Föredrag om Mentalitet SWTKs uppfödarmöte på Tånga Hed 2005 Hilde Nybom Varför är inte alla hundar snälla och välanpassade så att ägare och omgivning blir nöjda? Hur många wheatenterrier avlivas årligen p gr a mentala problem? Vad för sorts problem orsakar de flesta avlivningarna? Vilka av dessa problem kunde ägaren gjort något åt och vilka var däremot omöjliga (eller alltför svåra) att åtgärda? Vad kan vi som uppfödare göra för att öka andelen hundar som fungerar?
Mentalbeskrivning Varför behöver man mentalbeskrivning? Hur går en mentalbeskrivning till? Vilken variation finns det inom rasen i mentalbeskrivningsdata? Använder vi mentalbeskrivningsdata vid valet av avelshundar? Rasprofil Hur trivs vi med rasen? Vilka samband finns det mellan hundens beteende hemma och på mentalbeskrivning? Hur är wheaten terriern jämfört med andra raser? Hur ska rasens mentala profil se ut?
Arv och miljö?! Nästan alla egenskaper påverkas av både arv och miljö även de mentala egenskaperna ARVBARHET uttryckes ofta i procent, och talar om hur stor den ärftliga delen är av den variation som vi kan iakttaga (se, mäta) mellan olika individer ARVBARHET oftast stor för t ex färg och mankhöjd men mindre för bröstomfång och läraktighet Ju större ARVBARHET, ju lättare att nå framsteg i avelsarbetet - vi kan göra ett bättre val av föräldradjur För att få en hög ARVBARHET för en viss egenskap måste vi ha en bra metod att mäta just den egenskapen!
Hundens uppförande styrs i hög grad av hundens mentala egenskaper. Vissa av dessa är i sin tur starkt beroende av de gener hunden har på sina kromosomer. Generna styr framförallt tillverkningen av olika proteiner, bl a enzymer, som i sin tur påverkar de fysiologiska processerna i hjärnan och kroppen.
Högre arvbarhet om man mäter rätt del av teamet (hunden - inte föraren) Högre arvbarhet vid upprepade mätningar Högre arvbarhet för t ex inlärningstidens längd än för den maximala prestationen!
Vad är mentalbeskrivning? I Sverige används numera mentalbeskrivning som det vanligaste och viktigaste instrumentet för att undersöka och dokumentera enskilda hundars mentala egenskaper. Samma mentalbeskrivning (samma testbana, samma poängskala, samma funktionärer) används för alla hundraser. Mentalbeskrivning utnyttjas främst för brukshundar - båda föräldrarna måste vara mentalbeskrivna för att man ska få registrera valparna i Svenska kennelklubben. Dessutom krävs mentalbeskrivning för att hunden ska få tävla i bruks. Allt fler sällskapshundar mentalbeskrivs numera. Sedan starten 1996 har ungefär 700 wheaten terrier mentalbeskrivits. Enskilda hundars protokoll finns utlagda på SKKs hunddata. Sammanställningar för hela raser finns på www.genetica.se
Hur går det till? Varje hund går runt banan tillsammans med sin förare, vilket tar cirka 40 minuter. Testledaren beskriver hela tiden för föraren vad han/hon ska göra i varje situation. Hunden måste kunna vara lös men behöver inte kunna gå fot. I de olika testsituationerna utsätts hunden för olika händelser, så att beskrivaren kan göra sin bedömning. Bland annat beskrivs hur hunden reagerar vid kontakt och i samarbete med en främmande människa (= testledaren). Därefter får hunden leka med en trasa, så att man kan bedöma leklust och vilja till gripande och dragkamp. Förföljande och gripande beskrivs genom att beskrivaren tittar på hundens intresse att följa efter en trasa som dras i sick-sack mönster. Här ser man på hur snabbt hunden startar och fullföljer och vad den gör när den kommer fram till trasan.
I momentet aktivitetsnivå beskrivs hur hunden beter sig då det inte händer något. I avståndsleken ges hunden tillfälle att engagera sig i lek med figurant på avstånd från hundägaren. Hundens reaktioner beskrivs när den utsätts för en visuell överraskning. Detta sker genom att en uppstoppad overall plötsligt dras upp framför hunden och beskrivaren iakttar hur hunden både reagerar och avreagerar på overallen. Ljudkänslighet beskrivs, liksom hundens reaktioner inför hotfulla rörliga föremål som långsamt närmar sig hunden i form av två människor utklädda till spöken. Beskrivningen avslutas med lek och skottprov.
Sammanställda resultat av mentalbeskrivningar för varje ras hittar man på www.genetica.se Antal beskrivna hundar anges och ett spindeldiagram ritas där rasen jämförs med värdena för brukshundsraserna. Medelvärden för varje moment anges.
Mentalbeskrivning av 652 wheaten terrier Normala värden på kontakt. Mycket låga värden på leklust och på jakt. Något låga värden på intresse, nyfikenhet och aktivitet. Höga värden på skotträdsla, låga värden på rädsla för overallen, övriga rädslor normala. Normala värden på hot.
Har mentalbeskrivningsdata någon arvbarhet? Kenth Svartberg vid Stockholms universitet skrev nyligen en avhandling där han visade att dessa data har ganska hög arvbarhet, och att de uppmätta egenskaperna dessutom hänger ihop. Flertalet moment kunde sammanföras i 5 övergripande kategorier och de första fyra kunde dessutom sammanfattas under rubriken boldness = mod: Lekfullhet Nyfikenhet/oräddhet Tillgänglighet Boldness Jakt Aggressivitet
Vilken betydelse har hundens ålder? Medelvärdena för unghundarna (12 18 månader) skiljer sig åt från medelvärden för de äldre hundarna (från 18 månader upp till 10 år) i vissa moment. Unghundarna var mer kontaktbenägna, mer lekfulla, hade mer jaktlust, visade mer nyfikenhet och intresse i många situationer samt mindre skotträdsla. Det finns alltså ingen anledning att vänta med beskrivningen tills hunden blivit äldre. Tvärtom, risken är stor att en äldre hund till exempel har hunnit bli skotträdd efter obehagliga upplevelser i samband med nyårsfirandet.
Vilken betydelse har hundens kön för resultatet? Medelvärden för hanhundar och tikar skiljer sig åt ganska rejält i vissa moment. Tikarna visade mer lekfullhet och mer jaktlust, mer hot/aggressivitet i avståndsleken och mot spökena samt även mer rädsla i många situationer, dock inte för skott. Hanhundarna visade istället högre aktivitetsnivå samt mer nyfikenhet vid avståndsleken, överraskningen och spökena.
Troligen är det så att just mängden rädsla egentligen är den huvudsakliga skillnaden mellan könen. Alltså kan tikarnas högre poäng på hot/aggressivitet vara ett utslag av rädsla mer än av verklig aggressivitet. Likaså kan hanhundarnas högre poäng på nyfikenhet bero just på att de är mindre rädda och därför mer benägna att undersöka konstiga saker. Även tikarnas större kontaktbenägenhet och leklust kan kanske kopplas till att de är mindre självsäkra och därför också mindre självständiga. Även hos schäfer och tervueren har man analyserat skillnader mellan könen och kommit fram till att hanhundarna är modigare än tikarna. I genomsnitt!
Avviker de 54 mentalbeskrivna irländarna (minst 75% rent irländska linjer) från rasens nuvarande medelvärden? De största avvikelserna (0,4-0,5 betygssteg) hittar vi på 3b2 (mer gripande i jakt) och 7a (mer ljudrädsla). Avvikelser (0,3 steg) finns även på 3a2 (mer jaktlust) samt 9a och 9b (mer leklust). Små avvikelser (0,2 steg) även på 2a och 2b (mer leklust), 4 (mer aktivitet), 6c (mindre nyfikenhet på överraskn.), 6d (mer kvarst. rädsla) samt 8e (mindre kontakt med spöken).
Avviker de 126 mentalbeskrivna amerikanarna (minst 75% rent amerikanska linjer) från rasens nuvarande medelvärden? Störst avvikelser (0,4 steg) finns på 3a2 och 3b2 (mindre jakt), och 9a (mindre lek). Avvikelser (0,3 steg) även på 2a (mindre lek), 4 (mindre aktivitet) och 9b (mindre lek). Små avvikelser (0,2 steg) på 5c (mer nyfiken på avståndsfiguranten), 8d (mindre nyfiken på spökena) och 10 (mer skotträdsla).
Avkommegrupper från enskilda hanhundar kan skilja sig åt rejält i vissa moment Moment So Mi Re Rs 1a. Kontakt hälsning 4,00 3,85 4,00 3,92 1b. Kontakt samarb. 3,61 3,62 3,75 3,54 1c. Kontakt hantering 3,56 3,62 3,81 3,38 2a. Lek 3,11 3,15 3,19 2,92 2b. Lek gripande 3,39 3,31 2,88 3,00 2c. Lek dragkamp 2,50 3,00 1,81 2,54 Medelvärden för deras avkommor. Goda avvikelser (minst 0,5 poäng) markerade med blått och dåliga med rött.
Moment So Mi Re Rs 3a2. Jakt förföljande 2,00 2,92 2,88 2,69 3b2. Jakt gripande 1,39 2,23 2,25 1,85 4. Aktivitetsnivå 2,72 2,31 3,19 3,46 5a. Avst.lek intresse 2,78 2,85 2,75 2,62 5b. Avst.lek hot/agg. 1,61 1,54 1,19 1,46 5c. Avst.lek nyfikenhet 2,67 2,77 2,63 2,69 5d. Avst.lek leklust 1,61 2,38 1,75 2,31 5e. Avst.lek samarb. 1,89 2,38 1,38 2,08
Moment So Mi Re Rs 6a. Överr. rädsla 2,11 2,23 2,31 2,15 6b. Överr. hot/agg. 1,67 1,69 1,75 1,38 6c. Överr. nyfikenhet 3,06 3,31 2,94 4,08 6d. Överr. kv. rädsla 1,56 1,69 1,50 1,31 6e. Överr. kv. intresse 1,67 1,77 1,44 1,46 7a. Ljud rädsla 2,44 2,15 2,88 2,38 7b. Ljud nyfikenhet 3,22 2,92 3,25 3,31 7c. Ljud kv. rädsla 1,44 1,38 1,13 1,46 7d. Ljud kv. intresse 1,67 1,46 1,47 2,00
Moment So Mi Re Rs 8a. Spöken hot/agg. 2,29 2,00 1,93 3,00 8b. Spöken kontroll 3,41 3,54 3,27 4,08 8c. Spöken rädsla 2,76 2,62 2,73 2,62 8d. Spöken nyfikenhet 3,00 2,69 2,80 2,54 8e. Spöken kontakt 3,82 3,54 3,13 3,54 9a. Lek 2 leklust 2,47 3,08 2,67 2,62 9b. Lek 2 gripande 2,69 2,77 2,40 2,23 10. Skott 1,35 1,08 1,73 2,08
Används mentalbeskrivning inom avelsarbetet? 100 antal kullar utan mentalbeskrivna föräldrar antal kullar med en mentalbeskriven förälder antal kullar med båda föräldrarna mentalbeskrivna 1998 2000 2002 2004
Enkät: Hur är din hund till vardags, egentligen? Skickades ut till drygt 300 wheaten terrier ägare, varav 200 svarade. För varje påstående fanns en linje där man skulle sätta ett kryss som visade var den egna hunden passade in på en skala från exempelvis aldrig till ofta. Dessutom fick hundägarna även markera med en ring var någonstans på skalan de helst skulle velat se sin egen hund. Kryssen och ringarna omvandlades sedan till siffror, från 0 (markeringen placerad längst till vänster) till 10 (markeringen placerad längst till höger). Din hund bli rädd för höga ljud Aldrig O X Ofta
Hundägarna var mest missnöjda med att deras hundar: 1. jagar katter 2. är aggressiva mot främmande hundar 3. är rädda för höga ljud 4. skäller när folk går förbi bostaden 5. är aggressiva mot kända hundar 6. jagar fåglar 7. inte leker med bollar 8. är rädda i ovanliga situationer 9. inte lär sig nya saker tillräckligt fort 10. inte respekterar tillsägelser
Jämförelser mellan enkätens svar och samma hundars resultat på mentalbeskrivning visade flera statistiskt bevisade samband Höga poäng på mentalbeskrivningens kontakt moment hade de hundar som av ägarna uppgavs vara mycket förtroendefulla, självsäkra, trygga. De respekterar tillsägelser, samt har ovanligt lite aggressivitet mot andra hundar och skäller mindre än vanligt. Höga poäng på leklust hade hundar som är förtroendefulla, lekfulla, orädda, aktiva samt mindre mottagliga för tillsägelser! Höga poäng på jaktlust (egentligen jaktlek!) hade hundar som är lekfulla och orädda. Höga poäng på nyfikenhet hade hundar som är lekfulla, läraktiga, självsäkra och orädda.
Höga poäng på aktivitet hade de hundar som av ägarna ansågs vara stressiga och som ofta biter sönder saker när de lämnas ensamma hemma. Höga poäng på rädsla hade hundar som är osäkra, rädda, veka, ej villiga att leka, och som skäller mindre än vanligt och som är fridsamma mot andra hundar. Hundar som var speciellt rädda för spökena i mentalbeskrivningen, hade dessutom enligt ägarna dåligt förtroende för främmande människor. INGA samband dock mellan poängen för aggressivitet (mot konstig figurant, overall samt spöken) i mentalbeskrivningen och de (mycket låga) värden för aggressivitet mot människor som ägarna rapporterat. SLUTSATS: mentalbeskrivning bra för att mäta de flesta viktiga egenskaper utom aggressivitet!
Mentalbeskrivning av 652 wheaten terrier Normala värden på kontakt. Mycket låga värden på leklust och på jakt. Något låga värden på intresse, nyfikenhet och aktivitet. Höga värden på skotträdsla, låga värden på rädsla för overallen, övriga rädslor normala. Normala värden på hot.
Mentalbeskrivning av 63 kerry blue terrier Normal kontakt Ej speciellt lekfulla eller jaktintresserade Ganska lite intresse och nyfikenhet Mycket rädda för skott och konstiga ljud Hotar overallen men inte spökena Ljudkänsliga!
Mentalbeskrivning av 66 irländsk terrier Gillar kontakt Ganska jaktintresserade och nyfikna Inte rädda för overallen men spökena är läskiga! Spökrädda!
Mentalbeskrivning av 102 airedaleterrier Glada för kontakt Leker inte så gärna men jagar trasan Inte mycket intresse eller nyfikenhet Mycket rädda för skott, konstiga ljud och spöken Vänliga och inte så modiga
Mentalbeskrivning av 126 American staffordshire terrier Mycket glada för kontakt Leker och jagar nästan lika mycket som brukshundarna Mycket nyfikna och orädda Hotfulla! Här krävs rätt ägare!
Mentalbeskrivning av 136 staffordshire bullterrier Glada för kontakt Leker och jagar nästan lika mycket som brukshundarna Nyfikna på spöken, som de också är lite rädda för Skotträdda Hotfulla mot overallen Liten brukshund med stora reaktioner
Mentalbeskrivning av 78 bullterrier Normal kontakt - extra förtjusta i spöken! Inte lekfulla eller intresserade av jakt Mycket nyfikna Inte rädda för någonting! Ej hotfulla Nyfikna, trygga och självständiga
Mentalbeskrivning av 130 border terrier Mycket glada för kontakt Inte intresserade av lek och jakt Normal nyfikenhet Inte rädda och inte hotfulla Vänliga och trygga!
Mentalbeskrivning av 155 Parson Russell terrier Normal kontakt Ovanligt lekfulla för att vara terrier Normal nyfikenhet Rädda endast för skott och spöken Hotfulla! Tur att dom är små!
Mentalbeskrivning av 83 cairnterrier Kontaktglada men inte särskilt lekfulla Lite intresse och nyfikenhet utom för spökena Orädda och ganska hotfulla - utom mot spökena Tuff liten hund som gillar spöken!
Socialitet rangordning av 31 raser enligt Kenth Svartberg 1. Flat-coated retriever 3,92 2. Boxer 3,89 3. Labrador retriever 3,89 4. American staffordshire terrier 3,74 5. Golden retriever 3,72 6. Australisk kelpie 3,68 15. Irish softcoated wheaten terrier 3,52 21. Parson russell terrier 3,45 26. Bouvier des flandres 3,35 27. Beauceron 3,24 28. Pinscher 3,23 29. Doberman 3,22 30. Storpudel 3,20 31. Groenendael 3,15
Lekfullhet rangordning av 31 raser enligt Kenth Svartberg 1. Malinois 3,97 2. Flat-coated retriever 3,67 3. Schäfer 3,66 4. Border collie 3,62 5. Rottweiler 3,62 6. Labrador retriever 3,58 11. Parson russell terrier 3,47 22. American staffordshire terrier 3,16 25. Irish softcoated wheaten terrier 2,76 26. Bouvier des flandres 2,73 27. Collie (långhårig) 2,72 28. Leonberger 2,64 29. Rhodesian ridgeback 2,62 30. Pinscher 2,59 31. Grosser schweizer sennenhund 2,53
Jaktintresse rangordning av 31 raser enligt Kenth Svartberg 1. Malinois 3,13 2. Rottweiler 2,97 3. Boxer 2,96 4. Labrador retriever 2,94 5. Golden retriever 2,91 14. Parson russell terrier 2,60 18. American staffordshire terrier 2,56 24. Irish softcoated wheaten terrier 2,27 27. Pinscher 2,12 28. Grosser schweizer sennenhund 2,01 29. Bouvier des flandres 2,01 30. Rhodesian ridgeback 1,97 31. Collie (långhårig) 1,62
Nyfikenhet/orädsla rangordning av 31 raser enligt Kenth Svartberg 1. Labrador retriever 1,71 2. Flat-coated retriever 1,38 3. Malinois 1,37 4. Parson russell terrier 1,26 5. American staffordshire terrier 1,24 6. Schäfer 1,21 7. Boxer 1,13 11. Irish softcoated wheaten terrier 1,00 25. Golden retriever 0,08 26. Rhodesian ridgeback 0,00 27. Pinscher -0,01 28. Storpudel -0,16 29. Nova scotia duck tolling retriever -0,18 30. Leonberger -0,24 31. Collie (långhårig) -0,56
Vilken profil ska den perfekta wheaten terriern ha? Här jämförs rasens nuvarande medelvärden med de önskvärda, samt med medelvärdena för terrierraser respektive för brukshundsraser Moment Medel Önskv. Terrier Bruks 1a. Kontakt hälsning 3,8 4 3,8 3,8 1b. Kontakt samarb. 3,4 4 3,5 3,4 1c. Kontakt hantering 3,3 4 3,4 3,3 2a. Lek 3,1 4 3,5 3,7 2b. Lek gripande 2,8 4 3,1 3,4 2c. Lek dragkamp 2,3 4 2,9 3,2
Procentuell fördelning inom vår ras av mentalbeskrivningsvärdena 1, 2, 3, 4 och 5 för momenten kontakt och lek 1 Vit stapel: bästa värdet, grå staplar: också bra värden???
Moment Medel Önskv. Terrier Bruks 3a. Jakt förföljande 2,5 4 2,8 2,9 3b. Jakt gripande 1,9 4 2,1 2,4 4. Aktivitetsnivå 2,9 2 3,1 3,2 5a. Avst.lek intresse 2,6 3-4 2,7 2,9 5b. Avst.lek hot/agg. 1,3 1 1,4 1,5 5c. Avst.lek nyfikenhet 2,4 5 2,5 2,8 5d. Avst.lek leklust 1,9 4-5 2,3 2,6 5e. Avst.lek samarb. 1,8 3-4 2,0 2,3
Procentuell fördelning av 1, 2, 3, 4 och 5 för momenten jakt, aktivitet och avståndslek Vit stapel: bästa värdet, grå staplar: också bra värden???
Moment Medel Önskv. Terrier Bruks 6a. Överr. rädsla 2,5 1 2,7 3,0 6b. Överr. hot/agg. 1,9 1 2,1 1,9 6c. Överr. nyfikenhet 3,0 5 2,8 2,8 6d. Överr. kv. rädsla 1,7 1 1,7 2,2 6e. Överr. kv. intresse 1,6 1 1,6 1,9 7a. Ljud rädsla 2,6 1 2,6 2,6 7b. Ljud nyfikenhet 3,3 5 3,5 3,6 7c. Ljud kv. rädsla 1,5 1 1,4 1,6 7d. Ljud kv. intresse 1,6 1 1,6 1,7
Procentuell fördelning av 1, 2, 3, 4 och 5 för momenten överraskning (dumpen) och ljudkänslighet Vit stapel: bästa värdet, grå staplar: också bra värden???
Moment Medel Önskv. Terrier Bruks 8a. Spöken hot/agg. 2,5 1-2 2,4 2,4 8b. Spöken kontroll 3,7 3-4 3,6 3,7 8c. Spöken rädsla 2,8 1-2 2,9 2,9 8d. Spöken nyfikenhet 2,6 5 2,7 2,6 8e. Spöken kontakt 3,3 4 3,4 3,2 9a. Lek 2 leklust 2,6 4 3,1 3,4 9b. Lek 2 gripande 2,3 4 2,8 3,1 10. Skott 2,2 1 1,73 1,6
Procentuell fördelning av 1, 2, 3, 4 och 5 för momenten spöken, lek 2 och skott Vit stapel: bästa värdet, grå staplar: också bra värden???
Efter Hilde Nyboms presentation "röstade" uppfödarmötet fram följande förslag till "idealprofil" Moment Värde Moment Värde Moment Värde 1a 4 5a 3 7a 1-3 1b 4 5b 1 7b 5 1c 4 5c 4-5 7c 1 5d 4-5 7d 1 2a 3-4 5e 3-4 2b 3-4 8a 1-2 2c 3-4 6a 1-3 8b 3-4 6b 1 8c 1-2 3a 4 6c 5 8d 5 3b 3-4 6d 1 8e 3-4 6e 1 4 2 9a 3-4 9b 3-4 10 1 Bifogat spindeldiagram visar resulatet från 708 beskrivningar av Wheaten jämfört med "Idealprofilen" (den gröna cirkeln) (I spindeldiagrammet har medelvärdet av respektive "idealvärde" lagts in. Ex. idealvärde 3-4 har lagts in i diagrammet som 3,5)
Ras : Genomförda Avbryter MH: Beskrivare: Ägare: Beskrivningsprotokoll MH Ofullst.: Jämförd mot Idealprofil "medelvärden" IRISH SOFTCOATED WHEATEN TERRIER Provålder : 750,6 708 4 Oacceptabelt beteende: 0 0 Avstår skott: 8 0 Avsteg från avreaktion: 3 Kontakt 8e 1a 1b Hot 8b 1c 1 8a 1 2a 1 6b 1 1 1 1 2b 5b 1 1 1 1 2c Rädsla 8c 7c 7a 6d 1 1 1 1 1 1 1 1 9a 9b 5a 5c 1 1 6a 5d 1 1 10 5e 1 1 Skott 4 1 1 3a2 1 1 Aktivitet 6c 7d 8d 1 1 3b2 7b 6e Jakt Grip Nyfikenhet Intresse Lek Varje streck på diagramaxlarna motsvarar 0,2 i avvikelse från Rasmedelvärdet, som representeras av den inre ringen. Centrum i diagrammet har således värdet - 1 och axlarnas yttre ändar har värdet +1 från Rasmedelvärdet. Se också INFO! 1a Kontakt, hälsning 1b Kontakt, samarbete 1c Kontakt, hantering 2a Lek 1, leklust 2b Lek 1, gripande 2c Lek 1, dragkamp 3a2 Jakt, förföljande 3b2 Jakt, gripande 4 Aktivitet 5a Avstånd lek, intresse 5b Avstånd lek, hot/aggr. 5c Avstånd lek, nyfikenhet 5d Avstånd lek, leklust 5e Avstånd lek, samarbete 6a Överraskn., rädsla 6b Överraskn., hot/aggr 6c Överraskn., nyfikenhet 6d Överraskn., kvarst rädsla 6e Överraskn., kvarst intresse 7a Ljudkänslig, rädsla 7b Ljudkänslig, nyfikenhet 7c Ljudkänslig, kvarst rädsla 7d Ljudkänslig, kvarst intresse 8a Spöken, hot/aggr 8b Spöken, kontroll 8c Spöken, rädsla 8d Spöken, nyfikenhet 8e Spöken, kontakt 9a Lek 2, leklust 9b Lek 2, gripande 10 Skott 1a. Tar kontakt själv eller besvarar kontaktförsök =3,8/4 1b. Följer med men är inte engagerad i testledaren. =3,4/4 1c. Accepterar hantering. =3,3/4 2a. Startar långsamt, blir aktiv, leker. =3,1/3,5 2b. Griper tveksamt eller med framtänderna. =2,8/3,5 2c. Griper tveksamt, slläpper, håller, men drar inte emot. =2,3/3,5 3a2. Startar eller springer långsamt. Kan öka farten. Fullföljer. =2,6/4 3b2. Griper inte, nosar på föremålet. =1,9/3,5 4. Är uppmärksam och i huvudsak lugn. Enstaka aktivitetshöjningar. =3/2 5a. Intresserad, följer figuranten utan avbrott. =2,6/3 5b. Visar inga hotbeteenden. =1,3/1 5c. Går fram när figuranten är aktiv på linjen. =2,4/4,5 5d. Leker inte men visar intresse. =1,9/4,5 5e. Blir aktiv men avbryter. =1,7/3,5 6a. Gör undanmanöver utan att vända bort blicken. =2,5/2 6b. Visar enstaka hotbeteenden. =1,9/1 6c. Går fram till overallen när föraren står bredvid. =3/5 6d. Liten båge eller liten tempoväxlingt vid någon av passagerna. =1,7/1 6e. Stannar upp. Luktar 7a. Gör undanmanöver utan eller tittar på overallen vid ett att vända bort blicken. tillfälle. =1,6/1 =2,6/2 7b. Går fram till skramlet när föraren står bredvid. =3,3/5 7c. Liten båge el. liten tempoväxling vid någon av passagerna. =1,5/1 7d. Stannar upp. Luktar eller tittar på ljudkällan vid ett tillfälle. =1,6/1 8a. Visar flera hotbeteenden 8b. Kontrollerar och/eller under längre tid. =2,5/1,5 handlar mot båda spökena. Kortare avbrott. =3,7/3,5 8c. Uppehåller sig i 8d. Går fram till figuranten huvudsak framför eller när föraren står bredvid. bredvid föraren. Växlar =2,5/5 mellan flyktstart och kontroll. =2,9/1,5 8e. Besvarar kontakten från figuranten. =3,3/3,5 9a. Startar långsamt, blir aktiv, leker. =2,6/3,5 9b. Griper inte, nosar bara på föremålet. =2,3/3,5 10. Avtagande kontroller under lek / passivitet. Därefter oberörd. =2,3/1