Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014



Relevanta dokument
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Hjälpprotokoll till IP

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Datakommunikation vad är det?

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Tentaexempel. Maria Kihl

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

6. Blandade uppgifter

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Nätverkslagret - Intro

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

IT för personligt arbete F2

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät

IP grunder och arkitektur

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Internetprotokollen. Maria Kihl

============================================================================

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

TENTAMEN. Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät 5DV065, Datakommunikation och Internet

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

Grundläggande datavetenskap, 4p

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

KomSys Repetition. Emma Fitzgerald

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

TCP/IP och Internetadressering

CAN ett kommunikationsprotokoll för realtidssystem MOP 12/13 1

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

Stora datanät. Maria Kihl

Transportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman

Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system kl. 8 12

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar).

Datakommunikation I 5p

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

ETSF05 Repetition av KomSys

DIG IN TO Nätverksteknologier

Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system

Sammanfattning Datorkommunikation

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017

Datakommunika,on på Internet

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

För att din dator ska fungera på IP-nivån så behövs tre saker konfigureras:

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

1. Internets Applikationer 8 poäng

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Ver Guide. Nätverk

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Real-time requirements for online games

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Ad-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005

Datasäkerhet och integritet

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Övningar - Datorkommunikation

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Transkript:

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret. Fråga 3. Vad är enkapsulering? Fråga 4. Förklara varför olika adresser behövs på länk och nätverkslagret. Fråga 5. Vad används ARP till? Fråga 6. Förklara hur brus kan påverka bitströmmar med olika hastigheter olika. Fråga 7. Beskriv Ethernets länk-access metod. Fråga 8. I vilket OSI lager används CRC? Fråga 9. Förklara varför IP är ett best-effort protocol. 1

Fråga 10. Rita hur ett mobilnät ser ut med hjälp av dess grundläggande komponenter. Fråga 11. Vad används ett routingprotokoll till? Fråga 12. Förklara varför ett telefonsamtal behöver en digital bandbredd på 64 kbps. Fråga 13. Vad är skillnaden mellan manchester och differential manchester kodning? Fråga 14. Förklara innebörden av en kollisions domän. Fråga 15. Vilket protokoll använder ping. Fråga 16. Varför måste fönsterstorleken i Go-back-N vara mindre än 2 n där n är antalet bitar som beskriver sekvens numret? Fråga 17. Hur påverkar längden av en ram sändarens och mottagarens förmåga att detektera en kollision? Fråga 18. Varför behövs flödeskontroll? Fråga 19. På vilket OSI lager arbetar ARP? Fråga 20. Ge två skillnader mellan IPv4 och IPv6? Fråga 21. Vad används DNS till? Fråga 22. Hur hittar man en dator nät-id i dess routing tabell? 2

Fråga 23. Namnge och numrera alla skikt i OSI modellen. Fråga 24. Vad är en klasslös IP adress? Fråga 25. Vad är skillnaden mellan en router och en switch? 3

Svar 1. 1. Sampeltakt (Hz) 2. Digital amplitudsupplösning (bit) Svar 2. Paketen skilja åt med hjälp av ramar och flaggor. Svar 3. Enkapsulering innebär att ett paket från OSI lager N placeras i payloaden i paketet för OSI lager N-1. Header Header Header Data Data Data N-2 N-1 N Ethernet IP TCP Svar 4. Länkadresser, även kallat MAC adress eller fysisk-address, används för att adressera en nod på den lokala fysiska länken. Denna adress är globalt unik for varje nod. IP adresser är globala och är segmenterade i nät-id och värdid som möjliggör att bygga routingtabeller som beskriver var i ett globalt närverk dessa noder är placerade. Svar 5. ARP är ett protokoll för att fråga noderna på din lokala länk vilken av dom som har en viss IP adress. Du behöver använda ARP då din dator ska skicka ett paket på den lokala länken till en IP-adress den vet är på samma subnät, men inte har dess hårdvaruadress i sin ARP-tabell. Svar 6. Ju längre en störning varar ju fler bitar stör den ju högre bithastigheten är, för att fler bitar ryms under tiden bruset varar. Svar 7. Ethernet använder CSMA-CD (Carrier Sense Multiple Access with Collision Detection) som när den upptäcker kollisioner slutar att sanda och vantar tills den försöker igen. Sändaren kan bara upptäcka kollisioner medan den skickar paket och samtidigt motar ett annat paket, paketen måste därför existera på länken så länge att det början av paketet hinner fram och tillbaka för att kunna hantera det värsta fallet då mottagaren börjar att skicka precis innan sändarens paket propagerat hela vägen till mottagaren. 4

Svar 8. Länklagret. Svar 9. IP paket skickas med en destinationsadress och en TTL som beskriver vart den ska och hur många hopp paketet får göra innan det slängs. Vägen paketet tar bestäms av oberoende routrar längs vägen. Där finns ingen garanti att paketet kommer fram, tar den kortaste vägen, eller kommer fram i samma ordning som dom skickades. Dessutom får du i IP lagret ej reda på om ett paket slängts eller kommit fram. Svar 10. Ett modernt mobilnät har de följande grundläggande komponenterna. Svar 11. Ett routingprotokoll används för att kommunicera routingtabeller mellan routrar för att konvergera en världsbild och propagera förändringar i nätverket. Svar 12. Mänsklig röst har en bandbrädd på 4kHz, och måste då sampels med takten 8kHz, varje sampel digitaliseras sedan med 8 bitar. Vilket ger en bitström på 64 kbps. Svar 13. I manchester modelleras varje bit för sig med en egen symbol". I differential manchester kodas snarare varje övergång från 0 till 1 med en förändring av symbol. Manchester: 5

+ V out - time 0 1 0 0 1 1 0 0 0 1 + V out - Differential Manchester: time? 1 1 0 1 0 1 0 0 1 Svar 14. En kollisionsdomän är den länk där mediet delas med flera noder, och där noderna kan sända när dom vill. I denna miljö kan sändningar kollidera, som exempelvis i ett trådlöst nätverk. Svar 15. ICMP (Internet Control Message Protocol) Svar 16. I en överföring med N sekvensnummer, om alla ACK i ett fönster av storleken N går förlorade från mottagaren kommer sändaren att skicka om alla paket i fönstret. Följaktligen kommer dessa att tolkas som nästa sekvens av mottagaren. Om man minskar fönsterstorleken till N-1 kommer mottagaren istället förvänta sig paket N-1 än 0, vilket ej kan misstolkas som nästa sekvens. Sender Receiver Frame 0 ACK Frame 0 Frame 1 ACK Frame 1 Frame 2 ACK Frame 2 Frame 3 ACK Frame 3 Retransmit Frame 0 ACK Frame 0 Frame 0 Discarded 0 1 2 3 0 1 Svar 17. Längden på ramen, transmissionshastigheten och propageringshastigheten påverkar tiden signalen existerar på länken. För att kunna detektera en kol- 6

lision kan längden på länken ej vara längre än att ramen existerar på länken dubbelt så länge som länkens propageringstid. Svar 18. Flödeskontroll möjliggör att båda parterna kan kontrollera hastigheten med vilken motparten skickar datan. Detta är en viktig funktion, då sändaren och mottagaren kan ha olika förmågor att ta emot inkommande data. Svar 19. Länk (2) and nätverk (3) Svar 20. 1. Enklare header med fast längd 2. Längre adresser 3. QoS genom flow labeling 4. Inbyggd autentisering Svar 21. DNS (Domain Name System) används för att översätta URLr till IP adresser. Svar 22. Det inlägget i routingtabellen som anger sig själv som gateway i kombination med det inläggets nät-mask anger vilken den datorns nät-id. Svar 23. 1. Fysiska 2. Länk 3. Nätverk 4. Transport 5. Session 6. Presentation 7. Applikation 7

Svar 24. Nät-id bestäms av en nät-mask istället för av en klass. Svar 25. 1. Router: Arbetar på nätverkslagret med att routa paket och har ofta ett distribuerat sätt att lära sig om omvärlden genom diverse routingprotokoll. 2. Switch: Arbetar på länklagret och känner bara till noderna som den är kopplad till. 8