Fortum Värme och miljön 2014

Relevanta dokument
Fortum Värmes miljövärden 2016

Fortum Värmes miljövärden 2015

Vägen mot fossilfri fjärrvärme

Miljönyckeltal Stockholm Exergi, 2018

Fortum Värme och miljön Stockholm 2013

Naturskyddsföreningen

Miljöredovisning 2014

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

fjärrvärmen och miljön

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Förnybarenergiproduktion

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5)

2017 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

2017 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Matforsnätet

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet

2017 DoA Fjärrvärme. Trollhättan Energi AB. Trollhättan

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Norrköping-Söderköping

2014 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm

2016 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm

Inblick Ekonomi- och miljöredovisning för AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

2015 DoA Fjärrvärme. Statkraft Värme AB. Kungsbacka

2016 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Gustavsberg

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret Vår dröm - en fossilbränslefri stad

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Hallsberg-Örebro-Kumla

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Linköping, Linghem, Sturefors

2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB

2017 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Tyresö/Haninge/Älta

Fjärrvärme och fjärrkyla

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Härnösand Energi & Miljö AB

2015 DoA Fjärrvärme. Hjo Energi AB

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

Biokraftvärme isverigei framtiden

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Sundsvall

2017 DoA Fjärrvärme. Uddevalla Energi Värme AB. Uddevalla

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2017 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2017 DoA Fjärrvärme. Varberg Energi AB. Centrala nätet

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

2015 DoA Fjärrvärme. Götene Vatten & Värme AB. Götene

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm

2017 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Nässjö

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Norberg

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Umeå Holmsund

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Hörnefors

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Ludvika

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Fagersta

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat

2015 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Grängesberg

2017 DoA Fjärrvärme. Ragunda Energi & Teknik AB. Ragunda

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Mjölby-Svartådalen Energi AB. Prisområde 1

2017 DoA Fjärrvärme. Öresundskraft AB. Helsingborg

2015 DoA Fjärrvärme. Finspångs Tekniska Verk AB

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping

2017 DoA Fjärrvärme. Nybro Energi AB. Nybro, Orrefors, Alsterbro

Fortum Heat Scandinavia

Remiss av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, diarienummer TRN

2015 DoA Fjärrvärme. Forshaga Energi AB. Forshaga

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2016 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2015 DoA Fjärrvärme. Lantmännen Agrovärme AB. Ödeshög

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Västervik Miljö & Energi AB. Gamleby

2017 DoA Fjärrvärme. SEVAB Strängnäs Energi AB SEVAB

2016 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Boxholm

2017 DoA Fjärrvärme. Eksjö Energi AB. Mariannelund

2015 DoA Fjärrvärme. Vetlanda Energi & Teknik AB. Holsby

2015 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Vislanda

Transkript:

Fortum Värme och miljön 014

En positiv hållbar utveckling steg i rätt riktning Energiåret 014 var händelserikt. Det var varmare än normalt och behovet av upp värmning minskade jämfört med året innan. För våra kunder betyder det att mindre värmeenergi har gått åt. Det har även påverkat vår verksamhet och miljöbokslutet. Skillnaden i minskad energiproduktion motsvarar för vår del sammantaget Norrköpings årliga värmebehov, vilket säger en del om hur stort fjärrvärmenätet i Storstockholm är! Det är en fantastisk infrastruktur som vi har och den har skapat många värden för hela vår region. Bättre luft, minskad miljöpåverkan, lägre klimatpåverkan och återvinning av energi som annars gått förlorad är våra paradgrenar. Hälften av värmen kommer från lokala källor. Vi gör regionen mer hållbar det är vår affärsidé. Nu riktas fokus mot hur de enorma fjärrvärme- och fjärrkylanäten ska kunna användas för ökad samverkan med kunder. Med lanseringen av Öppen Fjärrvärme skapade vi en ny unik marknadsplats för återvunnen energi där fjärrvärmenätets potential kan utnyttjas. Genom samarbeten med kunder och genom att ta tillvara överskottsvärme från datahallar skulle så mycket som 1 TWh energi kunna återvinnas, vilket ännu en gång motsvarar Norrköpings årliga värmebehov. Vi vill att spillvärmen från datahallar ska värma bostäder och intresset för Öppen Fjärrvärme är mycket stort bland våra kunder, potentiella samarbetspartners och många andra. Resurssnålhet ser vi som en förutsättning för en robust klimatstrategi. Satsningen på energi i flöden eller material som samhället vill bli kvitt fortsatte även när vårt nya kraftvärmeverk för avfallsbränslen i Brista togs i drift. Tack vare den nya anläggningen har behovet av primär energi minskat med över 00 GWh jämfört med om vi producerat fjärrvärmen med 013 års energimix. Det motsvarar energibehovet i över 17 000 genomsnittliga lägenheter! Runt om i samhället finns det tungmetaller och andra ämnen som påverkar vår miljö. Här fyller avfallsförbränningen ytterligare en funktion. Baserat på stickprov uppskattar jag att vi under 014 har avskilt 195 kg kvicksilver ur avfallet som förbrändes i det nya kraftvärmeverket i Brista. Med förbränning får vi bättre koll på det diffusa vi destruerar det som brinner, binder tungmetaller, och plockar på så sätt bort dessa miljögifter från ekosystemet. Nästa steg är ökad utsortering av organiskt matavfall för rötning till biogas och ökat kretslopp av näringsämnen. När vi tittar i backspegeln är det tydligt att vår miljöprestanda varierar mellan åren, beroende på väder och teknik. Utsläppen per kwh fjärrvärme blev lägre än 013 och 76 % av energin i fjärrvärmen är helt förnybar. Adderar vi återvunnen energi blir siffran 86 %. När vi fasar in en av världens största anläggningar för förnybar energiproduktion med biobränslen i Värtaverket 016 kommer vi att åstadkomma en tydlig och stabil förflyttning mot ännu lägre utsläpp. Det är genom de stegvisa investeringarna i nya affärskoncept och ny teknik som vi tar oss mot 100 % förnybar och återvunnen energi. Under året har en modell som temporärt minskar antalet utsläppsrätter inom EU börjat att tillämpas. Det är ett bra första steg men det räcker inte. Större volymer behöver lyftas bort från marknaden och utsläppsbubblan måste stegvis minskas för att få upp priset på utsläpp och nå klimatmålet. Vi håller hårt i rodret och ändrar inte vår långsiktiga kurs mot resurssnålhet och minimal klimatpåverkan. Vi har bestämt oss för att fasa ut de fossila bränslena. För oss är frågan hur vi ska kunna nå målet betydligt snabbare än till 030. Detta utreder vi nu med full kraft. Ulf Wikström Hållbarhetschef Fortum Värme Klimatkompensation skapar värden globalt Klimatkompensationsprojekt 014* Antal ton Biogas från deponier utnyttjas istället för att släppas ut 86 37 Biomassa ersätter fossil energi 0 385 Skogbevarande projekt binder kol och bevarar biologisk mångfald 60 000 Vattenrening medför minskat behov av småskalig eldning som sprider sot 3 054 Vindkraft ersätter fossil kraft 11 000 Totalsumma 90 676 *Klimatkompensation av utsläpp från kol och olja. Fortum Värme har beslutat att el- och värmeproduktionen ska ske med 100 % förnybara och återvunna bränslen senast år 030. Steg för steg tar vi oss mot detta mål, och lägger under en period åtskilliga miljarder på investeringar i utökad infrastruktur och förnybar energiproduktion. Under tiden har vi beslutat oss för att klimatkompensera för våra fossila utsläpp från olja och kol. Detta görs genom investeringar i projekt som medför lägre utsläpp i utvecklingsländer. Det är projekt som inte hade blivit av utan detta stöd. Genom klimatkompensationen 014 har vi halverat Fortum Värmes nettoutsläpp för värmeproduktion jämfört med 013. Redan år 013 klimatkompenserade vi delar av vårt globala klimatavtryck med 175 000 ton koldioxidekvivalenter. Under 014 ökade Fortum Värme denna kompensation till att omfatta de totala utsläppen från användningen av fossila bränslena kol och olja för fjärrvärmeproduktionen. Totalt, med även klimatkompensationen för produkten Klimatneutral fjärrvärme inräknad, har cirka 36 000 ton kompenserats vilket motsvarar vad 00 000 nya bilar släpper ut ett år vid genomsnittlig körning. Klimatkompensationsprojekten innebär också lokala sociala vinster och bevarande av biologisk mångfald. Läs mer om våra klimatkompensationsprojekt på fortum.se.

1 Kretsloppsvärme för en hållbar stad Fjärrvärmesystemet gör det möjligt att utnyttja lokala energikällor och energi som annars skulle gå förlorad. Det finns tre kretslopp i samhället där fjärrvärmen spelar en viktig roll. I avfall som inte materialåtervinns finns en brännbar fraktion. Genom fjärrvärmenä ten letar sig avfallets energiinnehåll tillbaka till hushållen. Energiförluster i avloppsvatten, och över skottsenergi från verksamheter och kontor, är en källa till ny fjärrvärme. Slutligen har vi naturens eget kretslopp där solen värmer havet och driver fotosyn tens energibindande process. Biomassan som bildas utgör råvara i den skogsindustri vars restprodukter vi kan använda för att producera fjärrvärme. Kolet som frigörs binds igen när det växer. Därutöver tillkommer solenergi som lag rats i havet, samt vind och vattenkraft. Över hälften av energin i fjärrvärmen kommer från källor inom länet. Över 40 % av värmeenergin kommer från lokal återvin ning av avlopps- och avfallsvärme. Totalt är 86 % av energin förnybar eller återvunnen. Lokala källor och återvinning täcker över hälften av värmebehovet i en typlägenhet i ett hus som försörjs med fjärrvärme. Ett typiskt hushåll förbrukar 9 000 kwh fjärr värme och 4 500 kwh hushållsel varje år. Tack vare fjärrvärmenätet är hushållet, via Fortum Värme, till stor del sin egen energikälla. Värmen i hushållets utgående avloppsvatten räcker till 5 % av deras fjärr värmekonsumtion och hushållets avfall som går till kraftvärmeverk till 15 %. Ungefär hälften av lägenhetens årliga fjärrvärmebehov produceras i kraftvärme verk som samtidigt genererar cirka 40% av hushållets elbehov. 1 nergi i sorterat avfall från E hushåll och företag Under 014 stod avfallsbränslen för totalt 30 % av energin i fjärrvärmen. Hushållsavfall, 340 000 ton eller 873 GWh tillfört bränsle. Returflis och liknande, 410 000 ton eller 1 89 GWh tillfört bränsle. Med avfallsbränslen tillfördes 1 450 GWh förnybar energi. Spillvärme i avloppsvatten, fjärrkylaretur och från datahallar Under 014 producerade Fortum Värmes värmepumpar 918 GWh fjärrvärme ur 648 GWh spillenergi i renat avloppsvatten från Stockholm. Fjärrkyla innebär att överskottsenergi leds bort från fastigheter. Av denna spill värme kan 35 % (157 GWh) återvinnas för fjärrvärmeproduktion. 3 Tillförd förnybar energi från sol, vind, vatten och skog Under 014 producerades förnybar fjärr värme från: 34 GWh el från vindkraft 368 GWh el från vattenkraft 473 GWh el från biobränslen i egen produktion 781 GWh solvärme ur Lilla Värtans sjövatten 1 098 GWh skogsbränsle (pellets och flis) 56 GWh biologiska restprodukter från industrin såsom biooljor och olivkärnor

3 Tillförd energi i Fortum Värmes produktion 014 Total produktion1, % 19 Fjärrvärme1, % 14 Total produktion/fjärrvärme Biobränslen och biooljor Avfalls- och returbränslen Värme i avloppsvatten Värme i sjövatten Värmeåtervinning genom fjärrkyla El Fossila bränslen3 3 13 1 6 3 9 El, % 10 Fjärrkyla, % 11 13 18 31 El 30 9 7 35 Biobränslen och biooljor Avfalls- och returbränslen El Fossila bränslen3 Vindkraft Fjärrkyla Frikyla4 Spilkyla5 VP-kyla6 KM-kyla7 41 35 6 Förklaring till miljööversikt 1. Inkluderar produktionssamverkan med andra fjärrvärmeproducenter.. Om man köper fjärrkyla på vintern så återvinns energin till fjärrvärmenätet. 014 återvann Fortum Värme 157 GWh från fjärrkylanätet vilket möjlig gjorde produktion av 36 GWh fjärrvärme. 3. Torv betraktas enligt VMK som ett icke-fossilt bränsle medan torv enligt EIFS 011:4, klassas som fossilt. I diagrammet ingår dessutom endast andel av tillförda bränslen och el, medan det i miljöbokslutet för fjärrvärme även ingår rökgaskondensering. Detta är två anledningar till att inte andelen fossilt är densamma i diagrammet som i bokslutet. 4. Frikyla: Naturlig kyla, t ex kallt sjövatten, som inte behöver kylas i någon process. Elförbrukning endast för distribution av kyla. COP inkl distribution år 014: 0. 5. Spillkyla: Kyla som utvinns i en värmepumpprocess där produktionsekonomin för värmeproduktionen inte påverkas. Elförbrukning endast för distribution. COP inkl distribution år 014: 0. 6. Värmepumpkyla: Kyla som produceras samtidigt som värme i en värmepumpprocess där produktionsekonomin för värme påverkas. COP inkl distribution år 014: 4,4. 7. Kylmaskinskyla: Kyla som produceras i en värmepumpprocess som inte återvinner värme. COP inkl distribution år 014:,4.

Miljöbokslut 014 Miljöbokslut fjärrvärme 014 (enligt VMK) 1 Utsläpp för produktion av Fortum Värmes fjärrvärme, per kwh levererad fjärrvärme 010 011 01 013 014 Utsläpp av växthusgaser, egna utsläpp och indirekta utsläpp för inköpt energi, g/kwh 8,0 7,0 68,7 8,0 74,9 Utsläpp av växthusgaser efter klimatkompensation, g/kwh 68,7 35,1 Utsläpp av växthusgaser, transport och produktion av bränslen, g/kwh 7, 7,1 6,7 7,9 6,9 Primärenergifaktor 0,5 0,0 0,1 0, 0,19 Andel fossila bränslen, % 3 1 16 11 13 11 Koldioxid systemeffekt, g/kwh 4 90 85 105 114 133 Andel förnybar eller återvunnen energi, % 5 79 84 87 84 85 Andel förnybar energi, % 5 74 77 79 75 75 Kväveoxider, mg/kwh 11 104 109 15 114 Svaveldioxid, mg/kwh 37 7 30 40 4 Stoft, mg/kwh 4,0 3,3,9,8 1,7 Miljöbokslut fjärrkyla 014 010 011 01 013 014 Koldioxid, indirekt genom Fortums egen elanvändning, g/kwh 6 0 0 0 0 0 COP 7 6,1 6,6 7,3 8,1 5,9 Värmeåtervinning genom fjärrkyla 8 140 158 156 164 157 Primärenergifaktor 0,1 0,11 0,10 0,09 0,1 Fortum Värmes leveranser 014 GWh Förnybar och återvunnen energi 5 Fjärrvärme 9 7 505 86 % Fjärrkyla 44 100 % El från kraftvärmeverk och vindkraftverk 1 310 64 % Kommentar till miljöbokslut fjärrvärme Utsläppen av växthusgaser varierar mellan åren beroende på väder och teknik. Utsläppen minskade under det varma året 014 jämfört med 013. På grund av lågt elpris och driftstörningar i kraftvärmeverk har elproduktionen varit lägre än planerat, vilket förklarar att nyckeltalet CO systemeffekt, har ökat. Pågående investeringar i förnybar kraftproduktion kommer från år 016 att minska användningen av fossil energi i Stockholm och tack vare ökad kraftproduktion påtagligt sänka koldioxidutsläppets systemeffekt. Fortum Värme inkluderar hela utsläppet av växthusgaser vid förbränning av avfall. Branschorganisationen Avfall Sverige har utrett hur detta utsläpp borde fördelas mellan avfallslämnaren och fjärrvärmeproducenten om man utgick från de ekonomiska incitamenten (ekonomisk allokering). Resultatet blev att utsläppet skulle belasta fjärrvärmeproducenten med 59 % av utsläppet. Om detta tillämpades skulle utsläppsfaktorn enligt VMK sjunka från 74,9 g/kwh till 65,1 g/kwh. För 014 har Fortum Värme valt att klimatkompensera utsläppen av växthusgaser från olja och kol för den egna värmeproduktionen, vilket alla fjärrvärmekunder kan tillgodoräkna sig i sina bokslut, se miljöbokslutet. Mer information om miljöcertifiering av byggnader finns på fortum.se. Kommentar till miljöbokslut fjärrkyla Försämringen av fjärrkylans COP mellan 013 och 014 beror bland annat på att vissa värmepumpar gick färre timmar än planerat, villket resulterade i en minskad andel fri- och spillkyla. Förklaringar till miljöbokslut fjärrvärme och fjärrkyla Värmemarknadskommittén (VMK) som består av Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme kom under 011 fram till en överenskommelse om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme. I miljöbokslutet till vänster redovisas för Fortum Värmes fjärrvärmenät de nyckeltal som ska redovisas enligt överenskommelsen, samt ytterligare nyckeltal. 1. Inkluderar produktionssamverkan med andra fjärrvärmeproducenter. Leverans exklusive särskilda avtal om allokering av produktion, så kallad residualmix.. För 013 klimatkompenserade Fortum Värme utsläppet ned till 01 års nivå. För 014 klimatkompenserar Fortum Värme utsläppet från kol och olja i den egna värmeproduktionen. 3. I enlighet med VMK. Fossil olja och kol per totalt tillförd energi där även rökgaskondensering ingår. 4. Nyckeltalet avser konsekvens av värmeleverans ur ett globalt systemperspektiv som även omfattar nettobalansen mot kraftnätet. Koldioxidutsläppet för den nordiska marginalproduktionen är hämtad från Elforsks rapport 8:30 och uppgår till 670 g/kwh. 5. Med förnybar energi menas biobränslen, biooljor, bioandel i avfall och returbränslen, energi lagrad i sjövatten samt andel förnybar energi i inköpt el och värmeproduktionssamverkan. Med återvunnen energi menas spillvärme, återvunnen energi i avloppsvatten, andel av avfall och returbränslen som inte identifieras som förnybar samt återvunnen energi i inköpt el och värmeproduktionssamverkan. 6. El till fjärrkyla och värmepumpar är ursprungsmärkt vind- och vattenkraft. 7. Coefficient of Performance. Förhållandet mellan producerad kyla och tillförd el, vilket beskriver produktionenseffektivitet. 8. Om man köper fjärrkyla på vintern så återvinns energin till fjärrvärmenätet. För år 014 återvann Fortum värme 157 GWh från fjärrkylanätet vilket möjliggjorde produktion av 36 GWh fjärrvärme. 9. Inkluderar produktionssamverkan med andra fjärrvärmeproducenter, total leverans.

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Fortum Värme producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har bidragit till att Stockholm räknas som en av världens renaste huvudstäder och att Stockholm 010 utsågs av EU till världens första miljöhuvudstad Green Capital. Fortum Värme investerar 7 miljarder kronor i ny kraftvärmeproduktion i Stockholmsregionen 010 016. Senast 030 ska fjärrvärmen i Stockholm produceras till 100 procent av förnybar och återvunnen energi. Företaget har cirka10 000 fjärrvärme- och fjärrkylakunder. Det helägda dotterbolaget Stockholm Gas säljer och distribuerar stadsgas och fordonsgas. Postadress 115 77 Stockholm Telefon/utland 00-46 00 00 +46 78 76 96 E-post/hemsida kundservice.varme@fortum.com fortum.se Säte/org nr Stockholm 556016-9095