N R 7 / 8 S 0 M M A R E N 1 9 9 9 Missionären Tidning för Sjundedags Adventistsamfundet i Sverige och Svenskfinland SOMMARKONFERENS Guds familj samlad till andlig fest Cirka 600 familjemedlemmar och vänner slöt upp till sommarens konferens på Ekebyholm. Temat: Du behövs i Guds familj genomsyrade samlingarna och Reindar Bruinsmas gudstjänster. Se s 12 14! Claes berättelse på barnens stund illustreras av en grupp ungdomar. Vetekornet spirar i Stockholm Den här månaden är det Stockholms församling som redogör för hur Vetekornet spirat i den kungliga huvudstaden. Utvecklingskurser på olika stadier, 25:ans Gemenskapscenter och Seminarium 2000 är viktiga projekt. Se s 6, 7! Äntligen! Glädje, blommor, ballonger och fest! Viktiga ingredienser för en lyckad skolavslutning på Ekebyholm. Årets avgångsklasser, nior och tolvor firades under stort jubel. Sommarlovet har börjat! Se s 11! En hjärtligt broderlig konferenskram! VÄRLDS- OFFER den 24 juli LÄS MER PÅ S 2! Guds familj växer! Våren är tid av glädje och skörd. Flera församlingar rapporterar om dop och tillväxt. Se s 4, 5! 1
Min mening Hårt budskap Det var ett hårt budskap på sista sidan av Missionären 3/99 Att kränka... Författaren och samfundet i sin helhet vill inte ta med De tre änglarnas budskap i sin förkunnelse. De undviker ämnet och kommer istället med egna handlingar och inte med Guds hjärteangelägenheter. Jag ser med oro att inte det gamla goda Adventbudskapet förkunnas idag som förr då J.A Svensson, Gustaf Lindsay, Adolf Blomstedt m. fl. var verksamma. Idag råder ekumenikens klimat där vårt samfund räds att vara annorlunda än andra församlingar! Fjäskar för att visa hur goda kristna vi är. Visst ska vi vara goda kristna men ej på bekostnad av sanningen. Att fjäska för de andra samfunden är att ge lillfingret till Babels döttrar. Det gör vi genom att inte låta sanningen om de annalkande söndagslagarna nå folket! Det är otroligt att samfundet inte ser vart vi är på väg, när påven Paul Johannes deklarerar i sitt herdebrev i maj 1998 Vi kände genom Jesu blod att vi hade rätt att ändra sabbaten till söndag. Därmed trampar han på Jesu blod och Jesu sabbat. Det är Jesus som är Herre över sabbaten! Ingen kan påstå att vi är Guds egendomsfolk, om vi inte vågar framhålla sanningen enligt De tre änglarnas budskap. Jag efterlyser därför en radikal förändring av ämnesvalen i mötesserierna så det gamla gedigna Gudsbudskapet med frälsning och varning åter lyfts fram. Bengt-Olof Sohldeland, Ulricehamn Svar till Abel Struksnes Abel Struksnes visar i sin insändare (Miss. 6/99) att han inte har förstått eller inte vill förstå vad saken gäller. När han besökte Göteborgs församling förklarade vi att församlingen inte vill ha privata kampanjer i samband med gudstjänsterna. Vi tyckte dessutom att budskapet inte passade en del av våra besökare. Jag vädjade speciellt till honom om att ta hänsyn till att vi hade nattvardsgudstjänst. Abel Struksnes förklarade att våra synpunkter inte tänkte hindra honom. Han ansåg sig ha ett högre mandat och full rätt att dela ut vad han ville, trots att han inte ens är medlem i vår församling. Efter gudstjänsten ställde han sig på trottoaren utanför kyrkan och delade ut sina blad till mötesbesökarna. Det är denna självsvåldighet bristen Världsoffer den 24 juli Sabbaten den 24 juli ges vi i Sverige tillfälle att offra för vårt samfunds världsvida verksamhet. Att stödja världsmissionen har varit en del av Sjundedags Adventistsamfundet ända sedan pionjärernas vision att förkunna frälsningsbudskapet till hela världen. Förvisso verkade denna vision omöjlig att uppnå enligt hånfulla bespottare under de första formgivande åren av vårt samfund. Men utvecklingen och genomförandet av den visionen omfattar nu hela världen. Arbetet är dock inte slutfört utan manar fortfarande till troget stöd. Även om kanske specialinriktade missions- och hjälpprojekt känns mer intressanta och våra hemförsamlingars behov av medel är påtagliga, så ber vi om ett frikostigt och trofast stöd för det världsvida arbetet som ännu skall utföras. Generalkonferensens förvaltarskapsavdelning på respekt som det handlar om i första hand. I Göteborg anser vi inte att vårt budskap om frälsningen i Jesus och hans snara återkomst vinner på en utdelning av Struksnes traktat. Denna information fick han innan sitt besök. Varför respekterar han inte detta? Genom citat från E.G.White försöker han visa att han handlar under den helige Andes inflytande. Men det arbete som skall utföras med dristighet och kraft, på kort tid och som beskrivs i Upp. 18 är enligt E. G. White en global andeutgjutelse i den allra sista tiden (Den stora striden, sid 584-585): Evangelii verk kommer att avslutas med en ännu större uppenbarelse av Guds kraft än den som utmärkte dess början. Utifrån Abel Struksnes handlande har jag mycket svårt att tro att hans engagemang och metoder är ett uttryck för detta verk. Men trots allt så strävar vi ändå mot samma mål: hur ska vi nå våra medmänniskor? Lars Engdahl, Församlingsföreståndare Svar till Abel Struksnes (och Bengt Sohldeland) Kära Abel I din respons (Miss. 6/99) på min artikel Att kränka... (Miss 3/99) hävdar du att jag gett en obalanserad framställning av vad saken gäller. Om du läser min artikel igen ser du att jag främst vänder mig mot det beteende som du och dina medhjälpare uppvisat, nämligen att inte acceptera ett nej tack från de församlingar som hann med att behandla din förfrågan om utdelning innan ni anlände (de andra fick besök ändå) samt det sätt på vilket ni presenterar sabbatsbudskapet. Ni har i samband med gudstjänsterna trugat på besökarna en presentation av ämnen som församlingarna vill framföra på ett annat sätt. Varje gudstjänst besöks av personer som inte är medlemmar och som kommit olika långt på trons väg. Församlingen måste själv få presentera Advent- budskapet efter sin egen plan. Nej, dina anklagelser om att jag försöker stoppa spridandet av den tredje ängelns budskap är grundlösa. Däremot tror jag att du själv blockerar människors förmåga att förstå vikten av det då du inleder med den tredje ängeln och sedan försöker komprimera så mycket i en tidning. Bibelns egen volym ger oss en fingervisning om hur svårt det är att inrymma ett så stort budskap mellan två pärmar. Glöm inte Ellen Whites råd om hur vi ska bemöta andra kristna och dem som ännu inte vet vilken väg de ska gå. Hon skriver bland annat att vi inte ska provocera dem som iakttar söndagen som vilodag. Du ville nå medlemmarna med din tidning. På församlingsmötena avhandlas ärenden som rör medlemmarna medan gudstjänsterna är det tillfälle då medlemmarna och kyrkans kontakter möts inför Herren. Gudstjänsten är avskild för detta ändamål och ska också vara fritt från påtryckningar av det slag som du utsatte oss för. Anne-Maj Sandström Ett tt fullödigt budskap I juninumret av Missionären frågar Sara Kvamme om vi som samfund inte vill och vågar framföra hela de tre änglarnas budskap. Hon hänvisar då till samlingen i Göteborg i mars som exempel på samfundets tveksamhet och identitetskris. Vi skall lägga märke till hur den samlingen annonserats (se Miss 2/99) och vad talaren Ed Dickerson själv sade i sitt inledningsmöte på fredagskvällen. Syftet var inte att ge en färdig presentation av hela Uppenbarelseboken utan istället att ge redskap och inspiration till personligt studium av Uppenbarelseboken utifrån hela Bibelns budskap. (Läs referat i Missionärens majnummer eller lyssna på kassettinspelningarna.) Som samfund både vill och vågar vi stå för Bibelns fulla budskap inkluderat de tre änglarnas. Roland Sjölander Samfundssekreterare 2
Missionären Missionären NUMMER 7/8 SOMMAREN 1999 Årgång 103 ISSN 0349-6996 Chefredaktör och ansvarig utgivare: Per Bolling Redaktör/redaktion: Anne-Maj Sandström Alsjöslingan 21, 443 72 Gråbo Layout: Susan Bolling SDA media Box 10036, 800 10 Gävle E-mail: 102555.2472@ compuserve.com Telefon: 026 61 02 88 Telefax: 026 61 07 87 Prenumeration: Maj-Britt Sjölander Adventistsamfundet Box 536, 101 30 Stockholm Telefon: 08 14 03 65 Telefax: 08 20 48 68 Prenumerationspris: I Sverige: 290 kronor Postgiro: 9 34 0 I Finland: 205 FIM Postgiro: 80 00 55 109 36 05 Redaktionsråd: Per Bolling, Georg Filippou, Ulf Gustavsson, Ari Laitinen, Maria Brothén, Anne-Maj Sandström, Roland Sjölander, Martin Vukmanic Utges av Sjundedags Adventistsamfundet i Sverige, Box 536, 101 30 Stockholm Tryckt hos: Gjutarbackens Tryckeri AB, Söderhamn Sjundedags Adventistsamfundet SVENSKA UNIONEN Missionsföreståndare: Per Bolling Samfundssekreterare: Roland Sjölander Ekonomichef: Roland Brothén Kontor: Olof Palmes gata 25 Stockholm. Telefon: 08 14 03 65, växel Telefax: 08 20 48 68 Postadress: Box 536 101 30 Stockholm Telegramadress: Adventist, Stockholm Postgiro: 15 13 78 7 Internet webbsidor: http://www.adventist.se HOPPETS RÖST Föreståndare: Roland Sjölander Box 536, 101 30 Stockholm Telefon: 08 14 03 65 Postgiro: 516 78 1 FINLANDS SVENSKA ADVENTKYRKA Föreståndare: Sture Nilsson Ekonomichef: Ben Greggas Kontor: Annegatan 7C 19, FI_00120 Helsingfors Telefon: 009 358/9602 799 Telefax: 009 358/9643 778 Inblick Dags att välja Den 1 januari 2000 blir ett märkesdatum i Sveriges historia. Inte bara för att vi går in i ett nytt årtusende, utan också för att ett mer än 450 år långt äktenskap då kommer att upplösas. Svenska kyrkan och staten går då skilda vägar efter att ha levt i symbios med varandra ända sedan Gustaf Vasas tid. När äktenskapet ingicks låg det i tiden. Runt om i Europa ingicks flera andra liknande äktenskap vid ungefär samma tidpunkt. Dåtidens furstar ville utöka sin makt genom att också få kyrkan under sin kontroll. Och i flera länder, bl a i Sverige, var det också kyrkans egendomar som lockade. Gustaf Vasa hade skulder att betala för sina krig. Och kyrkan hade tillgångarna som kunde hjälpa honom att betala. Därför var det inte enbart av religiöst nit som han understödde reformationen i vårt land. Under århundradena som följde var sedan kyrkan en viktig del av statsapparaten. Den skötte folkbokföringen, som var grunden för t ex den soldatutskrivning som gjorde det möjligt för de enväldiga kungarna att utkämpa alla sina krig. Predikstolen var dessutom dåtidens mest effektiva massmedium. Därifrån kunde officiella kungörelser nå större delen av befolkningen. Under senare delen av 1800-talet började så den process som har lett till att allt detta har förändrats. Idag har det mesta av Svenska kyrkans officiella ställning vittrat bort. I och med millennieskiftet så blir kyrkan i praktiken ett trossamfund bland andra som verkar i Sverige. Det som då sker är nämligen att en helt ny lagstiftning införs i Sverige. För första gången kommer begreppet trossamfund att finnas inskrivet i lagen. Så är det inte idag. Samfunden i Sverige är nu organiserade som idéella föreningar eller stiftelser. (Och det lär till och med finnas ett samfund som är organiserat som ett bolag.) Men från och med årsskiftet ändras allt detta för de samfund som så önskar. I praktiken är det två nya lagar som då börjar gälla. Den ena berör Svenska kyrkan, den andra gäller för alla andra samfund. För även om äktenskapet mellan staten och kyrkan upphör, så separerar de två inte fullständigt. De fortsätter att leva i ett mycket löst särboförhållande, kan man säga. Svenska kyrkan har själv begärt att få det så, och politikerna i riksdagen har känt att detta är den lösning som man orkar enas om just nu. Den lag som kommer att gälla för Svenska kyrkan säger bl a att kyrkan ska vara evangelisk-luthersk. Den ska också vara demokratiskt styrd, dvs det ska finnas valda kyrkopolitiker som sysslar med kyrkans angelägenheter. Dessutom ska Svenska kyrkan ha hand om begravingsväsendet på samma sätt som idag. Allt detta är något som frikyrkorna inte är nöjda med. De hade hellre sett att det infördes en enda lag för alla samfund, och att kommunerna tog över ansvaret för begravningarna. När de har tagit upp den frågan med kulturdepartementet har svaret varit att om några årtionden kan man kanske förändra detta. Men just nu orkar man inte gå längre, politiskt sett. En annan förändring är att staten nu erbjuder frikyrkorna hjälp med att kassera in medlemsavgiften via skattsedeln. Man kan säga att de samfund som så önskar kan få hjälp att införa sin egen variant av kyrkoskatt. Flera samfund har accepterat detta erbjudande. För Adventistsamfundet är något sådant inte aktuellt och kommer heller aldrig att bli det. Som samfund tror vi att allt understöd som vårt samfund får ska ges som frivilliga gåvor, inte som någon form av skatt. Dessutom har vi som princip att inte lämna ut våra medlemsregister till myndigheter eller andra intressenter. Den viktigaste förändringen inträffade 1 januari 1997. Från och med det datumet är inte längre medlemskapet i Svenska kyrkan något som man automatiskt föräras med i samband med födseln. Det krävs ett medvetet val om man vill bli medlem i kyrkan. På så sätt blir samfunden mer likställda. Att vara medlem i Svenska kyrkan innebär att man medvetet har tagit ställning för denna kyrka. Man vill stödja detta samfund och accepterar dess lära. Under alla de år som vårt eget samfund har existerat har vi framhävt att vi måste välja vem vi vill tillhöra. Ingen kan tjäna två herrar, sade Jesus. När han sade detta talade han visserligen inte om samfundstillhörighet, men principen är ändå lika giltig. Samma uppmaning kan vi finna i Bibelns skildring av den sista tiden i världens historia. I Uppenbarelseboken riktas en klar uppmaning till oss att välja vem vi vill tillhöra. Inför förändringarna som kommer att ske vid årsskiftet är det därför dags att ta ställning: Vem vill du tillhöra? Om du inte redan har gjort det så är det nu dags att komma ut ur Svenska kyrkan. Per Bolling 3
Hänt Guds familj växer Dop i Göteborg Den vackra dopgraven i Göteborgs Adventkyrka har fått användas vid två tillfällen i vår. Den 24 april döpte pastor Nils-Erik Lundberg Ervin Diosan. Ervin kom till Göteborg tillsammans med sin mor Maria och bror Arthur. Samma dag som Ervin döptes togs mamma Maria in på bekännelse i församlingen. På pingstafton, 22 maj, var det första gången som Rainer Refsbäck döpte någon. Det var Pernilla Kihl, som han studerat Bibelns budskap med under ett år. Pernillas man Adjej är adventist från Ghana. Nils-Erik Lundberg GÖTEBORG: Ervin Diosan. På bekännelse: Maria Diosan. GÖTEBORG: Pernilla Kihl döps av Rainer Refsbäck. Glädjedag i Helsingborg Under våren har vi visat Seminarium 2000 i Helsingborgs Adventkyrka för en liten trogen lyssnarskara. Församlingens pastor, Unni Gille, fastställde också i tro den 5 juni som dopdag. Yngve Svensson, som i många år kommit till våra möten, avgjorde sig för dop. Det blev en gripande högtidsstund för oss alla när han genom dopet förenades med sin Frälsare. Han gladde sig också mycket åt att nu helt vara med i församlingsgemenskapen. Församlingens glädje var inte mindre när vi kunde hälsa en ny broder välkommen in i vår krets. Vi gläder oss också över att allt fler av våra vänner nu kommer till våra sabbatsgudstjänster och dopstunden blev en vädjan till dem att själva förena sig med Gud och hans folk. Arne Sandström HELSINGBORG: Yngve Svensson döps av Arne Sandström. 4
Hänt Dop i Stockholm Sabbaten den 22 maj möttes en fulltalig församling till högtidsgudstjänst i Stockholms Adventkyrka. Både den Svenska och Spansktalande gruppen kom tillsammans och välkomnade fem nya medlemmar till församlingens gemenskap! Dessa fem var Christian Geirhardsson, Olof von Porat, Gunnevi Söderlund, Alison Barrientos och Raul Fierro. Christian, som kom till Sverige från Island för ungefär 13 år sedan, hade i barndomen kontakt med en adventistfamilj. Han besökte dessutom Adventkyrkan i Uppsala ett par år efter att han kommit till Sverige. I höstas kände Christian Guds kallelse på nytt och kom då till vår kyrka i samband med att ryska kören Ecclesiastes var här och sjöng. Christian fick tidigt många vänner i kyrkan och sökte församlingens gemenskap så ofta han kunde. Bland annat har han varit en flitig besökare av Seminarium 2000 under våren. Innan dopet hade pastorspraktikant Jan Johansson flera bibelstudier med Christian, och dessutom samlades både han, Gunnevi och Olof under fyra tisdagkvällar tillsammans med Jerker Sjölander och Jan för dopsamtal och bön. Gunnevi, som kommer från Åland, har tidigare varit pingstvän, men kom i kontakt med oss via radion och våra brevkurser. På våren 98 kom hon till vårt gemenskapscenter på 25:an och blev själv mycket aktiv, och även hon blev en flitig besökare av Seminarium 2000. Olof kommer från Stockholm. Han konfirmerades i Svenska kyrkan vid 15 års ålder, där han var aktiv under fyra års tid. Han lämnade dock Svenska kyrkan då han kände att han inte utvecklades i sin tro. Dessutom saknade han en djupare mening i sitt liv. För ungefär ett och ett halvt år sedan fick Olof ett kort från Hoppets röst i sin brevlåda. Han började läsa utvägskursen och den blev precis som en utväg för honom, har han berättat! Sedan dess har han haft bibelstudier med Tommy Björn, och ungefär en månad innan dopet besökte Olof vår kyrka, där han den Sabbaten fick höra en predikan om dopet, och då fattade han sitt beslut att låta döpa sig och gå med i vår församling! Alison är född i Bolivia och kom till Stockholm i vintras. Hon har funnit vägen till tro i den spansktalande församlingsgruppen. Detsamma gäller Raul Fierro, som haft ett starkt engagemang i den socialistiska rörelsen i Chile, och nu under några års tid flitigt besökt mötena i den Spanska Adventsalen, där Ricardo Troncoso har väglett honom i studiet av Bibeln. Efter en ganska lång kamp var han nu mogen för ett andligt engagemang och gladdes över att få bli döpt in i vår församling. Jan Johansson Hjälpsändningar till f.d Jugoslavien! STOCKHOLM: Fr v: Ricardo Troncoso, dopkandidater Alison Barrientos och Raul Fierro och dopförättare José Mateo Escalona. Fr v: Christian Geirhardsson, Olof von Porat, Gunnevi Söderlund och dopförättare Jan Johansson. Redan de första dagarna när kriget i fd Jugoslavien började så funderade jag och min man Gordon på hur vi kan hjälpa våra trossyskon i vårt forna hemland. Vi har det bra i här i Sverige med mat för dagen, tak över huvudet, lugn och och ro i ett land med fred och frihet. Vi behöver inte gå ner i något mörkt fuktigt skyddsrum, vi behöver inte lämna familj, släkt och vänner av rädsla för att militärerna ska tvinga oss ut i kriget. Vi bad till Gud, att han skulle visa oss på vilket sätt vi kan hjälpa till. Efter solnedgångsandakten på fredagarna brukar vi läsa jugoslaviens Adventnytt Severac på internet. Där fick vi veta att det börjar bli svårt att få tag i barnmat, medicin, hygienartiklar mm. Vi tog kontakt med vår bror Milan som bor i Danmark och som brukar hjälpa till att köra olika hjälpsändningar för Adra och sa att vi gärna ville vara till hjälp. På lördagen pålyste vi våra planer i kyrkan och det fanns intresse att hjälpa till. Vi tog även kontakt med andra församlingar såsom Malmö och Kalmar, och även där fanns det intresse. Vår kyrka i Karlskrona är liten men givmild. Vi har också gått runt till olika stormarknader där vissa affärer har skänkt oss pengar eller varor, men många vill inte skänka oss något, efter som många andra föreningar och kyrkor gått runt och frågat. Vi har fått i hop 7300 kr och matkonserver till ett värde för ca 5000 6000 kr. Vi tackar alla människor som bidrar till insamlingen. Hjälpsändningen går via ADRA från Danmark eller Tyskland. Valentina Ardeljan Cincurak, Karlskrona 5
Hänt HUR HAR DET GÅTT? MISSIONÄREN TAR PULSEN PÅ VETEKORNET! Flera steg och olika nivåer! Storstadsatmosfären präglar Stockholms församling där Vetekornsprocessen kommit igång i flera steg och på olika nivåer. På sabbatsmorgnarna har ungdomarna samlats till frukostklubben Tabernaklet, där de först inmundigat en gemensam frukost och därefter studerat grunderna för den kristna tron. Under veckorna har församlingen även drivit kurser på två nivåer som handlat om personlig evangelisation, Smittande tron I och II. Under -98 hade församlingen besök av gruppen Impact som jobbade med församlingens syfte och vision. Av Vetekornets sju steg som församlingen kan arbeta med i förnyelseprocessen har den valt att lägga stor vikt vid bön och förnyelsedagar och arrangerade bland annat temahelgen Våga tänka andligt tillsammans med Martin Vukmanic. Smågruppsidén har inte slagit så väl ut bortsett från den grupp som bildats runt 25:ans gemenskapscenter dit storstadsmänniskor av alla sorter söker sig för att få en enkel lunch och kanske lite gemenskap med någon som tar sig tid att lyssna. För oss har gemenskapscentret även fungerat som en lärjungaskola där vi tvingats öva oss i att samtala med människor som är sökare, berättar Tommy Björn som deltagit i verksamheten. Av programbladet att döma arrangerar församlingen också många studiecirklar, kortkurser, föredrag och temadagar, både för medlemmar och för dem 6 Vetekornsgruppen från Stockholm besökte också Vetekornssamlingen i Örebro. Fr v. Per Almqvist, Tommy Björn, Jan Johansson. Första raden fr v) Yvonne Norman, Marita Hanning, Marjatta Lindén, Irma Johansson. som inte tillhör församlingen. Valberedningens arbete har också påverkats av Vetekornet vilket delvis har skapat lite kaos då man tvingats tänka i nya banor när man nu utgår från medlemmarnas önskemål och andliga gåvor. Församlingens stora projekt under våren har ändå varit videoseminarierna, Seminarium 2000 till vilka många av församlingens vänner kommit. Vid de första samlingarna hade man närmare ett 80-tal personer som inte tillhörde föri Seminarium 2000. Om någon kom för tidigt till seminaret kunde de gå till gemenskapscentret för att fika en stund och där få en närmare kontakt. Om någon grundade på en speciell fråga, tex dopet så var det flera faktorer som spelade in nästan samtidigt och som sedan ledde fram till ett ställningstagande. Vi upplever att Gud tidsmässigt leder olika steg. Tommy Björn menar att det fortfarande är en lång väg att gå, att Vetekornssamlingen. Även medlemmarna har visat stort intresse. Så småningom fanns en djupt intresserad kärngrupp kvar. De olika verksamheterna i kyrkan har befruktat varandra. När vi i studiecirklarna stannade upp för ett visst ämne hände det att samma ämne behandlades processen ännu är i sin linda. Samtidigt ser han att det fungerar. Visst är det så att Gud har bekräftat våra ansträngningar. Folk har kommit, tagit aktiv del och välsignats. Anne-Maj Sandström
Hänt Flyktingar söker värme och stöd i 25:ans Gemenskapscenter 25:ANS GEMENSKAPSCENTER Elisabeth Peters står för både mat och bibeltexter! Mat och värme runt borden Magen säger att det är mitt-pådagen och tid att uppsöka 25:ans Gemenskapscenter på Olof Palmes Gata. Joodå, det doftar gott redan ute i trapphuset men det låter snarare som ett sång- och bönemöte. När jag öppnar dörren sitter en grupp människor runt bordet och sjunger ur sångboken till Tommy Björns gitarrkomp. Jag smyger in och är snart med i sången. Efter en stund öppnas dörren på nytt och fyra unga män kommer in. De ser sig lite vilset omkring men snart finner var och en sin plats. Sjungandet är lite överkurs för dem eftersom de inte förstår så mycket svenska. Istället är de i starkt behov av gemenskap och stöd. Snart får jag veta att de är flyktingar från Ryssland och bor på Karlslunds flyktingförläggning. En av dem har flytt på grund av religiös förföljelse. I Ryssland fruktade han för sitt liv eftersom hans egen farmor dödades i december förra året. Hennes brott: hon var sjundedagsadventist och försökte vittna om sin tro! Vi dricker te, pratar och ber tillsammans. En rysk familj kommer in en stund för att prata av sig. De är lite nervösa eftersom de är på väg till Invandrarverket för att redogöra för sin situation. En av de ryska ungdomarna följer med dem som tolk och stöd. Snart är Elisabeth Peters, fredagskocken, färdig i köket och det är tid att duka upp. Var och en hjälper till på sitt sätt. Gunnevi har skalat potatisen och gjort i ordning salladen och efter lunchen ska Tommy och Kristian torka golvet. Barbro Öhman kommer vissa dagar i veckan och fungerar som värdinna genom att tala med besökarna och hålla Barbro Öhman är värdinna ihop de många trådarna. Ja, hon är en oersättlig värdinna, säger en av gästerna. Jag kallar henne för materialförvaltare, inflikar Tommy Björn och ler. Här försöker vi utgå från våra andliga gåvor! Vad säger då Barbro själv? Numera har jag gott om tid och tycker inte om att sitta ensam hemma. Det är trevligt att vara här och jag tycker om att träffa olika människor. Torsdagar och fredagar är hon på gemenskapscentret. På onsdagarna jobbar hon på närradiokontoret. Dessutom har hon hand om församlingsmatrikeln, jobbar som värdinna och diakonissa och säkert mycket mer som hon inte kan komma på just nu. Ja, och så sånggruppen, förstås! Vi plockar för oss av maten. Ett fantastiskt hembakat bröd (bakat av Rita), en mustig soppa, grönsaker och annat gott har ställts fram. Vi äter och samtalar. Några ur personalen från unionskontoret har också kommit ner. Tommy Björn berättar att idén till gemenskapscentret kom straxt innan Vetekornet började. Bland annat funderade de på hur de skulle kunna nå dem som är alltför oroliga för att sitta ner med endast bibelstudier men som ändå hade behov av gemenskap. De hade också sett en stor ensamhet både inom och utanför församlingen. De personer som jag verkligen tänkte på har bara kommit sporadiskt. Istället har det kommit helt andra människor. En av besökarna lyser upp och säger plötsligt: När jag gick på Beckomberga (mentalsjukhus) fick jag betala 50: + 30: / dag och fick inte prata om Gud! Här kostar det bara 20: och jag får tala om Gud! I början arrangerades korta föredrag i anslutning till lunchen men det fungerade inte så bra. Istället prioriterar man nu sina stamgäster och satsar på de enkla och fria samtalen runt bordet. Ibland ser de på någon videofilm tillsammans och pratar om den. Jesusfilmen har visats på det sättet. Förra året kom ett TV-bolag som gjorde ett program om en uteliggare som brukar besöka centret. Det kändes som en bekräftelse på att vi startat något viktigt. Vi behöver inte göra reklam. Gud sänder hit dem som behöver oss, säger Tommy. Gästerna har hittat dit på olika sätt. Kristian hade en viss kontakt med församlingen sedan tidigare och den har han vidareutvecklat här. Gunnevi gick förbi skylten utanför dörren och vågade ta steget in. Här fick hon uppleva mänsklig kontakt och stöd genom förbön. De har båda gått på Seminarium 2000 och idag är de båda döpta (se artikel på annan sida). Plötsligt säger Elisabeth från köket: Kol 3:16 är er text idag! Vi slår upp och läser: Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan. Låt oss ta varann i hand och säga tillsammans Vi är i Kristus, säger Gunnevi straxt innan det är tid att bryta upp. Gemensam bön och sång avslutar vår gemenskap. Anne-Maj Sandström 7
Hänt NT81 PÅ INTERNET Ska Bibeln finnas på Internet? Ja, det är en fråga som Svenska Bibelsällskapet funderat över en tid. Först var det den muntliga traditionen som vittnade om Guds kraft. Efter att det skrivits ned tog det lång tid innan gemene man fick tillgång till Guds ord. Det var bara förbehållet de priviligierade i samhället att läsa och förstå det. Boktryckarkonsten bidrog till spridandet av Ordet och allteftersom läskunnigheten och inkomsterna ökade skaffade sig människor en egen bibel. Idag har 50% av sveriges hushåll tillgång till Internet och Svenska Bibelsällskapet fann det angeläget att få Bibeln tillgänglig också på Internet som är ett viktigt redskap för den som söker information. Det är inte så konstigt att i vår digitala tid se till att Guds Ord kan nå människor även där, säger Anders Alberius på Svenska Bibelsällskapet. Internet är som en ny förpackning av Ordet. Genom ett samarbete mellan Svenska Bibelsällskapet och Crossnet har den officiella bibeltexten i NT81 och nyöversättningen av Psaltaren lagts ut på nätet. Särskilda sökfunktioner, till exempel att man söker på ett speciellt ord eller en speciell text underlättar användandet. Där finns också en uppslagsbok tillgänglig. Den 18 november är GT färdigt för försäljning i handeln och något senare kommer även det att läggas ut på nätet. Adressen är: www. bibel2000.org Adventisters säkerhet äventyrades i Jugoslavien Kvällstidningen Vecernje Novosti i Belgrad skrev den 18 april att general Wesley Clark, NATOs överbefälhavare för bombräderna mot Jugoslavien varit och kanske ännu är medlem av Adventistsamfundet. Artikeln skapade oro bland samfundets medlemmar som utsattes för trakasserier av medborgarna. Dels hävdade journalisten att pastor Dwight Nelson från Andrews Universitet, i USA har sagt det i en intervju med tidningen i anslutning till en evangelisk kam- panj som denne höll i Belgrad 1996. Den andra källan är den italienska tidningen Il Setimanale som skall ha citerat några kända teologer som uttalat sig om generalen. General Clark är inte och har aldrig någonsin varit medlem av Adventistsamfundet, skrev Miodrag Zivanovic, talesman för samfundet i Jugoslavien till tidningens redaktör. Vi är lojala medborgare i vårt land och tror på Jesus Kristus. Vi förespråkar bibliska värderingar som att älska alla människor och att leva i fred. Därför kan ingen vara både adventist och angripare samtidigt. Vi är redan offer i det här kriget. Varför ska vi nu också vara offer för vårt eget folks lögner i vårt eget land? Pastor Dwight Nelson skrev till tidningens chefredaktör och förnekade att han någonsin sagt något sådant. Som pastor och teolog är jag djupt bedrövad över det lidande som folket i Jugoslavien är utsatt för och jag ber om att det snart ska bli fred igen. Någon dag senare publicerade tidningen en ny artikel med rubriken Adventistsamfundet förnekar att Clark är medlem. Vi har känt oro för våra medlemmars säkerhet och för att våra kyrkbyggnader ska utsättas för skadegörelse på grund av den här artikeln, säger Radisa Antic, missionsföreståndare för Adventistsamfundet i Jugoslavien. Miroslav Pujic ANR KORT FRÅN HELA VÄRLDEN KORT FRÅN HELA VÄRLDEN KORT FRÅN HELA VÄRLDEN Regeringen vill fortsätta stödja samfunden I samband med skilsmässan mellan kyrkan och staten har regeringen lagt fram en proposition som innebär fortsatt stöd till trossamfunden. Det är regeringens önskan att också i framtiden stödja trossamfunden som anses vara viktiga för samhället. Stödet ska ske dels genom statsbidrag men också genom att hjälpa till med att ta in medlemsavgifter. Regeringen pekar också på vilken viktig roll trossamfunden kommer att spela vid höjd beredskap och krig eftersom många konflikter ofta har etnisk/religiös bakgrund. Förhoppningen är att samfunden ska öka förståelsen mellan olika grupperingar. Dagen Kyrkoavgift via skattsedeln När kyrkan skiljs från staten ska frikyrkorna och Svenska Kyrkan jämställas. Ett steg i den riktningen är att staten erbjuder sig att även för frikyrkans räkning ta upp medlemsavgiften via skattsedeln. De frikyrkosamfund som hittills beslutat att anta erbjudandet är Metodisterna, Baptistsamfundet, Alliansmissionen, Nybygget och Svenska Missionförbundet. Sammantaget representerar de mer än 135 000 personer varav många också tillhör Sven- 8
Aktuellt Badhuset vid Fjällasjön brann ned Av en ännu okänd anledning fattade dambastun vid Fjällasjön i Hultafors eld på lördagskvällen den 19 juni. På mindre än en timme var hela badhuset nedbränt och den tillkallade brandkåren hade inte möjlighet att rädda något. Under lördagen hade flera personer badat i Fjällasjön och förmodligen även använt bastun. Aggregatet har en automatik som slår av efter två timmar. Uppenbarligen har något gått fel varpå aggregatet antänts. En person som vistades i området kände röklukten och gick in i bastun där lågorna slog emot honom. Han skyndade sig att larma brandkåren kl 21.15. Eftersom Bostadsstiftelsen på Nyhyttan har begärt sig själv i konkurs. Sedan november i fjol har försök gjorts för att förhandla med låneinstituten SBAB och Stadshytpotek om nedskrivning av skulderna. Men sedan i mitten av juni har det stått klart att dessa inte kunde enas i frågan. Även konkursförvaltaren gjorde ett sista försök för att försöka uppnå en överenskommelse. Vi har haft för dålig beläggning i bostäderna på det var torrt väder och kraftig vind spred sig elden snabbt i träbyggnaden. Polisens tekniker har gjort en platsundersökning men inget resultat har ännu meddelats. Det råder i skrivandes stund osäkerhet om fastighetens värde men eftersom den är fullvärdeförsäkrad räknar Hultafors ledning med att snart kunna bygga ett nytt badhus vid sjön. Det är olyckligt att det skedde nu mitt i badsäsongen, säger David Gronert, VD vid Hultafors Hälsocenter. Samtidigt är vi tacksamma över att inga personer skadades. Anne-Maj Sandström Nyhyttans bostadsstiftelse i konkurs grund av att Nyhyttan inte är igång, kommenterar Missionsföreståndare Per Bolling. I praktiken innebär detta att samfundet förlorar kontrollen över bostäderna. Samfundet har tidigare försökt att sälja ut något av husen men inte lyckats. Nuvarande hyresgäster har besittningsrätt enligt lagen. Bostadsstiftelsen förvaltade de röda tegelhusen och det gula hyreshuset i Sandhagen. A-MS Rigmor Nyberg blir hedersdoktor Söndagen den 30 maj utnämndes Sveriges ADRA-ledare, Rigmor Nyberg till hedersdoktor vid Solusi universitet i Zimbabwe. Motiveringen för utnämningen är hennes utomordentliga och konkreta bidrag till de oprivilegierade människorna i Afrika. Missionären gratulerar dr Rigmor Nyberg och önskar henne fortsatt inspiration och glädje i arbetet för medmänniskorna i den tredje världen. Rekordinsamling till flyktingarna på Balkan Vid tiden för pressläggning av denna tidning har det sammanlagt kommit in 270.000 kronor till Adventistsamfundets katastroffond och således till flyktingverksamheten på Balkan. Pengarna fortsätter att strömma in. Insamlingen har skett dels via postgiro, genom enskilda frivilliga gåvor och genom upptagandet av offret till katastroffonden den 8 maj. ADRA/ Sverige har uppmanats att bekosta en del av vattenförsörjningen i flyktinglägren i Albanien. ADRA/Danmark erhöll sitt största bidrag någonsin från DANIDA (danska motsvarighetern till Sida) i början av maj när de fick 4.8 miljoner US Dollar till att fortsätta sitt program med uppförande av skolor i Uganda. ANR KORT FRÅN HELA VÄRLDEN KORT FRÅN HELA VÄRLDEN KORT FRÅN HELA VÄRLDEN ska Kyrkan. Det är sannolikt att många dubbelanslutna medlemmar väljer att gå ur Svenska kyrkan då det kan bli för kostsamt att betala kyrkoavgift till två samfund. Svenska Kyrkan har för närvarande svårt att överblicka konsekvenserna av detta men har samtidigt tillstyrkt att även andra samfund ska kunna ta in avgift via skattsedeln. Det råder stora skillnader inom samfunden om hur pengarna ska fördelas. För baptisterna gäller att av varje intjänad hundralapp ska 1 krona betalas i kyrkoavgift. Av den ska 70 % gå till den lokala församlingen och resterande 30 % till riksverksamheten och för Missionsförbundet är motsvarande siffror desamma. Nybygget ger hälften till det lokala ar- betet medan Alliansmissionen låter hela summan gå till riksverksamheten och de lokala församlingarna kan behålla mer av insamlade medel. Metodisterna som bara tar ut 0,80 kr per intjänad hundralapp låter 30% behållas av den lokala församlingen. Svenska Kyrkan tar ut 1,17 kr per intjänad hundring och låter endast 2 % gå till riksverksamheten. (Uppgifterna ur Kyrkans Tidning 20/99) Adventistsamfundet låter även fortsättningsvis medlemsavgiften vara en personlig uppgörelse mellan den enskilde individen och Gud och baserar sina inkomster på frivilliga gåvor samt bibelns undervisning om tionde. 9
Missionären Ingela reser till Albanien När den här tidningen gick i tryck reste Ingela Eriksson (till vänster på bilden), bosatt i Norrköping, till södra Albanien för en kortare tids engagemang med utdelning av mat till flyktingar. Ingela hörsammade Divisionens kallelse där man sökte frivilliga till olika insatser bland flyktingarna i Albanien. Hon räknar med att återvända i september i tid till terminsstarten vid högskolan i Norrköping där hon studerar. I samband med konferensen passade väninnan Sofjela Lamberth, Linköping (t h), på att lära Ingela några enkla ord och fraser på sitt hemspråk albanska. Anne-Maj Sandström Glei ögonklinik Minns du sången Sjung Herrens pris på gammalt vis! På Nyhyttan den 29 juli 1 augusti! Vi gör om förra årets succé! Ur årets program: Torsdag 19.00 Vi värmer upp halsar och instrument Fredag Sång och musikövningar för hågade, promenad och mjukgympa. 19.00 Minns du sången Kyrkan Sabbat Sånggudstjänst: Nåd över allt förnuft Eftermiddagen: Musik i naturen På kvällen: Glädjetonerna lyfter kyrkans tak Söndag kl 11.00 Guds Ord i tal och ton Ta med musikinstrument och sångböckerna Minns du sången (1 och 2, om du har), och gärna även Barnatro & Pärleport. Sångböcker kommer att finnas till försäljning. Ta också med din sångröst, inspiration och glädje. OBS! Priset: Logi 100:-/natt (medtag egna lakan), lunch 30:-, kvällsmat 20:-. Frukost ordnar du själv i byggnadens kök. Frågor och anmälan: Vivianne Karlsson, tel 0587 605 61. Välkommen Nyhyttans församling Tioåriga Gnavassi ansågs som mentalt handikappad. Men så var inte fallet. I Togo, liksom i många andra afrikanska länder, är det vanligt att de minsta barnen sitter längst fram i klassrummet medan de lite större barnen får sitta längre bak. Det gör man för att även de små barnen skall kunna se vad läraren visar. Ju äldre Gnavassi blev, ju längre bak i klassrummet fick hon sitta. Trots att hon ansträngde sig kunde hon inte längre se vad läraren skrev på svarta tavlan. Gnavassi presterade allt sämre i skolan och blev slutligen betraktad som dum. I Togo har man inga möjligheter att sätta in speciallärare för barn med inlärningsproblem. Istället lämnas de åt sitt eget öde. En dag förra året kom en grupp från Glei Adventist ögonsjukhus (GAEH) för att testa barnens syn och undervisa om ögonsjukdomar samt hur man kan förebygga många av dem. En av ögonläkarna 10 upptäckte att inte alla eleverna var uppställda för undersökningen. Läraren berättade då att några av dem var efterblivna och deltog därför aldrig i aktiviteter, varför de inte heller behövde testas. Ögonläkaren insisterade dock på att samtliga barn skulle undersökas. När det var Gnavassis tur upptäckte läkaren att den lilla flickans problem inte hade med efterblivenhet att göra, utan att hon hade nedsatt syn. Snart fick Gnavassi sina första glasögon. Flickan blev rörd och kände hur en ny värld öppnades för henne; samma möjligheter fanns där så som hon en gång upplevde dem när hon som småskolebarn satt längs fram i klassrummet. Tyvärr är inte Gnavassis berättelse ett undantag. Flertalet ögonproblem i fattiga och underutvecklade länder förblir oupptäckta. Mer än 17 miljoner fall av blindhet rapporteras i Afrika varje år. 30 % av dem med ögonproblem lider av sjukdomar som skulle kunna förebyggas på ett enkelt sätt. För en afrikansk familj innebär en blind familjemedlem en stor ekonomiska börda. 1992 etablerades GAEH genom bland annat medel från ADRA Sverige. Sjukhuset som har 16 platser och 25 arbetare, är det enda specialistsjukhuset i Togo. Folk kommer även från angränsande länder för att besöka det. Ett pilotprojekt startades för att upptäcka ögonsjukdomar i skolor genom ADRA Sverige. Sverige bidrog även med glasögon och diagnostikutrustning. I ett år pågick pilotprojektet där bland andra Gnavassis synnedsättning upptäcktes. I slutet av projektet hade 10.439 elever och 155 lärare i 27 skolor testat sin syn och fått undervisning om ögonhälsa. ADRA har nu en dröm om att expandera detta pilotprojekt till ett nationellt program med målsättningen att erbjuda alla barn mellan 0-14 år (morgondagens vuxna) i Togo en synundersökning. Finns det en bättre gåva att förmedla än förmågan att se?! Rigmor Nyberg
Ekebyholm Skolavslutning på Ekebyholm Daniel Johansson sjöng spontant på lördagskvällen en egen version av Jag kan segla... som avsked till sina studiekamrater i 12-an. Efter många års studerande äntligen studentfest! Tack och farväl till lärare och personal. Den högtidliga betygsutdelningen innebär både spänning och vemod. Stora steget ut i vusxenlivet?! Klasserna 1 6 hade också sin avslutning. Niorna med sitt motto Believe. 11
Sommarkonferens ANDLIG FEST I SOMMARVÄRMEN Familjen samlad Du behövs i Guds familj. Orden på väggen tränger fram till varje besökare, varje familjemedlem. Det är konferens, Adventistsamfundets sommarkonferens på Ekebyholm och närmare 600 personer har samlats. Vädret är strålande och varmt, vida över all förväntan. Lika generös, varm och välsignelserik är atmosfären i mötena under helgens gång. Sång till Herrens ära! Grännasångarna SAMS- musiker bidrog med vacker musik Eva-Charlotte Hermansson dirigerar......sams Kammarkör sjunger Som en röd tråd genom hela konferensen går sången och musiken vilken leds av SAMS. Det råder en behaglig blandning av solosånger, duetter och allsånger ur SAMS:s eget häfte Våra sånger, från Psalmer och Sånger samt Minns du sången. Olika körer, musikgrupper och enskilda instrumentalister framträdde. 12
Sommarkonferens Du behövs i Guds familj! Reinder Bruinsma tolkas av Ulf Gustavsson i Gudstjänsten. Gudstjänsten blir till en manifestation för Kristus, kristendomen och adventismen. Barnberättelsen som illustreras av en grupp ungdomar visar hur viktigt det är att vi tar hand om varandra i Guds familj, även när det går tokigt. När någon har fastnat måste vi hjälpa honom loss, när någon försvunnit ska vi leta rätt på henne och när någon är ledsen ska vi trösta. Divisionens sekreterare Reindar Bruinsma beskriver i sin predikan varför han vill förbli en Sjundedagsadventist. Som grund för sitt beslut anger han tio punkter som han anser vara viktiga och upplever att samfundet ger utrymme för i sin existens: 1) Han tillåts vara en andlig människa i en sekulariserad värld, 2) att endast Bibeln är grunden för tron och att samfundet är öppet för mer san- ning, 3) att han får vara en evangelisk kristen, 4) att han själv kan engagera sig i verksamheten och kan vittna om sin tro, 5) att samfundet är dynamiskt och 6) att det i första hand består av individer, 7) att det sammankopplar teologi och livsstil för att göra tron relevant, 8) att samfundet kan förändras och i växande grad blir mer bibliskt och Kristuscentrerat, 9) att kyrkan har en historisk bakgrund som är uppmuntrande och 10) att den inger hopp för framtiden. Församlingen är inte fullkomlig men den är det enda alternativet för mig. Den utgör en gemenskap där jag hör hemma och det är min önskan att du ska komma till samma slutsats. Amen. Ovanstående kan inte återge hela predikans karaktär. Många var positiva och visade senare stort intresse för Reindar Bruinsmas bok Försök en gång till som han skrivit för att utmana dem som lämnat adventtron att försöka på nytt. I boken visar han hur många saker förändrats under årens lopp. Rose-May Smårs och Roland Sjölander leder bibelstudiet. Trädgårdsdags Adventistfamiljens trädgård där nya plantor sätts och vårdas presenteras på eftermiddagen. På en stor Sverigekarta placeras blommor ut som representerade olika projekt som enskilda eller församlingar driver. Från Bollnäs rapporterar Jan Arne Olsson om det projekt som han och församlingen ska driva i höst (Se Miss 3/99). Från Strömstad beskriver Susann Persson och Jessica Löfgren hur deras verksamhet fortskrider (Se Miss 2/99). Tommy Björn har med sig nya medlemmar från Stockholms församling som engagerats i 25:ans gemenskapscenter (se sida 6 i d.t.). Salvatore Bognandi berättar om sitt missionsprojekt på Internet där han dels lägger ut frågor om Bibeln men också berättelser om vad Jesus betyder i människors liv (www.adventist.se/stockholm/ levande). Ett liknande projekt, Bible. info.com från USA har översatts till svenska och läggs i höst ut på nätet. Peter Nilsson berättar att det kommer beställningar på upp till 100 böcker per månad från svenska internetsurfare. Ulla-Britt Eklöf-Carlsson, Örebro presenterar församlingens sociala projekt MIA (Se Miss 6/99). Martin Vukmanic beskriver Vetekornet som engagerar många församlingar runt om i Sverige. Ulf Gustavsson, skolans rektor presenterar sin planta: ett nytt bibliotek och samfundscentrum i gamla kapellet eller gamla gympahallen där man ska kunna gå tillbaka till samfundets rötter. Han kallar det för andligt gemenskapscenter. Susann Persson (t v) och Jessica Löfgren. Per Bolling och Peter Nilsson inspirerar varje familjemedlem att odla egna plantor. Kort delas ut där man kan skriva ned vilken blomma man vill odla för Kristus. Jan Arne Olsson Salvatore Bognadi 13
Sommarkonferens Guds familj välkomnar dem åter Det mest gripande mötet inleds med texten om det förlorade fåret. Tre personer, Ilona Badran, Lars Engdahl och Ellen Ljungberg, inbjuds att berätta om sina liv. Martin Vukmanic intervjuar dem. De har alla vuxit upp inom adventfamiljen men vänt sig från den i unga år. Idag har de, efter skiftande livserfarenheter funnit vägen tillbaka även om de kommit olika långt på den. Därefter talar Reinder Bruinsma om varför folk lämnar gemenskapen eller aldrig riktigt får fotfäste i församlingen trots att de förstått hela budskapet. Allt sades tydligt av de tre som blev Guds rike väntar intervjuade. Och vi ser här att det inte är omöjligt att få människor tillbaka. Vad skulle hända om vi planerade för att aktivera oss i att söka upp dem och vinna dem tillbaka? Om 2 3 år kanske vi får se 100 eller dubbelt så många ibland oss som återvänt. På något sätt tror jag de bär på en känsla för den församling de en gång tillhörde. Min bok Försök en gång till gör inga underverk. Men den är grunden för ett samtal och förhoppningsvis kan någon säga Jag vill försöka igen. Jag vill lämna boken till er med den passion jag har för dem som idag saknas ibland oss, för de behövs alla i Guds familj. Två små konferensfröknar som håller ihop! Kusinerna Evelina Edfors, 3 år och Susanne E, 7 år. Hela konferensen sjunger lovsång under ledning av Iréne Hermansson och Lars Engdahl. På söndagsförmiddagen presenteras en hel del samfundsinformation och några tar tillfället i akt att ställa frågor om olika saker. Avslutningsgudstjänsten hålls av Reinder Bruinsma som talar om vår Gudssyn, våra problem att förstå hans storhet och om Jesu snara återkomst. Vi adventister tror på Jesu andra ankomst och att den är nära. Vi pekar på profetiorna och de är viktiga. Mitt sätt att se Guds återkomst beror på hur jag ser på honom. Vi måste se Gud som oändlig på alla sätt, hur han kom hit och hur han ska återvända. Vi ska bygga vår gemensamma tro på denne oändlige Gud. Predikan avslutas med att kusinerna Marcus Hermansson, 8 år, och Marcel Roslin 14, från Gränna sjunger en vädjan rakt in i våra hjärtan: Frågan är nu bara, vart går din väg, vandrar du på vägen som till himmelen bär. Jesus är den vägen som leder hem, vandra i tro på den. Tröttsamt med konferens! Edwin Palmé, 3 år, tog sig en tupplur i vagnen. 14 Markus Hermansson och Marcel Roslin från Gränna sjunger.
Källan Guds Andes kraft oförklarlig och förunderlig De kände en gnagande oro. När de såg på honom blev de mera trygga. De såg hans genomträngande men ändå kärleksblick och kände kraften som liksom strömmade ut från honom. Vad hade de inte sett honom göra? Ensam driva ut krämarna ur templet, få fem bröd att räcka till tusentals människor, med några ord stilla en rasande storm, väcka döda till liv. Han måste vara den riktige Messias, som kunde göra vad som helst. Men när skulle han sätta igång? Varför drog han sig undan? När skulle han börja driva ut romarna och upprätta Messiasriket? Och nu började han tala om att han snart skulle dö. När Petrus vågade protestera, blev han kallad för Satan. Tysta, rädda, förvirrade satt de och hörde honom säga att det var nyttigt för dem att han lämnade dem. Hur kunde det vara bra? Han var ju deras trygghet. Tre kvällar senare. Allt är kaos, förtvivlan, förvirring. Han har dött! De gömmer sig i samma rum som för tre dagar sedan. Några av kvinnorna hade smugit sig ut på morgonen för att få honom balsamerad och rätt begravd. De återvände förvirrade och berättade om en tom grav och änglar. Ja. Maria från Magdala påstod också att hon mött Honom, att han var uppstånden. Petrus och Johannes hade vågat sig ut för att kontrollera, men det enda de kunde bekräfta var att graven var tom. Fast senare på dagen är de ute igen och kommer åter med glädje. Ja, Jesus har uppstått! De har mött honom. Plötsligt står han bara där och allt är som förut. Eller är det? Han är annorlunda, som om han var både närmare och längre bort från dem på en gång. Nu är de mer beredda att lyssna på honom om vad himmelriket verkligen är. Deras dröm om ett jordiskt, judiskt Messiasrike bleknar bort vid jämförelsen med det himmelska. Många frågor får svar under de gånger han möter dem. Men han talar fortfarande om att lämna dem och nu är de inte längre lika rädda för det. Detta att han försvinner och kommer igen liksom vänjer dem vid att han inte alltid måste vara hos dem. Och en dag när han är med dem på Olivberget, lyfter han bara rakt upp i luften, sedan han på nytt sagt till dem om att den heliga Ande skall komma över dem och då skall de vittna om honom till alla folk. Han skall komma tillbaka igen senare säger två vitklädda män, som plötsligt bara finns där. Senare förstår de att det var änglar. Lugnade återvänder de till sin övre sal och där väntar och ber de om att få uppleva hans löfte om att den helige Ande skall komma till dem. Jesu mor Maria är med dem och berättar för dem hur det kändes när hon blev havande, för då hade hon ju upplevt att Anden kom över henne. De väntar över en vecka och så samlas de på den stora skördefestens dag. Plötsligt hörs ett dån från himlen, som ljudet av en våldsam storm och det fyller huset där de är samlade. Men nu känner de en enorm kraft, som tränger in i dem. Strömmar liksom av eld flyter genom deras lemmar, men utan att brännas. De blir uppfyllda av Guds närvaro i dem och all rädsla, oro och ångest de burit bara sköljs ur dem. De känner en enorm trygghet när de innesluts i denna enorma kraft och de förstår att nu har Anden kommit över dem. De fylls samtidigt av en kärlek till Gud och till Jesus som aldrig förr och det är ju som han sagt! Genom Anden har både Fadern och Sonen också kommit till dem och är i dem på ett oförklarligt, förunderligt sätt. De upplever en enhet med Gud som aldrig förr och de kan inte tiga. De börjar prisa Gud först på sitt eget språk, men sedan kommer nya ord på språk de inte kunnat tidigare. De rusar ut ur huset till den öppna platsen utanför och in bland alla pilgrimer, som stelnat till av dånet. De är inte rädda längre, utan fyllda av glädje. De fortsätter att prisa Gud på dessa nya språk och de märker hur pilgrimerna lystrar och häpnar. Vad är detta? ropar dessa tillbaka. Hur kan ni tala alla våra språk? Men lärjungarna fortsätter bara att prisa Guds mäktiga gärningar. Så stiger Petrus fram och med mäktig stämma börjar han förklara för människorna vad som händer. Detta är en uppfyllelse av Joels profetia. Och han fortsätter med att berätta om att Messias redan har varit där och blivit korsfäst. Många sitter fast i sina hjulspår, skakar på huvudet och går därifrån. Men andra, hundratals, dras närmare av den kraft de också känner av och lyssnar uppmärksamt på Petrus långa predikan om Jesus. När de låter sig överbevisas blir de döpta och får också uppleva hur den helige Ande och därmed Gud kommer in i dem, befriar från rädsla och ger en kärlek och glädje och frid de tidigare inte visste fanns. Nils-Erik Lundberg Nils-Erik Lundberg är pastor i Göteborgs Adventkyrka 15
Missionären Katolska kyrkan och avlaten förr och nu Inför tusenårsskiftet har påven, inte förvånande, utlovat en extraordinär avlat för alla trogna som besöker heliga platser, främst i Rom eller i Jerusalem. I sin speciella deklaration, en högtidlig påvlig bulla, proklamation, utgår kyrkan betecknande nog från jubelåret i GT. Påven, Johannes Paulus II, vädjar i uppropet till alla kristna att sluta upp tillsammans i endräkt. En självklar tanke härvid är givetvis att endast den katolska världskyrkan är den sanna apostoliska kyrkan. När alla kristna bekännare återvänder till Rom kan det bli verklig enhet, en herde och en hjord! Men vad menas då med avlaten? Informerade läsare erinrar sig att det var striden om avlatshandeln som gav upphov till reformationen och kyrkosplittringen i ett katolskt läger och ett evangeliskt läger. Då den unge revoltören, den katolske augustinermunken Martin Luther spikade upp sina berömda 95 teser mot avlaten och mot påvens påstådda makt över skärseld och helvete, inbringade försäljningen av avlatsbreven ofantliga summor för flera parter. Denna lukrativa kommersialisering av ett av kyrkans sju sakrament, skadade Luther allvarligt genom sin protest. Avlaten som sådan lever dock kvar inom Katolska kyrkan. Avlaten är en del av botens sakrament. Denna kan delas upp i fyra delar. I samband med bikten förväntas det att syndaren skall grundligt ångra sin synd, även om en lägre grad av ångerfullhet kan accepteras, men inte är att rekommendera. Steg ett är alltså syndaångern. Steg två är biktbarnets bekännelse inför en katolsk präst. Därefter kan prästen avlösa bikt- Påve Pius X lovade 1908 en fullständig avlat, inklusive skärselden, för alla dem som kryper upp för trappan Scala Santa i Rom. barnet. Ego absolvo, jag avlöser dig för Jesu Kristi skull. Kyrkan har därför aldrig lärt officiellt att det skulle vara möjligt att köpa sig till syndaförlåtelse. Bara Gud kan förlåta synden. Men så kommer det diskutabla fjärde steget i boten. Visserligen går syndaren fri från denna synd genom prästens högtidliga deklaration att Gud har förlåtit synden i fråga, men en sak återstår: för att inte göra om samma synd, åläggs den botfärdige ett temporalt straff! Det kan gälla kravet att be ett stipulerat antal Fader vår eller Ave Maria, att företa en pilgrimsresa, skänka något till kyrkan för olika ändamål, eller något annat i samma anda. Dessa åtaganden kan bli för tunga för en stackars människa, och ingen kan vara helt säker på att allt som kyrkan kräver verkligen har klarats av. Då händer det att en sådan själ hamnar i den s k skärselden efter döden. Ofta har föreställningen om skärselden setts som en mycket smärtsam upplevelse, en grundlig katarsis, själens rening genom eld! Idag mildrar vissa katolska teologer idén om limbo genom att låta skärselden ses som en eftermognad av själar som vid sin död inte var färdiga för himlen. Sistnämnda tanke omfattas även av somliga protestantiska teologer som en rimlig tanke av evangeliet så att vägen öppnas för tron på allas slutliga frälsning. Den helt avgörande frågan är dock en annan: stöder Skriften tanken på avlaten och på en ofullständig förlåtelse, förutan människans gärningar? Svaret är kristallklart i Skriften. När Gud förlåter synden, gör han det helt och fullt genom ett gudomligt maktbud. Syndernas förlåtelse ges till ångerfulla människor helt gratis, på grund av Jesu Kristi förtjänst. Ingen påve eller präst har rätt att grumla denna fria och fullständiga förlåtelse och upprättelse. Ett resultat av denna nåd hos den ångerfulla människan är lusten och kraften att leva ett Kristus-likt liv efter benådningen. Även detta är en Guds gärning. Så skriver aposteln Paulus: Ty av nåden ären I frälsta genom tro och det icke av eder själva, Guds gåva är det (Ef 2:8, 1917). Katolska kyrkans lära om kravet på vissa botgärningar för att slippa straff i skärselden ligger i direkt konflikt med evangeliet och bör därför förkastas. Skriften står över kyrkans påbyggda tradition. Luthers ord i de 95 teserna gäller alltfort. Kyrkans sanna skatt är det allra heligaste evangeliet om Guds härlighet och nåd. (art 62). Verklig enhet mellan kristna i olika kyrkor och samfund är högst önskvärd enligt Jesu översteprästliga förbön i Johannesevangeliet. I kärleksfull dialog bör därför kristna bröder och systrar samlas kring det eviga evangeliet. Ingemar Lindén 16
Missionären Läs en god bok i sommar! Bilden av Gud för nästa årtusende TITEL: GUD 2000 FÖRLAG: VERBUM Om man vill veta mer om Gud är det naturligt att söka sig till den Heliga Skrift. Problemet är att den måste tolkas och att ingen tolkning är alldeles självklar. Det är utgångspunkten för Lennart Koskinens nya bok, Gud 2000. Utifrån det författaren kallar för Bibelns rika galleri av gudsbilder formar han sin personliga gudsbild för dagen och morgondagen. Frågeställningen kan för en kristen knappast vara mer angelägen: Hur ska vi tala om Gud idag? Men förutsättningarna för att vi alla ska kunna hålla med och alla vara överens är naturligtvis inte så stora. Koskinen går igenom en hel rad av olika pusselbitar som är förutsättningar för att nå fram till hans gudsbild allt från bibelsyn till en genomgång av olika s k gudsbevis; från frågan om treenigheten till den så kallade feministteologin. Det finns gott om sprängstoff och utmaningar i Koskinens framställning och han är ju inte direkt känd för att undvika att vara utmanande. Man må för att ta ett exempel tycka vad man vill om fundamentalismen och tron på verbalinspiration, men de som har dessa synsätt måste kunna kräva att bli mer objektivt och seriöst behandlade. Bibelns röda tråd kan formuleras som en enda fråga: Vem är Gud? I Koskinens nya bok får läsarna ett personligt och profilerande svar på den frågan. Om man inte känner behov av att kunna hålla med om allt man läser och om man känner sig trygg med att få egna uppfattningar ifrågasatta ja, då är Gud 2000 verkligen en aktuell bok att rekommendera. Ulf Gustavsson Glimtar av härligheten TITEL:DEN ENKLASTE GLÄDJEN FÖRLAG: TROTS ALLT C S Lewis och en vän till honom befann sig vid ett tillfälle på promenad i skogen. Samtalet handlade om bönen som andakt och tillbedjan. Vännen försökte att få honom att förstå att huvudprincipen i tillbedjan är mycket enkel. Börja där du är! Illustrationen var den lilla bäcken i skogen; händerna i vattenfallet och möjligheten att skölja av det upphettade ansiktet med det friska vattnet. För Lewis blev det här ett exempel på en njutning, som möter som en glimt av härligheten: Så god Gud är som ger mig detta. Detta är en av de berättelser som Tomas Sjödin lyfter fram för att göra det riktigt tydligt vad han vill ha sagt i sin nya bok, Den enklaste glädjen. Boken är ett svar på en stor efterfrågan på en uppföljning av Tomas förra bok, När träden avlövas ser man längre från köksfönstret; en självutlämnande berättelse om hur det har varit och är att leva med två svårt handikappade barn, som hela tiden bara blir sämre. Tomas vill med sin nya bok svara på alla brev han fått; brev som oftast handlat om hur brevskrivarna haft det mycket svårt. Men genomgående i breven och för familjen Sjödins erfarenhet är den okuvliga, trotsiga livsglädjen. Recensionen av den här boken blir till en uppmaning: Köp den! Läs den i portioner! Ta ordentligt med tid för reflektion! Då följer det med en garanti: Du får räkna med att riskera att aldrig mer bli densamme... Ulf Gustavsson En svensk Franciskus TITLAR: DAVID PETANDER EN SVENSK FRANCISKUS/ HANS LIV OCH FÖRKUNNELSE Den svenska frikyrklighetens historia innehåller en rad färgstarka personligheter. Många av dem, som till exempel P. P. Waldenström och Levi Petrus, nämns än idag med vördnad, trots att det är längesedan de gick bort. Andra hör man idag mera sällan om. En i den långa raden av människor som vågat ta Kristus på allvar var David Petander. Ursprungligen var han präst i Svenska Kyrkan. Men när han inte längre kände att han kunde vara både Guds och statens tjänare samtidigt, lämnade han sin tjänst och påbörjade ett liv som vandrande förkunnare. Det finns nu två böcker som berättar om Petanders liv. David Petander en svensk Franciskus är den ena. Den innehåller en samling artiklar om Petanders liv och förkunnelse. Artiklarna bygger på material som har presenterats vid de så kallade Petanderdagarna, ett symposium som hålls varje år. En äldre bok är David Petander hans liv och förkunnelse av Hulda Nygren. Den innehåller ett antal predikningar som Petander har hållit. När man läser dessa böcker ser man att Petander hade en förkunnelse som var mycket i dåtidens anda. Jesu kärlekslära var central i hans budskap, och han betonade avgörelse, efterföljelse och ett liv i kristen kärlek. Ämnen som betonades mycket i förkunnelsen kring sekelskiftet, men som är lika aktuella idag. För den som är intresserad av den svenska väckelsehistorien berättar dessa böcker om ett ovanligt och kanske inte så väl känt livsöde. Per Bolling Forts på nästa sida 17
Missionären Ett enkelt brev hemifrån TITEL: ATT KOMMA HEM FÖRLAG: LIBRIS Till den holländske konstnären Rembrandts mest kända målningar hör Den förlorade sonens återkomst. Många människor skulle kunna berätta om vad mötet med den målningen inneburit för dem. Få av dem skulle kunna visa på hur det mötet blivit så livsförändrande som Henri J M Nouwen. I ett av säsongens mest viktiga teologiska (!) verk, Att komma hem berättar Nouwen om hur hemkomstens evangelium förändrat hans liv! Det började med att han såg en affisch av målningen; fortsättningen blev en resa till Vinterpalatset i St Petersburg för att dag efter dag bese målningen i original och resultatet ett dramatisk och livsförändrande beslut: den eftertraktade föreläsaren och författaren, professorn från Harvarduniversitetet blev en del av en kommunitet för förståndshandikappade. Nouwen beskriver det som hände som att äntligen ge efter för en livslång längtan att i stället för att vara en som står utanför och tittar in, få bli en av dom som är därinne och tittar ut; som att byta ut iakttagarens trygghet mot den återvändande sonens sårbarhet. Flytten från Harvard till L Arche visade sig vara ett litet steg från att vara åskådare till att vara deltagare, från att vara den som dömer till att vara syndaren som ångrar sig, från att lära andra om kärlek till att vara älskad själv (s 23). 18 Vet du att... kassetter från Ed Dickersons seminarium i Göteborg om Uppenbarelseboken kan beställas från Adventistsamfundets huvudkontor, 08-14 03 65. ansökningstiden för nästa läsår vid Ekebyholmsskolan är nu. Bråttom! sångare och musikanter samlas till musikläger vecka 30 på Ekebyholm. Anmäl dig till 0175-710 06! Nyhyttan trotsar svåra tider och förebygger vinterdepression. Den 29 juli 1 augusti får Du sjunga och spela av hjärtat! Vivianne Karlsson (0587-605 61) laddar upp med mycket sång och musik inför helgen. i augusti anordnas för första gången på många år ett traditionellt ungdomsläger på Västeräng scoutledare och blivande scoutledare samlas i Örebro den 10 12 september för att ladda upp inför vintern! Bible info com är en information om vår tro som finns på Internet. Under mars månad registrerades 20.158 besök. Totalt har mer än 1000 ex av boken Your Bible and you av Maxwell sänts till mottagare i Sverige sedan starten 1996. Nu översätts Bible info com till svenska och böckerna Uppfriskande alternativt bibelstudium På ett fascinerande sätt låter Nouwen sina läsare pröva olika perspektiv i denna så välkända berättelse. Vi får vara med som den yngre sonen, som åskådarna, som den äldre sonen och som Fadern och vi kommer kanske fram till samma upplevelse som Nouwen berättar att han haft, nämligen att vi finner att vi vid olika perioder i våra liv fyllt olika roller. De flesta har säkert ställts inför frågan om de känner sig som den ena eller andra sonen, men Nouwen går ett steg vidare: Jag förstår nu att händerna som förlåter, tröstar, helar och inbjuder till festmåltid måste bli mina. Att jag ska bli fadern är alltså för mig den häpnadsväckande slutsatsen... (s 160). Det är en annorlunda och utmanande andlig resa som läsarna bjuds på i denna angelägna bok. Om församlingen ska kunna fungera som den öppna famn den är avsedd att vara måste dess medlemmar nå fram till ett sant, barmhärtigt faderskap. Nouwen för sina läsare på sin personliga resa till denna fadersroll. Det är en fascinerande resa som berör och få läsare har svårt att kunna undvika att göra Att komma hem till en spegel. Mitt råd är att du snarast skaffar dig denna nya spegel! Ulf Gustavsson ska distruberas via Adventistsamfundet i Sverige. Bible info com ska presenteras vid årets bok och biblioteksmässa i Göteborg. Adressen är: www.bibleinfo.com Cyberpastorn Peter Nilsson får mellan 600 900 brev och frågor per år via Internet från personer som inte tillhör församlingen NT81 finns på Internet? Titta själv på: www.bibel2000.org Västeräng får nya hemsidor på Internet. Adressen är: www.adventist.se/vasterang Bibelstudiet Du kan tro och boken Vägen till Kristus finns också utlagda på Internet. Adressen är: www.adventist.se/studier år 2000 firar Hjälpaktion i Sverige 80- årsjubileum. Hur ska vi fira det? Kontakta Adventistsamfundets kontor i Stockholm med tips. Ellen G. Whites böcker finns på CD- ROM skivor. Beställning via E-mail: egw@ aubranch.egwestate.andrews.edu eller: 74617.302@compuserve.com Du kan också surfa till Ellen (E.G White estate) på http://www.whiteestate.org eller: http:/ /www.whiteestate.org/order. html för att se vilka CD-böcker som finns att beställa och vad som krävs av din dator. MANUSDAGAR SEPTEMBERNUMRET MÅNDAGEN DEN 2 AUGUSTI 1999 OKTOBERNUMRET MÅNDAGEN DEN 6 SEPTEMBER 1999 Material ska sändas till redaktionen: Anne-Maj Sandström Alsjöslingan 21 443 72 Gråbo Telefon: 0302 427 66 Fax: 0302 427 55 E-mail: annemaj@ compuserve.com
Hjälpaktion ETT AV FÖRRA ÅRETS HJÄLPAKTIONSPROJEKT Nu byggs BBavdelning på Ishakasjukhuset BILD: PER BOLLING Ingen kan undgå att se att det är en byggarbetsplats. Fönstren är bara svarta, fyrkantiga hål i de gula tegelmurarna. Golvet är täckt av cementdamm, och i många av rummen ligger det högar med byggnadsmaterial. Men trots att den nya BB-avdelningen vid Ishaka-sjukhuset i Uganda ännu inte är färdig så har den första födseln redan ägt rum här. I en liten fördjupning i en av tegelväggarna har ett par sparvar byggt sitt bo och kläckt fram sina barn. Snart kommer deras plats att tas av ugandiska mödrar från området som kommer till sjukhuset för att föda sina barn. Den nya BB-avdelningen byggs med pengar som samlades in i Hjälpaktion 1998 och med medel från Sida/SMR. Adventistsamfundets sjukhus i Ishaka byggdes för nästan 50 år sedan. Åren då Uganda var en kokande gryta av oro gick hårt fram med sjukhuset, och byggnader och utrustning åldrades utan att bytas ut. Idag finns här stora behov av renovering SLUTRESULTATET HJÄLPAKTION -98: 1.6 miljoner och modernisering. Ursprungligen hade inte sjukhuset någon BB-avdelning. Men när allt fler mödrar kom till sjukhuset och bad om hjälp när de skulle föda sina barn, byggde man om verandan framför kvinno-avdelningen till en primitiv BBavdelning. Här trängs mödrar med nyfödda barn, födande mödrar, massor av släktingar och även mödrar med spädbarn som behöver sjukhusvård. Och rummet där mödrarna får föda sina barn är bara avskilt från resten av avdelningen med en tunn gardin som inte ens går ända upp till taket. Pengarna som samlades in i Hjälpaktion 1998 har bidragit till att mödrarna i Ishaka snart kan föda sina barn på en riktig BB-avdelning. Per Bolling Drygt 1.6 miljoner kronor samlades in i Hjälpaktionsinsamlingen förra året. Ett fantastiskt resultat, säger samfundets kassör, Roland Brothén som skött sammanräkningen av siffrorna. Summan är ca 600.000 mindre än 1997 års resultat, vilket samfundsledningen också hade förutsett. 1997 fick vi en enskild gåva av ungefär motsvarande belopp och det förklarar den stora skillnaden. För dessa insamlade medel matchar Sida Adventistsamfundets biståndsarbete i de projekt som finns angivna i Hjälpaktionsbroschyren med fem gånger beloppet. Så slutresultat blir egentligen mycket högre. Behoven i U-länderna är onekligen stora och kan synas omöjliga att fylla. Men bakom varje insamlad krona ligger ett oerhört mödosamt arbete och mycket energi, säger Missionsföreståndare Per Bolling, som också ansvarar för Hjälpaktionsinsamlingen. Det som är en droppe för oss kan vara ett helt hav för mottagarna. Vi ber Gud välsigna varje krona så att gåvorna kan göra vardagen lättare för människor som inte lever under lika goda förhållanden som vi. Tack alla som ställde upp! Nu planerar vi för 1999 års insamling i samma goda anda. Anne-Maj Sandström Årets Hjälpaktionsprojekt I år är det fyra projekt i Afrika som får del av pengarna från Hjälpaktionsinsamlingen. Vattenprojekt i Nigeria Två byar i Nigeria med totalt 45 000 invånare ska förses med rent vatten. Mat till flyktingar Sudan är ett land som har slitits sönder av inbördeskrig. Många har tvingats fly från sina hem. Hjälpaktion stöder utdelning av mat till flyktingar som samlats i södra Sudan. Skolverksamhet i Kenya Ubildning är nyckeln till en bättre framtid i u- länderna. I Kenya har ADRA under årens lopp stött hundratals skolor. Med hjälp av pengar från Hjälpaktionsinsamlingen ska undervisningsstandarden höjas i sex skolor. Utbilda bönder i Kenya En stor del av Kenyas befolkning är jordbrukare. Skördarna de får räcker ofta inte till för att de och deras familj ska få en dräglig levnadsstandard. Därför ska fattiga bönder utbildas i bättre jordbruksmetoder så att de kan få bättre skördar. Fattiga i Zimbabwe ADRA planerar att bygga ett häloscenter och utrusta en grundskola med nya personalbostäder. Skolan har 525 elever. 19
Missionären Det är orättvist! Min sju år gamla dotter har mycket klara begrepp om vad som är rättvist. Problemet är att inte alla delar hennes uppfattning. Slobodan Milosevic har sin version av rättvisa men han har få meningsfränder. Detsamma kan man säga om Saddam Hussein. Så vad är rättvisa? Förr var det Gud som fick skulden när vi kände livets orättvisor drabba oss. Hur kunde en allsmäktig och rättfärdig Gud tillåta så mycket lidande och ondska? Idag är kosmos tomt och stumt för de flesta, skriver Andreas Skartveit i en krönika i Aftenposten. Och han pekar på att vi idag oftast överlåter till domstolarna, försäkringsbolagen, och staten att utöva rättvisa. Men den form av rättvisa som vi kan tillerkännas i form av kronor kan inte stilla hjärtats hunger, smärtans outhärdliga ensamhet eller sorgens nakna tomhet. Sexuella svek och övergrepp från de närmaste, många års dålig sömn och mardrömmar efter att man har deltagit i krigshandlingar, ovissheten om hur mina närmaste dog när gärningsmännen inte kunde gripas ingenting av detta eller någon annan orättvisa kan vi få utredd eller sätta stopp för genom att betala ut ett stort skadestånd. Inte ens det största beloppet kan vända det orättvisa till att bli rättvist. Lidandet får inte någon mening genom ekonomisk kompensation. Vi försöker att bekämpa eller lösa orättvisan människor emellan genom politik och regelverk och under senare år också med hjälp av pengar. Men den orättvisa som drabbar oss av naturen eller av livet självt har vi svårt att förhålla oss till. Varför ska till exempel 10 000 människor dö på grund av en orkan? När 20 vi kristna envisas med att ta Gud med i bilden, blir allt ändå svårare. För vem kan förstå hans känsla för rättvisa? Världens äldsta problem Sådana frågor är nästan lika gamla som människan själv. Den äldsta boken i Bibeln, Jobs bok, är i sin helhet vigd åt lidandets problematik. Men i motsats till vad många skulle förvänta sig, ger den inte något slutgilitgt svar på lidandets problem. Job lär sig på ett sätt att leva med lidandet. Och han ger inte Gud skulden för det. För lidandet kommer