatten ska vi vara elevernas röst, en inflytelserik aktör som vågar föra elevernas talan för att skolan ska anpassas efter eleverna. Elever är de som bäst vet hur det är att gå i skolan. Därför måste deras verklighetsbeskrivning få inflytande över den nationella skolpolitiken för ett ökat elevfokus i skoldebatten. 8

9 Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd SVEAs fokusfråga Elevrådskongressen 2015 Den skolpolitiska fokusfrågan väljs utifrån vad ni medlemmar finner viktigast att organisationen driver framåt. Sveriges elevråd - SVEA väljer att arbeta med en fokusfråga för att få en tydlig inriktning på vår politik och mer slagkraft på både den nationella, regionala och den lokala skolpolitiska arenan. Utifrån föregående kongressbeslut har Sveriges elevråd - SVEA drivit frågan om att skapa en tillgänglig och förebyggande elevhälsa. Varje fokusfråga drivs i två år, ett förberedande år och ett genomförande år. På två år ger vi oss en chans att förankra frågan i hela organisationen, hitta samarbetspartners och få ett kraftigt genomslag i frågan. Det här innebär att vi även nästa år kommer att driva den här frågan. Efter att kongressen beslutat om fokusfråga kommer Förbundsstyrelsen föreslå att den skrivs in i verksamhetsplanen. På så sätt blir den en naturlig del i vår verksamhet och enklare att arbeta med. Fokusfrågan väljs som tidigare nämnt på två år, medan verksamhetsplanen väljs på ett år. När fokusfråga väljs är det viktigt att den ligger på en bra nivå som gör att den inte blir för stor och luddig eller för liten och konkret. Det är viktigt att välja en fråga som gör att den inte endast berör ett fåtal personer eller att den är för bred och intetsägande. En bättre skola för alla! är ett fantastiskt påstående som de flesta nog skulle ställa sig bakom men den säger ingenting om hur det ska genomföras. En alldeles för smal och specifik fokusfråga blir istället svår att anpassa till olika situationer och svårare att kommer överens om. En fokusfråga på rätt nivå ger Elevrådskongressen mer makt och större möjligheter att rikta Förbundsstyrelsens arbete med Sveriges elevråd - SVEAs politik. Nedan har Förbundsstyrelsen författat sina förslag på aktuella, slagkraftiga och tydliga fokusfrågor. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att anta fokusfråga för DISKUTERA MERA! Vilken fokusfråga anser ditt elevråd är viktigast? Vilken fokusfråga tror du är viktigast för alla elever i Sverige? 9

10 Rättssäkra betygen, nu! Elever ska ha rättssäkerhet. Betygen är det kvitto som eleven får med sig för sitt totala arbete i skolan och är avgörande för att sedan kunna välja den utbildning och karriär som eleven vill ha. Att överklaga myndighetsbeslut som påverkar en individs framtid måste ses som en självklar rättighet för alla människor - även elever. Frågan att tillgodose elevers rättssäkerhet bör sättas i första hand och inte ställas mot till exempel effektivitet eller ekonomiska kostnader. Riktiga betyg är bättre än höga betyg! Ge eleverna chansen att utvärdera sina lärare! Vi lär oss i skolan hur viktigt det är med utvärdering. I arbetslivet idag utvärderar chefer sina anställda, och de anställda utvärderar chefen. I skolan fungerar det dock annorlunda. Elever får respons på tidigare prestationer för att kunna bli bättre och utvecklas på nästa uppgift. Dock är det väldigt ovanligt att elever får ge lärarna samma utvärdering för att förbättra undervisningen. Vi vill se att elever ges möjlighet till att få utvärdera sina lärare. Genom att utvärdera läraren kommer också utbildningens kvalité att öka, då elever genom en anonym utvärdering kommer att känna sig trygga i att framföra sin feedback. Det är dags för elever att få utvärdera sina lärare! En likvärdig digitaliserad skola i ett digitaliserat samhälle! I ett allt mer digitaliserat samhälle krävs det att skolan ger mer digital kompetens. Utvecklingen i skolan går åt rätt håll, men faktum kvarstår att graden av digitalisering skiljer sig från skola till skola och därmed också kompetensen och likvärdigheten. Digitaliseringen har slagit igenom i samhället och måste därmed inom svensk skola ses som en självklarhet inom pedagogiken. Mer resurser måste läggas på att fortbilda lärare för att garantera en modern och likvärdig utbildning där digitala verktyg är en del av pedagogiken. Skolans huvudman och ledning bör tillsammans med eleverna regelbundet gå igenom fortlöpande behov av digitala verktyg och resurser, vilka förändringar som behövs för organisation och arbetssätt samt vilken fortbildning som är nödvändig. En normkritisk sex- & samlevnadsundervisning! Det står i Skolverkets riktlinjer att sex och samlevnadsundervisningen ska genomsyra alla ämnen i skolan, men det är något som är lågt prioriterat idag. Det finns många skolor där samlevnadsundervisningen är av varierande kvalité eller inte hänger med i utvecklingen av samhället. Dessutom är det vanligt att elever mår dåligt eller hamnar utanför i sex- och samlevnadsundervisningen på grund utav dess heteronormativitet. Att få tänka kring och diskutera hur man förhåller sig till och blir trygg i sig själv, sin kropp, sin sexualitet och relationer är viktigt för hela livet. Därför kräver vi att skolan ska göra ett krafttag mot en normkritisk sex- & samlevnadsundervisning! 10

11 Dags för skoldemokrati på riktigt! Något som lätt kan glömmas bort är att i skollagen (1 Kap. 4 ) står det att utbildningen ska förankras i de grundläggande demokratiska värderingarna som samhället byggs på. Att en så viktig grundpelare inte är en verklighet i många skolor är allvarligt. Det är dags att det både forskas om vad en skoldemokrati är, och att det tas fram allmänna råd kring hur skolorna kan jobba med det. Rektorer, lärare och annan personal behöver även få fortbildning och verktyg för hur det i sin roll kan skapa en demokratisk skola. Det är dags att bygga en verklig demokrati i Sveriges skolor. Ge elevskyddsombuden större befogenheter! Skolan är Sveriges största arbetsplats. Men när vi talar om skolan som arbetsplats är det ofta de anställdas situation som nämns. Vi glömmer bort att elever är de som skolan är till för och en plats där vi kräver att elever spenderar en stor del av sin tid. Elevskyddsombudets roll och mandat i arbetsmiljöarbetet bör vara betydligt större än vad den är idag. Att de kan få sina åsikter protokollförda, men inte har rösträtt, säger oss att elevskyddsombuden inte har samma värde som andra skyddsombud. Skolans ledning behöver därför inte lyssna på elevernas åsikter i beslut och deras röst förminskas i arbetsmiljöfrågor. Därför ska elevskyddsombuden får ett större inflytande på alla plan. Bort med ordningsomdömena! Den 20 maj beslutade riksdagen att gymnasie- och högstadieelever kan bli prövade efter ordning och uppförande. Införandet sker trots att det inte finns någon grund i forskningen eller erfarenheter från de som är i skolan - de verkliga experterna. Det är problematiskt att en så föråldrad metod överhuvudtaget tillåts, speciellt när den bidrar till en dålig skolkultur och grundar sig i en destruktiv elevsyn. Det är dags att börja se på elever med värdighet och fokusera på de verkliga problemen i skolan. Genom att ta bort ordningsomdömena kan vi fokusera på att skapa ordning och reda på riktigt. Likabehandling - mer än bara i teorin! Det är lag på att varje skola ska ha en likabehandlingsplan. Idag saknar alldeles för många skolor fortfarande sådana och många skolor blir inte godkända av Skolinspektionen. Likabehandlingsplanen måste följas på varje skola, genom att den regelbundet uppdateras och att eleverna får vara med att påverka. Det är viktigt att skolan går från teori till praktik. Eleverna har rätt till en likabehandling som fungerar på riktigt! 11

12 Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd SVEAs grundprinciper Elevrådskongressen 2015 Syftet med Sveriges elevråd - SVEAs grundprinciper är att beskriva de värden som ligger till grund för hur vi arbetar och vad som präglar vår kultur i organisationen. När vi tagit fram våra grundprinciper har vi utgått från det vi vet skapar engagemang i organisationen. Under ett pass på Use Your Voice lyfte ni medlemmar vikten av tydlighet kring inkludering och en normkritiskt arbetande organisation vilket vi har arbetat för att visa i vår proposition. De här förändringarna har förbundsstyrelsen gjort: Vi har skapat den nya grundprincipen Engagemang skapas genom inkludering. Vi har tagit bort principen Du kan om du vill eftersom den liknar Alla växer med förtroende. Vi har lagt in viktiga budskap från Du kan om du vill i Alla växer med förtroende. Vi har också ändrat fokuset i Med demokrati kommer vi längst! till att handla ännu mer om demokrati och vilka värden Sveriges elevråd - SVEA bygger demokrati på. Vi har förenklat språket och skrivit om alla principer för att göra språket mer personligt och enkelt. Därför föreslår förbundsstyrelsen Elevrådskongressen besluta att anta propositionen för Sveriges elevråd - SVEAs grundprinciper. DISKUTERA MERA! Vilka värden förknippar du med Sveriges elevråd - SVEA? Vad är engagemang för dig? Finns det med i våra grundprinciper? 12

13 INLEDNING Syftet med Sveriges elevråd - SVEAs grundprinciper är att beskriva de värden som ligger till grund för hur vi arbetar och vad som präglar vår kultur i organisationen När vi tagit fram våra grundprinciper har vi utgått från det vi vet skapar engagemang i organisationen ALLA VÄXER MED FÖRTROENDE Det är mycket lättare att våga och försöka om någon tror på en. Fler och fler kan och vill ta ansvar om de känner att andra litar på dem och visar tilltro. Det får människor att göra sådant de inte trodde de kunde. Det gör att människor växer i tron på sig själva och sin egen förmåga. Vi tycker det är fel att låta sig begränsas av föreställningen att några måste kunna allt innan de får göra något. Vi tror på att vi kan om vi vill, genom engagemang, tilltro och vilja. ENGAGEMANG SKAPAS GENOM INKLUDERING Vi vill bryta stereotyper och fördomar som sorterar in människor utifrån mallar. Vi tycker att alla ska få en chans att pröva sina idéer och uttrycka sina åsikter. Det är viktigt för oss att sträva efter att hitta former som gör att alla får göra sin röst hörd och känner sig inkluderade. Vi vill ständigt sträva efter att vara en organisation som är öppen för alla Sveriges elever. MED SAMARBETE KOMMER VI LÄNGST En av grundstenarna i Sveriges elevråd SVEA är att jobba tillsammans med andra mot gemensamma mål. Allt blir roligare och bättre när tankar, engagemang och erfarenheter delas med andra. Därför organiserar vi oss i elevråd och därför behövs Sveriges elevråd SVEA som plattform för alla Sveriges elevråd. MED DEMOKRATI KOMMER VI LÄNGRE Sveriges elevråd SVEAs vision är en bättre och mer demokratisk skola. Det är en självklarhet att organisationen bygger på demokratiska arbetsmetoder och verkar för delaktighet. Vi arbetar för att elever och elevråd ska få makt och inflytande på riktigt. 13

14 Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd SVEAs medlemsavgift Elevrådskongressen 2015 En medlemsavgift är en summa pengar som medlemmar betalar för att ansluta sig till en viss organisation eller ett visst ändamål. I ideella organisationer och föreningar går medlemsavgiften ofta tillbaka till medlemmarna då pengarna läggs på organisationens verksamhet. I Sveriges elevråd - SVEA har medlemskapet i sig sett väldigt olika ut och frågan om medlemsavgift är en diskussion som ska lyftas varje år och är upp till kongressen att besluta. Utifrån Förbundsstyrelsens tankar kring medlemskap och medlemsavgift har vi tagit fram en proposition. Sveriges elevråd SVEA är en ideell ungdomsorganisation, av och för elevråd. Vi består av våra medlemmar och finns till för våra medlemmar. Vi vill att alla elevråd ska kunna bli medlemmar. Oavsett de olika ekonomiska resurser elevråd har ska alla ha samma möjlighet till engagemang i organisationen. En medlemsavgift skulle kunna ge mer inkomster till Sveriges elevråd - SVEA. Vi tror dock att det skulle gå plus-minus-noll då den administrativa bördan skulle öka och det skulle vara mer arbete för elevråden att bli medlemmar i Sveriges elevråd - SVEA. För att det ska vara så enkelt som möjligt att bli medlem i Sveriges elevråd - SVEA anser därför Förbundsstyrelsen att vi inte ska ha en medlemsavgift. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att fastställa medlemsavgiften för 2016 till 0 kr. DISKUTERA MERA! Hur ser ditt elevråds ekonomiska förutsättningar ut för en eventuell medlemsavgift? Vilka positiva och negativa konsekvenser finns det för ditt elevråd med en medlemsavgift? 14

15 Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd SVEAs stadgar Elevrådskongressen 2015 En av de som ger oss bidrag (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCF) lyfte att i Tredje avdelningen - om elevrådet har förbundet Sveriges elevråd SVEA inte rätt att godkänna elevrådets namn och stadgar. Det är så eftersom elevrådet är en egen organisation som beslutar om namn och stadgar helt självständigt utan Sveriges elevråd SVEAs inblandning. Det här vill vi så klart fixa till så vi kan fortsätta få bidrag för att kunna göra skolsverige bättre! Genom två enkla ändringar kan vi lösa det: Ändringarna som gjorts ser du nedan. Grön och fetmarkerad text betyder att texten är tillagd och överstruken text betyder att den ska tas bort. 1 Namn och säte Elevrådets namn och sätesort registreras hos och godkänns av förbundet i samband med att elevrådet inträder i förbundet. 7 Stadgeändring Tillägg till och ändringar i elevrådets stadgar kan endast göras på årsmöte. Sveriges elevråd SVEAs förbundsstyrelse eller den som förbundsstyrelsen utser ska meddelas stadgeändringen. godkänna ändringen sedan den konstaterat att detta inte strider mot någon bestämmelse i första eller andra avdelningarna i dessa stadgar. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att anta propositionen för Sveriges elevråd SVEAs stadgar. DISKUTERA MERA! Håller ni med om att vi ska göra de här ändringarna? 15

16 Första avdelningen - Om förbundet Kapitel 1 - Organisation 1 Namn, säte och förbund Sveriges elevråd SVEA (Sweden s student councils SVEA) är ett förbund av och för elevråd. Sveriges elevråd SVEA är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som har sitt säte i Stockholm. 2 Vision Sveriges elevråd SVEAs vision är en bättre och mer demokratisk skola. 3 Syfte Sveriges elevråd SVEA finns för att: Samla och stärka elever i demokratiska forum Representera och föra fram elevers röst Värna elevers rättigheter 4 Definitioner Sveriges elevråd SVEAs årsmöte är Elevrådskongressen. Ett elevråd är ett av eleverna demokratiskt valt organ vars främsta syfte är att representera eleverna på skolan och tillvarata deras intressen. Förtroendevald är en person som är vald till ett förtroendeuppdrag av Elevrådskongressen. 5 Räkenskaps-, verksamhets- samt medlemskapsår Organisationens verksamhets-, räkenskap- och medlemskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december. Kapitel 2 - Medlemskap 1 Medlemmar Elevråd vid en övre grund- eller gymnasieskola kan erhålla medlemskap i Sveriges elevråd SVEA. Medlemskap i Sveriges elevråd SVEA beviljas av förbundsstyrelsen eller den förbundsstyrelsen utser. För att ansökan ska beviljas krävs att sökanden erlagt medlemsavgift, eller i annat fall aktivt tagit ställning för ett medlemskap, att sökanden har minst tre enskilda medlemmar, att sökanden under medlemskapsåret tillhandahåller förbundet stadgar, förteckning över enskilda medlemmar och verksamhetsberättelse, samt att sökanden åtar sig att följa Sveriges elevråd SVEAs styrdokument. 16 Medlem är elevråd som är infört i Sveriges elevråd SVEAs medlemsregister. Medlemskapet upphör om medlem inte betalar medlemsavgift, skriftligen begär sitt utträde till förbundsstyrelsen eller utesluts.

17 2 Uteslutning Organisationen kan utesluta medlem eller enskild medlem som motverkar dessa stadgars första avdelning, kapitel 1, 2-3. Beslut om uteslutning fattas av Elevrådskongressen med två tredjedelars majoritet. Förbundsstyrelsen kan utestänga medlem eller enskild medlem från organisationens verksamhet i väntan på beslut av Elevrådskongressen rörande uteslutning. Förbundsstyrelsen kan besluta om sådan utestängning tidigast fem veckor efter att medlemmen ombetts yttra sig i ärendet. Kapitel 3 Elevrådskongressen 1 Övergripande bestämmelser Elevrådskongressen är Sveriges elevråd SVEAs högst beslutande organ och består av föreningens samtliga medlemmar. Ordinarie Elevrådskongress ska äga rum mellan 15 oktober och 30 november varje år. Om inte annat föreskrivs i stadgarna så tas samtliga beslut med enkel majoritet. Elevrådskongressen ska anta en arbetsordning som beskriver plena, utskotten och val. Elevrådskongressen kan besluta om slutet plenum. Elevrådskongressen beslutar vilka som får delta i slutet plenum. 2 Möteshandlingar, kallelse och dagordning Förbundsstyrelsen ska skriftligen kalla samtliga medlemmar och förtroendevalda till Elevrådskongressen. Kallelsen ska vara samtliga berörda tillhanda senast tolv veckor före Elevrådskongressens inledande. Förbundsstyrelsens propositioner ska vara samtliga medlemmar tillhanda senast fem veckor före Elevrådskongressens inledande. Motioner ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast fyra veckor innan Elevrådskongressens inledande. Motioner med förbundsstyrelsens motionssvar, arbetsordningen för Elevrådskongressen, revisionsberättelsen, verksamhetsberättelsen, och valberedningens förslag samt förslag på förbundsstyrelsens arvodering ska vara samtliga medlemmar tillhanda senast två veckor innan Elevrådskongressens inledande. Protokoll från Elevrådskongressen med bilagor ska vara tillgängliggjort för samtliga medlemmar senast fem veckor efter Elevrådskongressens avslutande. När protokollet är tillgängliggjort träder Elevrådskongressens beslut i kraft. Vid Elevrådskongressen ska följande ärenden förekomma: 1. Mötets öppnande 2. Upprop och fastställande av röstlängd 3. Fastställande av föredragningslista för mötet 4. Fråga om Elevrådskongressen anser sig beslutsmässigt 5. Val av mötesordförande 6. Val av mötessekreterare 7. Val av mötesjusterare samt rösträknare 8. Fastställande av arbetsordning för Elevrådskongressen 9. Val av valberednings-valberedning 10. Behandling av till Elevrådskongressen inkomna motioner och propositioner 11. Fastställande av medlemsavgift. 12. Fastställande av verksamhetsplan och verksamhetsberättelse 13. Fastställande av revisionsberättelse samt balans- och resultaträkning 17

18 14. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 15. Beslut med anledning av revisionsberättelsen samt balans- och resultaträkningarna 16. Val av valberedning 17. Val av förvaltnings- och verksamhetsrevisorer 18. Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen 19. Val av förbundsstyrelse 20. Övriga frågor 21. Mötets avslutande 3 Handlingsrätt Medlem har motions-, yttrande-, yrkande- och rösträtt under samtliga punkter på Elevrådskongressen samt nomineringsrätt till val av förtroendevalda. Förbundsstyrelsen har propositionsrätt. Förbundsstyrelsen har yttranderätt under samtliga punkter och yrkanderätt under samtliga punkter förutom de som rör val och arvodering av förtroendevalda undantaget val av förvaltningsrevisor. Valberedning har nomineringsrätt, yttrande- och yrkanderätt under punkterna som berör val och arvodering av förtroendevalda undantaget val av förvaltningsrevisor. Verksamhetsrevisorerna har yttrande- och yrkanderätt i samtliga punkter undantaget de som rör val. Elevrådskongressens mötespresidium har yttrande- och yrkanderätt under samtliga punkter. Övriga kan ges yttranderätt efter beslut av Elevrådskongressens presidium. 4 Valberednings-valberedning Förslag till valberedning läggs av en grupp bestående av fem personer som är, om så möjligt: en avgående representant från förbundsstyrelsen, en avgående representant från revisorerna, en avgående representant från valberedningen samt två delegater från medlemmar. Om detta inte är möjligt väljer Elevrådskongressen i första hand avgående representanter från de förtroendevalda organen och därefter kandiderande delegater från medlemmar. 5 Styrdokument En verksamhetsplan för kommande verksamhetsår ska varje år antas av Elevrådskongressen. Ett program för organisationens principer ska udda år antas av Elevrådskongressen med två tredjedelars majoritet. Ett skolpolitiskt program ska vart fjärde år antas av Elevrådskongressen med fyra femtedelars majoritet. Utifrån det skolpolitiska programmet ska ett fokusdokument med fokusfrågor antas av Elevrådskongressen med två tredjedelars majoritet 6 Extra elevrådskongress Extra Elevrådskongress hålls om förbundsstyrelsen, revisorerna eller minst en tredjedel av medlemmarna skriftligen begär det. Vid begäran om extra elevrådskongress ska denna hållas inom 3 månader. Vid extra elevrådskongress ska samtliga medlemmar och förtroendevalda skriftligen kallas senast fem veckor innan mötets inledande. Föredragningslista som innehåller de skäl som angivits till den extra elevrådskongressen ska vara medlemmar och förtroendevalda tillhanda senast fem veckor innan mötets inledande. 18

19 Kapitel 4 Förtroendevalda 1 Förbundsstyrelsens sammansättning och funktion Förbundsstyrelsen är Sveriges elevråd SVEAs högst beslutande organ då Elevrådskongressen inte är samlad. Förbundsstyrelsens funktion är att strategiskt och taktiskt leda organisationen genom direktiv, mål och beslut. Förbundsstyrelsen har ansvar över den ekonomiska förvaltningen, verksamheten och organisationsutveckling. Förbundsstyrelsen ska bestå av sju eller nio ledamöter, varav en förbundsordförande och en vice förbundsordförande. Förbundsstyrelse väljs av Elevrådskongressen. 2 Förbundsstyrelsens sammanträden och mandat Förbundsstyrelsen ska varje verksamhetsår ha minst sex möten. Förbundsstyrelsemöten är beslutsmässigt om samtliga förtroendevalda erhållit en kallelse senast tre veckor innan samt dagordning senast en vecka innan mötets inledande. För att mötet ska vara beslutsmässigt krävs även att minst hälften av ledamöterna är närvarande. Protokollen ska vara tillgängliga för samtliga förtroendevalda och medlemmar senast tre veckor efter mötets avslutande. Förbundsstyrelsen ska tillsätta ett arbetsutskott och anta en arbetsordning för denna. Förbundsstyrelsen ska varje år anta en delegationsordning som förklarar mandat, beslutsordning, funktioner och ansvar för Sveriges elevråd SVEA som helhet. Revisorer innehar närvaro- och yttranderätt på förbundsstyrelsemöten. Valberedningen har närvarorätt. Övriga kan tilldelas närvaro- och yttranderätt av förbundsstyrelsen. Vid lika röstetal i förbundsstyrelsen innehar förbundsordföranden utslagsröst. 3 Revisorer 3.1 Förvaltningsrevisor Förvaltningsrevisorns uppgift är att avlämna en ekonomisk revisionsberättelse till Elevrådskongressen och i denna tillstyrka eller avstyrka ekonomisk ansvarsfrihet. Förvaltningsrevisorn ska granska räkenskaper och förvaltning, Förvaltningsrevisor väljs av Elevrådskongressen efter förslag av förbundsstyrelsen. 3.2 Verksamhetsrevisorer Verksamhetsrevisorernas uppgift är att avlämna en revisionsberättelse till Elevrådskongressen och i denna tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet. De ska granska verksamheten utifrån styrdokumenten samt avlägga en delårsrevision till förbundsstyrelsen. Verksamhetsevisorerna ska bestå av tre personer som i sin tur utser en sammankallande samt antar en arbetsordning som ska göras tillgänglig för medlemmarna senast 16 veckor efter Elevrådskongressens avslutande. Verksamhetsrevisorer väljs av Elevrådskongressen. 4 Valberedningen Valberedningens uppgift är att lägga ett förslag till beslut för val av: antal ledamöter i förbundsstyrelsen, förbundsordförande, vice förbundsordförande, ledamöter samt revisorer och mötespresidium för Elevrådskongressen. Valberedningen ska sprida information om vad uppdragen innebär och dessa uppdrags ansvar till kandidater och medlemmar, samt 19

20 inspirera, stödja och intervjua kandidater. Valberedningen ska bestå av tre personer som i sin tur utser en sammankallande samt antar en arbetsordning som ska göras tillgänglig för medlemmarna senast 16 veckor efter Elevrådskongressens avslutande. Valberedningen sätter i samråd med förbundsstyrelsen ett nomineringsstopp som ska delges samtliga berörda senast tolv veckor före Elevrådskongressen. Valberedningen ska även lägga ett förslag till arvodering av förbundsstyrelsens presidium. Valberedning väljs av Elevrådskongressen. 5 Mandatperiod Mandatperioden för revisorer och valberedning löper från Elevrådskongress till nästkommande Elevrådskongress. Förbundsstyrelsen tillträder vid närmast efterföljande årsskifte efter Elevrådskongressen. Ett mandatår för Förbundsstyrelsen löper 1 januari till 31 december. Vid nyval av förbundsordförande och vice förbundsordförande väljs vederbörande på tvåårig mandatperiod. Vid omval väljs vederbörande till ettårig mandatperiod. Vid val av förbundsstyrelseledamöter ska om möjligt två ledamöter väljas på tvåårig mandatperiod, dock kan en person endast kandidera till en tvåårig mandatperiod vid nyval. Valberedning och revisorer väljs på en ettårig mandatperiod. 6 Avbrutna mandatperioder Om en förtroendevald med flerårig mandatperiod inte vill sitta kvar på sin post efter ett år ska detta meddelas valberedningen senast fyra veckor innan nomineringsstoppet. En person som är vald på en tvåårig mandatperiod och under denna mandatperiod kandiderar till ett annat uppdrag avsäger sig då sitt pågående mandat med verkan vid det första mandatårets slut. 7 Valbarhet Valbar till Sveriges elevråd SVEA förtroendeposter är personer som nominerats av en medlem eller av valberedningen. En person kan endast inneha ett förtroendeuppdrag för organisationen samtidigt. En person kan inte vara anställd av organisationen under pågående förtroendeuppdrag. Valberedningen kan inte kandidera till övriga förtroendeuppdrag i Sveriges elevråd SVEA. 8 Misstroendeförklaring En förtroendevald kan avsättas efter beslut av Elevrådskongress eller extra elevrådskongress med två tredjedelars majoritet, så kallad misstroendeförklaring. Misstroendevotum kan väckas om minst en tredjedel av medlemmarna så begär. Begäran om misstroendevotum ska anmälas skriftligen till styrelsen och revisorerna minst två veckor före kongressens öppnande. Om misstroendevotum väckts blir den förtroendevalda utestängd från organisationens verksamhet och fråntas rätten att representera organisationen och leda verksamheten i väntan på elevrådskongressens eller extra elevrådskongressens beslut om misstroendeförklaring. 9 Arvodering Beslut om arvodering av förbundsstyrelsens presidium fattas av Elevrådskongressen. Valberedningen ska till Elevrådskongressen lämna förslag på den sammanlagda arvoderingen av förbundsstyrelsens presidium, enligt en procentsats av det prisbasbelopp som definieras i socialförsäkringsbalken (2010:110). Förbundsstyrelsen äger rätt att fördela det av Elevrådskongressen fastställda beloppet mellan förbundsordföranden och vice förbundsordföranden, samt att besluta att en presidiemedlem inte ska vara arvoderad. 20

21 Kapitel 5 - Ekonomisk förvaltning 1 Ansvar Organisationens ekonomi ska skötas av förbundsstyrelsen eller den som Förbundsstyrelsen utser. Förbundsstyrelsen ansvarar för fördelning av organisationens resurser. 2 Firmatecknare Firmatecknare och dess penningbelopp för organisationen utses av förbundsstyrelsen. 3 Förvaltningsrevision Förvaltningsrevisor utses av Elevrådskongressen på förslag av förbundsstyrelsen. Kapitel 6 - Stadgar och upplösning 1 Stadgeändringar För stadgeändring av Första avdelningen, kapitel samt kapitel krävs att två på varandra följande Elevrådskongresser med minst sex månaders mellanrum beslutar det med två tredjedelars majoritet, varav minst en Elevrådskongress ska vara ordinarie. För stadgeändring av övriga paragrafer krävs att en ordinarie Elevrådskongress beslutar det med två tredjedelars majoritet. 2 Stadgetolkning Om det råder oklarhet om hur denna stadga ska tillämpas gäller tolkning av förbundsstyrelsen i samråd med revisorer tills frågan kan prövas av Elevrådskongressen. 3 Stadgebrott Om ett stadgebrott sker ska detta meddelas revisorerna av förbundsstyrelsen. 4 Upplösning Organisationen upplöses då två på varandra följande ordinarie Elevrådskongresser med minst sex månaders mellanrum så beslutar med minst två tredjedelars majoritet. 5 Likvidation Vid beslut om upplösning av organisationen ska vad som återstår av dess tillgångar efter avbetalning av skulder fördelas jämnt mellan medlemmarna. 21

22 Andra avdelningen - Om regionen Kapitel 1 - Allmänt 1 Namn Regionens namn beslutas av Regionskongressen och godkänns av förbundsstyrelsen. 2 Uppgift Regionen har i uppgift att samordna och stödja elevråden. Regionen finns för att: Samla och stärka elever i demokratiska forum Representera och föra fram elevers röst Värna elevers rättigheter 3 Räkenskaps-, verksamhets- samt medlemskapsår Regionens räkenskaps-, verksamhets- och medlemskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december. 4 Regionsindelning Förbundsstyrelsen beslutar om regionsindelning och upptagningsområden. 5 Stadgeändring Tillägg till och ändringar i regionens stadgar kan endast göras på årsmöte. Sveriges elevråd SVEAs förbundsstyrelse, eller den som förbundsstyrelsen utser, ska bekräfta ändringen sedan det konstaterat att detta inte strider mot någon bestämmelse i första respektive tredje avdelningarna i Sveriges elevråd - SVEAs stadgar. 6 Medlemskap Elevråd vid en övre grund- eller gymnasieskola som beviljats medlemskap i Sveriges elevråd - SVEA och har sitt säte inom regionens geografiska område tilldelas också medlemskap i regionen. För att ansökan ska beviljas krävs att sökanden erlagt medlemsavgift, eller i annat fall aktivt tagit ställning för ett medlemskap, samt att sökanden åtar sig att följa Sveriges elevråd SVEAs styrdokument. Medlem är elevråd som är infört i Sveriges elevråd SVEAs medlemsregister. Medlemskapet upphör om medlem inte betalar medlemsavgift, skriftligen begär sitt utträde till förbundsstyrelsen eller utesluts ur förbundet. Kapitel 2 - Regionskongressen 1 Övergripande bestämmelser Regionskongressen är Regionens högst beslutande organ och består av föreningens samtliga medlemmar. Regionskongressen ska äga rum senast den 14 oktober varje år. Om inte annat föreskrivs stadgarna så tas samtliga beslut med enkel majoritet. 22

23 2 Möteshandlingar, kallelse och dagordning Regionsstyrelsen ska skriftligen kalla samtliga medlemmar och förtroendevalda till Regionskongressen. Kallelsen ska vara samtliga berörda tillhanda senast fyra veckor före Regionskongressens inledande. Regionsstyrelsens propositioner ska vara samtliga medlemmar tillhanda senast tio dagar före Regionskongressens inledande. Kongresshandlingarna ska vara tillgängliga senast 10 dagar före kongressen. Protokoll från Regionskongressen med bilagor ska vara tillgängliggjorda för samtliga medlemmar senast fyra veckor efter Regionskongressens avslutande. Vid Regionskongressen ska följande punkter tas upp: 1. Mötets öppnande 2. Upprop och fastställande av röstlängd 3. Fastställande av föredragningslista för mötet 4. Fråga om Regionskongressens stadgeenliga utlysande 5. Val av mötesordförande 6. Val av mötessekreterare 7. Val av mötesjusterare samt rösträknare 8. Behandling av till Regionskongressen inkomna motioner och propositioner 9. Fastställande av verksamhetsplan och verksamhetsberättelse 10. Fastställande av revisionsberättelse samt balans- och resultaträkning 11. Fråga om ansvarsfrihet för regionsstyrelsen 12. Beslut med anledning av revisionsberättelsen samt balans- och resultaträkningarna 13. Val av valberedning 14. Fastställande av antal ledamöter i regionsstyrelsen 15. Val av regionsstyrelse 16. Val av verksamhetsrevisorer 17. Övriga frågor 18. Mötets avslutande 3 Handlingsrätt Medlem har motionsrätt, ombud från medlem har yttrande-, yrkande- och rösträtt under samtliga punkter på Regionkongressen samt nomineringsrätt till val av förtroendevalda. Regionsstyrelsen har propositionsrätt. Regionsstyrelsen har yttranderätt under samtliga punkter och yrkande rätt under samtliga punkter förutom de som rör val av förtroendevalda. Valberedning har nomineringsrätt, yttrande- och yrkanderätt under punkterna som berör val av förtroendevalda. Verksamhetsrevisorerna har yttrande- och yrkanderätt under alla punkter förutom de som rör val. Regionskongressens mötespresidium har yttrande- och yrkanderätt under samtliga punkter. Övriga kan ges yttranderätt efter beslut av Regionskongressens presidium. 4 Styrdokument En verksamhetsplan för kommande år ska varje år antas av Regionskongressen. 5 Extra Regionskongress Extra regionskongress hålls om regionsstyrelsen eller minst en tredjedel av medlemmarna skriftligen begär det. Vid begäran om extra regionskongress ska denna hållas inom 3 månader. Vid extra regionskongress ska samtliga medlemmar och förtroendevalda skriftligen kallas senast fyra veckor innan mötets inledande. Dagordning som innehåller de skäl som angivits till den extra regionskongressen ska vara medlemmar och förtroendevalda tillhanda senast 10 dagar innan mötets inledande. 23

24 Kapitel 3 - Förtroendevalda 1 Regionsstyrelsens sammansättning och funktion Regionsstyrelsen är Regionens högst beslutande organ då Regionskongressen inte är samlad. Regionstyrelsens funktion är att taktiskt leda regionen genom direktiv, mål och beslut. Regionsstyrelsen har ansvar över den ekonomiska förvaltningen, verksamheten och organisationsutveckling. Regionstyrelsen ska bestå av fem eller sju ledamöter, varav en regionsordförande och en vice regionsordförande. Regionsstyrelse väljs av Regionskongressen. 2 Regionsstyrelsens sammanträden och mandat Regionsstyrelsen ska varje verksamhetsår ha minst sex möten. Regionsstyrelsemöten är beslutandemässiga om samtliga av regionens förtroendevalda erhållit en kallelse senast tio dagar innan samt dagordning senast en vecka innan mötets inledande. För att mötet ska vara beslutandemässigt krävs dessutom att minst hälften av ledamöterna är närvarande. Protokollen ska vara tillgängliga för samtliga förtroendevalda och medlemmar senast tre veckor efter mötets avslutande. Valberedningen har närvarorätt. Verksamhetsrevisorerna och förbundsstyrelsen har närvaro- och yttranderätt. Övriga kan tilldelas närvaro- och yttranderätt av regionsstyrelsen. 3 Mandatperiod Mandatperioden för valberedningen och verksamhetsrevisorerna löper från Regionskongress till nästkommande Regionskongress. Ett mandatår för regionsstyrelsen löper från och med en månad efter Regionskongressen till och med en månad efter nästkommande Regionskongress. Samtliga förtroendevalda väljs på en ettårig mandatperiod. 4 Valbarhet Valbar till Regionens förtroendeposter är enskilda medlemmar i Sveriges elevråd - SVEA vars elevråd är medlemmar i regionen samt personer som nominerats av valberedningen. En person kan endast inneha ett förtroendeuppdrag för regionen samtidigt. En person kan inte vara anställd av Sveriges elevråd - SVEA under pågående förtroendeuppdrag. Valberedning och presidium får inte inneha övriga förtroendeuppdrag i Sveriges elevråd SVEA. 5 Valberedning Valberedningens uppgift är att lägga ett förslag till beslut för val av: antal ledamöter i regionsstyrelsen, regionsordförande, vice regionsordförande, regionsstyrelseledamöter, verksamhetsrevisorer och mötespresidium för Regionskongressen. Valberedningen ska sprida information om vad uppdragen innebär och dessa uppdrags ansvar till kandidater och medlemmar, samt inspirera, stödja och intervjua kandidater. Valberedning väljs av Regionskongressen. 6 Misstroendeförklaring En förtroendevald kan avsättas efter beslut av Regionskongress eller extra Regionskongress med två tredjedelars majoritet, så kallad misstroendeförklaring. Misstroendevotum kan väckas om minst en tredjedel av medlemmarna eller Sveriges elevråd - SVEAs Förbundsstyrelse så begär. Begäran om misstroendevotum ska anmälas skriftligen till styrelsen. Om misstroendevotum väckts blir den förtroendevalda utestängd från regionens verksamhet och fråntas rätten att representera regionen och leda verksamheten i väntan på regionskongressens eller extra regionskongressens beslut om misstroendeförklaring. 24

25 Kapitel 4 - Ekonomisk förvaltning 1 Ansvar Regionens ekonomi ska skötas av regionsstyrelsen eller den som regionsstyrelsen utser. Regionsstyrelsen ansvarar för fördelning av regionens resurser. 2 Firmatecknare Firmatecknare och dess penningbelopp för regionen utses av regionsstyrelsen. 3 Upplösning Vid upplösning ansvarar förbundet för att regionens resurser fördelas jämnt mellan dess medlemmar. Tredje avdelningen - Om elevrådet 1 Namn och säte Elevrådets namn och sätesort registreras hos och godkänns av förbundet i samband med att elevrådet inträder i förbundet. 2 Funktion/syfte Elevrådet finns för att: Samla och stärka elever i demokratiska forum Representera och föra fram elevers röst Värna elevers rättigheter 3 Enskilt medlemskap Elev på elevrådets skola kan beviljas enskilt medlemskap i elevrådet. Enskilt medlemskap beviljas av elevrådsstyrelsen eller av den elevrådsstyrelsen utser. För att ansökan ska godkännas krävs det att sökanden aktivt tagit ställning för ett medlemskap i elevrådet. Sökanden ska även åta sig att följa elevrådets stadgar, samt att sökanden är elev på den skola på vilken elevrådet verkar. Enskild medlem ska anmälas till Sveriges elevråd - SVEAs medlemsregister. Medlemskapet förnyas årligen. Det enskilda medlemskapet upphör om den enskilda medlemmen inte längre är elev på skolan där elevrådet verkar, skriftligen begär sitt utträde till elevrådsstyrelsen eller utesluts. 4 Styrelsen Styrelsen ska bestå av minst tre personer varav en ordförande. Styrelse väljs årligen på årsmötet. 25

26 5 Årsmöte Årsmötet är elevrådets högst beslutande organ. Elevrådets årsmöte ska genomföras innan Elevrådskongressen innevarande verksamhetsår. Till årsmötet ska det skickas ut en kallelse senast två veckor innan årsmötet äger rum. I kallelsen ska det framgå huruvida andra än elevrådets medlemmar får närvara, vilket bestäms av elevrådsstyrelsen. Vid årsmötet ska följande punkter förekomma: 1. Fastställande av röstlängd 2. Val av styrelse samt fastställande av mandatperiod 3. Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande 4. Fastställande av elevrådets budget 5. Fastställande verksamhetsberättelsen 6. Fastställande av verksamhetsplan 7. Godkännande av stadgar 8. Övriga frågor 9. Avslutande av möte 6 Verksamhets- och ekonomiskt år Elevrådets verksamhetsår och ekonomiska år löper från 1 januari till 31 december. 7 Stadgeändring Tillägg till och ändringar i elevrådets stadgar kan endast göras på årsmöte. Sveriges elevråd SVEAs förbundsstyrelse eller den som förbundsstyrelsen utser ska meddelas stadgeändringen. godkänna ändringen sedan den konstaterat att detta inte strider mot någon bestämmelse i första eller andra avdelningarna i dessa stadgar. 8 Upplösning Elevrådet kan upplösas om så beslutas av två på varandra följande årsmöten med minst 4/5 majoritet. Det upplösande årsmötet beslutar om fördelning av elevrådets tillgångar. 26

27 Motionera mera! Hur skrivs en motion? Motioner har ingenting med träning att göra, en motion är ett annat ord för förslag. Alla medlemmar i Sveriges elevråd SVEA har rätt att skriva och skicka in motioner till Elevrådskongressen. Har ditt elevråd en fråga som ni tycker att organisationen ska driva eller något som ni tycker att Sveriges elevråd SVEA ska göra nästa år, så skriv det i en motion. Den kan i stort sett handla om vad som helst så länge den innehåller ett förslag. En motion ska innehålla fyra delar. Bakgrund: Det ska finnas en bakgrund till att ni vill att Sveriges Beskrivning: Sedan ska ni i några meningar beskriva själva förslaget. Att-sats: Efter det ska ni formulera ert förslag i att-satser som följer elevråd SVEA ska göra/ tycka/satsa på det ni föreslår. meningen: Därför föreslår vi att Elevrådskongressen ska besluta.... En att-sats är förslaget där ni skriver vad ni tycker ska stå och i vilket av styrdokumenten det ska skrivas in. Kontaktuppgifter: Sist men inte minst ska ni ha med era kontaktuppgifter. Tänk på: Föreslå att det ni tycker skrivs in i något av Sveriges elevråd SVEAs styrdokument. Det är förslaget som är viktigt, inte språket. Huvudsaken är att alla förstår. Exempel: Bakgrund: Vi tycker att det är viktigt med utbildade och kompetenta elevskyddsombud på skolorna. Förslag: Sveriges elevråd - SVEA ska arbeta för att alla elevskyddsombud ska ha utbildning. Att det i Verksamhetsplanen under Arbetsmiljö - Elevskyddsombud skriva in Sveriges elevråd - SVEA ska arbeta för att alla elevskyddsombud i Sverige ska få utbildning Har du några frågor kring propositionerna eller hur man skriver en motion kan du ringa förbundsordförande Matilda Hellström på nummer eller maila på matilda.hellstrom@svea.org 27

28 Sveriges elevråd - SVEA Sverigeselevrad Sverigeselevrad_svea Sverigeselevrad 28 Sveriges elevråd - SVEAs Elevrådskongress 2015 Lyrfågelskolan, Trollhättan

Sveriges elevråd SVEAs stadgar

Sveriges elevråd SVEAs stadgar Sveriges elevråd SVEAs stadgar Kapitel 1 - Organisation 1 Namn, säte och förbund Sveriges elevråd SVEA (Sweden s student councils SVEA) är ett förbund av och för elevråd. Sveriges elevråd SVEA är en partipolitiskt

Läs mer

Sveriges elevråd SVEAs stadgar

Sveriges elevråd SVEAs stadgar Sveriges elevråd SVEAs stadgar Första avdelningen - Om förbundet Kapitel 1 - Organisation 1 Namn, säte och förbund Sveriges elevråd SVEA (Sweden s student councils SVEA) är ett förbund av och för elevråd.

Läs mer

Sveriges elevråd SVEAs stadgar

Sveriges elevråd SVEAs stadgar Sveriges elevråd SVEAs stadgar Första avdelningen - Om förbundet Kapitel 1 - Organisation 1 Namn, säte och förbund Sveriges elevråd SVEA (Sweden s student councils SVEA) är ett förbund av och för elevråd.

Läs mer

Sveriges elevråd - SVEAs stadgar

Sveriges elevråd - SVEAs stadgar Sveriges elevråd - SVEAs stadgar Kapitel 1 Organisation 1.1 Namn, säte och förbund Sveriges elevråd SVEA (Sweden s student councils SVEA) är ett förbund av och för elevråd. Sveriges elevråd SVEA är en

Läs mer

Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplan 2016 ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elever ska vara en tung instans i skolfrågor på både lokal och nationell nivå. För att åstadkomma det här ska Sveriges elevråd - SVEAs verksamhet

Läs mer

Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017

Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017 Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017 ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elever ska vara en tung instans i skolfrågor på både lokal och nationell nivå. För att åstadkomma det här ska Sveriges elevråd

Läs mer

Sveriges elevråd SVEAs stadgar

Sveriges elevråd SVEAs stadgar Sveriges elevråd SVEAs stadgar Första avdelningen - Om förbundet Kapitel 1 - Organisation 1 Namn, säte och förbund Sveriges elevråd SVEA (Sweden s student councils SVEA) är ett förbund av och för elevråd.

Läs mer

Propositioner. Elevrådskongressen Ni har makten.

Propositioner. Elevrådskongressen Ni har makten. Propositioner Elevrådskongressen 2016 Ni har makten. Bästa elevrådare, Hösten har kommit igång på riktigt och Elevrådskongressen 2016 är snart här. Det är snart dags för er elevrådare ute i landet att

Läs mer

Ung Teaterscens stadgar

Ung Teaterscens stadgar Ung Teaterscens stadgar Kapitel 1 - Grundläggande bestämmelser 1 Namn, säte och förbund Ung Teaterscen är ett fristående ungdomsförbund som verkar inom amatörteaterrörelsen. Ung Teaterscen har sitt säte

Läs mer

#ek14. Elevrådskongressen. Propositioner. Vad är en proposition?

#ek14. Elevrådskongressen. Propositioner. Vad är en proposition? 14 Propositioner Elevrådskongressen #ek14 Vad är en proposition? Propositionerna är de förslag som förbundsstyrelsen lägger innan Elevrådskongressen. Propositionerna handlar om vad förbundsstyrelsen tycker

Läs mer

Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2018

Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2018 Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2018 ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elevråd - SVEA är en organisation av och för elevråd. För att uppnå sina syften, och se till att Sveriges elever är en tung

Läs mer

Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2019

Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2019 Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2019 ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elevråd - SVEA är en organisation av och för elevråd. För att uppnå sina syften, och se till att Sveriges elever är en tung

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

Maktsalongens stadga

Maktsalongens stadga Maktsalongens stadga Grundläggande bestämmelser 1 Namn och syfte Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. Maktsalongens mål är att skapa ett jämställt ungt

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Definition och ändamål

Definition och ändamål Stadgar 2014-07-17 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Stadgar för Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Definition och ändamål 1 Syfte Mom 1 Föreningens syfte är att bidra till ett Europa där ungdomar intresserar

Läs mer

STADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt

STADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt STADGAR Antagna på årsmöte 2014-11-22 Kapitel 1 - Allmänt 1. Definition PUSH Sverige - plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk

Läs mer

Stadgar Antagna av Kongressen 2018

Stadgar Antagna av Kongressen 2018 Stadgar Antagna av Kongressen 2018 Kap 1. Allmänna bestämmelser Mom 1.1 Namn och säte Förbundets namn är Ungdom Mot Rasism. Förbundets namn översätts på engelska till Youth Against Racism Sweden. Förbundets

Läs mer

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter - SFQ Senast uppdaterad av kongressen den 16-17 november 2013 Associationsform 1 Riksförbundet utgör en ideell förening och har som sådan rättshandlingsförmåga.

Läs mer

Stadgar Sveriges Elevråd

Stadgar Sveriges Elevråd Sida 1 av 8 Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 7 november 2015 1 Syfte mom. 1 Organisationens syfte är att stödja och hjälpa elevråd och elevkårer på övre grundskolan. 2 Organisation mom. 1 Organisationens

Läs mer

JUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. JUS högsta beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen.

JUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. JUS högsta beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen. JUS Stadga 1 Syfte JUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. 2 Organisation (JUS) Ungdomsförbundets juridiska namn är Judiska Ungdomsförbundet i Sverige JUS har sitt säte på den ort

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt.

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt. Stadgar 1 Namn Partiets namn är Vägvalet. 2 Säte Partiets säte är Göteborg. 3 Syfte och värderingar Vägvalets mål och syfte är att driva politik där demokratin utgår från medborgarna och speglar deras

Läs mer

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 1 Syfte mom 1 Organisationens syfte är att stödja och hjälpa elevråd på grundskolan. 2 Organisation mom 1 Organisationens juridiska namn är

Läs mer

Stadga för Mattecentrum Senast reviderad:

Stadga för Mattecentrum Senast reviderad: Stadga för Mattecentrum Senast reviderad: 2017-03-19 1 Syfte Mom 1 Mattecentrum ska utan vinstdrivande intresse öka elevers förståelse för matematik och dess roll i samhället, inspirera med förebilder

Läs mer

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper 1 Förbundets namn 1.1 Förbundets namn är Unga Republikaner. 2 Ändamål 2.1 Unga Republikaner är en partipolitisk obunden förbund som skall verka för att Sverige skall införa ett demokratiskt valt statsskick.

Läs mer

Föreningen för särskild begåvning Stockholm Mälardalen

Föreningen för särskild begåvning Stockholm Mälardalen Stadgar för Föreningen för särskild begåvning Stockholm Mälardalen Första versionen, antagna vid föreningens bildande 2018-02-09. Organisationsnummer: ansökan skickas snarast till Skatteverket. Säte: Stockholm

Läs mer

Stadga för Kodcentrum

Stadga för Kodcentrum Stadga för Kodcentrum Antagna vid årsmötet 2017-04-29, förslag på revidering vid årsmötet 2018-04-28 1 Ändamål Mom 1 Kodcentrum är en ideell förening som gratis introducerar barn till programmering och

Läs mer

5 SRS verksamhetsår omfattar tiden mellan den 1 januari och den 31 december.

5 SRS verksamhetsår omfattar tiden mellan den 1 januari och den 31 december. Studentradion i Sverige - Stadgar SENAST ÄNDRADE 2014-10-12 Firma 1 Föreningens firma är Studentradion i Sverige, och förkortas SRS. Föreningens firma tecknas av ordförande och kassör var och en för sig.

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Balans

Stadgar för Riksförbundet Balans Stadgar för Riksförbundet Balans Föreningen Balans bildades år 1997. Ombildad till Riksförbundet Balans den 27 augusti 2012 med säte i Stockholm. Organisationsnummer: 802407-9074 Stadgarna antagna vid

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet för särskild begåvning

Stadgar för Riksförbundet för särskild begåvning Stadgar för Riksförbundet för särskild begåvning Första versionen, antagna vid riksförbundets bildande 2018-02-09. Organisationsnummer: ansökan skickas snarast till Skatteverket. Säte: Stockholm 1. Förbundets

Läs mer

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå 1 Föreningen Emmaus Björkå Föreningens namn är Föreningen Emmaus Björkå. Emmaus Björkå är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar på socialistisk

Läs mer

1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun.

1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. Stadgar antagna den 24 april 2018 Föreningen Svalorna Indien Bangladesh Stadgar för Föreningen Svalorna Indien Bangladesh 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh.

Läs mer

Föreningen heter MENSEN Forum för menstruation (MENSEN). Hädanefter kallad föreningen.

Föreningen heter MENSEN Forum för menstruation (MENSEN). Hädanefter kallad föreningen. MENSENS stadgar 1 Namn Föreningen heter MENSEN Forum för menstruation (MENSEN). Hädanefter kallad föreningen. 2 Ändamål 2.1 Föreningen är en religiöst och partipolitiskt obunden demokratisk och feministisk

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR TAGNA VID ORDINARIE STÄMMA 24-26 APRIL 2014 VISSA JUSTERINGAR VID EXTRA STÄMMA 28-30 NOV 2014 SLUTGILTIGT BESLUT TAGET VID ORDINARIE STÄMMA 24-26 APRIL 2015. ERSÄTTER 2011 ÅRS

Läs mer

Stadgar för RFSL Sundsvall

Stadgar för RFSL Sundsvall Sidan 1 av 6 Stadgar för RFSL Sundsvall Dessa avdelningsstadgar antogs av RFSL:s kongress 140502-0504. Avdelningsstadgarna gäller för alla avdelningar samt dess verksamheter och ska gälla för alla föreningar

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

Stadgar för Svenska Pokerförbundet

Stadgar för Svenska Pokerförbundet Svenska Pokerförbundets Stadgar Sida 1 av 10 Stadgar för Svenska Pokerförbundet Dessa stadgar är antagna vid Svenska Pokerförbundets årsmöte 2010-02-13. Svenska Pokerförbundets Stadgar Sida 2 av 10 Kapitel

Läs mer

STADGAR ANTAGNA AV ORDINARIE ÅRSMÖTE 21 FEBRUARI 2012

STADGAR ANTAGNA AV ORDINARIE ÅRSMÖTE 21 FEBRUARI 2012 STADGAR ANTAGNA AV ORDINARIE ÅRSMÖTE 21 FEBRUARI 2012 Kapitel 1 Organisation och Ändamål 1 Politiska ändamål Socialdemokratiska studentklubben är en del av den svenska och internationella socialdemokratin

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

Stadgar - Funkibator ideell förening

Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

RFSU Stockholms stadgar

RFSU Stockholms stadgar RFSU Stockholms stadgar 1 Namn Föreningens namn är Riksförbundet för sexuell upplysning Stockholm och förkortas RFSU Stockholm. 2 Säte Föreningens säte är Stockholm. 3 Ändamål Föreningen utgår från övertygelsen

Läs mer

http://villaagarnasavean.se Normalstadgar för förening ansluten till Villaägarnas Riksförbund Normalstadgar för föreningar fastställda 2012-12-05 Stadgarna har antagits vid Villaägarna i Lerums kommuns

Läs mer

STADGAR. Antagna på årsmöte Kapitel 1 - Allmänt

STADGAR. Antagna på årsmöte Kapitel 1 - Allmänt STADGAR Antagna på årsmöte 2018-03-10 Kapitel 1 - Allmänt 1. Definition PUSH Sverige - plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk

Läs mer

Stadgar. Antagna vid årsmötet den 26 maj Hela SVerige ska leva

Stadgar. Antagna vid årsmötet den 26 maj Hela SVerige ska leva Stadgar Antagna vid årsmötet den 26 maj 2016. Hela SVerige ska leva 1 Föreningens status Riksorganisationen Hela Sverige ska leva är en riksomfattande ideell förening som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Stadgar Funkibator Öst ideell förening

Stadgar Funkibator Öst ideell förening Stadgar Funkibator Öst ideell förening Stadgar för Funkibator Öst ideell förening. Antagna vid årsmöte 26 mars 2018. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator Öst ideell förening. 2 - Föreningens

Läs mer

Stadgar för Anhörigas Riksförbund (AHR)

Stadgar för Anhörigas Riksförbund (AHR) Stadgar för Anhörigas Riksförbund (AHR) Organisationsnummer 802402 4831 Grundstadgar antagna vid årsmöte den 2 maj 1996 Ändring av stadgar antagna vid årsmöte 19 mars 2005, 25 mars 2006 Stadgar reviderade

Läs mer

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes

Läs mer

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar. STADGAR Antagna 2003-04-06 Reviderade 2006-03-04, 2007-03-03, 2009-03-07, 2010-03-06, 2012-02-18 1. Firma Organisationens namn är jagvillhabostad.nu. 2. Syfte Föreningens syfte är att bevaka samt agera

Läs mer

Stadgar. 1 Ändamål. 2 Medlemskap. Föreningens syfte är att:

Stadgar. 1 Ändamål. 2 Medlemskap. Föreningens syfte är att: STADGAR 2013.08.15 Stadgar för Innovationsledarna (802475-0567), Association for Innovation Management Professionals in Sweden med säte i Stockholm. Föreningen bildades 2013-08-15 och dessa stadgar ändrades

Läs mer

2.1 RFSL Västmanland är en ideell förening och en avdelning inom RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

2.1 RFSL Västmanland är en ideell förening och en avdelning inom RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. STADGAR FÖR RFSL VÄSTMANLAND Antagna 2008-10-22 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Västmanland 2 Tillhörighet 2.1 RFSL Västmanland är en ideell förening och en avdelning inom RFSL - Riksförbundet

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

Stadgar för Motormännens Riksförbund

Stadgar för Motormännens Riksförbund Stadgar för Motormännens Riksförbund Antagna vid ordinarie kongress 2010 Gäller från den 1 juli 2011 Senast ändrad den 27 april 2014 enligt beslut vid kongress 2012, fastställt vid kongress 2014 1. kap.

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 16 mars 2013 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom Riksförbundet

Läs mer

Saco studentråds stadga

Saco studentråds stadga Saco studentråd 2014 Saco studentråds stadga Senast uppdaterad på Saco studentråds kongress 2014 och antagen av Sacos styrelse den 15 december 2014 2 Innehåll Allmänna bestämmelser 4 1 Ändamål 4 2 Sammansättning

Läs mer

STADGAR FÖR SVERIGES DÖVAS RIKSFÖRBUND

STADGAR FÖR SVERIGES DÖVAS RIKSFÖRBUND STADGAR FÖR SVERIGES DÖVAS RIKSFÖRBUND Antagna vid kongressen i Stockholm 2017 Paragrafer 1 Förbundets namn och säte sid. 3 2 Ändamål sid. 3 3 Organisationer sid. 3 4 Medlemmar sid. 4 5 Medlemsavgift sid.

Läs mer

Rekommenderade stadgar för lokalförening i CISV Sweden

Rekommenderade stadgar för lokalförening i CISV Sweden Sida 1/5 Rekommenderade stadgar för lokalförening i CISV Sweden CISV Sweden har tidigare presenterat normalstadgar eller rekommenderade stadgar för lokalföreningar. Dessa är framtagna som ett verktyg för

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

Protokoll konstituerande årsmöte

Protokoll konstituerande årsmöte Protokoll konstituerande årsmöte (Föreningens namn) (Ort) (Datum) 1 Mötets öppnande Årsmötesordförande förklarade mötet öppnat 2 Val av mötesfunktionärer Styrelsen föreslog att välja till årsmötesordförande

Läs mer

1. Företagarna Organisation och beslutsnivåer Ändamål Medlemskap... 3

1. Företagarna Organisation och beslutsnivåer Ändamål Medlemskap... 3 Innehåll 1. Företagarna... 3 1.1 Organisation och beslutsnivåer... 3 1.2 Ändamål... 3 1.3 Medlemskap... 3 1.4 Anslutning och uteslutning av lokalförening... 3 1.5 Anslutning och uteslutning av branschförbund...4

Läs mer

ÅRSMÖTE 25 Årsmötet är Försvarshögskolans Studentkårs högsta beslutande organ.

ÅRSMÖTE 25 Årsmötet är Försvarshögskolans Studentkårs högsta beslutande organ. Stadga för FÖRSVARSHÖGSKOLANS STUDENTKÅR Denna stadga antogs första gången 31 januari 2008. Stadgan reviderades en första gång 3 mars 2010. Denna version av stadga gäller från och med 1 juli 2010. ÄNDAMÅL

Läs mer

Förslag till ändringar av stadgar för Föreningen Villaägare i Järfälla, ansluten till Villaägarnas Riksförbund

Förslag till ändringar av stadgar för Föreningen Villaägare i Järfälla, ansluten till Villaägarnas Riksförbund 0 Förslag till ändringar av stadgar för Föreningen Villaägare i Järfälla, ansluten till Villaägarnas Riksförbund (baserade på Förbundets Normalstadga för förening) Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post

Läs mer

19.1 Motion om stadgerevidering

19.1 Motion om stadgerevidering 19.1 Motion om stadgerevidering Under årsmötet 2018 framkom det att det fanns en del skrivningar i stadgarna som var öppna för tolkning. Därför har distriktsstyrelsen tillsammans med föreningskonsulenten

Läs mer

Scanna in dokomenten och maila dem till medlem@svea.org eller posta medlemskapsansökan

Scanna in dokomenten och maila dem till medlem@svea.org eller posta medlemskapsansökan Medlemskapsansökan till Sveriges elevråd - SVEA För en bättre och mer demokratisk skola Vad erbjuder vi: En röst i skolpolitiken Ett fullspäckat medlemspaket Rabatterade priser på våra nationella träffar

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva Östergötland antagna vid.. FÖRSLAG TILL ÄNDRING ÄR RÖDMARKERAT!

Stadgar för Hela Sverige ska leva Östergötland antagna vid.. FÖRSLAG TILL ÄNDRING ÄR RÖDMARKERAT! Stadgar för Hela Sverige ska leva Östergötland antagna vid.. FÖRSLAG TILL ÄNDRING ÄR RÖDMARKERAT! 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva Östergötland. 2 Föreningens säte Hela Sverige

Läs mer

Stadgar för Samhällsvetarsektionen

Stadgar för Samhällsvetarsektionen Stadgar för Samhällsvetarsektionen Antagna av Samhällsvetarsektionens Stormöte 2013-05-22 Fastställda av Umeå Studentkårs Fullmäktige 2013-09-25 Kap. 1 Ändamål 1 Samhällsvetarsektionen (hädanefter sektionen)

Läs mer

REGLER FÖR. Antagna på årsmöte 2013-02-03. Kapitel 1 - Allmänt

REGLER FÖR. Antagna på årsmöte 2013-02-03. Kapitel 1 - Allmänt REGLER FÖR Antagna på årsmöte 2013-02-03 Kapitel 1 - Allmänt 1 Definition PUSH Sverige - Plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk

Läs mer

Stadgar för den Ideella föreningen Shed i Malmö med hemort i Malmö stad. Bildad

Stadgar för den Ideella föreningen Shed i Malmö med hemort i Malmö stad. Bildad Stadgar för den Ideella föreningen Shed i Malmö med hemort i Malmö stad. Bildad 2015 08 13 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och säte Föreningens namn är föreningen Shed i Malmö. Föreningen har sitt säte i

Läs mer

Normalstadgar för RFSL

Normalstadgar för RFSL Normalstadgar för RFSL Antagna på årsmötet 2008 samt 2009 Normalstadgarna ska vara gällande för samtliga avdelningar senast år 2010 och ska gälla för alla nybildade avdelningar som upptas i RFSL. Inom

Läs mer

Föreningen Ekets Framtid

Föreningen Ekets Framtid Stadgar för Föreningen Ekets Framtid med säte i Eket, Örkelljunga kommun organisationsnummer 802451-9277 Föreningen bildades 2010-02-10 Dessa stadgar ersätter tidigare fastställda stadgar vid årsmötet

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva Dalarna

Stadgar för Hela Sverige ska leva Dalarna Stadgar för Hela Sverige ska leva Dalarna Beslutade på årsmöte 2016 05 22 1 Föreningens status Hela Sverige ska leva Dalarna är en ideell förening som är partipolitiskt och religiöst obunden. Föreningen

Läs mer

Ungdomsorganisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige.

Ungdomsorganisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige. Reactas stadgar 1. ORGANISATIONENS NAMN Ungdomsorganisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. 2. MÅLGRUPP Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige. 3. ÄNDAMÅL Organisationen

Läs mer

KIDS FUTURE

KIDS FUTURE STADGAR för KIDS FUTURE Beslutade i Stockholm den 11 maj 2016 1 FIRMA Föreningens firma är Kids Future. 2 ÄNDAMÅL Kids Future är en partipolitiskt och religiöst obunden, ideell förening som bedriver internationellt

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN KRISTEN BORTOM GUD

STADGAR FÖR FÖRENINGEN KRISTEN BORTOM GUD STADGAR FÖR FÖRENINGEN KRISTEN BORTOM GUD Hemort Stockholms stad Bildad 2018 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att bedriva ideell verksamhet för att utveckla kristen tro och gemenskap

Läs mer

Stadgar. Förslag på ändring av stadgar för Svensk Live vid extra årsstämma

Stadgar. Förslag på ändring av stadgar för Svensk Live vid extra årsstämma Stadgar. Förslag på ändring av stadgar för Svensk Live vid extra årsstämma 2018-01-24. 1 NAMN 1.1 Föreningens namn är Svensk Live. 1.2 I internationella sammanhang är namnet Swedish Live. 2 FORM OCH ORGANISATION

Läs mer

Stadgar för #jagärhär

Stadgar för #jagärhär Stadgar för #jagärhär ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1. Firma Föreningens namn är #jagärhär. 2. Syfte / ändamål #jagärhär är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för ett inkluderande

Läs mer

Föreningens namn är Riksföreningen Hepatit C, RHC, med säte i Stockholm. Organisationen skall vara partipolitiskt och religiöst obunden.

Föreningens namn är Riksföreningen Hepatit C, RHC, med säte i Stockholm. Organisationen skall vara partipolitiskt och religiöst obunden. RHC stadgar Senast reviderad 2016-03-06 1 Namn och ändamål Föreningens namn är Riksföreningen Hepatit C, RHC, med säte i Stockholm. Organisationen skall vara partipolitiskt och religiöst obunden. RHC är

Läs mer

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04 Stadgar Senast reviderad 2013-11- 04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT... 4 1.1 SYFTE... 4 1.2 FIRMA... 4 1.3 SÄTESORT... 4 1.4 VERKSAMHETSÅR... 4 1.5 FIRMATECKNARE... 4 1.6 ORGANISATION... 4 1.7 STYRDOKUMENT...

Läs mer

STADGAR FÖR [namn på föreningen]

STADGAR FÖR [namn på föreningen] STADGAR FÖR [namn på föreningen] Antagna på årsmötet 20[xx-xx-xx]. 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är [namn]. 2 Föreningens säte 2.1 Föreningen har sitt säte i [er hemkommun]. 3 Föreningsform 3.1

Läs mer

STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter

STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter Fastställda av årsmötet 21 april 2015 1. Namn 2. Ändamål 3. Uppgift 4. Säte Föreningens namn är Vi Konsumenter Föreningen är en fristående, partipolitiskt

Läs mer

Stadgar RFSU. 1 Ändamål. 2 Organisation och ansvar. 3 Medlemskap. Reviderade och antagna av kongressen 2015

Stadgar RFSU. 1 Ändamål. 2 Organisation och ansvar. 3 Medlemskap. Reviderade och antagna av kongressen 2015 Stadgar RFSU Reviderade och antagna av kongressen 2015 1 Ändamål Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, är en partipolitiskt, fackligt och religiöst obunden ideell förening. RFSU utgår från övertygelsen

Läs mer

Stadgar för Juridiska föreningen vid Umeå universitet (JF)

Stadgar för Juridiska föreningen vid Umeå universitet (JF) Stadgar för Juridiska föreningen vid Umeå universitet (JF) Inledande bestämmelser 1 Juridiska föreningen vid Umeå universitet, nedan föreningen, är en partipolitiskt, fackligt och religiöst oberoende ideell

Läs mer

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic 1 Firma Föreningens firma är Global Picnic. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen ska främja medlemmarnas intresse genom att bedriva aktiviteter som är förknippade

Läs mer

STADGAR FÖR FEMINISTISKT INITIATIV MALMÖ

STADGAR FÖR FEMINISTISKT INITIATIV MALMÖ STADGAR FÖR FEMINISTISKT INITIATIV MALMÖ Antagna vid årsmöte 2017-04-09 1 Föreningens namn och organisationsnummer Föreningens namn är Feministiskt initiativ Malmö (F!Malmö). Föreningen är registrerad

Läs mer

Stadgar för FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Beslutade av Förbundsmötet 2015-04-15

Stadgar för FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Beslutade av Förbundsmötet 2015-04-15 Stadgar för FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Beslutade av Förbundsmötet 2015-04-15 1 Namn och syfte Förbundets namn är Studieförbunden i samverkan 1, i dagligt tal Studieförbunden (The Swedish Adult Education Association)

Läs mer

Stadgar för föreningen Stockholm Pride

Stadgar för föreningen Stockholm Pride Stadgar för föreningen Stockholm Pride Senast antagna på årsmöte den 16 mars 2014 1 Ändamål och organisation Stockholm Pride är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar för att

Läs mer

Stadgar för föreningen Fair Action

Stadgar för föreningen Fair Action Stadgar för föreningen Fair Action 1 Föreningens namn och säte Fair Action är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden förening. Föreningen har sitt säte i Stockholm. 2 Ändamål och metoder Fair

Läs mer

Stadgar för Handikappföreningarna Sörmland antagna vid årsmötet 2015

Stadgar för Handikappföreningarna Sörmland antagna vid årsmötet 2015 Sida 1 av 15 Stadgar för Handikappföreningarna Sörmland antagna vid årsmötet 2015 Innehåll Moment 1: Vision...2 Moment 2: Utgångspunkter...3 Moment 3: Uppgift...3 2. Organisation...3 Moment 1: Beslutande

Läs mer

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Innehåll sid 1 Namn 2 2 Ändamål 2 3 Medlemskap 2 4 Möten 2 Tid för årsmötekallelse motioner 2 Extra årsmöte 3 Antal möten 3

Läs mer

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Göteborg

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Göteborg 1 Firma Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Göteborg Så som de antogs vid extra årsmöte 25 maj 2010 1.1. Utrikespolitiska föreningen Göteborg är en ideell, politiskt och religiöst obunden förening

Läs mer

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper Ändamål 1 MediUm har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vi Umeå universitet. 2 Föreningen fungerar som kårförening inom Humanistiska

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige Ska Leva/Värmland from 2018

Stadgar för Hela Sverige Ska Leva/Värmland from 2018 Stadgar för Hela Sverige Ska Leva/Värmland from 2018 Stadgar antagna på årsmötet 20180508 och fastställda på höstmötet 20181211. 1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är Hela Sverige Ska Leva Värmland

Läs mer

Norrbottens Körsångarförbund

Norrbottens Körsångarförbund Styrelsens förslag Norrbottens Körsångarförbund www.bdkör.se info@bdkor.se 1. Namn Norrbottens Körsångarförbund. 2. Ändamål Förbundet har till ändamål att verka för körsångens utveckling att sprida kännedom

Läs mer

Medlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola!

Medlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola! Engagerad Skoldemokrati Med s amarbete kommer man längst Elevers rättigheter Elevinflytande Medlemskapsansökan Engagerad Skoldemokrati Elevers rättigheter Med samarbete kommer man längst Elevinflytande

Läs mer

Vi välkomnar alla medlemmar till Årsmötet för föreningen Svenska Pride.

Vi välkomnar alla medlemmar till Årsmötet för föreningen Svenska Pride. Kallelse till årsmöte för föreningen Svenska Pride. Vi välkomnar alla medlemmar till Årsmötet för föreningen Svenska Pride. Datum: 29 mars kl 18.00 Var: Internet via appen "Go-to-meeting" Det kommer även

Läs mer

Stadgar för Riksorganisationen Män för Jämställdhet

Stadgar för Riksorganisationen Män för Jämställdhet Stadgar för Riksorganisationen Män för Jämställdhet Antagna vid årsmöten 2016-04-23 och 2016-10-15 1. Inledning Män för Jämställdhet (MfJ) är en partipolitiskt och religiöst obunden riksorganisation. 2.

Läs mer

Stadgar. HSO Stockholms stad

Stadgar. HSO Stockholms stad Stadgar Antagna 1994-04-25 Reviderade 1997-04-07 Reviderade 1998-04-22 Reviderade 1999-04-27 Reviderade 2001-04-24 Reviderade 2003-04-10 Reviderade 2006-04-05 Reviderade 2008-04-09 Reviderade 2009-04-20

Läs mer