Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga sortförsök. Nya sorter för i år är SW Ingeborg, SW 195, Dominik, NS 03/319 samt Betania. I de led som behandlats mot svamp har sorterna, och SW givit högst avkastning i flertalet försök. Även har givit hög skörd. I obehandlat led har sorterna SW samt legat högst i avkastning i många försök. Flera andra sorter har varit bäst på enskilda försöksplatser. Effekten av svampbehandlingen har varierat mellan de olika försöksplatserna. I medeltal har sorterna givit 8% högre skörd för behandling. Spridningen var stor från ingen effekt till närmare 30% skördeökning. Kvalitetsegenskaperna bör tillsammans med avkastningen beaktas i de olika havresorterna. Sorter som ger ett högt foderskördevärde är SW Ingeborg, SW, och SW 195. I tabell 11 redovisas årets enskilda havreförsök och i diagram 6 länsvisa flerårsmedeltal. Kvalitetsegenskaper presenteras i tabell 12 och en sortbeskrivning. Sortbeskrivning BELINDA förenar hög avkastning med god kvalitet och får därigenom en mycket hög energiskörd. Sorten har något låg rymdvikt men är ganska storkärnig. Odlingsegenskaperna är bra. Den tillhör de stråstyvaste sorterna. är medellång och mognar medelsent. GUNHILD avkastar något sämre än och foderkvaliteten är sämre, men sorten har resistens mot havrecystnematod. har medellåg rymdvikt men ganska stor kärna. FREDDY har hög avkastning men sämre foderkvalitet jämfört med. Den är ganska lång och har medelgod stråstyrka. har hög rymdvikt och medelstor kärna. har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. MARKANT har särskilt i södra delar av landet mycket hög avkastning. Foderkvaliteten är däremot sämre. har medellåg rymdvikt och medelhög kärnvikt. Den är ganska lång och har ganska god stråstyrka samt mognar sent. har visat låga angrepp av mjöldagg. 52
Tabell 11 Enskilda havreförsök 2004 Havre 2004 H-län H-län Ingelstorp Naturbruks gy. Valstad Naturbruks gy. L7-501 Smedby Behandling: Gökstad Behandling: Kalmar Tilt Top 0,4 l/ha Gamleby Tilt Top 0,4 l/ha nmh svl Mo Comet 0,4 l/ha mr ML Comet 0,4 l/ha Beh Beh SW SW 6 0 6 760 97 4 760 5 040 106 SW 6 680 6 580 97 4 500 94 5 000 111 SSD 7 340 105 7 340 109 5 470 115 5 650 112 103 PL 7 010 7 540 112 108 4 660 5 250 104 113 SSD 7 470 107 7 050 104 94 4 430 93 4 900 97 111 SW SW 6 810 97 6 430 95 94 5 000 105 5 460 108 109 Ingeborg SW 6 880 7 230 107 105 SW 195 SW 6 280 90 6 260 93 SSD 7 000 7 310 108 104 5 250 110 5 280 105 101 Dominik PL 7 520 108 7 730 114 103 NS 03/319 SSD 6 450 92 6 730 104 CV % 3,8 2,7 Tabell 11 forts. Havre 2004 N-län N-län L Tronarp Br Otterdahl Behandling: L7-501 Tronarp Behandling: Valinge Stereo 1,5 l/ha Halmstad Comet 0,5 l/ha + Varberg senare mmh ML Tilt Top 0,5 l/ha mmh ML Comet 0,5 l/ha + Beh Tilt Top 0,5 l/ha Beh SW SW 6 410 7 390 115 7 240 7 830 108 SW 6 290 6 900 93 110 6 640 92 7 280 93 110 SSD 6 440 101 6 450 87 7 190 7 420 95 103 PL 6 000 94 6 750 91 113 7 000 97 7 640 109 SSD 6 080 95 6 950 94 114 6 810 94 7 520 110 SW SW 6 360 6 940 94 109 7 080 7 140 91 101 Ingeborg SW 6 150 7 040 95 114 Betania SW 6 460 101 6 140 83 95 6 140 85 6 360 81 104 SW 195 SW 7 130 111 8 170 110 115 SSD 6 160 7 110 115 6 580 91 7 130 91 108 Dominik PL 5 950 93 6 500 88 109 NS 03/319 SSD 6 790 106 7 120 105 CV % 5,0 2,3 53
Tabell 11 forts. Havre 2004 G-län G-län W Terling Naturbruks gy. L7-501 Jätsberg Behandling: Ingelstad Behandling: Väckelsång Tilt Top 0,4 l/ha Växjö Tilt Top 0,4 l/ha mmh Mj Comet 0,4 l/ha mmr Mj Comet 0,4 l/ha Beh Beh SW SW 6 540 6 570 5 900 7 120 SW 6 220 95 6 410 103 4 950 84 6 430 91 130 SSD 6 690 6 500 97 5 0 101 7 540 106 126 PL 6 490 6 560 101 4 540 77 6 550 92 144 SSD 5 950 91 6 360 97 107 5 160 87 6 470 91 125 SW SW 6 370 97 6 580 103 5 710 97 6 0 122 SSD 6 200 95 6 330 4 790 81 6 720 95 140 CV % 3,6 5,4 Tabell 11 forts. Havre 2004 F-län F-län F-län N Johansson St Segerstad NB K-G Gustavsson L7-501 Lyckås St Segerstad Hakarp Huskvarna Reftele Huskvarna mmh l Mo mmh mj Mo nmh mo Mj Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal SW SW 6 440 6 370 4 440 SW 5 800 90 5 940 93 5 090 115 SSD 6 750 105 6 190 97 4 0 112 PL 6 400 5 940 93 4 930 111 SSD 6 070 94 5 950 93 4 360 SW SW 6 630 103 5 920 93 5 400 122 Ingeborg SW 6 190 97 SW 195 SW 5 380 84 SSD 5 900 92 5 090 80 4 340 Dominik PL 5 910 93 NS 03/319 SSD 6 520 CV % 5,1 6,0 7,3 CHANTILLY (EU) har hög avkastning, något under. Foderkvaliteten är mycket god och energiskörden hög. Rymdvikten är medelhög och sorten är ganska storkärnig. har ganska god stråstyrka och är medeltidigt mognande. Sorten har låga angrepp av mjöldagg. SW KERSTIN har gett hög till mycket hög avkastning. Den är relativt kort, har god stråstyrka, mognar något sent, samt har medellåg rymdvikt och medelstor kärna. Sorten har små angrepp av mjöldagg. 54
Tabell 11 forts. Havre 2004 F-län N Johansson R7-510 Lyckås Behandling: Huskvarna Amistar 0,5 l/ha mmh svl Mo Tilt Top 0,5 l/ha Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal SW SW 6 190 6 190 SW 1168 SW 6 180 6 140 SW 1215 SW 4 940 80 5 590 90 113 SW 1218 SW 6 250 101 5 600 90 90 SW 1315 SW 5 710 92 5 350 86 94 NS 02/314 SSD 5 340 86 5 360 87 CV % 7,0 SW BETANIA är en specialsort med hög betaglukanhalt och även hög proteinhalt och råfetthalt. Den har goda odlingsegenskaper, men avkastar klart sämre än. Sorten är medellång, men stråstyv och mognar medelsent. Den har medelhög rymdvikt och hög kärnvikt. Tabell 11 forts. Havre 2004 I-län K-län Försöksstation B Lundgren L7-501 Stenstugu Behandling: Listerby Behandling: Endre Amistar 0,7 l/ha Ronneby Amistar 0,75 l/ha mmh ML Forbel 0,4 l/ha mmr Mo Beh Beh SW SW 10 380 10 530 101 7 690 7 760 101 SW 9 740 94 10 400 107 7 810 7 610 97 SSD 10 650 103 10 810 103 7 500 97 7 530 97 PL 10 530 101 11 090 105 105 7 500 97 7 0 103 106 SSD 9 920 10 630 101 107 7 300 95 7 500 97 103 SW SW 9 740 94 10 610 101 109 7 400 8 250 106 112 Ingeborg SW 10 230 11 060 105 108 SSD 9 810 94 10 480 107 7 620 7 550 97 Dominik PL 10 130 10 970 104 108 CV % 2,4 3,8 SW INGEBORG har avkastat bättre än och har god foderkvalitet. Den är stråstyv och relativt kortvuxen. Sorten mognar medelsent. Den har medelhög rymdvikt och mycket stor kärna. IVORY (EU) från Tyskland är nematodresistent (Gotlandstypen). Den har avkastat något sämre än, som. Sorten är stråstyv och mognar tidigt. Foderkvaliteten är relativt låg. Rymdvikten är medellåg. har högst tusenkornvikt av de provade sorterna. 55
Diagram 6 Flerårsmedeltal havre Riks och länsförsök 2000-2004. Siffra inom parentes anger antal försök för respektive sort. Mätarsort: Jönköping, F-län 95 105 110 (19) Kalmar, H-län 90 95 105 101 (13) (14) 105 (12) 105 95 (14) (12) 103 (11) (10) Ingeborg 103 (11) Vipan NS 02/314 Sang 91 Kronoberg, G-län 95 105 Blekinge, K-län 95 105 97 101 97 56
Halland, N-län 95 105 Gotland, I-län 95 105 110 (9) (9) 103 (7) 106 (9) Tabell 12 Sortegenskaper havre. Odlingsegenskaper, yttre kärnkvalitet och sjukdomskänslighet 2000-2004. Medeltal obeh-beht. Mätare: Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Blad- Mjöl- Kronstyrka längd nad vikt korn- fläck- dagg** rost** Sort -0* cm dagar g/l vikt g sjuka % % % 71 94 113 532 39,3 12 10 8 Sortmedeltal 68 112 541 38,6 13 6 7 70 95 114 540 38,9 11 7 8 66 113 550 37,4 13 5 8 65 116 540 37,7 11 3 7 66 95 113 545 38,2 11 3 7 SW 72 97 114 536 36,6 11 3 8 Provade 4 år Ingeborg 73 90 113 544 43,3 14 6 7 Betania 83 97 113 546 40,9 11 4 4 Provade 3 år SW 195 79 112 563 36,8 11 4 7 72 95 112 541 46,8 13 5 6 Provade 2 år NS 02/314 71 93 113 529 39,2 14 4 3 * = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. Stråstyrkan påverkas i havre ofta av stråbrytningen. Stråsvaga sorter stråbryter ofta några decimeter över markytan, och vipporna ligger inte på marken, vilket medför att skörden ofta kan ske tämligen problemfritt. Upptorkningen försvåras emellertid, vilket kan leda till förhöjd vattenhalt. ** Mjöldagg uppträder vissa år i södra och västra Sverige. Stora angrepp förekom 2002 i delar av södra Sverige. ** Kronrost förekommer lokalt vissa år, särskilt i Västergötland och Mälardalen, och kan då ge stora skördesänkningar. Förekomsten är bl.a. beroende av mellanvärden getapel. 57
Tabell 12 forts. Inre kärnkvalitet, avkastning och energiskörd för nötkreatur. Kvalitet A-G 19-2002. Avkastning och energiskörd områdesvis A-C resp.d-g 19-2003. Mätare: Växttråd Protein Råfett Kärnav- Energi- Kärnav- Energi- % av ts % av ts % av ts kastning skörd* kastning skörd* Sort A-G A-G A-G A-C A-C D-G D-G 12,3 10,6 5,4 12,3 10,3 3,7 94 97 93 12,9 10,5 4,3 94 12,9 9,9 3,9 94 12,5 10,8 5,5 SW 11,6 10,2 3,7 97 Provade 4 år Ingeborg 11,6 10,5 4,1 101 101 Betania 11,7 11,4 5,3 93 95 94 Provade 3 år** SW 195 12,2 11,3 5,0 97 97 12,1 10,9 3,6 97 94 94 Provade 2 år** NS 02/314 12,5 10,5 5,1 95 97 * Energiskörd, även benämnd foderskördevärde, är uppskattning av hur mycket smältbar energi som erhålls. Beräkningen är schablonmässig, fodervärdet påverkas av andra ingående fodermedel i aktuell foderstat, men ger dock en belysning av kvalitetsskillnaderna mellan sorterna. ** Fåtaliga analyser, osäkra värden 58