SOM-SEMINARIET 2019 Wifi: #somgu

HENRIK EKENGREN OSCARSSON DET NYA PARTISYSTEMET

2 september 2018: SVTs partiledarutfrågning av Jimmie Åkesson

Forskning om partisystemförändring På vilka sätt håller det svenska partisystemet på att förändras? Hur förändras väljarnas uppfattningar om avståndet mellan partierna i partisystemet? Hur många dimensioner behövs för att beskriva partiernas inbördes avstånd i det politiska landskapet? Håller vänster-höger på att absorbera den nya kulturella dimensionen? Vem gillar Sverigedemokraterna? Finns det (tillräckligt med) konservativa väljare?

Positionera partier i en politisk rymd Expertstudier Partimanifest Riksdagstryck Voteringar Kandidatundersökningar Väljarundersökningar Källa: Valforskningsprogrammet: Valundersökningarna 1986-2018

Positionera partier i en politisk rymd Expertstudier Partimanifest Riksdagstryck Voteringar Kandidatundersökningar Väljarundersökningar Källa: CHES 2017

10 Estimera partiers positioner i en politisk rymd Expertstudier Partimanifest Riksdagstryck Voteringar Kandidatundersökningar Väljarundersökningar Rstriktiv--generös till flyktingmottagning 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Källa: Valforskningsprogrammet: Valundersökningen 2018 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Vänster-höger

Vänster-höger och migrationspolitik Graden av partipolarisering för vänster-högerrelaterade frågor och migrationspolitiska frågor 1986-2018 (eta) 1,0 0,9 Minska den offentliga sektorn Låta privata företag svara för äldreomsorg Vänster-höger 1,0 0,9 Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats Öka arbetskraftsinvandringen till Sverige Ta emot färre flyktingar i Sverige 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Källa: Nationella SOM-undersökningar 1986-2018 www.som.gu.se

www.som.gu.se

Håller vänster-högerdimensionen på att absorbera/införliva den kulturella dimensionen? Åsiktsdimension som från början går på tvärs börjar långsamt samvariera med VH för att till slut kollapsa ned i en dimension! V H V H V H www.som.gu.se

-0,40 Korrelation mellan åsikt om flyktingmottagning och vänsterhöger-placeringar -0,35-0,33-0,34-0,35-0,33-0,30-0,25-0,20-0,15-0,27-0,28-0,26-0,24-0,23-0,22-0,23-0,23-0,24-0,20-0,20-0,19-0,20-0,20-0,21-0,22-0,20-0,21-0,20-0,19-0,16-0,16-0,15-0,14-0,13-0,10-0,05 0,00 Källa: Nationella SOM-undersökningar 1990-2018 www.som.gu.se

Vilket parti tycker du sämst om? www.som.gu.se

Finns det något parti du aldrig skulle rösta på? procent 70 60 60 50 40 30 20 10 0 15 11 6 2 1 3 0 2 1 V S C L M KD MP SD FI Övr Källa: Valforskningsprogrammet: Valundersökningen 2018 www.som.gu.se

Evalueringar av partier och ledare: Den elvagradiga ogillar-gillarskalan (feeling thermometer) 1968- www.som.gu.se

Vem gillar Sverigedemokraterna? Andel som placerar SD längs ogillar-gillarskalan (procent) 60 50 40 30 20 10 0 49 10 6 4 3 2 4 5 5 5 7-5 -4-3 -2-1 +0 +1 +2 +3 +4 +5 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018; n=1763; viktat efter valresultat 2018 www.som.gu.se

Vem gillar Sverigedemokraterna? Genomsnittsbetyg för SD bland olika grupper av partisympatisörer 2006-2018 (medeltal) +5 +4 +3 +2 +1 0-1 -2-3 -4-5 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 www.som.gu.se Källa: Nationella SOM-undersökningar från respektive år +3,4-0,8-1,6-3,2-4,1

2016 Svenska folkets karta över partisystemet Multidimensionell unfoldinganalys av preferensdata (ogillar-gillarskalan).

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018

ideologisk identifikation x vänster-höger självplacering Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018

Sammanfattning På vilka sätt håller det svenska partisystemet på att förändras? Just nu är det framgångsrikt att använda två dimensioner för att beskriva vad som sker. Hur förändras väljarnas uppfattningar om avståndet mellan partierna i partisystemet? Allianspartiernas inbördes positioner håller på att glida isär. M och KD närmar sig SD. Håller vänster-höger på att absorbera den nya kulturella dimensionen? Ja, beskrivningen av vänster-liberalt mot konservativt är en fullt möjlig utveckling Vem gillar Sverigedemokraterna? SDs väljare och sympatisörer men partiet väcker starka antipatier hos stora delar av svenska folket Finns det (tillräckligt med) konservativa väljare? Knappt var tionde väljare tycker att beteckningen konservativ stämmer helt in på dem själva

ULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR

Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande..? Nyhetsanvändning minst 3 dagar/vecka, 1998 2018 (procent) 100 90 80 70 60 89 84 77 75 Riksnyheter i radio/tv 63 Lokalnyheter i radio/tv 50 40 30 26 44 Kvällspress nyhetssajt 41 Nyheter i sociala medier 38 Morgonpress papper 33 Morgonpress nyhetssajt 29 svt.se/sr.se 20 10 0 6 Kvällspress papper 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-2018. www.som.gu.se

Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande Användning av morgon- och kvällstidningar på papper och nyhetssajt minst 3 dgr/vecka, efter ålder, 2018 (procent) 100 90 Morgontidning papper Morgontidning nyhetssajt Kvällstidning papper Kvällstidning nyhetssajt 80 70 65 60 50 40 30 20 10 8 27 42 40 20 3 3 53 43 36 5 48 28 9 32 0 16 29 år 30 49 år 50 64 år 65 85 år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018. www.som.gu.se

Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande..? Morgontidningsläsning på papper minst 3 dagar/vecka, efter ålder, 1998 2018 (procent) 100 90 80 70 60 85 74 60 65 65 85 år 50 40 43 50 64 år 30 20 20 30 49 år 10 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 8 16 29 år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-2018. www.som.gu.se

Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande på internet? Morgontidningsläsning nyhetssajt minst 3 dagar/vecka, efter ålder, 2007 2018 (procent) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 40 36 28 27 21 16 12 4 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 30-49 år 50-64 år 65-85 år 16-29 år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-2018. www.som.gu.se

Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande..? Kvällstidningsläsning på papper minst 3 dagar/vecka, efter ålder, 1998 2018 (procent) 35 30 25 20 28 25 23 15 10 5 0 9 5 3 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 65 85 år 50 64 år 30 49 år 16 29 år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-2018. www.som.gu.se

Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande på internet? Kvällstidningsläsning nyhetssajt minst 3 dagar/vecka, efter ålder, 2005 2018 (procent) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 5 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 53 48 42 32 30-49 år 50-64 år 16-29 år 65-85 år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-2018. www.som.gu.se

Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande..? Användning av nationella och lokala nyheter i radio/tv och på webb minst 3 dgr/vecka, efter ålder, 2018 (procent) 100 90 Riksnyheter radio/tv Lokalnyheter radio/tv sr.se/ svt.se/tv4.se 85 93 88 80 70 60 64 74 50 44 46 40 30 20 27 21 31 33 29 10 0 16 29 år 30 49 år 50 64 år 65 85 år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018. www.som.gu.se

Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande..? Nationella nyheter i radio/tv minst 3 dagar/vecka, efter ålder, 1998 2018 (procent) 120 100 80 94 90 80 93 85 65 85 år 50 64 år 60 62 30 49 år 40 44 16 29 år 20 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-2018. www.som.gu.se

Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande på internet? Användning av nyheter i sociala medier minst 3 dgr/vecka, efter ålder, 2018 (procent) 100 90 80 70 60 69 56 50 40 37 30 20 16 10 0 16 29 år 30 49 år 50 64 år 65 85 år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018. www.som.gu.se

Hur ofta brukar du ta del av nyheter från följande på internet? Användning av nyheter i sociala medier minst 3 dagar/vecka, efter ålder, 2014 2018 (procent) 80 70 60 50 65 69 56 16 29 år 30 49 år 40 30 43 37 50 64 år 20 10 0 20 16 6 2014 2015 2016 2017 2018 65 85 år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-2018. www.som.gu.se

Hur ofta brukar du ta del av följande..? Användning av olika nyhetsplattformar minst 3 dgr/vecka i olika åldersgrupper, 2018 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år 96 88 67 68 67 69 60 56 52 45 45 47 37 22 16 10 Dagspress papper Dagspress nyhetssajt Nyheter i radio/tv Sociala medier Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018. www.som.gu.se

Hur ofta brukar du ta del av följande..? Sociala mediers bidrag till den totala nyhetsanvändningen minst 3 dgr/vecka i olika åldersgrupper, 2018 (procent) Nyhetsanvändning exkl. sociala medier Sociala mediers bidrag 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 91 96 98 98 3 1 9 93 97 98 82 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018. www.som.gu.se

Summering Stora förändringar i nyhetsvanorna över tid, framför allt för morgon- och kvällstidningar respektive nyheter i sociala medier. Tydlig digital prägel på nyhetsvanorna bland personer under 50 år. Samtidigt kan skönjas en stabilisering i den regelbundna användningen av dagspressens nyhetssajter och nyheter i sociala medier. Sociala medier bidrar i viss mån till att öka andelen regelbundna nyhetsanvändare bland unga mellan 16 29 år. Den stora majoriteten unga väljer dock att ta del av nyheter på flera olika plattformar. www.som.gu.se

Tack! Kontaktuppgifter: ulrika.andersson@som.gu.se www.som.gu.se

SÖREN HOLMBERG & LENNART WEIBULL INSTITUTIONSFÖRTROENDE

Vad är förtroende?

Vad skapar förtroende? Förmåga/kompetens Integritet Empati Transparens Värdegemenskap Närhet

Individens förtroende för en institutions verksamhet påverkas av bl. a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse, värdegemenskap, engagemang ) Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )

Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende

Förtroendet för samhällsinstitutioner 2018 (procent och balansmått) Samhällsinstitution Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans*) Polisen 15 52 22 9 2 100 +56 (+41) Sjukvården 18 50 19 11 2 100 +55 (+51) Universitet/högskolor 13 46 35 4 2 100 +53 (+53) Radio/TV 10 44 32 10 4 100 +40 (+43) Riksbanken 14 38 36 9 3 100 +40 (+41) Domstolarna 16 40 28 11 5 100 +40 (+39) Grundskolan 9 42 34 11 4 100 +36 (+33) FN 10 36 35 12 7 100 +27 (+21) Försvaret 10 30 43 12 5 100 +23 (+19) Kungahuset 14 28 36 11 11 100 +20 (+19) Riksdagen 6 31 37 18 8 100 +11 (+8) Regeringen 6 32 33 19 10 100 +9 (+8) Svenska kyrkan 7 27 40 14 12 100 +8 (+6) Dagspressen 5 28 42 17 8 100 +8 (+5) Storföretagen 2 25 48 18 7 100 +2 (-1) Bankerna 5 27 37 22 9 100 +1 (-9) Kommunstyrelserna 3 25 45 20 7 100 +1 (-4) De fackliga org 5 25 40 20 10 100 ± 0 (-5) EU-kommissionen 4 22 46 17 11 100-2 (-7) Europaparlamentet 4 22 45 17 12 100-3 (-9) De politiska partierna 1 18 41 27 13 100-21 (-22) Kommentar: Antalet svarspersoner varierar mellan 1 721 och 1 684. Analysen bygger på editionen Riks-SOM 1 2018 där frågan ställdes i sin helhet. Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan en och tre procent för de olika institutionerna. *) Balansmått inom parentes avser 2017. Källa: Dennationella SOM-undersökningen2018

Förtroendet för samhällsinstitutioner 1986-2018 (förtroendebalans) 100 80 60 40 20 0 68 23 47 55 53 36 Sjukvården Universitet högskolor Grundskolan -20-40 -60-80 -100

Förtroendet för samhällsinstitutioner 1986-2018 (förtroendebalans) 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80-100 13 41 23 Försvaret 20 Kungahuset 12 8 Svenska kyrkan

Förtroendet för samhällsinstitutioner 1986-2018 (förtroendebalans) 100 80 60 40 62 46 40 Riksbanken 20 0-20 -40 7 2 Storföretagen 0 De fackliga organisationerna -7 1 Bankerna -60-80 -100

Förtroendet för samhällsinstitutioner 1986-2018 (förtroendebalans) 100 80 60 40 46 40 Radio/TV 20 0-20 8 8 Dagspressen -40-60 -80-100

Förtroendet för samhällsinstitutioner 1986-2018 (förtroendebalans) 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80-100 36 33 11 9 1-31 -39-21 Riksdagen Regeringen Kommunstyrelserna De politiska partierna

Valårseffekt på institutionsförtroende Genomsnittlig förändring i andel mycket eller ganska stort förtroende Antal institutioner med: Positiv förändring Ingen förändring Negativ förändring Totalt antal institutioner 1990 1991-2,7 3 2 6 11 1993 1994 +8,4 12 0 0 12 1997 1998 +3,8 16 0 1 17 2001 2002-0,3 9 2 9 20 2005 2006 +4,1 20 0 1 21 2009 2010 +3,1 16 2 3 21 2013 2014 +4,4 21 0 0 21 2017 2018 +3,0 18 1 2 21 Medeltal åtta val: +3,0 115 7 22 144 Kommentar: Valåret 1987-1988 saknas eftersom ingen jämförbar förtroendemätning gjordes 1987. Procent har beräknats bland personer som besvarat förtroendefrågorna. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1990-2018

Genomsnittliga förtroendeförändringar för 21 institutioner under åtta valår 1990-2018 Antal val med: Genomsnittlig förändring i andel mycket eller ganska stort förtroende Positiv Negativ Ingen förändring förändring förändring Antal val 1. Regeringen +8,5 8 0 0 8 2. Riksdagen +8,3 8 0 0 8 3. Kommunstyrelserna +5,8 6 0 0 6 4. Polisen +5,8 7 1 0 8 5. Politiska partierna +3,5 5 1 0 6 6. EU-kommissionen +3,2 4 0 1 5 7. Sjukvården +3,1 6 1 1 8 8. EU-parlamentet +3,0 4 0 1 5 9. Fackliga organisationer +2,3 8 0 0 8 10. Svenska kyrkan +2,3 6 0 1 7 11. Domstolarna +2,3 5 0 1 6 12. Grundskolan +1,8 6 0 2 8 13. Storföretagen +1,8 6 0 2 8 14. Kungahuset +1,8 4 1 1 6 15. FN +1,8 3 0 2 5 16. Försvaret +1,5 5 1 2 8 17. Dagspressen +1,1 5 1 2 8 18. Bankerna +1,0 7 0 1 8 19. Riksbanken +1,0 3 0 1 4 20. Radio/TV +0,9 5 1 2 8 21. Universiteten +0,8 4 0 2 6 Medeltal 21 Institutioner +3,0 115 7 22 144 Kommentar: Analysen omfattar åtta riksdagsval mellan 1990 och 2018.

REKORDHÖGT STÖD FÖR EU LINDA BERG, FÖRESTÅNDARE CERGU OCH UNIVERSITETSLEKTOR I STATSVETENSKAP

Är du i huvudsak för eller emot det svenska medlemskapet i EU? (procent) 70 60 50 40 30 20 10 59 46 34 25 20 16 0 I huvudsak för det svenska medlemskapet I huvudsak emot det svenska medlemskapet Ingen bestämd åsikt Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1991-2018

Positiv eller negativ bild av EU (procent, genomsnitt hela EU) 60 50 50 43 40 32 36 30 20 15 20 10 2 1 0 May-06 Sep-06 Jan-07 May-07 Sep-07 Jan-08 May-08 Sep-08 Jan-09 May-09 Sep-09 Jan-10 May-10 Sep-10 Jan-11 May-11 Sep-11 Jan-12 May-12 Sep-12 Jan-13 May-13 Sep-13 Jan-14 May-14 Sep-14 Jan-15 May-15 Sep-15 Jan-16 May-16 Sep-16 Jan-17 May-17 Sep-17 Jan-18 May-18 Sep-18 Positive Neutral Negative Don't know Källa: Eurobarometer 2006-2018

Förslag: Sverige bör utträda ur EU (procent) 80 70 60 68 50 40 30 20 10 48 27 14 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Dåligt förslag Bra förslag Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2006-2018

Om folkomröstning för att lämna EU var imorgon? (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 50 46 63 60 48 57 60 59 54 60 64 62 66 64 58 78 67 69 74 79 74 65 72 80 73 82 86 85 Lämna Stanna Vet inte Källa: Eurobarometer 90.1 (2018)

Opinionsstödet för EU, olika mätserier 2010-2018 (procent) 80 70 60 50 58 56 53 68 59 57 54 A B C 40 30 20 10 39 28 21 19 14 25 24 16 13 D E F G H 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 A: Mycket/ganska dåligt förslag Sverige utträde ur EU B: I huvudsak för det svenska medlemskapet i EU C: Mycket/ganska nöjd med demokratin i EU D: Allmänt mycket/ganska positiv till EU E: Mycket/ganska stort förtroende kommissionen F: Mycket/ganska stort förtroende Europaparlamentet G: Mycket/ganska bra förslag Europas förenta stater H: Mycket/ganska bra förslag införa euron som valuta Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010-2018

Inställning till två förslag om ökat europeiskt samarbete 2009-2018 (procent) 100 80 60 % mycket/ganska bra förslag att Sverige bör verka för att EU utvecklas till ett Europas förenta stater. % mycket/ganska bra förslag att "Sverige bör i ökad utsträckning samordna sin utrikespolitik med övriga EU-staters." 40 20 31 26 14 16 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2009-2018

Förslag: Sverige bör införa euro som valuta (procent) 80 70 60 50 40 30 54 66 20 10 0 16 13 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 För Emot Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1995-2018

Vad påverkar individers attityder till EU? Socioekonomiska skillnader: Kön ej längre Ålder omvänt Utbildning hög Inkomst hög Yrkesgrupp högre tjänstemän Politiskt förtroende högt Vänster-höger ej längre Däremot stora skillnader utifrån bästa parti! Geografiska skillnader: Stadland storstad Södra vs Norra Sverige ej längre Kulturella skillnader: Nationell (exklusiv) identifikation = neg Europeisk identifikation = pos

Partipreferens och inställning till EU-medlemskap 2018 (procent) -2 Vänsterpartiet 48 +7 Socialdemokraterna 61 +14 Centerpartiet 85 +/-0 Liberalerna 80 +9 Moderaterna 71 För +16 +21 Kristdemokraterna Miljöpartiet 65 79 Mot Ingen åsikt -3 Sverigedemokraterna 22 (-6) Feministiskt initiativ 67 (+2) Övriga 41 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018

Slutsatser Svenska folket är mer positivt inställda till EU än någonsin tidigare ingen preferens för Swexit Liknande trend i hela EU, men variation mellan länder Men inställningen till ökad integration och överstatlighet är låg (lågt stöd för euron, Europas förenta stater och gemensam utrikespolitik) Viss ändring i vilka grupper som är positiva, t.ex. yngre, och andra ej längre skillnad, t.ex. kön, VH-skala, nord-syd Tydliga skillnader gällande partipreferens

TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! LINDA BERG, FÖRESTÅNDARE CERGU OCH UNIVERSITETSLEKTOR I STATSVETENSKAP

JOHAN MARTINSSON VILKA PARTIER HAR BÄST POLITIK I DE VIKTIGASTE SAKFRÅGORNA?

Politiken är en kamp om både dagordningen och om sakfrågeägarskap Vilka är de viktigaste frågorna för väljarna? Vilka partier har bäst politik i de viktigaste frågorna? Både dagordningen och frågeägarskapet förändras

Viktiga samhällsfrågor Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

Viktiga samhällsfrågor Andel som nämner olika frågor/samhällsproblem 2018 (2017 i parentes) #1 #2 #3 #4 #5 #6 #7 #8 #9 #10 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

Viktiga samhällsfrågor Andel som nämner olika frågor/samhällsproblem 2018 (2017 i parentes) #1Sjukvård 45 (37) #2 #3 #4 #5 #6 #7 #8 #9 #10 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

Viktiga samhällsfrågor Andel som nämner olika frågor/samhällsproblem 2018 (2017 i parentes) #1Sjukvård 45 (37) #2Invandring/integration 38 (43) #3 #4 #5 #6 #7 #8 #9 #10 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

Viktiga samhällsfrågor Andel som nämner olika frågor/samhällsproblem 2018 (2017 i parentes) #1Sjukvård 45 (37) #2Invandring/integration 38 (43) #3Skola/utbildning 34 (30) #4 #5 #6 #7 #8 #9 #10 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

Viktiga samhällsfrågor Andel som nämner olika frågor/samhällsproblem 2018 (2017 i parentes) #1Sjukvård 45 (37) #2Invandring/integration 38 (43) #3Skola/utbildning 34 (30) #4Miljö/energi 16 (10) #5Lag och ordning 16 (17) #6Äldrefrågor 15 (14) #7Sociala frågor 14 (15) #8 #9 #10 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

Viktiga samhällsfrågor Andel som nämner olika frågor/samhällsproblem 2018 (2017 i parentes) #1Sjukvård 45 (37) #2Invandring/integration 38 (43) #3Skola/utbildning 34 (30) #4Miljö/energi 16 (10) #5Lag och ordning 16 (17) #6Äldrefrågor 15 (14) #7Sociala frågor 14 (15) #8Arbetsmarknad 7 (9) #9Demokrati/rättigheter 5 (5) #10Ekonomi 4 (4 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2018 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 23 Viktiga samhällsfrågor: sjukvård Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2018 (procent) 15 35 42 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 29 26 33 24 29 37 45

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2018 60 50 Viktiga samhällsfrågor: invandring / integration Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2018 (procent) 53 45 43 38 40 30 20 14 26 20 15 14 27 10 0

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2018 Viktiga samhällsfrågor: skola/utbildning Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2018 (procent) 50 45 40 35 30 25 20 22 32 38 18 21 24 40 34 30 34 15 10 10 10 5 0

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2018 Viktiga samhällsfrågor: miljö och klimat Andel omnämnanden som viktig fråga/samhällsproblem 1990-2018 (procent) 50 45 42 39 40 35 30 25 20 15 10 22 30 12 7 15 23 24 12 9 10 16 5 0

Vilka partier har bäst politik?

40 Sjukvården 30 20 10 0 V S C L M KD MP SD FI www.som.gu.se

40 30 20 10 0 Sjukvården 28 17 12 14 10 9 7 3 1 V S C L M KD MP SD FI www.som.gu.se

40 30 20 10 0 Invandring 25 18 18 10 12 8 8 7 2 V S C L M KD MP SD FI www.som.gu.se

40 30 20 10 0 Skola/utbildning 24 24 17 11 8 9 6 5 1 V S C L M KD MP SD FI www.som.gu.se

40 30 20 10 0 Miljö 27 20 13 13 10 5 5 4 2 V S C L M KD MP SD FI www.som.gu.se

40 30 20 10 0 Lag och ordning 29 19 18 6 7 9 9 2 1 V S C L M KD MP SD FI www.som.gu.se

40 30 35 Social trygghet 20 10 0 14 14 11 13 9 9 4 2 V S C L M KD MP SD FI www.som.gu.se

40 30 27 Sysselsättning 26 20 10 0 12 7 9 6 2 4 1 V S C L M KD MP SD FI www.som.gu.se

40 30 27 Ekonomi 31 20 10 0 11 8 10 8 6 3 1 V S C L M KD MP SD FI www.som.gu.se

40 30 20 10 0 Jämställdhet 25 19 14 11 13 9 8 9 4 V S C L M KD MP SD FI www.som.gu.se

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2018 Sammanfattning: vilka partier anses av flest ha bra politik? Sjukvård Invandring Skola/utbildning Miljö Lag och ordning Social trygghet Sysselsättning Ekonomi Jämställdhet

Naturligt att stora partier får bättre bedömningar av fler Påverkan i båda riktningarna Men vilka partier kan vinna på att lyfta en viss fråga?

Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer)

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2018 Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi 0-3 2 4 13 1-2 -7 0 Lag och ordning -2-11 -2 3 11 2-3 5 0 Skola/utbildning 3-6 -1 18-1 2 1-8 0 Social trygghet 6 5 2 3-4 6-1 -4 1 Sysselsättning -1-3 3 3 8-1 -3-9 0 Jämställdhet 11-5 5 5-5 2 3-9 8 Invandring 2-12 3 2 0 1 2 12 1 Sjukvården 4-2 1 3-4 10-2 -6 0 Miljö 2-17 11-1 -5-2 22-9 1

Sammanfattning Sjukvård, invandring och skola viktigast för väljarna Sjukvården stiger hastigt. Från 24 till 45 procent på tre år Miljöfrågan på uppgång S äger välfärdsfrågorna, M äger lag och ordning samt ekonomi Flera mindre partier bedöms väl i vissa frågor mht deras storlek KD har nu fler frågor de kan vinna på, medan C har färre.

Forskarantologi nr. 74 Storm och stiltje släpps 25 juni. Almedalen 1 juli - Västsvenska arenan 5 juli Statsvetenskapligt forum Rapporter / Svenska trender www.som.gu.se/publicerat www.facebook.com/sominstitutet @SOMinstitutet Samverka med SOM-institutet SOM-undersökningarna 2019 Medborgarpanelen