Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se efter uppföljning av förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Hjällboskolan 6-9 i Göteborgs kommun
2(10) Uppföljning av tillsyn i Hjällboskolan 6-9 genomförde tillsyn av Göteborgs kommun under hösten 2015. fattade den 9 december 2015 beslut efter tillsyn av Hjällboskolan 6-9. har nu gjort en uppföljning av de brister som framkom i detta beslut. Uppföljningen bygger på en redovisning av vidtagna åtgärder som Göteborgs kommun inkom med den 29 mars 2016 samt ett uppföljningsbesök på skolan den 23 maj 2016. Sammanfattning av kvarstående brister Enligt s bedömning är nedanstående brister ännu ej tillfullo åtgärdade konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: s ingripande Arbetsområde 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 2016-11-21 s bedömning anges längre fram i detta beslut.
3(10) Sammanfattning av avhjälpta brister Arbetsområde Typ av ingripande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd Ansvariga på skolan ger eleven skyndsamt stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. 5. Förutsättningar för lärande och trygghet Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. 6. Styrning och utveckling av verksamheten Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras.
4(10) s beslut Vid uppföljning av tidigare beslut konstaterar att huvudmannen inte avhjälpt samtliga påtalade brister. förutsätter att huvudmannen skyndsamt vidtar åtgärder för att avhjälpa de brister som kvarstår. Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Göteborgs kommun att senast den 21 november 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek, grupprum. Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Bedömning av brist konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (5 kap. 3 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärd behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Rektorn ska se till att utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Motivering till bedömning av brist bedömer att alla elever på Hjällboskolan 6-9 fortfarande inte tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Av utredningen framgår att skolan vidtagit åtgärder och arbetat för att förbättra studieron på skolan. Det framgår också att studieron har förbättrats sedan s tidigare
eslut 5(10) beslut. Den förbättrade studieron har till exempel medfört ökade möjligheter att ge extra anpassningar inom ramen för undervisningen. Det framgår emellertid att det inte i tillräcklig hög grad är studiero på alla lektioner utan att studieron varierar bland annat beroende på vilken lärare som undervisar. Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. har i beslut den 9 december 2015 konstaterat att Göteborgs kommun inte uppfyllde författningarnas krav i sitt arbete att se till att utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Av beslutet framgår att det inte var studiero på många av elevernas lektioner. Lärarna var bekymrade över situationen och uppgav att de på grund av bristande studiero inte kunde ge eleverna den undervisning de behöver. Skolan hade prövat olika arbetssätt för att skapa studiero, men de hade inte lyckats att få förändringar att bli bestående. förelade Göteborgs kommun att senast den 15 mars 2016 komma in med en redovisning över de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa bristen. Göteborgs kommun inkom, efter begärt och beviljat anstånd, med en sådan redovisning den 30 mars 2016. I redovisningen redogör kommunen för de åtgärder som vidtagits med anledning av s föreläggande. Elever och personal har vid ett flertal möten diskuterat arbetet med studiero utifrån s beslut och Skolverkets juridiska vägledning-trygghet och studiero. Skolan har genomfört åtgärder, tagit fram en handlingsplan för ökad studiero och rutiner om studieron skulle utebli. Skolan har även lagt in uppföljning av studieron i den årliga planen, i elevhälsans arbete enligt "årshjul" och elevrådets motsvarande årshjul. Studieron har blivit bättre enligt de mätningar skolan har gjort. Endast ett fåtal lektioner hade inte studiero vid mätning i februari 2016 där 91procent uppgav att de hade studiero. I redovisningen anges vidare att genom att skolan arbetat med att öka studieron på lektionerna så har det medfört ökade möjligheter att ge extra anpassningar inom ramen för undervisningen. har som en del i uppföljningen av beslutet gjort besök på Hjällboskolan 6-9 den 23 maj 2016 och då intervjuat elevrepresentanter från elevrådet, lärare, elevhälsan samt biträdande rektor och rektor. Nedan redogörs för dessa intervjuer. Vid s uppföljningsbesök vid Hjällboskolan 6-9 framkom det i intervju med representanter från elevrådet att flera av dem inte anser att studieron förändrats till det bättre särskilt mycket eller inte alls. Det finns enligt eleverna lärare som har studiero på sina lektioner och andra som inte har det.
eslut 6(10) En elev säger att studieron under vårterminen har blivit bättre i elevens klass. Eleverna säger vidare att det finns lärare som är för snälla och därför inte får tyst i klassen och det vanligaste är enligt eleverna att studieron påverkas negativt av att elever pratar, går ut ur klassrummet eller kommer sent till lektion. Rektor uppger att elevrådet varit mycket delaktiga och drivande i arbetet med studiero. Elevrådet har enligt rektorn under januari och februari träffat rektorn fyra gånger och diskuterat studiero samt fört diskussioner i sina klasser. Elevrådet har enligt lärare och rektor också varit med och tagit fram ordningsregler. Det framkommer i intervju med lärare att lärarna gör olika i bemötandet av elever i undervisningen. Vissa lärare är mer bestämda i mötet med elever än andra och en del lärare anser att eleverna själva ska ta mer ansvar när det gäller att ta med sig material till. lektionen. Det framkommer även av intervjun att lärarna har olika definitioner på vad som är studiero och vad som är viktigt för studiero och de är bland annat olika noga med att följa de ordningsregler som under våren beslutats av elevrådet. Några lärare berättar i intervjun att de anser att de har studiero på lektionerna och andra lärare säger att de inte har det. Lärarna har inte riktigt någon samsyn om vad som är studiero. Det framkommer att några av lärarna efterfrågar kraften i att alla har samma förhållningssätt i bemötandet mot eleverna när det gäller studiero och tror att det skulle kunna ge positiv effekt på studieron. Lärare som arbetat länge på Hjällboskolan har goda minnen av tidigare satsningar när det gäller att skapa god undervisning och studiero på skolan, men säger också att det gamla konceptet inte kan användas rakt av i undervisningen idag. Enligt rektorn arbetade kollegiet hela januari och fram till vecka sju med arbetsområdet "Studiero" och elevrådet var med i vissa delar. En undersökning från maj månad - där eleverna på ett papper efter en lektion fått svara på om det varit studiero, studiero ibland eller inte studiero - omfattade 56 lektioner. Resultatet visade att det var studiero på 50 lektioner och "studiero ibland" på fyra lektioner. Vid två lektioner var det inte studiero och vid de lektionerna fanns det "naturliga" skäl till den bristande studieron enligt lärarna uppger rektorn. Rektorn uppger att samtliga årskurser har haft brister i studiero. Två klasser med särskilda problem med studiero har identifierats och de har jobbat med dessa klasser på olika sätt. Det finns specialpedagogiska insatser för de klasserna och rektorn är involverad i det arbetet. Det har varit en positiv utveckling av studieron i de identifierade klasserna. I övrigt uppger rektorn att han har arbetat systematiskt med kartläggning på individnivå och gruppnivå
7(10) kring vilka klasser och vilka ämnen som det är bristande studiero i. Rektorn uppger vidare att skolan på individnivå även identifierat att det finns vissa elever som triggar andra elever till störande beteende och på det sättet har de upptäckt problem som inte tidigare uppmärksammats. Åtgärder har vidtagits och exempel på det är riktade föräldramöten för ett par elevgrupper. Enligt rektorn och biträdande rektor har det systematiska angreppsättet med uppföljning av studieron i den årliga planen, i elevhälsans årshjul och elevrådets årshjul samt det faktum att man nu dokumenterar arbetet med studiero lett till att frågan inte tappas bort. Arbetet med studiero är något som engagerar alla på skolan på ett sätt som det inte gjorde före s tillsyn. Nyckel till framgång är enligt rektorn att de arbetar mer systematiskt och involverar elevhälsan och elevrådet i genomförande och utvärdering. Motivering till val av verktyg Göteborgs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Göteborgs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Avhjälpta brister i verksamheten Extra anpassningar och särskilt stöd Skolans lärmiljöer måste anpassas så att de elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås får stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Skolan ska utveckla metoder för att stimulera och stödja tills åtgärderna får effekt genom att situationen för den enskilda eleven eller en grupp elever förbättras. När skolans arbetssätt och arbetsformer inte är tillräckliga för att möta elevens behov ska en analys genomföras av hur skolan kan anpassa lärmiljöerna eller undervisningens innehåll och genomförande. Skolans svårigheter att möta elevens behov kan framkomma till exempel i undervisningen, genom resultat på nationella prov eller genom uppgift från eleven och dess vårdnadshavare. Lärare och elevhälsa ska oftast samråda för att kunna avgöra lämpliga insatser. Eleven och vårdnadshavaren ska vara delaktiga i detta. Det kan också handla om att skolan behöver förbättra sitt arbete med att hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier, färdighetsträning, specialpedagogiska insatser under en kortare tid, särskilda hjälpmedel eller utrustning och digital teknik med anpassade programvaror eller mer långvariga insatser såsom studiehandledning på modersmål eller regelbundna specialpedagogiska insatser såsom regelbunden kontakt med en speciallärare. Huvudregeln är att särskilt stöd ska ges i elevens ordinarie grupp om inte detta visats vara olämpligt utifrån elevens behov. Insatserna ska utvärderas och korrigeras om de inte haft avsedd effekt. Bedömning av brist konstaterade i tidigare beslut att Göteborgs kommun inte uppfyllde förf attnin ' gskraven avseende att:
8(10) Ansvariga på skolan ger eleven skyndsamt stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (3 kap. 5a skollagen) Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. (3 kap. 8 skollagen) Motivering Av inkommen redovisning och dokumentation från huvudmannen samt intervjuer vid uppföljningsbesöket den 23 maj 2016 framgår att tillräckliga åtgärder vidtagits för att åtgärda bristen. Förutsättningar för lärande och trygghet Skolan ska se till att viktiga förutsättningar för elevernas lärande och trygghet är uppfyllda på skolan. Rektorn ska i ett tidigt skede uppmärksamma elever som av ogiltiga skäl inte deltar i skolarbetet, så att eleven så snart som möjligt deltar. Skolan ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete, som innebär att exempelvis grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Vidare ska lärarna ha kompetens och samverka med varandra, för att genom till exempel erfarenhetsutbyte utveckla skolans undervisning. Centrala stödfunktioner som skolbibliotek, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning används aktivt i utbildningen, för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen. Skolan ska således inte bara ha tillgång till dessa funktioner, utan de ska kontinuerligt användas i undervisning och övrig skolverksamhet. Bedömning av brist konstaterade i tidigare beslut att Göteborgs kommun inte uppfyllde förf attningskraven avseende att: Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen) Motivering Av inkommen redovisning och dokumentation från huvudmannen samt intervjuer vid uppföljningsbesöket den 23 maj 2016 framgår att tillräckliga åtgärder vidtagits för att åtgärda bristen.
9(10) Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Bedömning av brist konstaterade i tidigare beslut att Göteborgs kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att: Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. (1 kap. 4, 4 kap. 4-6 och 5 kap. 3 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4-7 g skollagen; Lgr 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Motivering Av inkommen redovisning och dokumentation från huvudmannen samt intervjuer vid uppföljningsbesöket den 23 maj 2016 framgår att tillräckliga åtgärder vidtagits för att åtgärda bristen. avslutar härmed tillsynen avseende de brister som bedöms som avhjälpta.
10 (10) På s vägnar Fredrik Mattsson Enhetschef Karin Pollack Utredare/Föredragande