Socialförsäkringsutskottets betänkande Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen för 2002 såvitt avser utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt motioner som rör anslagen eller närliggande frågor. De politikområden som ligger inom utgiftsområde 8 är integrationspolitiken, storstadspolitiken, migrationspolitiken samt minoritetspolitiken. I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen med anledning av ett antal motioner tillkännager för regeringen att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag till en ny instans- och processordning i utlänningsärenden. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker övriga motioner. Till betänkandet har fogats tolv reservationer och sju särskilda yttranden. 1
Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 2 Utskottets förslag till riksdagsbeslut... 4 Utskottets överväganden... 6 Utgiftsområde 8... 6 Integrationspolitiken... 6 10:1 Integrationsverket... 6 10:2 Integrationsåtgärder... 9 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande... 11 10:4 Hemutrustningslån... 13 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering... 14 Storstadspolitiken... 15 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna... 16 Migrationspolitiken... 18 12:1 Migrationsverket... 18 12:2 Mottagande av asylsökande... 24 12:3 Migrationspolitiska åtgärder... 27 12:4 Utlänningsnämnden... 29 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden... 31 12:6 Utresor för avvisade och utvisade... 32 12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar... 33 Minoritetspolitiken... 33 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter... 33 Reservationer... 36 1. Statsbidrag till invandrarorganisationer (punkt 2)... 36 2. Statsbidrag till invandrarorganisationer (punkt 2)... 36 3. Kommunersättningar vid flyktingmottagande (punkt 3)... 36 4. Asylansökan i hela landet (punkt 5)... 37 5. Avgifter i utlännings-, tillstånds- och medborgarskapsärenden (punkt 7)... 37 6. Vård som inte kan anstå (punkt 8)... 38 7. Särskola och gymnasieskola (punkt 9)... 38 8. Flyktingkvoten (punkt 10)... 38 9. Flyktingkvoten (punkt 10)... 39 10. Flyktingkvoten (punkt 10)... 39 11. Återvändande (punkt 11)... 40 12. Minoritetsspråk (punkt 13)... 40 Särskilda yttranden... 41 1. Moderaternas anslagsförslag (punkt 1)... 41 2. Kristdemokraternas anslagsförslag (punkt 1)... 42 3. Centerpartiets anslagsförslag (punkt 1)... 43 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4. Folkpartiets anslagsförslag (punkt 1)... 44 5. Diskrimineringsombudsmannen (punkt 1)... 44 6. Migrationsverkets handläggningstider (punkt 6)... 44 7. Vård som inte kan anstå (punkt 8)... 45 Bilagor 1. Förteckning över behandlade förslag... 46 2. Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar... 52 3
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar a) Riksdagen godkänner att under år 2002 lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av hemutrustningslån till ett belopp av högst 1 300 000 000 kr, b) Riksdagen anvisar med bifall till regeringens förslag anslagen inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar för budgetåret 2002 enligt utskottets förslag i bilaga 2, c) Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf216 yrkande 22, 2001/02:Sf270, 2001/02:Sf321, 2001/02:Sf334 yrkandena 4 och 5, 2001/02:Sf379, 2001/02:Sf383 yrkandena 1 5 och 7 9, 2001/02:Sf399 yrkandena 9, 10, 40, 41 i denna del, 42 och 43 samt 2001/02:Fi294 yrkande 14 i denna del. 2. Statsbidrag till invandrarorganisationer Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf211, 2001/02:Sf317 och 2001/02:A317 yrkande 29. Reservation 1 (m) Reservation 2 (v) 3. Kommunersättningar vid flyktingmottagande Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf399 yrkandena 39 och 41 i denna del. Reservation 3 (kd) 4. Integrationsbefrämjande insatser Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf377. 5. Asylansökan i hela landet Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf216 yrkande 23. Reservation 4 (fp) 6. Migrationsverkets handläggningstider Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf394 yrkande 2. 7. Avgifter i utlännings- och medborgarskapsärenden Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf254, 2001/02:Sf293, 2001/02: Sf296 yrkande 1, 2001/02:Sf300, 2001/02:Sf326 yrkande 1 och 2001/02:A317 yrkande 31. Reservation 5 (v) 4
UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 8. Vård som inte kan anstå Riksdagen avslår motion 2001/02:So454. Reservation 6 (kd, c) 9. Särskola och gymnasieskola Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf3 yrkandena 16 och 17. Reservation 7 (mp) 10. Flyktingkvoten Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf216 yrkande 12, 2001/02:Sf296 yrkande 4 och 2001/02:Sf399 yrkande 25. Reservation 8 (v) Reservation 9 (kd) Reservation 10 (fp) 11. Återvändande Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf216 yrkande 11. Reservation 11 (fp) 12. Instans- och processordning i utlänningsärenden Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag till en ny instans- och processordning i utlänningsärenden. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:Sf3 yrkande 6, 2001/02:Sf216 yrkandena 20 och 21, 2001/02:Sf255 yrkande 2, 2001/02:Sf296 yrkandena 3 och 5, 2001/02:Sf333 yrkande 7, 2001/02:Sf364 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sf394 yrkande 3 och 2001/02:Sf399 yrkande 11. 13. Minoritetsspråk Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf285. Reservation 12 (kd) Stockholm den 15 november 2001 På socialförsäkringsutskottets vägnar Berit Andnor Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Göran Lindblad (m), Lennart Klockare (s), Ronny Olander (s), Sven-Erik Sjöstrand (v), Fanny Rizell (kd), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Mona Berglund Nilsson (s), Margareta Cederfelt (m), Magda Ayoub (kd) och Cristina Husmark Pehrsson (m). 5
Utskottets överväganden Utgiftsområde 8 Utgiftsområdet omfattar fyra politikområden: integrationspolitik, storstadspolitik, migrationspolitik och minoritetspolitik. Inom integrationspolitiken behandlas frågor rörande invandrares introduktion, ersättning till kommunerna för mottagande av flyktingar samt frågor om svenskt medborgarskap. Vidare behandlas åtgärder som rör etnisk och kulturell mångfald samt etnisk diskriminering och främlingsfientlighet. Inom politikområdet finns även myndigheterna Integrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering. Storstadspolitik är ett tvärsektoriellt politikområde och omfattar olika utvecklingsinsatser i storstadsområden. Anslag till storstadspolitiken finns också inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Migrationspolitik omfattar i sin tur flyktingpolitiken, invandring till Sverige, mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att vistas i Sverige, internationellt arbete inom det migrationspolitiska området samt myndigheterna Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Dessutom omfattar utgiftsområde 8 minoritetspolitiken, med frågor rörande skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken. Rambeslut Riksdagens finansutskott har i enlighet med regeringens förslag för budgetåret 2002 föreslagit ramen för utgiftsområde 8 till 5 238 643 000 kr (bet. 2001/02:FiU1). Integrationspolitiken Integrationspolitik omfattar frågor om invandrares introduktion i det svenska samhället och ersättning till kommunerna för flyktingmottagande, svenskt medborgarskap, åtgärder för att den etniska och kulturella mångfalden i samhället skall tillvaratas och för att främja lika rättigheter och skyldigheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Vidare ingår åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. 10:1 Integrationsverket Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed avslå motionsyrkanden om annan medelsanvisning samt avveckling av Integrationsverket. 6
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Propositionen Integrationsverket är central förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor. Verket har ett övergripande ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag inom olika samhällsområden samt för att aktivt stimulera integrationsprocesserna i samhället. En central uppgift för myndigheten är att följa och utvärdera samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella mångfald. I propositionen anges att utvecklingen inom det integrationspolitiska området är långt ifrån tillfredsställande i förhållande till de mål som riksdagen beslutat. Segregationen i det svenska samhället är fortfarande stor och många människor med utländsk bakgrund upplever det svenska samhället som diskriminerande. Enligt propositionen ger flertalet av de insatser som regeringen beslutat om effekter först på lång sikt och det finns inte heller några enkla åtgärder som leder till snabba lösningar på problemen. Integrationsverket har enligt budgetpropositionen bedrivit ett målmedvetet och strategiskt arbete, och enligt regeringens bedömning har verket utfört de verksamheter och aktiviteter som följer av målen. Integrationsverket skall fortsätta att fokusera verksamheten på att förbättra strukturer i samhället för att skapa förutsättningar för en bättre integration. Enligt propositionen fullföljs förstärkningen av det antirasistiska arbetet genom att 5 miljoner kronor av förvaltningsanslaget och tidigare anslagssparande disponeras för att genomföra uppdrag som finns i handlingsplanen mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering samt för nya insatser. Integrationsverket skall redovisa utvecklingen till regeringen hösten 2001, och regeringen kommer därefter att i en särskild skrivelse till riksdagen våren 2002 redovisa utvecklingen inom integrationspolitiken sedan den beslutades 1997. Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett ramanslag på 85 561 000 kr. Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002 Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf383 yrkandena 1 3 och 7 att riksdagen beslutar att anvisa 14 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 10:1 Integrationsverket med anledning av att motionärerna föreslår ett tillkännagivande om att en avveckling av Integrationsverket bör inledas. Därmed bör regeringen återkomma med förslag på dels i vilken form kommunersättningar vid flyktingmottagande skall distribueras, dels var den enhet inom Integrationsverket som har hand om kommunersättningarna skall förläggas. Också i motion Sf334 av Margit Gennser m.fl. (m) yrkande 4 begärs ett förslag om var en sådan enhet skall förläggas. I motion Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd) yrkandena 40 och 43 i denna del begärs att riksdagen beslutar att anvisa 55,5 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 10:1 Integrationsverket. Detta på grund av mot- 7
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN ionärernas begäran om att Integrationsverket skall avvecklas fr.o.m. den 1 juni 2002. I motion Fi294 yrkande 14 i denna del av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och motion Sf379 i denna del av Johan Pehrson och Ana Maria Narti (fp) begärs att riksdagen beslutar att anvisa 42 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 10:1 Integrationsverket. Också detta till följd av motionärernas yrkande om att Integrationsverket bör läggas ned. Utskottets ställningstagande Utskottet kan konstatera att utvecklingen inom det integrationspolitiska området är långt ifrån tillfredsställande. Det finns enligt utskottets mening emellertid inte några enkla åtgärder som leder till snabba lösningar på problem med segregation och etnisk diskriminering. Flertalet av de insatser som beslutats ger effekter först på lång sikt. Utskottet anser att utgångspunkten för Integrationsverkets arbete måste vara att insatser inom integrationspolitiken leder till en långsiktigt hållbar integration. Utskottet ser positivt på att arbetet med att utveckla och förbättra introduktionen för flyktingar och andra nyanlända invandrare så att den blir mer individanpassad prioriteras. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att det är angeläget att Integrationsverket förstärker insatserna för att motverka rasism, främlingsfientlighet och etnisk diskriminering. Enligt utskottets mening fyller Integrationsverket en viktig funktion som central förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor. Verket har ett övergripande ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag inom olika samhällsområden samt för att aktivt stimulera integrationsprocesserna i samhället. Det kan i dagsläget vara svårt att mäta effekterna av verkets arbete. Regeringen kommer dock i en särskild skrivelse till riksdagen våren 2002 att redovisa utvecklingen inom integrationspolitiken sedan den beslutades 1997. Utskottet välkomnar det arbete som inletts med att tydliggöra rollfördelningen mellan myndigheter och frivilligorganisationer när det gäller det antirasistiska arbetet. De ekonomiska stöd som frivilligorganisationerna kan söka från Integrationsverket för sådant arbete är ett led i denna utveckling, med målsättning att frivilligorganisationerna skall sköta det konkreta arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna Sf383 yrkandena 1 3 och 7, Sf334 yrkande 4, Sf399 yrkandena 40 och 43 i denna del, Sf379 i denna del samt Fi294 yrkande 14 i denna del. 10:2 Integrationsåtgärder Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed avslå motionsyrkanden om annan medelsanvisning samt om avveckling av anslaget. 8
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om redovisning av statsbidrag utifrån ett könsperspektiv, om krav på organisationer som skall ges statligt stöd och om statsbidrag till invandrar- och minoritetsorganisationer. Jämför reservationerna nr 1 (m) och 2 (v). Propositionen Anslaget disponeras i huvudsak av Integrationsverket för åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna i samhället och som förebygger och motverkar etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Med anledning av den förstärkning av det antirasistiska arbete som skall genomföras föreslås att Integrationsverket under 2002 skall disponera minst 5 miljoner kronor till antirasistiska projekt, inom ramen för nu gällande statsbidragssystem, för organisationer som främjar integration. I övrigt bör Integrationsverket enligt propositionen prioritera projekt för att förbättra villkoren för utsatta flickor med utländsk bakgrund. Den särskilda satsningen på 100 miljoner kronor per år 2001 2003 för ett brett program för att öka sysselsättningen bland invandrare fortsätter. Anslaget har tillförts medel härifrån. Dessa medel avser stöd till insatser för att förbättra introduktionen för flyktingar och andra nyanlända invandrare samt för att främja den etniska mångfalden. Vidare är det pågående arbetet för utveckling av introduktionen för flyktingar och andra invandrare i samarbete mellan olika myndigheter, i kommuner och i övrigt på lokal nivå enligt regeringens bedömning mycket väsentligt för att underlätta en långsiktigt hållbar integration. Detta arbete skall stimuleras och uppmuntras men kan enligt propositionen behöva kompletteras. I propositionen anges att en försöksverksamhet med lokala och regionala diskrimineringsombud skall påbörjas under 2002. Diskrimineringsombudens verksamhet skall knytas till bl.a. frivilligorganisationernas antidiskrimineringsarbete och stärka möjligheterna till metodutveckling. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.fl. skall utbilda diskrimineringsombuden och i övrigt bistå verksamheten med råd och stöd. I avvaktan på den vidare utformningen av försöksverksamheten med lokala diskrimineringsombud förs till detta anslag 4 miljoner kronor. En mindre del av anslaget står till regeringens förfogande för olika regeringsinitiativ i syfte att stärka integrationen. Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett ramanslag på 54 242 000 kr. Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002 Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf383 yrkandena 4 och 8 att riksdagen beslutar att anvisa 46 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 10:2 Integrationsåtgärder och föreslår ett tillkännagivande om en avveckling av anslaget. Också i motion Sf334 av Margit Gennser m.fl. (m) yrkande 5 begärs att anslaget 10:2 avvecklas. 9
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Övriga motioner Christel Anderberg (m) begär i motion Sf211 ett tillkännagivande om att pengar inte bör ges till organisationer som förespråkar våldshandlingar. Motionären anser att reglerna för statliga stöd bör ändras så att det klart framgår att endast organisationer som respekterar demokratiska arbetsformer kan ges stöd. I motion A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 29 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör kräva att invandrarorganisationer redovisar statsbidragens resultat och effekter utifrån ett könsperspektiv. I motion Sf317 av Paavo Vallius och Nikos Papadopoulos (s) anförs att det är bra att reglerna för statsbidrag ses över. Enligt motionärerna har en del invandrar- och minoritetsorganisationer inte tillräckliga medel. I motionen begärs ett tillkännagivande härom. Utskottets ställningstagande Från anslaget utgår bl.a. stöd till organisationer som främjar integration och till åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna i samhället liksom till åtgärder som förebygger och motverkar främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskriminering. Utskottet anser att dessa stöd, och de medel som avser att förbättra introduktionen för flyktingar och andra nyanlända invandrare samt för att främja den etniska mångfalden, fyller en viktig funktion. Utskottet ser positivt på att en arbetsgrupp inom Regeringskansliet arbetar med att identifiera strukturer som kan vara diskriminerande eller på annat sätt motverkar integrationen. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf334 yrkande 5 och Sf383 yrkandena 4 och 8 samt tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning. Från den 1 januari 2001 gäller ett nytt bidragssystem för organisationer bildade på etnisk grund. Systemet infördes för att dels tydligare relatera organisationsstödet till de integrationspolitiska målen såsom de utformats av riksdag och regering (prop. 1997/98:16, bet. 1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68), dels anpassa stödet till den utveckling av stöd till andra folkrörelser som skett. Det är också integrationspolitiken och dess mål som legat till grund för utformandet av förordningen om statsbidrag till organisationer som främjar integration. Stödet utdelas, enligt förordning (2000:216) om statsbidrag till organisationer som främjar integration, som organisationsbidrag, verksamhetsbidrag eller projektbidrag. Organisationsbidraget, som i huvudsak bygger på medlemsantal, syftar till att ge organisationer bildade på etnisk grund stöd för nödvändiga kanslifunktioner etc. Verksamhetsbidraget syftar i sin tur till att stödja den utåtriktade och löpande integrationsverksamheten. För att en organisation skall kunna få nämnda bidrag krävs att organisationen till övervägande del har medlemmar med invandrarbakgrund. Projektbidraget lämnas slutligen till klart avgränsade integrationsprojekt. 10
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Enligt förordningen krävs för organisationsbidrag och verksamhetsbidrag att organisationen är demokratiskt uppbyggd. Integrationsverket kan besluta att ett beviljat bidrag inte skall betalas ut, om det kan antas att bidraget har beviljats på grund av felaktiga uppgifter. Verket kan också besluta att bidrag skall betalas tillbaka dels om det har lämnats på grund av felaktiga uppgifter, dels det inte har använts för det ändamål det beviljats för och dels om organisationen inte lämnar sådana handlingar som Integrationsverket bestämt, bl.a. redovisningshandlingar och verksamhetsberättelser. Integrationsverket skall varje år redovisa till regeringen statsbidragets användning i förhållande till bidragets syfte och till de integrationspolitiska målen. Utskottet noterar därvid att grundläggande för hela integrationspolitiken är bl.a. att verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter och att ett könsperspektiv bör genomsyra hela politikområdet. Utskottet anser inte att det nu finns skäl att föreslå någon ändring av den nyligen införda förordningen. Med det anförda avstyrker utskottet motion A317 yrkande 29 som får anses tillgodosedd samt motion Sf211. Av propositionen framgår att flera av de organisationer som representerar de nationella minoriteterna inte har tillräckliga medel för att tillvarata gruppens intressen. Några av organisationerna får betydande stöd från annat håll, bl.a. från Integrationsverket, medan andra organisationer inte har någon sådan möjlighet. Utskottet delar regeringens bedömning att en samlad översyn av minoritetsorganisationernas möjligheter till stöd bör göras. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf317. 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed avslå ett motionsyrkande om annan medelsanvisning. Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om nya former för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Jämför reservation nr 3 (kd). Propositionen Anslaget finansierar statlig ersättning till kommunerna för kostnader i samband med mottagande och introduktion av flyktingar och deras anhöriga. Ersättningarna utgår enligt bestämmelserna i förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Huvuddelen av den statliga ersättningen lämnas i form av schablonersättning som lämnas med ett fast belopp per mottagen person. Denna ersättning är flerårig och börjar betalas ut månaden efter det att flyktingen har tagits emot i en kommun. Ersättningen avser att täcka kostnader för försörjningsstöd, svenskundervisning och andra 11
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN introduktionsinsatser. Kommunen kan också få ersättning för vissa andra kostnader för äldre, varaktigt sjuka och för personer med funktionshinder. Integrationsverket har under 2001 som en försöksverksamhet kunnat stimulera kommuner utanför storstäderna att organiserat ta emot flyktingar som har svårt att få en bra bostad och introduktion i storstäderna. De resultat som hittills framkommit pekar på att flyttningarna varit positiva för den enskilde flyktingen. Regeringen anser att Integrationsverket bör få fortsätta försöksverksamheten även 2002. Beräkningen av anslaget utgår från redan mottagna flyktingar samt prognoser om asylsökande, invandring av anhöriga till flyktingar samt kollektivt överförda flyktingar (kvotflyktingar) som kan väntas få tillstånd att bosätta sig i Sverige. Integrationsverket hade för 2000 överenskommelser om flyktingmottagande med 134 kommuner, vilket är lika många som 1999. Totalt tog kommunerna emot 11 885 personer inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet 2000. Det är ca 2 800 fler jämfört med 1999, men ca 3 000 färre jämfört med den prognos som gällt för 2000. Ett skäl till detta är enligt propositionen att Migrationsverket inte haft tillräcklig kapacitet att fatta beslut. Prognosen för åren 2001 2004 är 11 600, 12 600, 12 400 respektive 12 400 mottagna personer. Regeringen bedömer anslagsbehovet med utgångspunkt i tidigare faktiskt kommunmottagande och prognoserna för åren 2001 och 2002. Integrationsverket bör få använda högst 30 miljoner kronor för ersättning till kommunerna för extraordinära kostnader samt som stimulansbidrag till kommuner som tar emot flyktingar som ursprungligen togs emot i storstäderna. Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett ramanslag på 2 258 646 000 kr. Motion med anslagseffekt budgetåret 2002 Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf321 i denna del att riksdagen beslutar att anvisa 215 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande. Motionärerna anför att ökade insatser och incitament för att få människor i arbete leder till minskade kommunersättningar. Därutöver bör en engångsvis indragning av anslagssparandet göras. Övrig motion Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf399 yrkandena 39 och 41 i denna del att riksdagen beslutar att systemet med förhandlingar och avtal med kommuner, avseende nyanlända, avskaffas och att det i stället införs en s.k. utvecklingspeng, som följer individen och fördelas av RFV. Försäkringskassan bör sköta utbetalningen. 12
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Utskottets ställningstagande Kommunersättningen delas ut av staten till kommunerna för att täcka de kostnader som flyktingmottagandet medför. Det är av stor vikt att den kommun som tar emot personen i fråga har kapacitet att erbjuda boende och en god introduktion, allt för att den enskilde skall få så goda förutsättningar att komma in i det svenska samhället som möjligt. Dagens system med förhandlingar mellan staten och kommunerna om placering av flyktingar m.m. ger enligt utskottets mening kommunerna denna möjlighet. Detta arbete underlättas också av att en central myndighet, Integrationsverket, har det administrativa ansvaret. Utskottet kan konstatera att regeringen avser att göra en samlad översyn av mottagande av och introduktion för flyktingar. En sådan översyn bör utgå från ett helhetsperspektiv och även beröra systemet för statlig ersättning för flyktingmottagandet. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf399 yrkandena 39 och 41 i denna del. Vad gäller medelstilldelningen finner utskottet ingen anledning att göra någon annan bedömning än den regeringen har gjort i propositionen och avstyrker med detta motion Sf321 i denna del. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning. 10:4 Hemutrustningslån Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och att lån under 2002 får tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet för hemutrustningslån intill ett högsta belopp. Propositionen Från och med 1991 kan flyktingar få statliga lån till hemutrustning när de skall etablera hushåll i Sverige. Villkoren för lånen, som administreras av Centrala studiestödsnämnden (CSN), regleras i förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Kapitalet lånas upp av Riksgäldskontoret på marknadsmässiga villkor och ställs till CSN:s förfogande. Underskottet i verksamheten, i huvudsak låneeftergifter och bristande inbetalningar av räntor och amorteringar, täcks via anslaget. Sett över en femårsperiod brukar i genomsnitt 92 % utnyttja möjligheten att få lån. Av propositionen framgår att anslagsbelastningen har gått ned kraftigt under senare år och uppgick förra året till knappt 10 miljoner kronor. Medel har därför kunnat återföras statsbudgeten från anslaget i form av indragningar. Den låga marknadsräntan har haft stor betydelse för detta. För i år bedöms utgifterna bli 10,8 miljoner kronor. 13
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett ramanslag på 12 451 000 kr. Regeringen föreslår också att riksdagen godkänner att lån under 2002 tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet för hemutrustningslån intill ett belopp av högst 1 300 000 000 kr. Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning samt att riksdagen godkänner att under år 2002 lån får tas upp i Riksgäldskontoret upp till angivet belopp. 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed avslå ett motionsyrkande om annan medelsanvisning. Propositionen Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering. I propositionen anges att DO enligt regeringens bedömning har utfört de verksamheter och aktiviteter som följer av målen. DO har haft och kommer att ha en central roll i arbetet med handlingsplanen mot rasism m.m. DO kommer också att få en central roll i försöksverksamheten med regionala och lokala diskrimineringsombud. Regeringen avser att i en särskild proposition föreslå en lag om likabehandling av studenter i högskolan. Den skall ha till ändamål att främja lika rättigheter för studenter och för sökande till högskolan och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder. Jämställdhetsombudsmannen, DO, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning skall utöva tillsynen över lagens efterlevnad. Under förutsättning av riksdagens godkännande av propositionen kommer ombudsmännen att förstärkas med sammanlagt 2 miljoner kronor. DO:s anslag tillförs därför 500 000 kr från anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Nämnden mot diskriminering har uppgifter som berör både DO, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen. Nämnden skall dock särskilt ge DO råd i principiellt viktiga frågor om tillämpningen av lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. I propositionen anges att nämnden i praktiken har ägnat lika mycket tid åt alla de tre ombudsmännens arbete. Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett ramanslag på 13 908 000 kr. 14
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002 I motion Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd) yrkandena 42 och 43 i denna del begärs att riksdagen beslutar dels att anvisa 2 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till anslaget 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, dels att DO ges speciellt ansvar för opinionsbildning mot diskriminering, främlingsfientlighet och rasism samt att DO skall vara en myndighet underställd riksdagen. Motionärerna avvisar regeringens förslag om lokala diskrimineringsombud och anser att de för detta ändamål anslagna medlen (4 miljoner kronor, anslag 10:2) bör tillföras DO. Utskottets ställningstagande Utskottet kan konstatera att ett antal lokala diskrimineringsbyråer som bygger på frivilliga krafter har etablerats på olika orter i landet och att DO bl.a. svarar för utbildning av nyckelpersoner i antidiskrimineringsarbetet. Utskottet noterar att DO har haft och kommer att ha en central roll i arbetet med handlingsplanen mot rasism m.m. För arbetet med handlingsplanen utökades anslaget budgetåret 2001 med 4 miljoner kronor. För den nu föreslagna försöksverksamheten med regionala och lokala diskrimineringsombud har politikområdet (anslaget 10:2) tillförts 4 miljoner kronor för 2002. Av propositionen framgår att regeringen har för avsikt att utreda möjligheterna till en generell lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet samhällsområden och diskrimineringsgrunder. Detta utredningsarbete skall även omfatta frågan om olika ombudsmäns uppgifter och ansvarsområden samt eventuell sammanslagning av några eller samtliga ombudsmän. Frågan om DO bör vara en ombudsman under riksdagen har utskottet behandlat tidigare, i samband med behandlingen av den nationella handlingsplanen mot rasism m.m. (bet. 2000/01:SfU11). Konstitutionsutskottet vidhöll därvid i sitt yttrande att bedömningen av huvudmannaskapet för ombudsmännen bör ses i ljuset av de uppgifter ombudsmännen tilldelas. Socialförsäkringsutskottet instämde i detta. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning för 2002 och avstyrker motion Sf399 yrkandena 42 och 43 i denna del. Storstadspolitiken Storstadspolitiken är sektorsöverskridande och berör flera andra politikområden, främst integrations-, utbildnings-, arbetsmarknads- och näringspolitiken. En särskild Storstadsdelegation har i uppdrag att utveckla och samordna den nationella storstadspolitiken. Inom politikområdet finns dels ett anslag för utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, dels ett anslag för förstärkning och utveckling av förskola, skola och vuxenutbildning i storstadsregionerna, vilket ligger under utgiftsområde 16. 15
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed avslå motionsyrkanden om avveckling av anslaget. Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om riktade insatser till kommuner som inte fick del av storstadssatsningen. Propositionen Från anslaget finansieras särskilda insatser som skall främja utvecklingen i storstadsregionernas utsatta bostadsområden. Medel fördelas i huvudsak till de kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal med staten. En mindre del av anslaget får användas för utredningar och informationsinsatser med anknytning till storstadspolitiken. Anslaget disponeras av regeringen. Av propositionen framgår att sju kommuner har kommit i gång med genomförandet av åtgärder inom ramen för utvecklingsavtalen och att utvecklingsarbetet följs av både kommunala och externa utvärderare. Som ett komplement till den nationella utvärderingen som Integrationsverket ansvarar för har Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, på regeringens uppdrag analyserat de lokala utvecklingsavtalen ur ett tillväxtperspektiv. Resultatet presenteras i två rapporter. NUTEK konstaterar i rapporterna att cirka en tredjedel av insatserna inom utvecklingsavtalen kan bedömas som direkt tillväxtskapande. NUTEK anser emellertid att mer kan göras för att bättre tillvarata den utvecklingspotential som finns i berörda bostadsområden. Det storstadspolitiska arbetet har under 2000 främst inriktats på målet att bryta segregationen i storstäderna genom de lokala utvecklingsavtalen med storstadskommunerna. I fortsättningen avser regeringen att i ökad utsträckning utveckla storstadspolitikens andra mål, att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktig hållbar tillväxt. Mot bakgrund av den statistik som beskriver utvecklingen i bostadsområdena konstaterar regeringen att utvecklingen i många avseenden går i positiv riktning. Arbetslösheten har minskat liksom sannolikt socialbidragsberoendet. Trots en positiv utveckling i berörda bostadsområden är tillståndet inom politikområdet enligt regeringen inte tillfredsställande i förhållande till de mål som riksdagen beslutat om. Skillnaderna i levnadsvillkor är fortfarande stora mellan kommuner och mellan bostadsområden i samma kommun. Regeringen kommer att göra en samlad avstämning och utvärdering av den hittills förda storstadspolitiken under 2002. Därefter avser regeringen att ta ställning till formerna för den fortsatta storstadspolitiken. Anslaget hade 2000 ett stort anslagssparande till följd av vissa eftersläpningar i verksamheten. Avtalstecknandet med kommunerna har tagit längre tid än först uppskattat. Dialogen med de boende är en central del i utvecklingsarbetet inom de lokala utvecklingsavtalen och viktig inte minst för att uppnå långsiktiga effekter. I takt med att utvecklingsarbetet fortskrider i kommunerna ökar anslagsförbrukningen. 16
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett ramanslag på 116 000 000 kr. Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002 I motion Sf383 av Margit Gennser m.fl. (m) yrkandena 5 och 9 begärs att riksdagen beslutar att inte anvisa några medel till anslaget 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna. Enligt motionärerna bör i stället andra vägar prövas som innebär en mindre belastning på statsbudgeten. De förespråkar en social och geografisk rörlighet, som uppnås bl.a. genom att arbetsmarknaden och bostadsmarknaden avregleras. I motion Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd) yrkande 43 i denna del begärs att riksdagen beslutar att inte anvisa några medel till anslaget 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna. Motionärerna avvisar projektets förlängning och anser att andra förslag om bl.a. utvecklingspeng och utlokalisering av myndigheter till invandrartäta områden är bättre. I motion Sf321 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) i denna del begärs att riksdagen beslutar att inte anvisa några medel till anslaget 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna. Motionärerna anser att regeringens storstadssatsning inte leder till några långsiktiga förändringar och att projektverksamheten riskerar att bli en del vid sidan av kommunernas ordinarie verksamheter. I motionerna Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 14 i denna del och Sf379 i denna del av Johan Pehrson och Ana Maria Narti (fp) begärs att riksdagen beslutar att inte anvisa några medel till anslaget 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna. Motionärerna anför att en dominerande del av de projekt som finansieras inom anslaget inte har en tillfredsställande effektivitet och förankring bland de berörda. Enligt motionärerna bör därför anslaget upphöra. Övriga motioner Catherine Persson (s) begär i motion Sf377 ett tillkännagivande om integrationsbefrämjande insatser. Motionären anser att regeringen via Integrationsverket bör rikta insatser till kommuner som inte fick del av storstadssatsningen men som har liknande problem. Utskottets ställningstagande Ett av instrumenten för att genomföra storstadspolitiken är de lokala utvecklingsavtal som tecknats med storstadskommunerna Botkyrka, Göteborg, Haninge, Huddinge, Malmö, Stockholm och Södertälje. Utskottet anser att kommunernas ordinarie insatser är av stor betydelse för att de storstadspolitiska målen skall uppnås. Även insatser som sker inom andra politikområden bidrar emellertid härtill, exempelvis näringspolitik, arbetsmarknadspolitik, integrationspolitik och utbildningspolitik. Regeringen har beräknat att totalt drygt 2 miljarder kronor fr.o.m. 1999 t.o.m. 2003 kommer att tas i anspråk för storstadspolitiska insatser. 17
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Utskottet kan konstatera att den statistik som beskriver utvecklingen i bostadsområdena visar att utvecklingen i många avseenden går i positiv riktning. Arbetslösheten har minskat liksom sannolikt socialbidragsberoendet. I vilken utsträckning de statliga insatserna inom politikområdet bidragit till utvecklingen är dock för tidigt att bedöma. Utskottet noterar också att trots en positiv utveckling i berörda bostadsområden är tillståndet inom politikområdet inte tillfredsställande i förhållande till de uppsatta målen, att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen och att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för en långsiktig och hållbar tillväxt. Enligt utskottets mening är storstadspolitiken en viktig del i arbetet att bryta segregationen och förbättra storstadsregionernas förutsättningar. Detta arbete är emellertid, liksom integrationspolitiken, av långsiktig karaktär. Av propositionen framgår att regeringen avser att göra en samlad avstämning och utvärdering av den hittills förda storstadspolitiken under 2002. Därefter kommer regeringen att ta ställning till formerna för den fortsatta storstadspolitiken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för 2002 och avstyrker med det anförda motionerna Sf321 i denna del, Sf379 i denna del, Sf383 yrkandena 5 och 9, Sf399 yrkande 43 i denna del och Fi294 yrkande 14 i denna del. Storstadspolitiken är i första hand tillkommen för att utveckla förhållandena i storstadsregionerna. När det gäller möjligheten för kommuner utanför storstadsregionerna att få stöd från de anvisade storstadsmedlen har emellertid regeringen möjlighet att göra en prövning i varje fall. Motion Sf377 avstyrks med det anförda. Migrationspolitiken Migrationspolitiken omfattar frågor rörande flyktingpolitik, invandringen till Sverige, mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att vistas i Sverige samt internationellt arbete inom det migrationspolitiska området. I politikområdet ingår myndigheterna Migrationsverket och Utlänningsnämnden. 12:1 Migrationsverket Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör bifalla regeringens förslag till medelsanvisning och därmed avslå motionsyrkanden om annan medelsanvisning samt om att de extra resurser som Migrationsverket tilldelas bör användas för att prioritera barnen. Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om asylansökan i hela landet, om långa handläggningstider samt om avgifter i utlänningsoch medborgarskapsärenden. Jämför reservationerna nr 4 (fp) och 5 (v). 18
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Propositionen Anslaget avser i huvudsak förvaltningskostnader för Migrationsverket och vissa kostnader för regeringen vad avser utlandsmyndigheterna med inriktning på arbetsuppgifter inom migrationsområdet. Migrationsverket är central utlänningsmyndighet och ansvarar för utlännings-, invandrar- och medborgarskapsfrågor i den mån frågorna inte handläggs av någon annan myndighet. Av propositionen framgår att den totala genomsnittliga handläggningstiden för asylärenden hos Migrationsverket under 2000 var 198 dagar, vilket var 28 dagar kortare än under 1999. Av ärendena avgjordes 55 % inom verksamhetsmålet sex månader. En viktig orsak till avvikelsen är enligt propositionen tidskrävande arbete med att klarlägga oklara identiteter, resvägar m.m. Av de drygt 16 300 personer som sökte asyl i Sverige år 2000 saknade 74 % pass eller andra identitetshandlingar. I propositionen anges att det ökande antalet asylsökande som en följd av Sveriges inträde i Schengensamarbetet och ett markant ökande antal asylsökande irakier kan ge konsekvenser för handläggningstiderna och därmed ökade kostnader för mottagandesystemet. Med utdragna handläggningstider kommer enligt regeringen också erfarenhetsmässigt fler att åberopa humanitära skäl för att stanna. Frågor rörande migrationsområdet har enligt propositionen fått genomslag i utrikesförvaltningens verksamhetsplanering, och rutiner har utarbetats för att underlätta den praktiska ärendehanteringen i syfte att få ned handläggningstiderna. Utrikesdepartementet har förstärkt elva utlandsmyndigheter med migrationstjänstemän. Deras arbete bedöms kunna leda till kortare handläggningstider och förbättrad behovsstyrning av befintliga resurser. Enligt propositionen kommer även Eurodacsystemet att bli ett viktigt kompletterande instrument. Regeringen bedömer att förutsättningar finns för kortare handläggningstider, rationalisering och bättre återrapportering. Vid beräkning av anslaget görs bedömningen att Migrationsverket bör ha en beredskap att ta emot 18 000 asylsökande. För att kunna minska balansen av ärenden bedömer regeringen det motiverat att utöka Migrationsverkets förvaltningsanslag med ca 50 miljoner kronor från 2002. Regeringen föreslår för budgetåret 2002 ett ramanslag på 490 079 000 kr. Motioner med anslagseffekt budgetåret 2002 I motion Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd) yrkandena 9, 10, 41 i denna del och 43 i denna del begärs att riksdagen beslutar att anvisa 23 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till anslaget 12:1 Migrationsverket. I motionen begärs beslut om att Migrationsverket, med anledning av att Integrationsverket föreslås avvecklas, skall ges ansvar för informationsfrågor till invandrare och flyktingar. Vidare begärs ett tillkännagivande om att inte acceptera de långa handläggningstiderna. Migrationsverket tillförs medel för att ytterligare förkorta handläggningstiderna. Genom beslut om att utlänningsmyndigheterna inte skall pröva frågan om uppehållstillstånd för barn mellan 12 och 17 år, 19
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN som adopterats genom beslut av svensk domstol, förstärks Migrationsverkets anslag med 1 miljon kronor. I motion Sf321 i denna del av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs att riksdagen beslutar att anvisa 50 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 12:1 Migrationsverket. Motionärerna anser att besparingar kan göras på Migrationsverkets administration. I motion Fi294 yrkande 14 i denna del av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och motion Sf379 i denna del av Johan Pehrson och Ana Maria Narti (fp) begärs att riksdagen beslutar att anvisa 50 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till anslaget 12:1 Migrationsverket. Genom ökade satsningar på snabbbare behandling av asylärenden kan handläggningstiderna förkortas och kostnaderna för mottagande av asylsökande minskas. I motion Sf216 yrkande 22 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om åtgärder för att korta handläggningstiderna. Kenneth Johansson m.fl. (c, v, kd, mp) begär i motion Sf270 ett tillkännagivande om att de extra resurser som Migrationsverket tilldelas i budgetpropositionen bör användas för att prioritera barnets rättigheter i asylprocessen. Övriga motioner I motion Sf216 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 23 anförs att det bör vara möjligt att ansöka om asyl på alla Migrationsverkets kontor. Detta skulle enligt motionärerna bl.a. medföra kortare handläggningstider. I motionen begärs ett tillkännagivande härom. Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp) anför i motion Sf394 yrkande 2 att problemen med långa handläggningstider ofta beror på för lite pengar. Regeringen måste enligt motionärerna ta ett ansvar för att ärendeprövningen hos Migrationsverket och Utlänningsnämnden sker rättssäkert. I motionen begärs ett tillkännagivande härom. Ett antal motioner tar upp frågor som rör avgifter i utlännings- och medborgarskapsärenden. I motion Sf296 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anges i yrkande 1 att den som ansöker om visering, uppehålls- eller arbetstillstånd och svenskt medborgarskap måste erlägga en ansökningsavgift på mellan 250 och 1 500 kr. Motionärerna anser att detta, vid sidan av den reglerade invandringen, ytterligare utgör ett hinder mot människors fria rörlighet och en diskriminering av icke EU-medborgare. Dessa avgifter bör enligt motionärerna avskaffas från budgetåret 2005. I motionen begärs ett tillkännagivande härom. I motion A317 yrkande 31 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att avgiften för att söka svenskt medborgarskap skall tas bort när det statsfinansiella läget så tillåter. Också Tasso Stafilidis och Charlotta L Bjälkebring (v) begär i motion Sf326 yrkande 1 ett tillkännagivande om kostnadsfritt ansökningsförfarande för svenskt medborgarskap. 20
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Yilmaz Kerimo (s) anför i motion Sf254 att det bör göras en översyn av avgifter i tillståndsärenden. Motionären är kritisk till höga avgifter och att avgiften i vissa fall är beroende av nationalitet. Exempelvis krävs inte avgifter för EUmedborgare. I motionen begärs ett tillkännagivande om detta. I motion Sf293 av Agneta Ringman (s) begärs ett tillkännagivande om att ansökningsavgift för tillstånd för säsongsarbete bör granskas vad avser skillnaden i avgift beroende på medborgarskap. Leif Jakobsson (s) anför i motion Sf300 att en familjs kostnader för svenskt medborgarskap kan vara kännbara. Motionären anför bl.a. att kostnaden bör kunna ersättas av kommunen utanför ramen för socialbidrag. I motionen begärs ett tillkännagivande härom. Utskottets ställningstagande Vid budgetbehandlingen förra hösten granskade utskottet särskilt utvecklingen av handläggningstiderna i Migrationsverket och Utlänningsnämnden (bet. 2000/01:SfU2). Utskottet konstaterade bl.a. att det är mycket viktigt att genomföra åtgärder i syfte att förkorta handläggningstiderna, inte enbart för att långa handläggningstider är kostsamma på grund av att de sökande under tiden vistas i Migrationsverkets mottagandesystem utan också med hänsyn till den psykiska press som sökandena under tiden tvingas leva under. Av budgetpropositionen framgår att målet vad gäller handläggningstider inte uppnåtts. Exempelvis avgjordes endast 55 % av Migrationsverkets grundärenden vid asylprövning inom ramen för verksamhetsmålet sex månader, vilket i och för sig är en förbättring jämfört med 1999 då motsvarande andel var 43 %. I propositionen anges att en viktig orsak härtill är tidskrävande arbete med att klarlägga oklara identiteter, resvägar m.m. Av de drygt 16 300 personer som sökte asyl i Sverige år 2000 saknade 74 % pass eller andra identitetshandlingar (en ökning jämfört med 1999 då motsvarande andel var 70 %). Andra orsaker uppges vara att många personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd från Kosovo sökt asyl samt att inströmningen av asylsökande från Bosnien-Hercegovina i slutet av året har ökat. Antalet öppna grundärenden hos Migrationsverket har ökat under perioden från 1997 t.o.m. september 2000. Vid årsskiftet 1997 var antalet öppna grundärenden ca 6 300 och i september 2000 var motsvarande siffra ca 10 600. Vid utgången av augusti 2001 hade antalet ökat ytterligare till 14 042 öppna grundärenden. Utskottet ser positivt på att regeringen för att kunna minska balansen av ärenden föreslår att Migrationsverkets förvaltningsanslag ökas med ca 50 miljoner kronor från 2002. Genom en längre planeringsram ges Migrationsverket också bättre förutsättningar att korta handläggningstiderna och därigenom påverka även kostnaderna i mottagandesystemet. Också Eurodacsystemet och en förbättrad verksamhetsplanering och ärendehantering hos utrikesförvaltningen kan medverka till att korta handläggningstiderna. Regeringen har i propositionen beräknat antalet asylsökande 2002 till 18 000 men angivit att antalet kan komma att bli 20 000. Enligt Migrationsverkets allra senaste prognos kan emellertid antalet asylsökande komma att uppgå till 23 000. 21
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Detta är en ökning med 15 % mot föregående år och kan jämföras med en ökning med 6 % för hela EU motsvarande period. Enligt Migrationsverket kan, om antalet asylsökande blir 23 000, en handläggningstid på högst tio månader hållas. Att förkorta handläggningstiden bedöms dock inte möjligt om prognosen står sig. I rapporten Uppehållstillstånd för asylsökande tidsåtgång, kostnader, reformarbete (2001/02:6) som upprättats vid Riksdagens revisorer anförs att extra insatser till asylprövning kan motiveras om de ses som en investering i en bättre fungerande asylprocess. Detta gäller även om vinsterna av en sådan investering inte kan hämtas hem förrän något år senare. Regeringen bör således anlägga ett flerårigt synsätt på fördelningen av resurser mellan asylprövningen och asylmottagningen. I rapporten föreslås att anslagsstrukturen inom migrationspolitiken bör ändras för att uppnå större flexibilitet. I rapporten anförs vidare att ökade resurser för asylprövningen inom ramen för en ändrad anslagsstruktur kan ge bättre förutsättningar för en effektivt fungerande asylprocess. Med de stora variationerna i inflödet av asylsökande behövs också enligt rapporten en beredskap att tillföra medel via tilläggsbudget. Remissbehandling av rapporten pågår och ett förslag från Riksdagens revisorer väntas komma i februari 2002. Utskottet får därför senare anledning att återkomma till frågan om anslagsstruktur och flexibilitet inom Migrationsverket. Utskottet vill emellertid redan i detta sammanhang, mot bakgrund av det markant ökade antalet öppna ärenden och ökade antalet asylsökande, peka på att ett eventuellt behov av ytterligare medel genom tilläggsbudget bör övervägas redan under våren för att på så sätt underlätta Migrationsverkets planeringsmöjligheter. När det gäller frågan om utlänningsmyndigheterna skall pröva frågan om uppehållstillstånd i vissa fall för adopterade barn finner utskottet, med hänsyn till att reglerna härför nyligen behandlats och beslutats av riksdagen (prop. 2000/01:66, bet. 2000/01:SfU12, rskr. 2000/01:177), inte skäl att nu föreslå ändring av bestämmelserna. Med detta tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning för 2002 och avstyrker motionerna Sf216 yrkande 22, Sf270, Sf321 i denna del, Sf379 i denna del, Sf399 yrkandena 9, 10, 41 i denna del och 43 i denna del samt Fi294 yrkande 14 i denna del. Även motion Sf394 yrkande 2 avstyrks. Utskottet har erfarit att organisationen för asylprövning håller på att byggas ut och att det i princip skall bli möjligt att handlägga asylansökningar över hela landet. Vidare är strategin sedan några år att boendet skall spridas så mycket som möjligt över landet och att asylansökan, efter inresa i landet, skall handläggas i den region där sökanden bor. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf216 yrkande 23. När det gäller motioner om avgifter i utlännings- och medborgarskapsärenden kan utskottet först konstatera att det av 11 medborgarskapsförordningen (2001:218) framgår att avgift får tas ut för prövning av anmälan och ansökan enligt lagen. Avgiften för ansökan om naturalisation är 1 500 kr. Ogifta barn 22