Osäkerhetsgardering genom överdimensionering

Relevanta dokument
E 01. Välja metoder för hantering av osäkerheter En översikt. Säkerhetslagerkvantitet. Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år

Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)

Säkerhetslager vid materialbehovsplanering

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder

Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid

Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Säkerhetslager beräknat från fyllnadsgrad (Serv2)

Överdrag i materialstyrningssystem

Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering

Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice

Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad

Ekonomisk behovstäckningstid

Beräkna parametern bristkostnader från orderradsservice

Materialbehovsplanering vid oberoende efterfrågan

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Säkerhetslager som andel av efterfrågan

Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan

Reservationshantering i beställningspunktssystem

Kostnadseffekter av att differentiera cykelservice

Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid

Kapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid

Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader

Materialbehovsplanering med behovsnedbrytning

Välja nivå på fyllnadsgradsservice för dimensionering

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager

Prognostisering med exponentiell utjämning

C 51. Två-binge system. 1 Metodbeskrivning. Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid

Reservationshantering vid materialbehovsplanering

Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader

Orderkvantiteter genom differentiering av antal order per år

Orderkvantiteter vid säsongvariationer

Prognostisering med glidande medelvärde

Materialstyrning. Stig-Arne Mattsson

Partiformningsmetoder och systemnervositet

Lagerstyrningsfrågan Januari Fråga och svar

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Differentiera säkerhetslager med cykelservice

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager

Orderkvantiteter genom differentiering av antal dagars täcktider

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder?

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Beräkna standardavvikelser för ledtider

Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager

Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer

Extremvärdens påverkan på beräkning av standardavvikelser

PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning

Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer

Välja metod för bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Uppskatta ledtider för anskaffning

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser

Prognostisera beställningspunkter med verklig efterfrågefördelning

Beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer vid varierande leveranstider

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid

Metoder för bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri

Effekter av att jämföra beställningspunkter med redovisat eller disponibelt saldo

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter

Uppskatta bristkostnader i lager för produktion

Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Användning av säker efterfrågan i form av reservationer vid lagerstyrning

Uppskatta bristkostnader i lager för produktion

Ledtidens och ledtidsvariationens betydelse för säkerhetslagrets

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Normalfördelning och Poissonfördelning för bestämning

Avvikelser och variationer i erhållna servicenivåer

Lektion 5 Materialplanering (MP) Rev HL

Effektivitetsdimensioner En översikt

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Säkerhetslager som antal dagars medelefterfrågan eller baserat på fyllnadsgradsservice

Välja prognosmetod En översikt

Föreläsning 6. Planering av funktionell verkstad (del 1): Layoutaspekter, huvudplanering och materialbehovsplanering (MRP)

Faktorer som påverkar skillnader i kapitalbindning vid användning av antal dagars behov och fyllnadsgradsservice

Konsekvenser av att använda förenklade lagerstyrningsmetoder

Bestämning av orderkvantiteter genom differentiering av täcktider från totalt tillåtet antal order

Välja materialstyrningsmetod En översikt

Transkript:

Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 35 Osäkerhetsgardering genom överdimensionering av produktionsplaner All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan exempelvis gälla osäkerheter med avseende på vilka kvantiteter som kommer att efterfrågas i framtiden, dvs. osäkerheter om framtida behov. För att hantera dessa inslag av osäkerhet och därmed i möjligaste mån undvika kostnader för brister som kan uppstå på grund av osäkerheterna måste företag använda sig av olika säkerhetsmekanismer. Att använda säkerhetslager innebär att en kvantitetstillgång i lager reserveras för att användas om framtida behov blir större än vad som prognostiserats och planerats. Ett alternativt sätt för att åstadkomma leveranssäkerhet är att vid materialplaneringen räkna med större behov än vad som motsvarar normalt och i medeltal förväntad efterfrågan. Detta tillvägagångssätt kan exempelvis tillämpas i företag som använder materialbehovsplanering. I den här handboksdelen redovisas en metod osäkerhetsgardering genom överdimensionering av produktionsplaner. 1 Metodbeskrivning Med överkvantiteter i produktionsplaner menas att de kvantiteter som man på huvudplaneringsnivå fastställer att tillverka ökas upp med en viss procentsats eller med på annat sätt tillagda kvantiteter och baserar materialbehovsplaneringen på en sådan uppräknad produktionsplan. Man får då en konsekvent uppräkning av behov av alla ingående material i produkterna. Syftet är att skapa buffertar som ger en materialberedskap för att kunna tillverka och leverera större volymer av en viss produkt vid volymförskjutningar i produktmixen, dvs. vid fall där några produkter efterfrågas mer än förväntat och andra efterfrågas mindre. Principen med överkvantiteter i produktionsplaner illustreras för två olika modeller av fyrbenta stolar i nedanstående figur. Fallet avser två produkter vars egentliga produktionsplaner visas i den övre delen av figuren. För båda produkterna har produktionspla- Kopia för personligt bruk. Får ej kopieras eller spridas. Stig-Arne Mattsson 1 Version 3

nerna räknats upp med 25 %, dvs. från 40 till 50 styck respektive från 20 till 25 styck. De nedbrutna behoven av ben baseras på dessa överkvantiteter. Produkt Stol Modell A Artikelnr. 1234 Produkt Stol Modell B Artikelnr. 5678 Planerad orderstart 40 40 Planerad orderstart 20 Produkt Stol Modell A Produkt Stol Modell B Artikelnr. 1234 Artikelnr. 5678 Planerad orderstart 50 50 Planerad orderstart 25 Komponent: Ben Ledtid: 2 veckor Orderkvantitet: 500 Bruttobehov 200 100 200 Planerad inleverans Lagerutveckling över tiden 410 210 110-90 Planerad orderstart 500 Figur 1 Skapa buffertar mot osäkerhet genom överdimensionering av produktionsplaner Arbetsgång För att beräkna hur mycket en produktionsplan bör överdimensioneras för att åstadkomma önskad leveransförmåga kan följande arbetsgång användas. Leveransförmåga från produktionsplan är en parameter som anger hur stor procentuell andel av alla perioder man vill att leverans skall kunna ske i samma period som verklig efterfrågan. Exempelvis innebär 90 % leveransförmåga att man i nittio procent av alla perioder kan leverera enligt kundönskemål. 1. Fastställ önskad leveransförmåga. 2. Bestäm med hjälp av normalfördelningsfunktionen i tabellen i bilaga 2 vilken säkerhetsfaktor detta motsvarar. 3. Beräkna med hjälp av följande formel den avvikelse från medelefterfrågan som skall täckas för att man skall kunna uppnå den önskade leveransförmågan. Accepterad avvikelse i efterfrågan per period = k σ. där k = säkerhetsfaktorn σ = efterfrågans standardavvikelse per period 4. Beräkna uppräkningsfaktorn med hjälp av följande formel. 2

Uppräkningsfaktorn = 1 + accepterad efterfrågeavvikelse / medelefterfrågan 5. Sätt samtliga periodbehov inom leveranstiden lika med de kvantiteter som motsvarar faktiskt erhållna kundorder. 6. Räkna upp samtliga periodbehov från och med perioderna efter leveranstidsperioden för aktuell produkt genom att multiplicera vart och ett av de normalt förväntade efterfrågevärdena med uppräkningsfaktorn. Exempel För produkt som tillverkas mot order har medelefterfrågan per period under föregående år varit 40 stycken. Normalt tillämpad leveranstid är 10 dagar. Efterfrågans standardavvikelse per period har beräknats till 7 styck. Önskad leveransförmåga har fastställts till 95 %. Enligt normalfördelningsfunktionen i tabellen i bilaga 1 blir säkerhetsfaktorn lika med 1.64. Uppräkningsfaktorn blir då lika med 1 + 7 * 1.64 / 40 = 1.29 Under vecka 1 och 2 finns inneliggande kundorder motsvarande 37 respektive 49 styck. De behov av produkten som skall användas vid materialbehovsplaneringen blir då enligt följande tabell. V:a 1 V:a 2 V:a 3 V:a 4 V:a 5 V:a 6 Förväntad efterfrågan 35 35 40 40 45 45 Uppräknad efterfrågan 37 49 52 52 58 58 2 Metodegenskaper Metodens egenskaper ur användningssynpunkt kan sammanfattas enligt följande tabell. Vad de olika egenskaperna innebär finns redovisat i handboksdel E03, Egenskaper hos metoder för bestämning av säkerhetslager. 3

Egenskap Säkerhet i form av tid eller kvantitet Tidsbaserad kvantitet Krav på information om kostnader Krav på information om efterfrågefördelning Krav på information om efterfrågevariation Krav på information om ledtid Krav på information om orderkvantitet Kostnadsoptimerande Kopplad till önskad servicenivå Värde Kvantitet Ja Ja Ja/ Tabell 1 Egenskaper hos metoden osäkerhetsgardering genom överdimensionering av variantfördelningar Traditionell säkerhetslagerhantering innebär att man för varje artikel beräknar ett individuellt säkerhetslager. För artiklar som ingår i en produkt kan detta exempelvis innebära att ett säkerhetslager på tre stycken för en artikel som ingår med en styck per styck av produkten inte medför att tre extra produkter kan tillverkas eftersom kanske säkerhetslagret för en annan ingående artikel endast är två stycken. Genom överdimensionering av produktionsplaner får man en konsekvent och likvärdig säkerhetslageruppbyggnad för alla ingående artiklar. Metoden kan användas om man fastställt en servicenivå som man utgår från vid beräkning av hur mycket en produktionsplan skall överdimensioneras. Den kan emellertid också användas i de fall man på grundval av erfarenhetsmässiga bedömningar uppskattar lämpliga överkvantiteter utan att göra några beräkningar. 3 Användningsmiljöer Att åstadkomma leveranssäkerhet genom överdimensionering av produktionsplaner är primärt tillämpbart i planeringsmiljöer som kännetecknas av inslag av härledda behov och användning av materialplaneringsmetoder av behovsplaneringstyp. Tillvägagångssättet är användbart både för köpartiklar och egentillverkade artiklar. I första hand är det avsett för gardering mot kvantitetsosäkerheter i utflöden från lager, dvs. för att gardera sig mot behovsosäkerheter. Det kan användas både vid tillverkning mot lager och tillverkning eller montering mot kundorder. 4 Kompletterande anvisningar och synpunkter Metoden bör användas med försiktighet om det finns komponenter som ingår i många produkter eftersom dessa kommer att få en behovsuppräkning från samtliga de produkter där de ingår. De får därmed en överdimensionerad säkerhetsnivå mot efterfrågevariationer. Den här metodiken för att gardera sig mot efterfrågevariationer tar i första hand hänsyn till variationer i utflöde från produktionslager på grund av variationer i tillverk- 4

ningsvolymer av slutprodukter. Andra typer av osäkerheter, exempelvis på grund av felaktigheter i lagersaldon eller kassation, täcks inte in. Om dessa osäkerheter inte är försumbara kan säkerhetslager per artikel användas parallellt för att täcka dem. Ovanstående metod är avsedd för att gardera sig mot volymvariationer, dvs. mot variationer i efterfrågan på slutprodukter. Om det i stället är fråga om att gardera sig mot produktmixvariationer, dvs. mot variationer avseende efterfrågan på enskilda modulvarianter, kan i stället metoden med överdimensionering av variantfördelningar användas. Se handboksdel E36. Referenslitteratur New, C. (1975) Safety stocks for requirements planning, Production and Inventory Management, 2 nd Qtr. Orlicky, J. (1975) Material requirements planning, McGraw-Hill Book Company. Plossl, G. (1985) Production and inventory control Principles and techniques, Prentice-Hall Inc. 5