Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Relevanta dokument
Grundläggande nätverksteknik. F7: Rep66on

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Datasäkerhet och integritet

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?

Switch- och WAN- teknik. F7: ACL och Teleworker Services

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Grundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Övningar - Datorkommunikation

Grundläggande datavetenskap, 4p

TCP/IP och Internetadressering

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Nätverkslagret - Intro

IT för personligt arbete F2

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Grundläggande nätverksteknik. F1: Introduk6on

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

Transport Layer. Transport Layer. F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering. Java och UDP TCP/UDP

DIG IN TO Nätverksteknologier

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

DIG IN TO Nätverksteknologier

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 10 7 dec 2015

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

DIG IN TO Nätverksteknologier

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning

1. Internets Applikationer 8 poäng

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

Ver Guide. Nätverk

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar

Datakommunika,on på Internet

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Internetprotokollen. Maria Kihl

Datakommunikation vad är det?

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Stora datanät. Maria Kihl

2D1395, Datasäkerhet. GF3 Paketfiltrering

Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP

Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system kl. 8 12

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

============================================================================

Transportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman

Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S

TCP och UDP-nivån. Portnummer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Transportskiktets uppgifter. Transportskiktet UDP. UDP-kapning (DNS) DNS-sökning, Ethernet-ram <#>

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Hjälpprotokoll till IP

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

TDDD80. Mobila och sociala applikationer Introduktion HTTP,SaaS. Anders Fröberg Institutionen för Datavetenskap (IDA)

Real-time requirements for online games

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Transportskiktet. Sidorna , i boken

Nätverk grunder Föreläsning 1: 1: Introduktion till Internet

Internetprotokollen. Maria Kihl

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

F8 Meddelandesändning med UDP

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Internet. Maria Kihl

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

DIG IN TO Nätverksteknologier

1. Blandade frågor 4p

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke

interface Question 1. a) Tillämpningar E-post Filöverföring Webb Traceroute Applikationslagret DNS SMTP HTTP FTP Transportlagret Nätverkslagret

Totalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: U<20, 3>=20, 4>=30, 5>=40

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).

TENTAMEN. Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät. Ansvariga lärare: Jerry Eriksson Anders Broberg

Datakommunikation I 5p

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

Skärmbilden i Netscape Navigator

Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium

Ethernet-anslutning. För mer information om skrivarens Ethernet-funktion klickar du på avsnittet nedan: Ethernet-lampor. nätverkskonfigurationssida

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

Planering och RA/DHCPv6 i detalj

Förebyggande Råd från Sveriges IT-incidentcentrum

Övning 4 EITF25 & EITF Protokoll. October 29, 2016

Datakommunika,on på Internet

IPv6 i Stadsnät. Anders Löwinger, PacketFront

Framtidens adresseringsstandard Internet Protokoll version 6

Transkript:

Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5

Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER

Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från lager 5-7 i segment Bygga ihop segmenten Bll en ström hos moaagaren Flow control Error recovery IniBering av en session (handshake)

Transportlagrets sy=e

Segmentering Sändare MoAagare Dataström DATA ApplikaBon DATA Dataström Segmentering, numrering 1 2 3 4 Transport 1 2 3 4 Läs L4- info, begär omsändn. Bygg ihop dataströmmen Addressering Nätverk Läs adressering, skala bort L3- info Koda frame Datalänk Avkoda frame Fysiskt lager

TCP och UDP

När används TCP och UDP? TCP UDP Web browsers Email File transfers Telefoni Video DNS TFTP RADIUS

TCP och UDP

Portnummer

Vanliga portnummer Portnummer L4- protokoll Tjänst 20 TCP FTP (Data) 21 TCP FTP (Control) 23 TCP Telnet (Okrypterad remote control) 25 SMTP Mail 53 TCP/UDP DNS (namnupplösning) 69 UDP TFTP (Simpel filöverföring) 80 TCP HTTP (Web browsers) 161 TCP/UDP SNMP (Nätverksövervakning) 1433 TCP/UDP MS SQL (Databasserver) 1863 TCP MSN Messenger

Portnummer Hela spannet: 1-65535 0-1023 kallas well- known port numbers 1024 49151 kallas registered ports 49152 65535 kallas dynamic ports eller private ports

Sekvensnummer

Sekvensnummer

UDP saknar sekvensnummer

TCP- flaggor URG: Urgent (Prioriterar en ström före en redan pågående ström) ACK: Acknowledgement (Bekrä=else) PSH: Push (Skickar buffrad data Bll applikabonen) RST: Reset (Nollställer en session) SYN: Syncronize sequence numbers (inleder en session) FIN: Finish (avslutar en session) KombinaBon av flaggor kan användas, t.ex. SYN och ACK OBllåtna kombinaboner finns, t.ex. SYN och FIN sambdigt

Window size

Kapitel 5 OSI NETWORK LAYER

Nätverksprotokoll IPv4 Vanligast idag 4.2 miljoner addresser Adresser på väg aa ta slut Exempel: 193.10.31.164 IPv6 Delvis implementerat idag 340 282 366 920 938 463 463 374 607 431 768 211 456 adresser Enklare uppbyggt än IPv4 Exempel: 2001:6b0:18:640:250:56ff:fe85:5adb IPX Appletalk

IPv4 Sy=e: Styra, routa paket mellan nätverk. 4,2 miljarder adresser, 0.0.0.0 Bll 255.255.255.255 32- bit ConnecBonless, uppräaar ingen förbindelse Best effort, dvs ingen felkontroll Media independent PDUn kallas för paket

IPv4 header

Konkret exempel 193.10.209.54 Internet 192.168.0.1 192.168.0.10 192.168.0.11

IPv4 adressering Alla 4,2 miljarder adresser är IP- adresser Alla kan inte användas för nätverksanslutna enheter, pga olika saker. Reserverade block Privata adresser loopbacks En nätmask används för aa avgöra hur stort ea nät är, dvs hur många IP- adresser som ingår i det. Nätverksadressen är den första IP- adressen i spannet. Den sista adressen i spannet kallas broadcastadress.

Broadcast Broadcast skickas Bll alla enheter i nätverket BC är allbd sista adressen i nätverket 193.10.209.54 Internet 192.168.0.255 192.168.0.1 192.168.0.10 192.168.0.11

Varför dela in datorer i olika nät? Man vill ha en uppsäaning regler inom ea nät Man begränsar mängden skräptrafik, t.ex. broadcast - BC skickas aldrig vidare av en router - MAO kan man inte skicka något Bll alla datorer anslutna Bll internet. - Mindre skräp medför ökad prestanda. Det ger en överskådlighet och man kan fördela ansvar Det möjliggör roubng Det ökar säkerheten så man reglerar vilken trafik som får släppas in (och ut) i ea nätverk

Nätmask Nätmasken anger hur stor del av en IP- adress som Bllhör nätet och hur stor del som Bllhör hosts.

Nätmask /24 innebär aa 24 bitar av 32 Bllhör nätverksdelen, och resterande 8 är hostdelen. /24 kan skrivas som 255.255.255.0 11111111.11111111.11111111.00000000 24 bitar. Nätverksdelen Hostdelen

Räkna binärt 128 64 32 16 8 4 2 1 = 128+64+32+16+8+4+2+1 = 255 1 1 1 1 1 1 1 1 8 bitar, en byte, en oktea 128 64 32 16 8 4 2 1 = 128+64+16+2+1 = 211 1 1 0 1 0 0 1 1 128 64 32 16 8 4 2 1 = 128+64+32+16+8 = 248 1 1 1 1 1 0 0 0

Nätmasker - exempel 11111111.11111111.11111111.00000000 255. 255. 255. 0 11111111.11111100.00000000.00000000 255. 252. 0. 0 11111111.11111111.11111111.11100000 255. 255. 255. 224 /24 /14 /27

Antalet hosts? 11111111.11111111.11111111.00000000 /24 Denna hostdel av IP- adressen kan kombineras på 256 olika säa. 2 IP- adresser, nätadressen och BC, kan inte användas för host. Därmed kvarstår 254 IP- adresser för hosts. En /24 rymmer alltså 254 hosts. 11111111.11111111.11111110.00000000 /23 EA /23- nät lämnar 9 bitar för hosts. 2^9 = 512. Två adresser är inte gilbga för hosts, vilket gör aa ef /23- nät rymmet 510 hosts.

Vad används nätmasken Bll? I kombinabon med nätadressen talar den om början och slut på ea nätverk. 192.168.30.0/24 innebär alla IP från 192.168.30.0 Bll och med 192.168.30.255. Avgör om paket skall skickas Bll gateway för roubng eller direkt Bll moaagaren via switch.

Övning Vilken nätmask krävs för EA nät som rymmer 90 datorer? EA nät som rymmer 180 datorer? EA nät som rymmer 600 datorer? Svar /25 innebär 128 ip- adresser vilket rymmer 90 datorer /24 innebär 256 ip- adresser vilket rymmer 180 datorer /22 innebär 1024 ip- adresser vilket rymmer 600 datorer

Vad är en (default) gateway? Gateway tar hand om trafik som ska från ea nätverk Bll ea annat. En gateway är en router som fungerar som port Bll/ från ea nätverk. En gateway har flera ben, dvs nätverksinterface, som är med i olika nätverk.

Gateway Flera benämningar för samma sak: - Gateway - Default gateway - Gateway of last resort En gateway är ea exempel på en router. En gateway tar hand om trafik som skall Bll ea annat nät

Vad är roubng?

Vad är roubng? DesBnaBon network - Vilket nätverk trafiken ska Bll Next- hop - UBfrån ovanstående kan man avgöra vilken nästa router i serien är, dvs vilken IP som är next hop Metric - En kostnad för aa skicka data en viss väg - Används om det finns mer än en väg aa välja på

RouBntabellen

RouBngprotokoll Används mellan routrar för aa utbyta informabon om vilka nät som kan nås via mig RouBngprotokoll - RIP (RouBng InformaBon Protocol) - EIGRP (Enhanced Interior Gateway Protocol) - OSPF (Open Shortest Path First) AutomaBska uppdateringar När en router tappar ea nät, eller om en router går ner, upptäcks deaa av övriga som dirigerar om sin trafik.