Kursplan för kurs på avancerad nivå Konsumentbeteende: psykologiska och kulturella perspektiv Consumer Behaviour: Psychological and Cultural Perspectives 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits Kurskod: FE4328 Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-09-14 Institution Företagsekonomiska institutionen Huvudområde: Fördjupning: Företagsekonomi A1N - Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Beslut Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, 2014-09-15. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Kandidatexamen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, alternativt antagen till Företagsekonomi IV, utvidgad kurs eller Företagsekonomi IV, magisterkurs, eller motsvarande. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng 4323 Konsumentbeteende: psykologiska och kulturella perspektiv 7.5 Kursens innehåll Med fokus på nutida utvecklingslinjer inom konsumentforskningen, syftar denna kurs till att fördjupa förståelsen och kunskapen inom området. För att sätta in nutida forskning i ett sammanhang kommer kursen att kritiskt granskande behandla tidigare forskning inom såväl konsumentpsykologi som kulturella angreppssätt på konsumtion, sålunda specificeras olika metodologiska och heuristiska antagande och anspråk som berör de båda delfälten. Till detta kommer kursen att behandla de olika nutida metodologiska verktyg och heuristiska begrepp som tas i bruk i aktuell forskning, en verktygslåda för en undersökande praktik som studenten själv kan göra bruk av, både mer konventionella och radikalare grepp. Genom att själv göra en studie kommer studenten att komma i begagna sig av bakomliggande teoretiska antaganden, dessa kommer således att bli explicitgjorda för studenten. På det sättet får studenten en djupare förståelse för hur kunskapsgenerering inom de båda delfälten går till. Förväntade studieresultat Lärandemål Efter genomgången kurs kommer studenten att ha kommit i kontakt med nutida teoretiska utvecklingslinjer inom consumentforskning. Dessutom, och i linje med dessa nutida teoretiska utgångspunkterna, kommer studenten att kunna förstår och empiriskt operationalisera och tillämpa metoder för att utveckla kunskap liksom bedöma kunskap inom de båda delfälten av konsumentforskningen Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Sidan 1/5
Kunskap och förståelse 1. Kritiskt granska, bedöma och avgöra hur konsumentforskning praktiskt går tillväga; Färdighet och förmåga 2. Omdömesgillt genomföra undersökningsprojekt med hjälp av metodologiska verktyg och heuristiska begrepp som kursen tar upp; Värderingsförmåga och förhållningssätt 3. Värdera kunskap producerad inom konsumentforskning och kritiskt granskande överväga de antaganden som ligger bakom de använda metoderna, och hur dessa spelar in i teorier inom de båda underfälten. Undervisning Kursen består av en kombination av föreläsningar, seminarier, grupparbete samt en betydande andel självstudier. Kursen examineras kontinuerligt genom de olika utbildningsmomenten. Kursen arbetsinsats omfattar 200 timmar motsvarande 7,5 ECTS (40 timmar per vecka motsvarande 1,5 ECTS). Undervisningsspråk är engelska. Kunskapskontroll och examination Examinationen sker kontinuerligt genom kursens olika lärandeaktiviteter. Varje examinationsmoment är viktat i relation till sin tyngd och betydelse för kursens sammantagna examination. Studentens resultat från de olika examinationsmomenten summeras till en kurspoäng som översätts till slutbetyg. Examinationsmoment Kursen består av följande viktade examinationsmoment 1. Dagbok: examinerar lärandemål 1-3, utgör 70 % av total kurspoäng; 2. Grupparbete: examinerar lärandemål 1-3, utgör 30 % av total kurspoäng. Betyg Efter fullgjord kurs erhåller studenten betyg enligt en skala relaterad till kursens lärandemål. A, B, C, D och E är godkända betyg. Fx samt F är underkända betyg. Betyget Fx kan kompletteras till betyget E. En kurs omfattar 100 kurspoäng. För att erhålla ett godkänt slutbetyg krävs minst eller fler än 50 kurspoäng. Slutbetygen på kursen motsvaras av följande poängskala: A: 90-100; B: 80-89; C: 70-79; D: 60-69; E: 50-59; Fx: 45-49; F: 0-44. Betygen motsvarar summan av de poäng en student erhåller (av totalt 100) för de viktade examinationsmoment som utgör kursens kontinuerliga examination. Varje enskilt examinationsmoment tilldelas 0 100 poäng. Poängen från ett enskilt examinationsmoment multipliceras med sin procentuella vikt, och den sammanlagda poängen för kursens samtliga examinationsmoment summeras till en kurspoäng mellan 0 och 100 som översätts till ett motsvarande kursbetyg mellan A och F. Samtliga examinationsmoment bedöms enligt en 100-poängsskala. Studenten ansvarar för att kursens examinationsmoment fullgörs: att ett tillräckligt antal kurspoäng uppnås och ett godkänt slutbetyg erhålls. Det avslutande examinationsmomentet är möjligt att genomgå två gånger med bibehållna kurspoäng från kursens övriga examinationsmoment: 1) under kursens gång; samt, om ett godkänt resultat på kursen (minst eller fler än 50 kurspoäng) inte uppnåtts vid det första tillfället, 2) vid kursens andra, schemalagda examinationstillfälle. Kursens övriga examinationsmoment erbjuds en gång. Godkänt betyg (A E) på kursen erhålls när student uppnått minst eller fler än 50 kurspoäng. Underkänt betyg (Fx eller F) på kursen erhålls när student ej uppnått minst eller fler än 50 kurspoäng: - Om 45 49 kurspoäng uppnåtts erhålls betyg Fx, med möjlighet att inom 3 terminsveckor efter att kompletteringsanvisning meddelats komplettera till betyget E. Om komplettering ej inkommit inom denna tid, Sidan 2/5
och kursens två avslutande examinationsmoment är genomförda, fastställs betyget, innebärande att studenten måste omregistrera sig på kursen, varvid tidigare erhållna kurspoäng förfaller. - Om mindre än 45 kurspoäng uppnåtts erhålls betyg F, innebärande att studenten måste omregistrera sig på kursen, varvid tidigare erhållna kurspoäng förfaller. Omregistrering innebär att: - förstagångsregistrerade studenter har förtur till kursens gruppanmälan; - det avslutande examinationsmomentet kan omexamineras, utan närvaro vid kursens övriga läraktiviteter och utan att poäng från kursens övriga examinationsmoment tillgodoräknas. Student som erhållit godkänt betyg på kursen får inte genomgå förnyad examination, komplettera eller fullgöra tidigare ej genomfört examinationsmoment för högre betyg. Ett godkänt betyg kan på students begäran inte ändras till ett underkänt betyg. Betygskriterier Kursens betygskriterier är utformade som helhetsomdömen, samlade kvalitativa beskrivningar av vad studenten förväntas prestera för att visa hur väl kursens lärandemål uppnås. Betygskriterierna är baserade på de generella förmågor som uttrycks i högskoleförordningens examensmål (bilaga 2, examensordning). Listan över förmågor nedan är en sammanställning av dessa examensmål. För att godkännas på kursen ska studenten demonstrera generell förmåga att: återge, förstå och förklara kursens innehåll samt kursämnets vetenskapliga grund och metodologi; tillämpa kursens innehåll; kritiskt analysera kursens innehåll; problematisera kursens innehåll; i tal och skrift redogöra för och diskutera kursens innehåll; Följande betygskriterier används för att bestämma hur väl studenten demonstrerar dessa förmågor och uppfyller kursens lärandemål, varvid ett välgrundat betygsbeslut kan fattas. En högre betygsnivå förutsätter förmågor på lägre nivåer. A (Utmärkt) Studenten visar förmåga att ur ett kritiskt reflekterande helhetsperspektiv förhålla sig till och värdera kursens innehåll; samt överföra och använda insikter i nya betydelsebärande kontexter. B (Mycket bra) Studenten visar förmåga att ur ett överordnat och sammanhållet ämnesperspektiv förstå och använda begrepp för att förklara hur kursens olika dimensioner relaterar till varandra, hopkopplas och blir meningsfulla. C (Bra) Studenten visar förmåga att behandla kursens innehåll, uppgifter och problemkomplex utifrån flera olika, väl utvecklade men huvudsakligen fristående perspektiv. D (Tillfredsställande) Studenten visar tillfredsställande förmåga att behandla kursens innehåll, uppgifter och problemkomplex på ett, om än djuplodande och välutvecklat, avgörande endimensionellt vis. E (Tillräckligt) Studenten visar tillräcklig förmåga att behandla kursens innehåll, uppgifter och problemkomplex på ett, om än djuplodande och välutvecklat, avgörande endimensionellt vis. Fx (Otillräckligt) Studentens kunskaper, förmågor och färdigheter inom kursens område visar mindre brister i helhet eller väsentlig del. Sidan 3/5
F (Otillräckligt) Studentens kunskaper, förmågor och färdigheter inom kursens område visar elementära brister i helhet eller väsentlig del. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats, har studenten rätt att en gång per termin under den påföljande treterminersperioden examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Kursen får inte ingå i examen tillsammans med en annan kurs, inom eller utom landet, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs. Kurslitteratur Obligatorisk läsning Levy, S. J. (2005). The evolution of qualitative research in consumer behavior. Journal of Business Research, 58(3), 341-347. Hudson, L. A. & Ozanne, J. L. (1988). Alternative ways of seeking knowledge in consumer research. Journal of Consumer Research, 14(4), 508-521. Loken, B. (2006). Consumer psychology: categorization, inferences, affect, and persuasion. Annual Review of Psychology, 57, 453-485. Tversky, A. & Kahneman, D. (1974). Judgment under uncertainty: Heuristics and biases. Science, 185(4157), 1124-1131. Tybout, A. M. & Artz, N. (1994). Consumer psychology. Annual Review of Psychology, 45(1), 131-169. Bechara, A., Damasio, H., Tranel, D. & Damasio, A. R. (1997). Deciding advantageously before knowing the advantageous strategy. Science, 275(5304), 1293-1295. Fitzsimons, G. J., Hutchinson, J. W., Williams, P., Alba, J. W., Chartrand, T. L., Huber, J.... & Tavassoli, N. T. (2002). Non-conscious influences on consumer choice. Marketing Letters, 13(3), 269-279. Chen, H., Chiang, R. H. & Storey, V. C. (2012). Business intelligence and analytics: From big data to big impact. MIS quarterly, 36(4), 1165-1188. Arnould, E. J. & Wallendorf, M. (1994). Market-oriented ethnography: interpretation building and marketing strategy formulation. Journal of marketing research, 31(4), 484-504. Canniford, R. (2005). Moving shadows: suggestions for ethnography in globalised cultures. Qualitative Market Research: An International Journal, 8(2), 204-218. Hietanen, J. & Rokka, J. (2015). Market practices in countercultural market emergence. European Journal of Marketing, 49(9/10), 1563-1588. Nakassis, C. V. (2012). Brand, citationality, performativity. American Anthropologist, 114(4), 624-638. Canniford, R. & Shankar, A. (2013). Purifying practices: How consumers assemble romantic experiences of nature. Journal of Consumer Research, 39(5), 1051-1069. Hietanen, J., Rokka, J. & Schouten, J. W. (2014). Commentary on Schembri and Boyle (2013): From representation towards expression in videographic consumer research. Journal of Business Research, 67(9), 2019-2022. Hietanen, J. & Rokka, J. (2015). Sound gone mad: The dubstep electronic Music Genre. https://vimeo.com/117712361 Lee, N., Broderick, A. J. & Chamberlain, L. (2007). What is neuromarketing? A discussion and agenda for future research. International Journal of Psychophysiology, 63(2), 199-204. Bimber, B. (2014). Digital media in the Obama campaigns of 2008 and 2012: Adaptation to the personalized political communication environment. Journal of Information Technology & Politics, 11(2), 130-150. Sidan 4/5
Denzin, N. K. (2001). The seventh moment: Qualitative inquiry and the practices of a more radical consumer research. Journal of Consumer Research, 28(2), 324-330. Elliott, R. & Jankel-Elliott, N. (2003). Using ethnography in strategic consumer research. Qualitative Market Research: An International Journal, 6(4), 215-223. Sherry, J. F. (2006). Fielding ethnographic teams: strategy, implementation and evaluation. In Handbook of Qualitative Research Methods in Marketing, (Ed.) Belk, R. W., 268-276, Edward Elgar: U.K. Kardes, F. R. (1996). In defense of experimental consumer psychology. Journal of Consumer Psychology, 5(3), 279-296. Buhrmester, M., Kwang, T. & Gosling, S. D. (2011). Amazon s Mechanical Turk a new source of inexpensive, yet high-quality, data?. Perspectives on psychological science, 6(1), 3-5. Rekomenderad läsning Polgar, S. (1979). Applied, Action, Radical, and Committed Anthropology. Currents in Anthropology: Essays in Honor of Sol Tax, 409-418. Hill, T., Canniford, R. & Mol, J. (2014). Non-representational marketing theory. Marketing Theory, 14(4), 377-394. Schwarz, N. (2004). Meta-cognitive experiences in consumer judgment and decision making. Journal of Consumer Psychology, 14(4), 332-348. Walther, L. & Schouten, J. W. (2015). Next stop, Pleasure Town: Identity transformation and women's erotic consumption. Journal of Business Research. 69(1), 273-283. Jung, M. H., Nelson, L. D., Gneezy, A. & Gneezy, U. (2014). Paying more when paying for others. Journal of Personality and Social Psychology, 107(3), 414. Holt, D. B. (1991). Rashomon Visits Consumer Behavior: An Interpretative Critique of Naturalistic Inquiry. Advances in Consumer Research, 18, 57-62. Goodall Jr, H. L. (2000). Writing the new ethnography. AltaMira Press. Ruby, J. (2000). Picturing culture: Explorations of film and anthropology. University of Chicago Press. Graeber, D. (2004). Fragments of an anarchist anthropology. Chicago: Prickly Paradigm Press. Sidan 5/5