Christinae kyrka Två gravhällar och en minnestavla

Antikvarisk medverkan Christinae kyrka Två gravhällar och en minnestavla Domkyrkoförsamlingen, Göteborgs kyrkliga samfällighet, Göteborgs kommun, Västra Götalands län GÖTEBORGS STADSMUSEUM Rapport från kulturmiljöenheten 2016:5 Karin Nordström

SBK - Ortofoto 6398790 148113 147519 100 m 6398398 Göteborgs Stad (Sweref 99 12 00, RH 2000) Skala 1:2300 Skapad med InfoVisaren 2016-06-28 Karta från Infovisaren, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, 2010-2011 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens tillstånd: 2014 12 02 Göteborgs stadsmuseums dnr: 1904/14 Fastighetsägare, byggherre: Göteborgs kyrkliga samfällighet Projektledning: DFYRA Arkitekter AB, Tomas Carlin Entrepenad: K-Konservator, Julio Amorim Antikvarisk medverkan: Göteborgs Stadsmuseum, Karin Nordström Rapport: Karin Nordström Foto: Karin Nordström Slutbesiktning: 2016 06 21 Län: Västra Götalands län Kommun: Göteborgs kommun Stadsdel: Adress: Nordstaden Norra Hamngatan 16 A 411 14 Göteborg Fastighetsbeteckning: Nordstaden 11:6 Dokumentationsmaterialet förvaras i Göteborgs stadsmuseums arkiv Göteborgs stadsmuseum, Norra Hamngatan 12, 411 14 Göteborg Tel: 031-368 36 00. E-post: stadsmuseum@kultur.goteborg.se GÖTEBORGS STADSMUSEUM 2016 4

Inledning Projektet gäller konservering av två gravhällar och en minnestavla vid Christinae kyrka. Beslut Länsstyrelsen lämnade den 02 december 2014. Handlingar Två gravhällar och en minnestavla Christinae kyrka, Göteborg Åtgärdsprogram från Studio Västsvensk Konservering (VA 00728-2014) Genomförande Projektledare: DEFYRA Arkitekter AB, Tomas Carlin tel 0708-57 25 69. Eepenör: K-konservator, Julio Amorim tel 0706-846019. Sammanfattande bedömning Projektet har skötts väl. Arbetena uppfyller villkoren i länsstyrelsens tillståndshandling. Aktuellt skydd Christinae kyrka är skyddad enligt Kulturmiljölagens 4 kapitel. 5

Byggnadsbeskrivning och historik Christinae kyrka (Tyska kyrkan) invigdes 1648 och ersatte ett träkapell på samma plats. Tyska församlingen har varit verksam på platsen sedan åren strax efter Göteborgs grundande. Kyrkan gavs namnet Christinæ eftersom drottning Kristina hade gett församlingen rätten att hålla gudstjänst på tyska samt utse sin egen präst. Christinæ kyrka är den äldsta kvarvarande sakrala byggnaden i Göteborgs innerstad. Kyrkobyggnaden har en monumental karaktär och en strategisk placering vid Stora Hamnkanalen. Stadskärnan som helhet, inklusive vallgraven, har ett mycket högt kulturhistoriskt värden och är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Christinæ är en friliggande salskyrka med torn i väster och kor i öster. Långhuset och koret har spritputsade fasader, tornet har väggar i gult tegel, tak och tornhuv är kopparklädda. Öster om koret ansluter det Aschebergska gravkoret som har slätputsade fasader och välvt kopparklätt tak med öppen lanternin. Kyrkan är symmetrisk i plan och fasader. Tornet är betydligt högre än omgivande bebyggelse och utgör ett välkänt landmärke i stadslandskapet. Kyrkogården är planterad och omges av ett järnstaket med grindar från 1732, ritade av Carl Adam von Blessingh. Det är ett för västsvenska förhållanden unikt exempel på äldre staketsmideskonst. Mot kyrkans norrvägg står två äldre gravstenar från 16- och 1700-talen samt en minnestavla från 1949 över dem som är gravsatta på den begravningsplats som fanns vid Kvarnberget. 1600-talskyrkan har, trots tre stora bränder, fortfarande ett mycket välbevarat uttryck och delar av stommen från 1630-talet finns kvar. Den största förändringen är tornhuvens utformning som härrör från 1779. De stora bemålade glasfönstren från 1879-1901 kan också uppfattas från utsidan. 6

Två gravhällar och en minnestavla De två gravhällar samt minnestavlan är placerade invid den norra kyrkväggen och de är alla av kalksten. Kalkstenarna var bitvis nedbrutna genom gips- och sprickbildningar, stenarna flagnar också och de var kraftigt nedsmutsade. Den äldsta gravhällen är placerad till höger om kyrkans norra entré. Stenen är dekorerad i låg relief. De två fälten med inskription inramas av växtornament som bär en segmentbåge med urna på en profilerad bas med voluter Stora delar av texten är ännu möjlig att tyda, bland annat syns namnet Thomas Fehman och årtalet 1665 liksom i det nedre fältet Katarina och årtalen 1675 och 46. Till vänster: Stenen före konservering. Till höger: Stenen efter konservering 8

Den andra gravhällen anses något yngre och är placerad till vänster om den norra entrén. Stenen är dekorerad i låg relief med dekorativ kanthuggning som inramar texten med dekor av dödskalle med korslagda benknotor bakom med växtornament på sidorna. Under texten syns ett snedställt timglas omgivet av växtornament. Stenen är mycket sliten och texten är svår att urskilja. Fredberg skriver i Det gamla Göteborg 1919-1932 ( del II s 511) att ett par gravstenar som tillvaratagits sattes upp vid gränsen till Christinae församlings forna tyska pastorsboställe. Den ene är bevarad från justitiekansler Thomas Fehmans den andre från stadsmusikanten Henrik Peter Leiditz gravar Thomas Fehman var född 1665 och död 1728 hans hustru Katarina född Tham var född 1675 och död 1746. Henrik Peter Leiditz var född 1702 och död 1755. Till vänster: Stenen före konservering. Till höger: Stenen efter konservering 9

Minnestavlan är placerad till höger om hällen från 1600-talet och vid den västra kanten av kyrkans norra fasad. Den är från 1949, dekorerad med Göteborgs vapentavla, inskription, samt kanthuggning med blomstilisering i hörnen. Texten lyder: Här vila de förgängliga resterna av borgare i det äldsta Göteborg en gång jordade i kyrkogården vid Kvarnbergets fot. 1949 Till vänster: Stenen före konservering. Till höger: Stenen efter konservering 10

Genomförda åtgärder Åtgärderna innebar att stenen genomgått sedvanliga stenkonserveringsåtgärder, rengöring, säkring av spjälkning och viss lagning av skador. Punktvis säkring av spjälkningar/ flagor med Paraloid B 72 i aceton. Stenen tvättades med enbart vattenslang Stenen fuktades lätt och täckdes med en blandning av bentonitlera samt 10 % -ig ammoniumvätekarbonat i vatten. Stenen tvättades med vatten och mjuka borstar Skador lagades med övervägande tekniska lagningar med Stentekniks Stenlagningsbruk, Sandsten Gotland. Använda material Bentonitlera Ammoniumvätekarbonat Paraloid B 72 Stentekniks lagningsbruk, gotländsk sandsten Stentekniks akrylhartsdispersion Pigment Det rekommenderas en översyn av stenarna av erfaren konservator var 10:e år samt att man utför kompletterande lagningar vid behov. Åtgärderna finns detaljerat beskrivna i konservatorsrapport från K-konservator. 11