UTKAST Lagama avses träda i kraft sä snart som möjligt.

Relevanta dokument
RP 27/2018 rd. Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt och tillämpas från och med den 1 januari 2018.

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

RP 47/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 i lagen om överlåtelseskatt

Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Föredragande: Czesław Adam Siekierski A8-0018/2019

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

RP 46/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

RP 11/2008 rd. finansiering av hållbart skogsbruk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 118/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om fiske

FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/ / Giltighetstid Betalningstid

2. Stödvillkor som hänför sig till stödrättigheterna och grundstödet

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Denna begäran om utlätande finns bara i elektronisk form.

/01.02/2017

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

BEGÄRAN OM UTLÄTANDE OM UTKASTET TILL STATSRÄDETS FÖRORDNING OM FÖR- FARANDET FÖR ÖVERFÖRING AV ANSÖKNINGAR OM JORDBRUKSSTÖD 2019

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

U 71/2016 rd. Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 71/2008 rd. tillämpas på övriga tjänster inom försvarsmakten och inte bara på militära tjänster. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 191/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 d i lagen om beskattningsförfarande

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 37/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 365/2014 rd 2016.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 181/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 och 57 i järnvägslagen

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

Lag. om ändring av lagen om verkställighet av jordbruksstöd

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 42/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i lagen om jaktvårdsavgift

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

RP 63/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om EUmiljömärke

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av djurskyddslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 150/2014 rd. övergå till fakturering på basis av faktiska kostnader. I förslaget föreslås det dessutom att Folkpensionsanstalten

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 293/2018 rd. I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen

RP 126/2007 rd 2008.

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

FÖRESKRIFT. Datum Dnr 3454/54/2014. Landsbygdsverkets föreskriftssamling 32/14. Bemyndigande:

RP 261/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om bekämpning av skogsskador

RP 150/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för nyskiften

RP 14/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

EUROPAPARLAMENTET Plenarhandling. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Föredragande (av yttrande): Czesław Adam Siekierski

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

7482/1/19 REV 1 sa/np 1 LIFE.1

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

3) ledning, utveckling, styrning och utförande av tillsyn och andra myndighetsåtgärder inom ansvarsområdet,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

2. Föreslagna ändringar

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 100/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om ändring av skjutvapenlagen

RP 160/2005 rd. 1. Nuläge

RP 82/2011 rd. som trädde i kraft vid ingången av maj Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2012.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

RP 30/2008 vp. 141 betalts i södra Finland inom stödområdena

RP 192/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om växtskyddsmedel

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 242/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 i lagen om skatteuppbörd

KOMMISSIONENS BESLUT. av den om systemet för långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga områdena i Finland

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

BEGÄRAN OM UTLÄTANDE OM UTKAST TILL STATSRÄDETS FÖRORDNING OM INGÄ- ENDE AV EN FÖRBINDELSE FÖR ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE 2017

RP 121/2006 rd. till understöd för anläggningskostnader för regionala mottagningsplatser för problemavfall

Transkript:

UTKAST 11.1.2018 Regeringens proposition tili riksdagen med förslag tili lagar om ändring av 24 i lagen om Europeiska unionens direktstöd tili jordbruket och 3 i lagen om nationella stöd tili jordbruket och trädgärdsodlingen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÄLL I denna proposition föresläs att lagen om Europeiska unionens direktstöd tili jordbruket ändras i fräga om stödet tili unga jordbrukare. Stöd tili unga jordbrukare ska ocksä i fortsättningen kunna beviljas för högst fem stödär, men frän maximitidsperioden pä fem är ska inte längre dras av antalet är mellan etableringen av jordbruket eller följande stödär efter etableringen och den tidpunkt dä den första ansökan gällande stöd tili unga jordbrukare lämnats in. Den föreslagna ändringen ska ocksä gälla unga jordbrukare som etablerat ett jordbruk ären 2014 2017. Enligt den föreslagna övergängsbestämmelsen ska bestämmelsen dock inte tillämpas pä unga jordbrukare som etablerat ett jordbruk ären 2010 2013. Den föreslagna ändringen baserar sig pä en ändring av Europeiska unionens lagstiftning. Det föresläs att lagen om nationella stöd tili jordbruket och trädgärdsodlingen ändras pä grund av ändringen av lagen om Europeiska unionens direktstöd tili jordbruket i fräga om den tidsperiod för vilken stöd tili unga jordbrukare maximalt kan beviljas, i sak pä motsvarande sätt som lagen om Europeiska unionens direktstöd tili jordbruket. Säledes kommer villkoren för att beviljas stöd tili unga jordbrukare och den maximala stödtiden bäde vad gäller det nationellt finansierade stödet och det stöd som beviljas inom ramen för systemet med Europeiska unionens direktstöd att motsvara varandra även i fortsättningen. Lagama avses träda i kraft sä snart som möjligt.

MOTIVERING 1 Nuläge Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik byggdes upp efter andra världskriget och har alltsä redan över 50 är pä nacken. De ursprungliga mälen för den gemensamma jordbrukspolitiken var att förbättra jordbrukets produktivitet, se tili att lantbruksföretagama har en rimlig levnadsstandard, balansera livsmedelsmarknaden, trygga tillgängen pä livsmedel och garantera skäliga konsumentpriser. Dessa mäl har senare kompletterats med nya mäl, särskilt miljörelaterade sädana. Den senaste reformen av Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik slutfördes är 2013, även om mänga detaljer i den kom att fastställas först är 2014. I nämnda reform fastställdes som mäl för den gemensamma jordbrukspolitiken bland annat hällbar livsmedelsproduktion, hällbar förvaltning av naturresurser och balanserad territoriell utveckling. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2013 bildar en lagstiftningshelhet som omfattar sammanlagt sju förordningar av Europaparlamentet och rädet om olika delomräden inom den gemensamma jordbrukspolitiken, dvs. direktstöden, en samlad marknadsordning, landsbygdsutveckling, ffägor av horisontell natur, fastställande av vissa stöd och exportbidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter och en stor mängd kommissionens delegerade förordningar och kommissionens genomförandeförordningar. Nämnda förordningar tillämpades frän och med vid ingängen av 2015, dä ocksä bland annat de nya systemen med direktstöd togs i bruk i medlemsstatema. Bestämmelser om direkta stöd som helt finansieras av Europeiska unionen finns i Europaparlamentets och rädets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingär i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rädets förordning (EG) nr 637/2008 och rädets förordning (EG) 73/2009, nedan stödförordningen. Stödförordningen innehäller gemensamma bestämmelser om de stöd som beviljas inom ramen för systemen med direktstöd och om förutsättningama för beviljande av stöden. Vid ingängen av 2015 tog man som en ny form av direktstöd i bruk stödet tili unga jordbrukare. Unga jordbrukare uppmuntras genom att de i regel i fem är frän etableringen far stöd tili unga jordbrukare. Systemet med stöd tili unga jordbrukare är obligatoriskt för medlemsstaterna, och det är möjligt att ärligen använda högst tvä procent av det nationella taket för direktstöd tili stödordningen. Nationellt har stödförordningen genomförts genom lagen om Europeiska unionens direktstöd tili jordbruket (193/2013), nedan lagen om direktstöd, tili den del som genomförandet av stödförordningen förutsätter nationell reglering. I lagen om direktstöd ingär bestämmelser om bl.a. stöd som beviljas med stöd av den lagen, dvs. grundstöd, förgröningsstöd, stöd tili unga jordbrukare och produktionskopplat stöd. Stödet tili unga jordbrukare togs pä ovan beskrivna sätt i bruk som ny stödform vid ingängen av 2015 och stödet tili unga jordbrukare beviljas med stöd av 24 i lagen om direktstöd i enlighet med de i artikel 32 i stödförordningen avsedda stödrättigheter som berättigar tili grundstöd. Stöd tili unga jordbrukare avses kunna bli beviljat jordbrukare som är högst 40 är gamla under det är dä den första grundstödansökan lämnas in, och stödet kan betalas i högst fem är. Stöd tili unga jordbrukare kan beviljas högst för 90 stödrättigheter som berättigar tili grundstöd. Enligt den dä gällande artikel 50.5 i stödförordningen beviljas stödet tili unga jordbrukare under en längsta period pä fem är per jordbrukare. Enligt nämnda artikel avdras frän den tid för vilken stöd högst kan beviljas det antal är som förflutit mellan etableringen av jordbruket eller följande stödär efter etableringen och den tidpunkt dä den första ansökan gällande stöd tili unga jordbrukare lämnats in. I den gällande lagen om direktstöd ingär inte tili denna del nägon 2

hänvisning tili stödförordningen, efitersom stödförordningens ordalydelse i fräga om detta tidigare var tillräckligt tydlig och utgjorde direkt tillämplig lagstifitning i medlemsstatema. Granden för Finlands System med nationella stöd tili jordbruket utformades vid förhandlingama om Finlands anslutning tili Europeiska unionen. Da uppnäddes i anslutningsfördraget en överenskommelse om ett stöd under övergängsperioden som skulle betalas i hela landet 1995 1999 och med stöd av artikel 142 om längsiktigt nordligt stöd som skulle betalas i mellersta och norra Finland (stödregionema C). Bestämmelser om dessa stödformer finns i lagen om nationella stöd tili jordbruket (1559/2001), nedan lagen om nationella stöd. Beviljandet av nationella stöd förutsätter alltid ett uttryckligt beslut av kommissionen. I lagen om nationella stöd föreskrivs det om de inkomststöd som enligt kommissionens beslut kan beviljas och betalas ur de nationella medlen i Finland, samt om villkoren för stöden. Med stöd av lagen om nationella stöd kan som nationellt stöd beviljas bl.a. stöd för växtproduktion, husdjursskötsel, växthusproduktion och lagring av trädgärdsprodukter samt stöd tili unga jordbrukare. Stöd tili unga jordbrukare beviljas endast i Finlands nordliga omräden, dvs. stödregionema C. I samband med reformen av Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik ändrades lagen om nationella stöd vid ingängen av 2015 sä, att defmitionen pä unga jordbrukare ändrades tili att motsvara defmitionen pä unga jordbrukare i lagen om direktstöd. Genom en lagändring som trädde i krafit vid ingängen av 2016 preciserades bestämmelsen i 3 5 mom. i lagen om nationella stöd sä att tili lagen fogades en uttrycklig bestämmelse om att stöd som är avsedda för unga jordbrukare kan beviljas för högst den tidsperiod som avses i artikel 50.5 i stödförordningen, dvs. för högst fem är. I lagen om nationella stöd fanns före det ingen uttrycklig bestämmelse om den tidsperiod för vilken stöd tili unga jordbrukare kan beviljas. Även om det hade värit möjligt att genom förordning av statsrädet bestämma om närmare villkor för beviljande av stöd, inklusive om den maximitid för vilken stöd kan beviljas, ansägs det mer ändamälsenligt att föreskriva om detta pä lagnivä. Ovannämnda lagändring baserade sig pä kommissionens beslut C(2015) 2790 final och pä Finlands förslag tili ändring av systemet med längsiktigt nationellt stöd för jordbruket i de nordliga omrädena som lämnades tili kommissionen den 13 mars 2014. Enligt kommissionens beslut och Finlands förslag i samband därmed beviljas nationellt fmansierat stöd tili unga jordbrukare i regel tili samma jordbrukare som är berättigade tili Europeiska unionens direlrtstöd tili unga jordbrukare. I anknytning tili innevarande programperiod gav kommissionen den 14 september 2016 ut en halvtidsöversyn av den fleräriga budgetramen 2014 2020. Den bestod av kommissionens meddelande samt av förslagen tili ändring av budgetförordningen och den sektorspecifika lagstiftningen, inklusive Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik. Kommissionens förslag stödde tvä av de centrala mälen för halvtidsöversynen: förenkling och flexibilitet. Enligt kommissionens förslag skulle det i en och samma rättsakt ingä en revidering av de allmänna budgetreglema samt ändringar i sektorspecifika bestämmelser inklusive förordningama för den gemensamma jordbrukspolitiken. Genom att samla de sektorspecifika ändringama i ett och samma förslag ville kommissionen garantera en konsekvent och snabb förhandlingsprocess. Syftet med kommissionens förslag var att förenkla förfaringssätten, effektivisera användningen av finansieringsinstrument, göra budgetförvaltning flexiblare och att fasta fokus vid resultat och rationalisering av rapporteringen. Kommissionen ville dock inte i det sammanhanget öppna en mer omfattande debatt om jordbrukspolitikens reform även om den föreslog ändringar i de grundläggande förordningama för den gemensamma jordbmkspolitiken, dvs. Europaparlamentets och rädets förordningar. Innehället i kommissionens förslag omarbetades i betydande utsträckning av Europaparlamentet och rädet inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Förordningama som gäller Europeiska unionens gemensamma jordbmkspolitik avskildes under beredningen tili en egen helhet. Europaparlamentets och rädets förordning (EU) 3

2017/2393 om ändring av förordningama (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling frän Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma j ordbrukspolitiken, (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingär i den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och (EU) nr 652/2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, nedan omnibusförordningen, trädde i kraft den 30 december 2017 och blev huvudsakligen tillämplig vid ingängen av 2018. 1 omnibusförordningen ingär bland annat en ändring av artikel 50.5 i stödförordningen om den tidsperiod för vilken stöd tili unga jordbrukare högst kan beviljas, och nämnda bestämmelse tillämpas frän och med den 1 januari 2018. Artikel 50.5 i stödordningen har för det första ändrats sä att stödet tili unga jordbrukare frän ingängen av 2018 beviljas per jordbrukare som uppfyller stödvillkoren under en period pä fem är, som inleds när den första ansökan om stöd tili unga jordbrukare lämnas in, förutsatt att den lämnas in inom fem är frän etableringen av jordbruket. Säledes ska den maximala tidsperioden för stöd tili unga jordbrukare inte förkortas, även om stödet inte sökts samma stödär som den unga jordbrukaren etablerat jordbruket eller äret efter etableringen. Enligt det nya första stycket i artikel 50.5 ska ovannämnda bestämmelse även gälla jordbrukare som har mottagit stöd tili unga jordbrukare med avseende pä ansökningar som har gjorts före ansökningsäret 2018. Om jordbrukaren alltsä tili exempel etablerat jordbruket är 2015 och ansöker om stöd tili unga jordbrukare första gängen för stödäret 2017, drogs det enligt den tidigare stödförordningen av ett är frän den maximala stödperioden pä fem är, dvs. man kunde dä fä stöd för fyra stödär. Enligt den nya bestämmelsen ska en ung jordbrukare alltsä kunna fä stöd tili unga jordbrukare ocksä för de stödär som enligt den tidigare bestämmelsen drogs av sä att tidsperioden för beviljande av stöd tili unga jordbrukare förlängs med motsvarande antal stödär. Om jordbrukaren enligt tidigare artikel 50.5 i stödförordningen hade kunnat fä stöd tili unga jordbrukare tili exempel för tre stödär och det sista äret för vilket stöd hade betalats var stödär 2019, kan jordbrukaren med stöd av gällande artikel 50.5 första stycket i stödförordningen fä stöd tili unga jordbrukare ocksä stödären 2020 och 2021. Enligt artikel 50.5 andra stycket i stödförordningen som ingär i omnibusförordningen fär medlemsstatema besluta att lämna unga jordbrukare som har etablerat sig under perioden 2010 2013 utanför tillämpningsomrädet för artikel 50.5 första stycket, dvs. att i fräga om dem tilllämpa den tidigare bestämmelsen i artikel 50.5 i stödförordningen, sä att dessa jordbrukare inte kan fä tilläggsstödär för stöd tili unga jordbrukare. 2 Föreslagna ändringar Det föresläs att 24 (Stöd tili unga jordbrukare) i lagen om direktstöd ändras sä att tili paragrafens 1 mom. fogas en hänvisning tili artikel 50.5 första stycket i stödförordningen. Säledes ska stöd tili unga jordbrukare frän och med stödäret 2018 beviljas för fem är frän och med det första ansökningsäret, om stöd tili unga jordbrukare ansökts inom fem är frän det att jordbruket etablerats. Tillämpningen av bestämmelsen i nämnda stödförordning innebär ocksä att om jordbrukaren ansökt om stöd tili unga jordbrukare under stödförordningens giltighetstid, dvs. frän och med 2015, och etablerat jordbruket ären 2014 2017, kan hän eller hon dock fä stöd tili unga jordbrukare för fem är, även om ansökan gjorts under ett senare stödär än äret dä jordbruket etablerades eller äret efter etableringen. Enligt den övergängsbestämmelse som föreslagits i lagen om direktstöd tillämpas artikel 50.5 andra stycket i stödförordningen pä ansökningar som lämnats in före lagens ikraftträdande, dvs. unga jordbrukare som har etablerat ett jordbruk under perioden 2010 2013 lämnas utan- 4

för tillämpningsomrädet för artikel 50.5 första stycket i stödförordningen. Pä unga jordbrukare som etablerat ett jordbruk ären 2010 2013 tillämpas med andra ord den tidigare bestämmelsen i stödförordningen, och dessa jordbrukare kan inte fä tilläggsär för stöd tili unga jordbrukare, om det frän deras maximala stödperiod pä fem är dragits av stödär i enlighet med den tidigare artikel 50.5 i stödförordningen. Tillämpningen i Finland av denna avgränsning bar även diskuterats med centralorganisationema för lantbruksproducentema och vid förhandlingar om de nationella stöden den 14 december 2017 nädde staten och centralorganisationema för lantbruksproducentema en gemensam syn i frägan. Det föresläs att 3 (Sökande) 5 mom. i lagen om nationella stöd ändras sä att stöd som är avsedda för unga jordbrukare kan beviljas för den tidsperiod som avses i artikel 50.5 första stycket första meningen i stödförordningen, dvs. med andra ord en period pä fem är, som inleds när den första ansökan om stöd tili unga jordbrukare lämnas in, förutsatt att den lämnas in inom fem är frän etableringen av jordbruket. Tili denna del är det nödvändigt att i momentet avgränsa tidsperioden enligt första meningen i den ovan nämnda bestämmelsen, eftersom nationellt stöd tili unga jordbrukare bar beviljats under en betydligt längre tid i Finland än stöd tili unga jordbrukare enligt systemet med direktstöd. Nationellt stöd tili unga jordbrukare betalas endast i Finlands nordliga omräden och samma jordbrukare far ocksä stöd tili unga jordbrukare enligt systemet med direktstöd. Den situation som avses i artikel 50.5 första stycket andra meningen, som gäller jordbmkare som etablerat sitt jordbruk ären 2014 2017, och som det redogjorts för ovan i samband med 24 i lagen om direktstöd, beaktas i fräga om det nationella stödet tili unga jordbrukare i den övergängsbestämmelse som föresläs i lagen om nationella stöd. Säledes är beräkningssättet för stöd tili unga jordbrukare bäde enligt lagen om nationella stöd och lagen om direktstöd enhetligt för de bäda stödformema i fräga om den tidsperiod för vilken stöd tili unga jordbmkare maximalt kan beviljas. Den föreslagna formuleringen av 3 5 mom. i lagen om nationella stöd innebär att unga jordbrukare som etablerat ett jordbruk före 2014 automatiskt faller utanför tillämpningsomrädet för momentet pä motsvarande sätt som i fräga om stödet tili unga jordbrukare enligt systemet med direktstöd och att dessa jordbmkare inte kan fa tilläggsär för stöd tili unga jordbrukare om det frän deras maximala stödperiod pä fem är för stöd tili unga jordbrukare dragits av stödär i enlighet med den tidigare artikel 50.5 i stödförordningen. 3 Propositionens konsekvenser Propositionen har inga direkta konsekvenser för statsfinansema. Stödet tili unga jordbrukare med stöd av lagen om direktstöd betalas frän moment 30.20.41 (EU-inkomststöd och EUmarknadsstöd) och det stöd som beviljas med stöd av lagen om nationella stöd betalas frän moment 30.20.40 (Nationellt stöd för jordbruket och trädgärdsodlingen) i statsbudgeten. Stöden tili unga jordbrukare finansieras inom ramen för rambesluten för statsfinansema och de budgetenliga anslagen. Det beräknas att stödäret 2018 används sammanlagt cirka 10,5 miljoner euro för stödet tili unga jordbrukare enligt systemet med direktstöd och cirka 4,6 miljoner euro för det nationella stödet tili unga jordbrukare. Stödäret 2017 beviljades cirka 4 300 stödmottagare stöd tili unga jordbmkare med stöd av lagen om direktstöd och cirka 2 500 stödmottagare stöd tili unga jordbrukare med stöd av lagen om nationella stöd. De föreslagna ändringama av lagen om direktstöd och lagen om nationella stöd som ingär i propositionen päverkar genomförandet av tvä olika stödsystem för unga jordbrukare. Landsbygdsverket bör göra ändringar i datasystemen i fräga om stödberäkningen vad gäller granskningen av perioden pä fem är för stödberättigande. Landsbygdsverket bör ocksä bereda ändringar tili exempel i de anvisningar som ges tili myndighetema och de kontrollsiffror som behandlas i datasystemet. Därtill behöver Landsbygdsverket se över och ändra de anvisningar som ges tili jordbrukama i fräga om de ändringar som föreslagits i stöden tili unga jordbru- 5

kare. Dessa tilläggsuppgifter kan dock utforas inom ramen for de nuvarande personalresurserna och de anslag som i statsbudgeten anvisats för Landsbygdsverket. Det är kommunen som beslutar om beviljande av bäde stödet tili unga jordbrukare enligt systemet för direktstöd och det nationella stödet tili unga jordbrukare. Stöden tili unga jordbrukare söks i samband med den samlade stödansökan och definitionen av stödmottagare föresläs inte bli ändrad, utan den föreslagna ändringen gäller endast den tidsperiod för vilken stöd tili unga jordbrukare högst kan beviljas, och beräkningen av tidsperioden. Den föreslagna ändringen medför säledes inga nya uppgifter för kommunema och kontrollen av förutsättningama för beviljande av stöd hör tili kommunemas grundläggande uppgifter som gäller jordbruksstöden pä samma sätt som i fräga om andra stödformer. I fortsättningen, när den första ansökan om stöd tili unga jordbrukare kan göras inom fem är frän det att jordbruket etablerats, kan behandlingen av stödansökningama emellertid bli arbetsdrygare än för närvarande i de fall där en jordbrukare för första gängen ansöker om stöd tili unga jordbrukare först ett senare är än det är dä jordbruket etablerades, eftersom förutsättningama för stödberättigande kan ha ändrats efiter det är dä jordbruket etablerades. Sett ur de sökandenas synvinkel förbättrar ändringsförslaget situationen för unga jordbrukare i de fall dä jordbrukaren inte det äret dä jordbruket etablerades eller äret efiter etableringen hade noterat att hän eller hon kan ansöka om stöd tili unga jordbrukare, varvid äret eller ären i fräga i enlighet med den tidigare stödförordningen drogs av frän den maximala stödperioden. Det bedöms att det är bara nägra enstaka för ovan avsedda jordbrukare. Stöd tili unga jordbrukare söks ocksä i fortsättningen i samband med den samlade stödansökan, sä ändringen föranleder ingen extra administrativ börda för jordbrukama. Den föreslagna avgränsningen som gäller tilläggsären för unga jordbrukare som etablerat sitt jordbruk ären 2010 2013 innebär att antalet mottagare av stödet tili unga jordbrukare enligt systemet med direktstöd och det nationella stödet tili unga jordbrukare beräknas hälla sig pä samma nivä som tidigare och att stödnivän även i fortsättningen häller sig ungefar pä nuvarande nivä samt att stödet styrs tili unga jordbrukare som nyligen etablerat ett jordbruk. 4 Beredningen av propositionen Propositionen har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet. Utlätanden om regeringens proposition har begärts av justitieministeriet, finansministeriet, rädet för bedömning av lagstiftningen, Landsbygdsverket, Statens ämbetsverk pä Äland, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf och Svenska Lantbruksproducentemas Centralförbund SLC rf. Den tid som reserverats för utlätanden om utkastet tili regeringsproposition var exceptionellt kort (tre veckor) för det första av den orsaken att informationen om att omnibusförordningen innehäller en ändring av stödförordningen inkom mycket sent. Omnibusförordningen publicerades den 29 december 2017, den trädde i krafit den 30 december 2017 och förordningen tilllämpas bland annat i fräga om stödet tili unga jordbrukare frän och med den 1 januari 2018. Det är nödvändigt att fa lagändringama i kraft före den sä kallade samlade stödansökan, dä det även ansöks om stöd tili unga jordbrukare, sä att stödet tili unga jordbrukare kan beviljas i enlighet med den ändrade unionslagstiftningen och det undantag som avses i artikel 50.5 andra stycket i stödförordningen kan tas i bruk i fräga om unga jordbrukare som etablerat sitt jordbruk ären 2010 2013. Utlätanden om förslaget tili proposition lämnades av... 1 de utlätanden som... 6

5 Ikraftträdande Lagama föresläs träda i kraft sä snart som möjligt. Det är nödvändigt att ändringen av lagen om direktstöd träder i kraft före den sä kallade samlade stödansökan, sä att stödet tili unga jordbrukare enligt systemet med direktstöd kan beviljas i enlighet med den ändrade unionslagstiftningen. Dessutom är det nödvändigt att den föreslagna övergängsbestämmelsen om att det undantag som avses i artikel 50.5 andra stycket i stödförordningen ska tillämpas i Finland i fräga om unga jordbrukare som etablerat sitt jordbruk ären 2010 2013 träder i kraft innan den samlade stödansökan börjar. När det gäller det nationella stödet tili unga jordbrukare är det nödvändigt att den föreslagna ändringen träder i kraft före den samlade stödansökan bäde för att lagen ska vara tydlig och för att stödsystemen ska vara enhetliga. I fräga om det nationella stödet tili unga jordbrukare ska pä ansökningar som lämnats in före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. En situation där den unga jordbrukaren bar etablerat ett jordbruk ären 2014 2017 utgör ett undantag när stödsystemen förenhetligas. I dessa fall bar jordbrukaren rätt att fa stöd tili unga jordbrukare för sammanlagt fem stödär efiter att lagändringen trätt i kraft pä motsvarande sätt som inom stödet tili unga jordbrukare enligt systemet med direktstöd. 6 Förhällande tili grundlagen samt lagstiftningsordning Den föreslagna ändringen i lagen om direktstöd baserar sig pä den ändrade stödförordningen. Ocksä den ändring som föresläs i lagen om nationella stöd baserar sig indirekt pä stödförordningen, eftersom stöd tili unga jordbrukare pä det sätt som beskrivs ovan i nuläget pä basis av kommissionens beslut gällande Finlands nordliga omräden och Finlands förslag i samband med det betalas tili samma jordbrukare som stödet tili unga jordbrukare enligt systemet med direktstöd. Genom att förenhetliga lagstiftningen försöker man garantera en jämlik behandling av jordbrukama i de olika stödsystemen. Ocksä genom den övergängsbestämmelse som föresläs tili lagen om nationella stöd eftersträvas likabehandling av jordbrukama. Nationellt stöd tili unga jordbmkare bar beviljats redan längt innan stödär 2015, och den maximala stödtiden togs inom det nationella stödet tili unga jordbrukare i bruk först ffän och med stödäret 2015. Propositionen kan sälunda inte anses vara problematisk med avseende pä bestämmelsema om likabehandling i 6 i grundlagen. I propositionen ingär inte heller tili exempel nya bemyndiganden att utfärda förordning, som borde bedömas i ljuset av 80 i grundlagen. De föreslagna lagama kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 7

Lagförslag 1. Lag om ändring av 24 i lagen om Europeiska unionens direktstöd tili jordbruket 1 enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om Europeiska unionens direktstöd tili jordbruket (193/2013) 24 1 mom., sädant det lyder i lag 1356/2014, som följer: 24 Stöd tili unga jordbrukare Stöd tili unga jordbrukare kan pä basis av artikel 50.4, artikel 50.8 och artikel 50.9 i stödförordningen beviljas i enlighet med de i artikel 32 i stödförordningen avsedda stödrättigheter som berättigar tili grundstöd, dock högst för 90 stödrättigheter som berättigar tili grundstöd. Om sökanden är en sammanslutning ska en eller flera unga jordbrukare ha bestämmanderätten i sammanslutningen. Stöd tili unga jordbrukare beviljas för den tidsperiod som avses i artikel 50.5 första stycket i stödförordningen. Beloppet av stöd tili unga jordbrukare beräknas med iakttagande av vad som föreskrivs i artikel 50.8 i stödförordningen. Denna lag träder i kraft den 20. Pä ansökningar som lämnats in före lagens ikraftträdande tillämpas artikel 50.5 andra stycket i stödförordningen. 8

2. Lag om ändring av 3 i lagen om nationella stöd tili jordbruket och trädgärdsodlingen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om nationella stöd tili jordbruket och trädgärdsodlingen (1559/2001) 3 5 mom., sädant det lyder i lag 1692/2015, som följer: 3 Sökande Stöd som är avsedda för unga jordbrukare kan beviljas tili fysiska personer eller grupper som dessa bildar för högst den tidsperiod som avses i artikel 50.5 första stycket första meningen i den förordning som nämns i 2 14 punkten. Om sökanden är en sammanslutning ska en eller flera unga jordbrukare ha bestämmanderätten i sammanslutningen. Tili andra grupper kan stöd beviljas endast om alla jordbrukare, medlemmar eller aktieägare är unga jordbrukare. Denna lag träder i kraft den 20. Pä ansökningar lämnats in före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Om en ung jordbrukare etablerat jordbruket ären 2014 2017, bar hän eller hon med avvikelse ffän vad som sägs ovan dock rätt att fä stöd tili unga jordbrukare för sammanlagt fem stödär efter lagens ikraftträdande. Helsingfors den 9

Bilaga Parallelltext 1. Lag om ändring av 24 i lagen om Europeiska unionens direktstöd tili jordbruket I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om Europeiska unionens direktstöd tili jordbruket (193/2013) 24 1 mom., sädant det lyder i lag 1356/2014, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 24 Stöd tili unga jordbrukare Stöd tili unga jordbrukare kan pä basis av artikel 50.4, artikel 50.8 och artikel 50.9 i stödförordningen beviljas i enlighet med de i artikel 32 i stödförordningen avsedda stödrättigheter som berättigar tili grundstöd, dock högst för 90 stödrättigheter som berättigar tili grundstöd. Om sökanden är en sammanslutning ska en eller flera unga jordbrukare ha bestämmanderätten i sammanslutningen. Beloppet av stöd tili unga jordbrukare beräknas med iakttagande av vad som föreskrivs i artikel 50.8 i stödförordningen. 24 Stöd tili unga jordbrukare Stöd tili unga jordbrukare kan pä basis av artikel 50.4, artikel 50.8 och artikel 50.9 i stödförordningen beviljas i enlighet med de i artikel 32 i stödförordningen avsedda stödrättigheter som berättigar tili grundstöd, dock högst för 90 stödrättigheter som berättigar tili grundstöd. Om sökanden är en sammanslutning ska en eller flera unga jordbrukare ha bestämmanderätten i sammanslutningen. Stöd tili unga jordbrukare beviljas för den tidsperiod som avses i artikel 50.5 första stycket i stödförordningen. Beloppet av stöd tili unga jordbrukare beräknas med iakttagande av vad som föreskrivs i artikel 50.8 i stödförordningen. Denna lag träder i kraft den 20. Pä ansökningar som lämnats in före lagens ikraftträdande tillämpas artikel 50.5 andra stycket i stödförordningen. 10

2. Lag om ändring av 3 i lagen om nationella stöd tili jordbruket och trädgärdsodlingen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om nationella stöd tili jordbruket och trädgärdsodlingen (1559/2001) 3 5 mom., sädant det lyder i lag 1692/2015, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 3 3 Sökande Sökande Stöd som är avsedda för unga jordbrukare kan beviljas tili fysiska personer eller grupper som dessa bildar för högst den tidsperiod som avses i artikel 50.5 i den förordning som nämns i 2 14 punkten. Om sökanden är en sammanslutning ska en eller flera unga jordbrukare ha bestämmanderätten i sammanslutningen. Tili andra grupper kan stöd beviljas endast om alla jordbrukare, medlemmar eller aktieägare är unga jordbrukare. Stöd som är avsedda för unga jordbrukare kan beviljas tili fysiska personer eller grupper som dessa bildar för högst den tidsperiod som avses i artikel 50.5 första stycket första meningen i den förordning som nämns i 2 14 punkten. Om sökanden är en sammanslutning ska en eller flera unga jordbrukare ha bestämmanderätten i sammanslutningen. Tili andra grupper kan stöd beviljas endast om alla jordbrukare, medlemmar eller aktieägare är unga jordbrukare. Denna lag träder i kraft den 20. Pä ansökningar lämnats in före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Om en ung jordbrukare etablerat jordbruket ären 2014 2017, har hän eller hon med avvikelse frän vad som sägs ovan dock rätt att fä stöd tili unga jordbrukare för sammanlagt fem stödär efter lagens ikraftträdande. 11