Idrotten en arena för hälsofrämjande arbete i Örebro län. 600 föreningar medlemmar ideella ledare

Relevanta dokument
Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun

Folkhälsopolitiskt program

Why you should love statistics - Alan Smith. Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du?

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Länsgemensam folkhälsopolicy

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsoplan Huddinge kommun

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Välfärds- och folkhälsoprogram

Anneli Hedberg (S) ordförande, Fredrik Ahlman (M) 1:e vice ordförande, Johan Söderberg (S), Ulrica Truedsson (S).

God och jämlik hälsa Kra1samling fullföljda studier

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Folkhälsoplan

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Hälsoplan för Årjängs kommun

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Det handlar om jämlik hälsa

VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN SKÅNEIDROTTEN

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

1 (10) Folkhälsoplan

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Strategiskt folkhälsoprogram

Bidrar vår förening till mångfald?

Kommissionen för jämlik hälsa

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

En god hälsa på lika villkor

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Program för folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Verksamhetsinriktning Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna Jämtland-Härjedalen

Verksamhetsinriktning

Friluftsliv och naturupplevelser

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Det här ska jag prata om idag:

Alingsås folkhälsomål 2019

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Tjänstemannastöd Specifika samverkansrådet för folkhälsa Beslut i Regionala chefsamverkansgruppen (KC/RD)

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Handlingsplan för Norrbottens läns landsting

Svensk orientering VERKSAMHETSINRIKTNING MOT 2025

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Folkhälsoplan.

Process för framtagande av ny folkhälsostrategi

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Verksamhetsplan


Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsoutskott 13/2-2018

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet i ledning och styrning

Vision och mål. Antagen av: Ärendebeteckning: Kommunfullmäktige Dokumentägare: Dokumentansvarig: Dokumenttyp:

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Policy för folkhälsa och social hållbarhet


Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Transkript:

Idrotten en arena för hälsofrämjande arbete i Örebro län 600 föreningar 100 000 medlemmar 20 000 ideella ledare

Upplägg Bakgrund och styrdokument Överenskommelse Organisation och styrning Samverkan Så gör vi.

Bakgrund och styrdokument

Idrottens styrdokument och forskningen är entydiga idrotten bidrar till en god folkhälsa

men.. jämlikhet och jämställdhet är idrottens utmaning Fysisk aktivitet och medverkan i föreningsidrott påverkas av socioekonomiska faktorer. Barn med högskoleutbildade föräldrar idrottar i större utsträckning än barn till föräldrar med endast gymnasieutbildning. Barn i tjänstemannahushåll idrottar i större omfattning än barn i företagar- eller arbetarhushåll. Barn till ensamstående idrottar i mindre utsträckning än barn till sammanboende föräldrar. Pojkar idrottar i förening mer än flickor Flickor/kvinnor med invandrarbakgrund är den grupp som idrottar i minst utsträckning. Forskningen visar att om idrottsrörelsen når ytterligare 100 ungdomar innebär det att: 5 ungdomar inte drabbas av depression 25 ungdomar slipper psykosomatiska symptom som magont, huvudvärk m.m. 5 elever förbättrar sina skolresultat

Nationellt

Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Målområden: 1. Det tidiga livets villkor 2. Kunskaper, kompetenser och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Regeringens proposition 2017/18:249 God och jämlik hälsa en utvecklad folkhälsopolitik

Tillägg För att stärka det långsiktiga arbetet med att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet bör politikområdet Folkhälsa ha delmålet Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla.

Aktörer Ideella organisationer har ofta örat närmare marken än det offentliga och kan därför i vissa avseenden snabbare identifiera nya utmaningar och även nya lösningar på problem i nära dialog med organisationernas målgrupper.. Idrottsrörelsen spelar exempelvis en viktig roll för att förmedla en aktiv livsstil och ge barn och ungdomar tillgång till meningsfullt socialt deltagande.

Insatser inom olika politikområden Idrottspolitik Det samlade stödet till idrotten har mellan 2014 och 2018 ökats med 227 miljoner kronor till totalt 1 954 miljoner kronor. En utgångspunkt för statens idrottspolitik är att idrotten är inkluderande och öppen för alla, oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller social, etnisk och kulturell bakgrund. Regeringens idrottspolitiska målsättning är att fler människor ska utöva idrott och motion oavsett formerna för detta och välkomnar idrottsrörelsens strävan att bredda verksamheten för att stimulera ett livslångt idrottande i föreningslivet.

Epidemiologisk bevakning i Örebro län ur ett befolkningsperspektiv Vårdbarometern 2001 2009 Vårdbarometern 2010 2015 Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 2019 Enkät 20 64 år 1993 Liv & hälsa 18 79 år 2000 Liv & hälsa 18 84 år 2004 Liv & hälsa 18 84 år 2008 HLV+L&h 16 84 år 2012 Liv & hälsa 18 år 2017 HLV 2016 1990 2000 2010 2020 Drogvaneundersökning Årskurs 9 1996, 1999, 2002 Liv & hälsa ung Åk 7, åk 9 & gymnasiet år 2 2005, 2007, 2009, 2011, 2014, 2017 ELSA Örebro län Från läsåret 2015/2016 hälsosamtal i förskoleklass, åk 4, åk 7 & gymnasiet år 1

Regionalt

Från planer och mål.....till överenskommelser Överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd folkhälsa i Örebro län 2018-2023 Strategi 2025 Tecknats med: Kommunerna Örebro läns idrottsförbund inkl SISU Idrottsutbildarna ÖLBF

Syfte Skapa ett sammanhållet, långsiktigt och kunskapsbaserat lokalt och regionalt folkhälsoarbete i samverkan mellan Regionen, kommunerna, ÖLIF samt ÖLBF

Innehåll Folkhälsoperspektiv i ordinarie verksamhet. Styrning och ledning. Kunskaps- och metodstöd. Samverkan med andra parter. Uppföljning och utvärdering.

Utgångspunkter för samverkan ÖLIFs och kommunernas och egna mål Mål och strategier i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) f.f.a målområdet god och jämlik folkhälsa Region Örebro läns kommissionsarbete för jämlik hälsa Övriga relevanta nationella, regionala mål och planer ex Strategi 2025

Organisation och styrning externt Specifika samverkansrådet för folkhälsa politiker region och alla kommuner + förtroendevalda ÖLIF/SISU Tjänstemannastöd Folkhälsochefer region, kommuner och ÖLIF/SISU Tematiska grupper, ex statistik- och analysgrupp, implementering av barnkonventionen, äldrenätverk, VIKTiga barngrupper, PRODISnätverk, nätverk för rörelseförståelse, uppdrag psykisk hälsa.

Organisation och styrning internt Styrelse ÖLIF/SISU Arbetsgrupp folkhälsa, 3 förtroendevalda + verksamhetsledare folkhälsa, verksamhetsledare FOU Folkhälsoenhet med 13 medarbetare Folkhälsouppdraget integrerat i verksamhetsinriktning och verksamhetsplan för hela ÖLIF/SISU Följs upp med indikatorer. Ibland utvärderingar.

Samverkan i verksamhetsfrågor

Så gör vi

Idrottslyftet jämställdhet, funktionsnedsättning, ungdomsinitiativ, idrottsskola Physical literacy samt Rörelsenätverk Rörelsesatsning i skolan Kvinna i Fokus rörelse för asylsökande kvinnor Prodis (prevention av doping i Sverige) - dopingfria gym Goda matvanor i föreningar Ätstörningar Schysst snack bakom stängda dörrar

Fredagssport för ungdomar med funktionsnedsättning Pulshöjande aktiviteter i skolan Idrottsskola Fritidsbank Fysisk aktivitet på recept IOP VOX mobiliseringsarbete i segregerat område Barnrättsperspektivet- reaktivt och proaktivt Utbildning föreningar, tjänstepersoner, politker, studenter, allmänhet Mässor, konferenser, utställningar, prova på Arbetsgrupper nätverk m.m.

Äldre delvis ny målgrupp för idrotten Seniorkraft i Laxå, Askersund, Kumla, Hallsberg Styrketräning för äldre Rörelseförståelse vid seniorträffpunkter Gåfotboll Seniorvecka Fallprevention

Svårigheter i samverkan Tröghet i samverkan mellan olika organisationstyper. Medvetenhet och förståelse för ideella sektorns förutsättningar, vice versa. Samverkan med hälso- och sjukvården är trixigt Gå i takt med idrottsföreningarna

Utmaningar och möjligheter för idrotten Hur når vi de som står utanför föreningslivet i dag? Mäta och synliggöra effekter av idrottens insatser. Utveckla samverkan med universitetet studenter, uppsatser, praktik, forskning. Länsövergripande tvärsektoriell strategi för ökad fysisk aktivitet.

Styrkor med överenskommelsen Långsiktighet och kontinuitet. Överenskommelsen är ett ramverk. Arbeta utifrån på väl fungerande strukturer och samverkansformer. Förbättra dem och bygg inte upp nya om det inte behövs. Idrottsrörelsens vision och styrdokument är samstämmig med folkhälsoarbetets intentioner.

Frågor?