INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1912-1970. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1909/11-1965/1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. Stockholm, 1971-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. (Sveriges officiella statistik). Stockholm, 1999-. Täckningsår: 1998- Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1919-1966. Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1919. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1912-1918. Efterföljare: Kommunala valen. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1920-1966 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1972-1995 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 267-272: Allmänna val (Tab. 274-280) Allmänna valen 1979. Del 3, Specialundersökningar = General elections 1979. Vol 3, Special Surveys Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-valen-a-197903

Allmänna valen 1979 Del 3 Specialundersökningar Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån Stockholm 1981

General elections 1979 Vol 3 Special Surveys Official Statistics of Sweden National Central Bureau of Statistics Stockholm 1981 Tidigare publicering Uppgifter rörande riksdagsvalen har publicerats i serien Sveriges officiella statistik under titeln Riksdagsmannavalen 1909-1968 samt från 1970 under titeln Allmänna valen. Uppgifter rörande kommunala valen har publicerats i serien Sveriges officiella statistik under titeln Kommunala valen 1919-1966 samt från 1970 under titeln Allmänna valen. Resultat för riksdagsvalet 1979 har tidigare publicerats i Allmänna valen 1979. Del 1. Riksdagsvalet den 16 september 1979. Resultat för kommunala valen 1979 har tidigare publicerats i Allmänna valen 1979. Del 2. Kommunala valen den 16 september 1979. Uppgifter om valdeltagande vid riksdagsvalet 1979 har redovisats i Statistiska meddelanden Be 1980:4 samt uppgifter om valdeltagande för utländska medborgare vid kommunala valen 1979 i Statistiska meddelanden Be 1980:6. Resultaten från 1979 års valundersökning har tidigare publicerats i serien Valundersökningar. Rapport 2. Väljarna och valet 1979. Previous publication Reports on the elections to the Riksdag have been published within the series Official Statistics of Sweden under the title of the elections to the Riksdag 1909-1968 and from 1970 under the title of General elections. Reports on the communal elections have been published within the series Official Statistics of Sweden under the title of the Communal elections 1919-1966 and from 1970 under the title of General elections. Results on the election to the Riksdag in 1979 have been published in General elections 1979. Vol 1. The election to the Riksdag in 1979. Results on the communal elections in 1979 have been published in General elections 1979. Vol 2. The communal elections in 1979. Participation at the election to the Riksdag 1979 have been shown in Statistical Reports Be 1980:4 and participation of aliens at the communal elections 1979 in Statistical Reports Be 1980:6. The results of the 1979 election study have been published in Valundersökningar. Rapport 2. Väljarna och valet 1979. Published by the national Central Bureau of Statistics, S-102 50 Stockholm LiberFörlag/Allmänna Förlaget ISBN hft 91-38-6591-6 ISSN 0347-8106 Printed in Sweden Civiltryck AB, Stockholm 1981

3 Förord Statistiska centralbyrån framlägger härmed den tredje delen av redogörelsen för allmänna valen 1979. Den omfattar översikter av riksdagens sammansättning, tre valdeltagandeundersökningar samt en redogörelse för den s k valundersökningen 1979. Den första valdeltagandeundersökningen behandlar valdeltagande bland röstberättigade utlandssvenskar. Den andra behandlar valdeltagande vid riksdagsvalet i olika befolkningsgrupper. Den tredje redovisar valdeltagande i olika befolkningsgrupper för utländska medborgare vid kommunala valen. Slutligen lämnas en redogörelse för valundersökningen 1979, vilken är den senaste i en serie studier kring partival, valdeltagande och politisk opinionsbildning, som genomförts vid varje ordinarie riksdagsval sedan 1956. Rapporten avseende valundersökningen 1979 har utarbetats av professor Sören Holmberg vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Byrådirektör Agneta Sträng Abrahamsson och byråassistent Lis Berling Agståhl står för den del av arbetet med föreliggande rapport, som utförts vid Statistiska centralbyrån. Stockholm i juli 1981 LENNART NILSSON Staffan Wahlström

Innehåll Contents 7 Svensk-engelsk ordlista 9 Sammanfattning på engelska 11 Inledning 12 1 Riksdagsvalet 1979 34 2 Röstberättigade och röstande utlandssvenskar 1979 41 3 Valdeltagande vid riksdagsvalet 1979 95 4 Valdeltagande bland utländska medborgare vid kommunala valen 1979 112 5 Valundersökning 1979. Intervjuundersökning (se innehållsförteckning i anslutning till avsnittet sid 113) List of terms Summary Introduction 1 Election to the Riksdag 1979 2 Entitled to vote and voters among Swedes residing abroad 1979 3 Participation at the election to the Riksdag 1979 4 Participation among aliens at the communal elections 1979 5 The 1979 election study. Interview sample survey (see p. 113) Tabeller 1 Riksdagsvalet 1979 13 1.1 Riksdagsvalet 1979 valkretsvis. Röstberättigade samt beräkning av antalet fasta mandat 14 1.2 Riksdagsvalet 1979 valkretsvis. Mandatfördelning efter partier 15 1.3 Riksdagens sammansättning åren 1929-1980/81 16 1.4 Riksdagens sammansättning vid början av 1980 års riksdags vårsession 18 1.5 Medelåldern bland riksdagsledamöter vid början av vissa riksdagars vårsessioner 20 1.6 Länsvis fördelning av väljare som röstat på postkontor vid 1979 års allmänna val 22 1.7 Procentuell förändring av partiernas röstandelar mellan riksdagsvalen 1976 och 1979. Valkrets- och kommunvis Tables 1 Election to the Riksdag 1979 1.1 Election to the Riksdag 1979 by constituency. Entitled to vote and calculation of the number of fixed seats 1.2 Election to the Riksdag 1979 by constituency. Distribution of seats by party 1.3 The composition of the Riksdag 1929-1980/81 1.4 The composition of the Riksdag at the beginning of the 1980 spring session 1.5 Average age of members of the Riksdag at the beginning of certain spring sessions 1.6 Postal voters by county at the General elections 1979 1.7 Percentage change of valid votes by party between the elections to the Riksdag 1976 and 1979 by constituency and by municipality

5 2 Röstberättigade och röstande utlandssvenskar 1979 35 2.1 Riksdagsvalet 1979 valkretsvis. Röstberättigade och röstande utlandssvenskar efter kön 36 2.2 Riksdagsvalet 1979. De i särskild röstlängd upptagna (utlandssvenskar). Fördelning efter valkrets och bosättningsland 3 Valdeltagande vid riksdagsvalet 1979 44 3.1 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön och ålder 46 3.2 Riksdagsvalet 1979 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön 48 3.3 Riksdagsvalet 1979 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och ålder 60 3.4 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder 62 3.5 Riksdagsvalet 1979 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och civilstånd 68 3.6 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och ålder 70 3.7 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och civilstånd 71 3.8 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och yrkesställning 73 3.9 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och ålder 76 3.10 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön och yrke 82 3.11 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön, yrke och ålder 86 3.12 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder 4 Valdeltagande bland utländska medborgare vid kommunala valen 1979 97 4.1 Röstningsförhållanden efter medborgarskapsland 98 4.2 Röstningsförhållanden efter kön och ålder 99 4.3 Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskapsland och ålder 102 4.4 Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder 2 Entitled to vote and voters among Swedes residing abroad 1979 2.1 Election to the Riksdag 1979 by constituency. Entitled to vote and voters among Swedes abroad by sex 2.2 Election to the Riksdag 1979. Swedes abroad entitled to vote by constituency and country of residence 3 Participation at the election to the Riksdag 1979 3.1 Election to the Riksdag 1979. Voters by sex and age 3.2 Election to the Riksdag 1979 by county. Voters by sex 3.3 Election to the Riksdag 1979 by county. Voters by sex and age 3.4 Election to the Riksdag 1979. Voters by sex, marital status and age 3.5 Election to the Riksdag 1979 by county. Voters by sex and marital status 3.6 Election to the Riksdag 1979. Voters by sex, employment status and age 3.7 Election to the Riksdag 1979. Voters by sex, employment status and marital status 3.8 Election to the Riksdag 1979. Voters by sex, industry and occupational status 3.9 Election to the Riksdag 1979. Voters by sex, industry and age 3.10 Election to the Riksdag 1979. Voters by sex and occupation 3.11 Election to the Riksdag 1979. Voters by sex, occupation and age 3.12 Election to the Riksdag 1979. Voters by sex. income and age 4 Participation among aliens at the communal elections 1979 4.1 Voters by sex and country of citizenship 4.2 Voters by sex and age 4.3 Voters by sex, country of citizenship and age 4.4 Voters by sex, marital status and age

6 103 4.5 Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskapsland, civilstånd och ålder 108 4.6 Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder 5 Valundersökning 1979. Intervjuundersökning (se innehållsförteckning sid 114). 4.5 Voters by sex, country of citizenship, marital status and age 4.6 Voters by sex, income and age 5 The 1979 election study. Interview sample (see list of tables p. 114)

7 List of terms administrativt arbete affärsbiträde andra kammaren andra tjänster annat kontorsarbete anställd antal arbetar i eget hushåll Arbetarepartiet - Socialdemokraterna (S) arbetslös av banker och försäkringsinstitut bokförings- och kassaarbete bosättnings land byggnadsindustri Centerpartiet (C) civilstånd civilt bevaknings- och skyddsarbete differens därav efter ej ej angiven yrkestillhörighet ej identifierbar ej registrerad el-, gas-, värme- och vattenverk elektr oarbete eller enkammarriksdag fasta mandat fastighetsförvaltning fastighetsskötsel, städning fiske Folkpartiet (FP) administrative work assistant the second chamber other services other office work employee number keeping house the Social Democrats unemployed of banks and insurance institutes accounting and cash work country of residence building industry the Centre Party marital status civil guard and protective work difference of which by not not given occupational possession not identified not registered electricity, gas, heat and water board electrical work or unicameral riksdag fixed seats real-estate administration housetending, cleaning fishing the Liberals företagare församling första kammaren försäljning förut bevistade riksdagar förändring gifta glesbygd grov- och diversearbete gruv- och stenbrytningsarbete gruvor humanistiskt, konstnärligt och militärt arbete husligt arbete hälso- och sjukvård i arbetskraften ingen inkomst jakt jordbruk jordbruks- och djurskötsel järnbruks-, metall- och gjuteriarbete kameralt och kontorstekniskt arbete kemiskt- och cellulosatekniskt arbete kod kommersiellt arbete kommun kriminalvårdsanstalt kvinnlig kvinnor land lantbruks- och trädgårds - ledning employer parish the first chamber sale earlier sessions change married sparsely populated areas heavy and labour work mining and quarrying work mines humanistic, artistic and military work house work hygiene and nursing in the labour force no income hunting agriculture farming and animal management ironworks, metal and foundry work clerical work chemical and cellulosa technical work code commercial work municipality prison female women country agriculture and garden management

8 lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete litteratur och konst livsmedelsarbete län mandat manlig maskinskötsel medborgarskaps land medelålder medhjälpande familjemedlem militärt arbete mineralbrott Moderata Samlingspartiet (M) motorskötsel mureri- och betongarbete målnings- och lackerings - arbete män ny kter hets vårdsanstalt näringsgren ogift parti partiförsäljning och agentur parti- och detaljhandel pedagogik post- och televerk postkontor poströst postställe procentuell förändring restaurang- och hotellrörelse riksdagsledamöter riksdagsvalkvot röstande röstberättigade farming, forestry and fishery work literature and art food work county seat male machine work country of citizenship average age unpaid family worker military work mineral breaking the Conservatives motor work bricklaying and concrete work painting and lacquering work men temperance care institution industry unmarried party wholesale and agency wholesale and retail trade pedagogy post and telecommunications administration post-office postal vote post-office percentage change restaurant and hotel business members of the Riksdag quotient of the election to the Riksdag voters entitled to vote sko- och läderarbete stenografi och maskinskrivning studerande summa sysselsatt sysselsättningsstatus teknik, kemi och fysik tekniskt, natur- och samhällsvetenskapligt arbete textil- och sömnadsarbete tillfällig tillhöra tillverkningsarbete tillverkningsindustri transport- och kommunikationsarbete träarbete uppdragsverksamhet utlandssvensk val valda valkrets varuhandel verkstads, byggnads- och metallarbete viltvård vårsession Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) yrke yrkesställning ålder ålderdomshem år överskott övriga övrigt hithörande arbete shoe and leather work stenography and typing students total in employment employment status engineering, chemistry and physics technical, scientific and social scientific work textile and sewing occasional belong to manufacturing work manufacturing industry transport and communi - cations wood work commission work Swede abroad election elected constituency trade workshop, building and metal work preservation of game spring session the Left Party-Communists occupation occupational status age home for aged people year surplus others other work belonging to this category samfärdsel samtliga servicearbete sjukhus skogsbruk communications total engaged in service trades hospital forestry

Summary In 1971 an unicameral system was introduced for the Riksdag, which consisted of 350 members. In 1976 the number of members changed to 349. The election system distributes the seats in proportion to the parties' shares of the votes in the whole country. 310 of the seats are fixed seats and 39 are adjustment seats. A political party can be represented in the Riksdag if it has obtained 4 % or more of the total number of votes cast in the whole country. A party which has not come to that result can be represented if it has obtained 12 % or more of the votes in any one constituency. Entitled to vote are all Swedish citizens aged 18 on the day of the election, who are not under any legal disability and whose names are entered in the electoral register. Aliens who have been resident in the country for the last three years and fulfil above mentioned rules are entitled to vote in the Communal elections. Swedes residing abroad are permitted to vote at the election to the Riksdag on application if they have been resident in Sweden some time and besides fulfil the conditions of voting. This report is divided into five parts. Each part begins with text where sources etc. are given. The first part concerns the number of persons entitled to vote and various aspects of the composition of the Riksdag. Comparisons are also made on municipal level between the results of the elections to the Riksdag 1976 and 1979. The second part relates to the Swedes abroad and their participation at the election. To obtain a picture of participation in the election by various population groups, a study was made of a sample that had been used in a labour force survey in the autumn of 1979. The sample included about 18 000 persons entitled to vote at the election to the Riksdag aged 18-74 years. The labour force survey provided information on marital status, employment status, industry, occupation etc. The names of the persons included in the sample were sent to the respective County Administration which were asked to check wheater these persons had or had not voted. The third part in this report shows the results of this study. Part four treats participation by various population groups of aliens at the Communal elections. The last part is an exhaustive study about party vote, participation and political opinion in certain Riksdag elections. An analysis is made to find out changes in voting behaviour from one election to another. The study is a result of co-operation between the National Central Bureau of Statistics and the department of Political Science at the University of Göteborg. Sören Holmberg professor, has written the report. The report starts with a more detailed summary in English.

10 In the tables the parties have been given the following denominations: M = Moderata Samlingspartiet (the Conservatives) C = Centerpartiet (the Centre Party) FP = Folkpartiet (the Liberals) S = Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (the Social Democrats) VPK = Vänsterpartiet Kommunisterna (the Left Party-Communists)

11 Inledning Introduction Föreliggande del av Allmänna valen 1979 är indelad i fem avsnitt. Varje avsnitt inleds med text där källor m m redovisas. Det första avsnittet behandlar olika aspekter på riksdagsvalet. Bl a ingår en tabell som visar procentuella förändringar av partiernas röstandelar mellan valen 1976 och 1979. Avsnitt två visar valdeltagandet i riksdagsvalet bland röstberättigade utlandssvenskar. Det tredje avsnittet visar valdeltagandet i olika befolkningsgrupper vid riksdagsvalet. Avsnitt fyra behandlar valdeltagandet i olika befolkningsgrupper för utländska medborgare vid kommunala valen. lavsnitt fem presenteras en sammanfattning av resultaten från 1979 års valundersökning, som är en riksomfattande intervjuundersökning. Valundersökningen 1979 genomfördes i samarbete med ett forskningsprojekt vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Tidigare valundersökningar har genomförts i samarbete med statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. För rapportens innehåll och utformning ansvarar professor Sören Holmberg. För utförligare redovisning av 1979 års valundersökning hänvisas till publikations serien Valundersökningar. Rapport 2. Väljarna och valet 1979.

12 1 Riksdagsvalet 1979 Election to the Riksdag 1979 SOS Allmänna valen Del 1. Riksdagsvalet den 16 september 1979, omfattar främst statistik över röstberättigade, röstande och giltiga valsedlars fördelning efter partier på olika regionala nivåer. Mandatfördelning efter partier redovisas på valkretsnivå. Föreliggande redogörelse ger i detta avsnitt ytterligare statistik rörande mandaten och dess fördelning, de valda riksdagsledamöterna, poströstning samt förändring mellan valen 1976-1979 av partiernas röstandelar. Röstberättigade vid riksdagsvalet var svenska medborgare som uppnått 18 års ålder senast valdagen och som fanns upptagna i allmän eller särskild röstlängd samt ej var omyndigförklarade. Riksdagen består av 349 ledamöter. Valsystemet syftar till att fördela mandaten proportionellt mot partiernas andelar av de giltiga valsedlarna i hela riket. 310 av mandaten är fasta och 39 är utjämningsmandat. Valsystemet innehåller dessutom spärregler mot småpartier. För att ett parti ska komma i fråga vid fördelning av mandaten måste det minst ha erövrat fyra procent av de giltiga valsedlarna i riket. Har partiet inte lyckats med detta kan det ändå bli representerat i riksdagen om det erhållit minst tolv procent av de giltiga valsedlarna i någon valkrets. I detta fall är partiet med vid fördelningen av valkretsens fasta mandat. Källor: 1 Uppgifterna om röstberättigade baseras på de allmänna och särskilda röstlängderna. I samband med att länsstyrelserna framställde stommar till allmän röstlängd från sina personregister summerades antalet röstberättigade per valdistrikt. Dessa uppgifter tillställdes SCB i form av magnetband. Aviseringar har vidare erhållits om ändringar i längden enligt länsstyrelses beslut. Riksskatteverket har lämnat en förteckning över antalet personer upptagna i särskild röstlängd. 2 Uppgifter om mandatfördelningar härrör från sammanställningar framställda vid Riksskatteverket och från tidigare publicerad statistik. 3 Uppgifter om de valda riksdagsledamöterna har hämtats från riksdagskatalogen 1980. 4 Uppgifterna om poströstning har sammanställts av Postverket. 5 Uppgifterna om förändringar av partiernas röstandelar mellan valen 1976-1979 baserar sig på valstatistik som framställts vid SCB.

13 Tabell 1.1 Riksdagsvalet 1979 valkretsvis. Röstberättigade samt beräkning av antalet fasta mandat Election to the Riksdag 1979 by constituency. Entitled to vote and calculation of the number of fixed seats Riksdagsvalkvot 6 040 461 = 19 485 310

14 Tabell 1.2 Riksdagsvalet 1979 valkretsvis. Mandatfördelning efter partier 1 Election to the Riksdag 1979 by constituency. Distribution of seats by party 1) Antal utjämningsmandat inom parentes.

Tabell 1.3 Riksdagens sammansättning åren 1929-1980/81 The composition of the Riksdag 1929-1980/81 15

16 Tabell 1.4 Riksdagens sammansättning vid början av 1980 års riksdags vårsession The composition of the Riksdag at the beginning of the 1980 spring session

Tabell 1.4 (forts) 17

18 Tabell 1.5 Medelåldern bland riksdagsledamöter vid början av vissa riksdagars vårsessioner Average age of members of the Riksdag at the beginning of certain spring sessions

20 Tabell 1.6 Länsvis fördelning av väljare som röstat på postkontor vid 1979 års allmänna val Postal voters by county at the General elections 1979

22 Tabell 1.7 Procentuell förändring av partiernas röstandelar mellan riksdagsvalen 1976 och 1979. Valkrets och kommunvis 1 Percentage change of valid votes by party between the elections to the Riksdag 1976 and 1979 by constituency and by municipality 1) 1980 ARS KOMMUNER.

24 Tabell 1.7 (forts)

34 2 Röstberättigade och röstande utlandssvenskar 1979 Entitled to vote and voters among Swedes residing abroad 1979 Fr o m 1968 års val kan svenska medborgare som inte är kyrkobokförda i riket, efter ansökan, bli upptagna i särskild röstlängd och därmed delta i riksdagsvalet. Detta kan ske under förutsättning att de någon gång varit kyrkobokförda i Sverige och i övrigt uppfyller kraven för rösträtt. Gränsen för senaste kyrkobokföring i Sverige var före 1976 fem år och fram till 1979 sju år. Uppgifterna om röstberättigade och röstande utlandssvenskar har hämtats från de särskilda röstlängderna. Riksskatteverket har lämnat uppgifter om utlandssvenskarnas fördelning efter valkrets och bosättningsland.

35 Tabell 2.1 Riksdagsvalet 1979 valkretsvis. Röstberättigade och röstande utlandssvenskar efter kön Election to the Riksdag 1979 by constituency. Entitled to vote and voters among Swedes abroad by sex

36 Tabell 2.2 Riksdagsvalet 1979. De i särskild röstlängd upptagna (utlandssvenskar). Fördelning efter valkrets och bosättningsland Election to the Riksdag 1979. Swedes abroad entitled to vote by constituency and country of residence

38 TabelI 2.2 (forts)

41 3 Valdeltagande vid riksdagsvalet 1979 Participation at the election to the Riksdag 1979 I samband med riksdagsvalen genomför SCB numera regelbundet urvalsundersökningar i syfte att belysa valdeltagandet i olika befolkningsgrupper. 11979 års valdeltagandeundersökning utnyttjades det urval individer som intervjuats i samband med arbetskraftsundersökningen (AKU) september 1979. AKUs urval i september 1979 omfattade 22 950 personer i åldrarna 14-74 år. Urvalet drogs från SCBs register över totalbefolkningen (RTB). Bortfallet i AKUs fältarbete uppgick till 1 379 personer, vilka sorterades bort från AKUurvalet. För valdeltagandeundersökningens ändamål sorterades även ickeröstberättigade, dvs personer födda efter 1961-09-16, utländska medborgare samt omyndigförklarade, bort från AKU-urvalet. Urvalet kom därefter att bestå av 18 059 personer. Uppgifter om valdeltagande hämtades från röstlängderna. Länsstyrelserna ombesörjde detta uppgiftslämnande genom att på optiskt läsbara blanketter notera om urvalsindividerna röstat eller ej vid riksdagsvalet. Uppgifter om kön, ålder, civilstånd, sysselsättningsstatus, näringsgren, yrkesställning och yrke har erhållits från AKU-urvalet i september 1979, medan uppgift om inkomst hämtats från SCBs reducerade taxeringsband (SCBTBR). Eftersom valdeltagandeundersökningen baseras på ett A KU-urval, där personer äldre än 74 år ej ingår, är skattningen av antalet röstberättigade för låg. Erfarenhetsmässigt har denna åldersgrupp ett lägre genomsnittligt valdeltagande varför den totala skattningen av valdeltagandet blir något för hög. Vid uppräkning till totalnivå har hänsyn tagits till bortfallet i AKUs fältarbete (ca 6,0 procent). Detta bortfall påverkar därför ej skattningarna under förutsättning att bortfallsindividerna ej skiljer sig systematiskt från svarsindividerna vad beträffar aktuella undersökningsvariabler. Även vid smärre systematiska avvikelser blir effekten av bortfallet negllgerbart. Bortfallet av valdeltagandeuppgifter uppgår till 59 personer, vilka ej återfunnits i röstlängderna hos länsstyrelserna. Främsta orsaken härtill är flyttning. Genom sin relativa litenhet (ca 0,3 procent) spelar bortfallet en underordnad roll för skattningarna av valdeltagandet. Storleken av slumpfelen i undersökningen har beräknats för variabeln andel röstande i procent av röstberättigade. För dessa procenttal har den dubbla standardavvikelsen beräknats och redovisas i tabellerna. Skattningen + dubbla standardavvikelsen, täcker med 95 procent sannolikhet det "sanna""värdet. Resultaten blir mer osäkra ju färre observationer de grundar sig på. Därför har resultat som bedömts som alltför osäkra uteläm-

42 näts och markerats med prickar (..). Celler som baseras på färre än 40 observationer har markerats på detta sätt. Från AKU for september 1979 erhölls uppgifter för nedanstående definierade variabler: I arbetskraften omfattar personer som är antingen sysselsatta eller arbetslösa. Perspner som är sysselsatta 1 skyddat eller halvskyddat arbete, arkivarbete eller beredskapsarbete klassificeras som sysselsatta och tillhör arbetskraften. Personer som deltar i arbetsmarknadsutbildning och samtidigt har anställning (t ex företagsutbildning med den s k 25-kronan) räknas som sysselsatta och tillhör arbetskraften. Sysselsatta personer omfattar 1 alla personer som under mätveckan utförde något arbete (minst 1 timme) antingen som avlönad arbetstagare eller egen företagare (inkl fri yrkesutövare) eller som arbetade minst 15 timmar som oavlönad medhjälpare i företag tillhörande maka/make eller annan familjemedlem som hon/han bor tillsammans med 2 alla som inte utförde arbete enl 1, men som hade anställning eller arbetade som egen företagare (inkl fri yrkesutövare) och var frånvarande (hela mätveckan) pga sjukdom, semester, tjänstledighet, värnpliktstjänstgöring, arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning, oavsett om frånvaron varit betald eller inte. Arbetslösa omfattar personer som under mätveckan inte var sysselsatta och antingen I sökt arbete eller avvaktat resultat av någon åtgärd som han/hon vidtagit under de senaste 60 dagarna för att få arbete n avvaktat återanställnlng i arbete från vilken hanaon permuterats utan lön m avvaktat nytt arbete med början inom 30 dagar IV skulle ha sökt arbete ifall hanaon inte varit tillfälligt sjuk. El i arbetskraften omfattar personer vilka ej tillhör kategorin i arbetskraften. Bland personer ej i arbetskraften ingår en grupp som önskat och kunnat arbeta mätveckanfuppfyller dock inte samtliga villkor för att klassificeras som arbetslösa) och en grupp som önskat ha men varit förhindrad att ta arbete mätveckan. Personer som saknar arbete och som deltar i arbetsmarknadsutbildning räknas som studerande och tillhör gruppen ej i arbetskraften. Personer som tillhör undersöknlngspopulationen men har förvärvsarbete utomlands räknas till gruppen ej i arbetskraften. Näringsgren kodas för alla personer i arbetskraften. Kodningen är fr o m 1970 anpassad till Standard för svensk näringsgrensindelning (SN1) vilken nära ansluter sig till 1968 års reviderade upplaga av International Standard Industrial Classification of all Economic Activities (ISIC). Näringsgren bestäms för anställda med utgångspunkt från det enskilda företagets huvudsakliga verksamhet vid det arbetsställe där personen var sysselsatt under mätveckan. För arbetslösa bestäms näringsgren på grundval av verksamheten vid det

43 arbetsställe personen senast var sysselsatt. För person som varit sysselsatt vid flera arbetsställen under mätveckan kodas näringsgren efter verksamhetens art vid det arbetsställe där personen arbetade de flesta timmarna under mätveckan. Yrke bestäms för alla personer i arbetskraften enligt Nordisk Yrkesklassificering (NYK), vilken överensstämmer med den internationella standarden International Standard Classification of Occupations (E30C) t dess version av år 1958. Arten av personens huvudsakliga arbete under mätveckan avgör yrkesklassiflceringen. För arbetslösa bestäms yrke med hänsyn till personens senaste mera varaktiga sysselsättning. Övriga definitioner: Ålder avser den vid undersökningsårets slut uppnådda åldern. I gruppen ej gifta Ingår ogifta och förut gifta (skilda, änklingar och änkor). Inkomat utgörs av sammanräknad inkomst för inkomståret 1978. Därvid avses summan av olika inkomstslag för en person enligt taxeringen men före avdrag för underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag (deklarationsblankettens första sida). För ytterligare Information om AKU och dess metoder hänvisas till Statistiska meddelanden I underserien Am. Resultat från denna valdeltagandeundersökning har tidigare publicerats i Statistiska meddelanden serie Be 1980:4. Där ges också en utförligare redogörelse för använda beräkningsmetoder.

44 Tabell 3.1 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön och ålder Election to the Riksdag 1979. Voters by sex and age

46 Tabell 3.2 Riksdagsvalet 1979 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön Election to the Riksdag 1979 by county. Voters by sex

48 Tabell 3.3 Riksdagsvalet 1979 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och ålder Election to the Riksdag 1979 by county. Voters by sex and age

60 Tabell 3.4 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder Election to the Riksdag 1979. Voters by sex, marital status and age

62 Tabell 3.5 Riksdagsvalet 1979 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och civilstånd Election to the Riksdag 1979 by county. Voters by sex and marital status

68 Tabell 3.6 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och ålder Election to the Riksdag 1979. Voters by sex, employment status and age

70 Tabell 3.7 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhällanden efter kön, sysselsättningsstatus och civilstånd Election to the Riksdag 1979. Voters by sex, employment status and marital status

71 Tabell 3.8 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och yrkesställning Election to the Riksdag 1979. Voters by sex, industry and occupational status

73 Tabell 3.9 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och ålder Election to the Riksdag 1979. Voters by sex, industry and age

76 Tabell 3.10 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön och yrke Election to the Riksdag 1979. Voters by sex and occupation

82 Tabell 3.11 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön, yrke och ålder Election to the Riksdag 1979. Voters by sex, occupation and age

86 Tabell 3.12 Riksdagsvalet 1979. Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder Election to the Riksdag 1979. Voters by sex, income and age

95 4 Valdeltagande bland utländska medborgare vid kommunala valen 1979 Participation among aliens at the communal elections 1979 En väsentlig förändring I fråga om rösträtten genomfördes Inför valet 1976: utländska medborgare som varit kyrkobokförda i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret och i övrigt uppfyllde villkoren för rösträtt var röstberättigade vid kommunala valen dvs landstings- och kommunfullmäktigevalen. I samband med allmänna valen genomför SCB sedan 1976 en valdeltagandeunders ökning för utländska medborgare vid kommunala valen. Syftet med undersökningen är att belysa valdeltagandet för utländska medborgare klassificerade efter medborgarskaps land, kön, ålder, civilstånd och inkomst. Undersökningen genomfördes på ett urval av röstberättigade utländska medborgare" vid kommunala valen den 16 september 1979. Ramen för urvalet utgjordes av ett register över röstberättigade utländska medborgare. Grundmaterialet till detta register erhölls från länsstyrelserna. För att öka precisionen i skattningarna indelades före urvalsdragningen samtliga utländska medborgare i olika delgrupper (strata). Indelningen i strata skedde utifrån medborgarskaps land. Strata utgjordes av medborgarskapsländerna Danmark, Finland, Grekland, Jugoslavien, Italien, Norge, Polen, Storbritannien, Turkiet, Tyskland, USA samt en grupp omfattande övriga medborgarskapsländer. Inom varje stratum drogs ett systematiskt urval. Kriteriet vid urvalsdragningen var att fördela urvalet på strata så att skattningen av valdeltagandet i vart och ett av de sex största medborgarskapsländerna skulle få ungefär samma medelfel. Totalt 25 025 personer ingick i urvalet. Uppgifter om valdeltagande hämtades från röstlängderna. Länsstyrelserna ombesörjde detta uppgiftslämnande genom att på optiskt läsbara blanketter notera om urvalsindividerna röstat eller ej vid landsting- och/eller kommunfullmäktigevalen. Uppgifter om kön, ålder och medborgarskapsland har hämtats från registret över röstberättigade utländska medborgare, medan uppgift om civilstånd har erhållits från SCBs register över totalbefolkningen (RTB). Inkomstuppgifter har hämtats från SCBs reducerade taxeringsband (SCBTBR). Bortfallet av valdeltagandeuppgift uppgår till 33 personer, vilka ej återfunnits i röstlängderna hos länsstyrelserna. Främsta orsaken härtill är flyttning. Genom sin relativa litenhet (ca 0,1 procent) spelar bortfallet en försumbar roll för skattningarna av valdeltagandet. Storleken av urvalsfelet har beräknats för variabeln andel röstande I procent av röstberättigade. För dessa procenttal har den dubbla standardavvikelsen beräknats och redovisas i tabellerna.

96 Skattningen + dubbla standardavvikelsen, täcker med 95 procent sannolikhet det "sanna" värdet. Resultaten blir mer osäkra ju färre observationer de grundar sig på. Därför har resultat som bedömts som alltför osäkra utelämnats och markerats med prickar (..). Celler som baseras på färre än 25 observationer har markerats på detta sätt. För utförligare redovisning av använda beräkningsmetoder hänvisas till Statistiska meddelanden Be 1980:6. Beträffande variabeldefinitioner hänvisas till föregående avsnitt i denna rapport (Valdeltagande vid riksdagsvalet 1979 sid 42).

97 Tabell 4.1 Rörtningsförhållanden efter medborgarskapsland Voters by sex and country of citizenship

98 Tabell 4.2 Röstningsförhållanden efter kön och ålder Voters by sex and age

99 Tabell 4.3 Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskapsland och ålder Voters by sex, country of citizenship and age

102 Tabell 4.4 Röstningsförhålanden efter kön, civilstånd och ålder Voters by sex, marital status and age

103 Tabell 4.5 Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskapsland, civilstånd och ålder Voters by sex, country of citizenship, marital status and age

108 Tabell 4.6 Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder Voters by sex, income and age

113 5 Valet 1979 The 1979 election Redogörelse för statistiska centralbyråns och Göteborgs universitets statsvetenskapliga Institutlons intervjuundersökning vid riksdagsvalet 1979 av Sören Holmberg

114 Innehåll Contents Valet 1979 - en intervjuundersökning Syfte och frågeställningar 1979 års valundersökning Bortfall och statistisk osäkerhet Rörlighet och stabilitet i valmanskåren Förändringar i valmanskårens sammansättning Förändringar i valdeltagandet Partibyten Tidpunkten för röstningsbeslutet Splittrad röstning Valutgången 1979 tolkad via väljarströmmarna Valdeltagande och partival i olika befolkningsgrupper Yrkesgrupp och partival 1979 Klassröstning i olika åldersgrupper Klassröstningen minskar Fackföreningstillhörighet Män och kvinnor Boendeform och bostadsort

115 Valet 1979 en intervjuundersökning 1979 års val blev ett typiskt sjuttiotalsval - ett jämnt valutslag mellan de politiska blocken men stora omkastningar för enskilda partier. De borgerliga partiernas röstövervikt på 3,3 procent vid valet 1976 (50,8 procent av rösterna mot 47,5 procent för s och vpk) är den största differensen mellan blocken under 1970-talet. Vid valen 1970, 1973 och 1979 blev skillnaden mellan blocken mindre - 2,5 procent, 0,1 procent respektive 0,2 procent. Man får gå tillbaka till 1950-talet för att finna en period när det var lika jämnt mellan blocken. Vid valen 1952, 1956 och 1958 skilde det mindre än 1 procent mellan de borgerliga och de socialistiska partiernas röstandelar. 1970-talets jämn viktsläge mellan de politiska blocken är Inte en följd av stabilitet i de enskilda partiernas valresultat eller en följd av trögrörllghet hos väljarna. Tvärtom, 1970-talet kan uppvisa några av de mest dramatiska valsegrar och valförluster vi känner till sedan det nuvarande partisystemet formades i början av 1930-talet. Socialdemokraternas nedgång med 4,8 procentenheter vid valet 1970 är den största röstförändring partiet upplevt 1 fredstid. Endast valen 1940 och 1944 kan uppvisa större förskjutningar för socialdemokraterna. Centerpartiets vinster 1970 och 1973 liksom förlusten 1979 är de största 1 partiets historia. Moderaternas framgång 1979 med en röstökning på 4,7 procentenheter är den största röstförändring partiet upplevt sedan 1930-talet. Även folkpartiet slog rekord under 1970-talet. Förlusten vid 1973 års val, då partiet gick tillbaka 6,8 procentenheter, är den största folkpartiet haft.

116 De officiella valresultaten från riksdagsvalen 1976 och 1979 återfinns i tabell 1. Vänsterpartiet kommunisterna gjorde ett bra val och gick fram 0,8 procentenheter till 5,6 procent av rösterna - den högsta röstandel kommunisterna haft i ett riksdagsval sedan 1948. Även socialdemokraterna ökade sin röstandel, men mycket litet, från 42,7 till 43,2 procent. Det var ett resultat som många socialdemokrater upplevde som en halv förlust. Man hade väntat sig en större framgång. Valresultatet 1979 är det näst sämsta socialdemokratin uppnått i ett riksdagsval sedan början av 1930-talet. Endast valet 1976 uppvisar sämre siffror. Tabell 1 Resultat av riksdagsvalen 1976 och 1979 Källa: Allmänna valen 1976 och 1979 (SOS). Statistiska centralbyrån, Stockholm.

117 Men det var på den borgerliga kanten som de största förändringarna skedde 1979. Moderaterna fortsatte den frammarsch som inleddes 1973. Partiet fick för första gången sedan 1932 över tjugo procent av rösterna. Centerpartiet blev valets stora förlorare och gick miste om större delen av de vinster som partiet gjort i början av 1970-talet. Centern gick tillbaka 6,0 procentenheter och fick 18,1 procent av rösterna. Även folkpartiet gick tillbaka något från 11,1 till 10,6 procent - ett resultat som gjorde många folkpartister besvikna. Man hade trott att regeringsinnehavet skulle ge utdelning i form av en röstökning i valet. Officiella valresultat av det slag som återfinns i tabell 1 är inte särskilt användbara om man skall analysera en valutgång. De kan Istället vara vilseledande. De visar endast nettoresultaten av många olika förändringsprocesser som ibland kan ta ut varandra och ibland förstärka varandra. Bakom små nettoförskjutningar kan ligga stora bruttoförändringar. Om man vill analysera varför det gick som det gick i ett val måste man undersöka vad som hände i valmans kåren. Man måste se bortom de publicerade valsiffrorna och studera de väljarströmmar som gav upphov till resultatet. En mängd olika faktorer påverkar naturligtvis partiernas resultat i ett val. Bo Särlvik har lanserat en användbar modell för att analysera de förändringsprocesser som ligger bakom förskjutningar i partiernas röstandelar i politiska val.. Han urskiljer tre olika typer av förändringar som kan åstadkomma förskjutningar i partiers röstetal. Förändringar i valmanskårens sammansättning är den första. Gamla väljare avlider och unga förstagångsväljare kommer istället. Somliga väljare blir omyndigförklarade och förlorar rösträtten andra återfår den. Invandrare blir svenska medborgare och får rösträtt i riksdagsvalen. Dessa förändringar kan sällan åstadkomma dramatiska förskjutningar, men de är inte försumbara. Det är trots allt effekten av över en halv miljon människors valbeteende vi talar om. Antalet förstagångsväljare var 302 224 år 1979 medan antalet väljare som avlidit eller förlorat rösträtten sedan 1976 var 208 840. Den andra förändringsfaktor som Bo Särlvik urskiljer är förändringar i valdeltagandet. De flesta väljare i Sverige deltar numera regelbundet i valen. En mycket liten minoritet röstar aldrig. En något större grupp människor röstar oftast men inte alltid. Vi får en viss om än inte speciell stor variation i väljarnas valdeltagande somkan påverka partiernas valresultat. Partibyten, slutligen, är den tredje förändringsfaktor som inverkar på partiernas valresultat. Den är potentiellt den faktor som kan ge upphov till de största förändringarna. Dess verkan är dubbel. En förlorad röst för ett parti är en vunnen röst för ett annat.

118 Syfte och frågeställningar Syftet med denna redogörelse är tvåfaldlg, dels att kartlägga väljarströmmarna mellan valen 1976 och 1979, dels att undersöka valdeltagandet och partival hos olika befolkningsgrupper. Frågeställningarna gäller rörligheten och stabiliteten 1 väljarkåren och i vilken utsträckning partival och valdeltagande skiljer sig åt 1 olika grupper i samhället. Bo Siriviks analysmodell kommer att användas för att studera den första frågeställningen. Vilka effekter hade partibytena, förändringarna 1 valmanskårens sammansättning och förändringarna i valdeltagandet på valutslaget 1979. Den andra frågeställningen gäller partiernas förankring 1 olika grupper och hur utbrett valdeltagandet är i skilda befolkningsgrupper. Vi kommer naturligtvis att undersöka partival och valdeltagande 1 olika yrkes- och åldersgrupper och bland kvinnor och män. Men vi kommer även att studera röstningen bland villaägare och hyresgäster, bland medlemmar 1 olika fackliga organisationer och bland människor på landsbygden och i städerna. Hur människor med olika taxerad inkomst, utbildning och civilstånd röstar kommer också att redovisas. Undersökningsresultaten bygger på material från den intervjuundersökning med ett urval röstberättigade svenskar som statsvetenskapliga institutionen 1 Göteborg genomförde 1 samarbete med statistiska centralbyrån vid 1979 års val. En omfattande analys av intervjumaterialet från 1979 års valundersökning återfinns i Sören Holmbergs bok Svenska väljare.(liber. Valundersökningar. Rapport 4. SCB 1981) De analyser och det tabellmaterial som redovisas på de följande sidorna utgör 1 huvudsak en sammanfattning av delar av kapitel 2 och kapitel 13 i Svenska väljare.vlbba resultat och tabeller presenteras dock för första gången 1 detta sammanhang. Det gäller t ex analysen av röstsplittringen vid riksdags-, kommunfullmäktige- och landstingsvalen 1979. 1979 års valundersökning Det hela började för tjugofem år sedan på västkusten. I mars 1954 sökte Jörgen Westerståhl och Bo Särlvik från statsvetenskapliga institutionen i Göteborg pengar för en mindre intervjuundersökning i samband med det årets kommunalval. Tanken var att testa intervjutekniken genom en lokal undersökning i Göteborg och i någon landsbygdskommun utanför Borås för att sedan komma igen med en större riksomfattande studie vid andrakammarvalet 1956. Westerståhl och Särlvik fick ekonomisk stöd för sin idé. De politiska partierna, Radiotjänst och Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd finansierade undersökningen. 1954 års väljarundersökning 1 Göteborg och runt Borås kom Ull stånd. Den är den första vetenskapliga intervjuundersökningen om svenskt väljarbeteende. Jörgen Westerståhl och Bo Särlvik fullföljde sin forskningsplan. De genomförde en riksomfattande väljarundersökning i samband med 1956 års val. De politiska partierna och olika forskningsfonder betalade studien. Statistiska centralbyråns utredningsinstitut svarade för urvalsdragning och intervjuarbete precis som vid den tidigare undersökningen 1954. 1956 års valundersökning representerar den egentliga starten på det svenska valforskningsprogrammet. Sedan dess har statsvetenskapliga institutionen 1 Göteborg i sambarbete med statistiska centralbyrån genomfört riksomfattan-

119 de väljarundersökningar i samband med samtliga ordinarie riksdagsval och 1 samband med folkomröstningarna 1957 och 1980. Forskningsprogrammet finansleras sedan 1960 av riksdagen via anslaget till valstatistiken. De svenska väljarsfcidierna från valen 1956, I960, 1964, 1968, 1970, 1973, 1976 och 1979 samt från folkomröstningarna 1957 och 1980 utgör tillsammans med motsvarande undersökningsserie 1 USA det bästa och mest omfattande material som finns i världen för studier av väljarbeteende. 1979 års valundersökning organiserades - precis som de tidigare studierna - som ett forskningsprojekt vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Projektledare för 1979 års undersökning är Sören Holmberg. De tidigare valundersökningarna har letts av Jörgen Westerståhl (1956), Bo Särlvik (1956-1973) och Olof Petersson (1973-1976). Jörgen Westerståhl, Bo Särlvik och Olof Petersson har också deltagit som vetenskapliga rådgivare i 1979 års undersökning. Kent Asp och Hans Nordlöf har ingått 1 forskningsprojektet som vetenskapliga medarbetare. Hans Nordlöf har varit forskningsassistent i projektet och Kent Asp har haft ansvaret för ett delprojekt om hur press, radio och TV bevakade 1979 års val. Anna-Gun Andersson har varit sekreterare 1 forskningsprojektet. Kodningen av de tusentals Intervjuformulären utfördes av Magnus Berg, Christina Hylén och Linda Ttmle. Vid statistiska centralbyrån har många olika personer medverkat vid undersökningens planering, vid urvalsdragnlngen och 1 fältarbetet. Över 200 intervjuare från hela landet deltog t ex 1 undersökningen. Ansvariga för arbetet mom statistiska centralbyrån har främst varit Christina Gustafsson, Olle Johansson, Lars-Ove Larsjö, Ingvar Lysellus, Agneta Sträng-Abrahamsson och Staffan Wahlström. Valundersökningarna har inte varit upplagda på exakt samma sätt sedan den riksomfattande studien genomfördes vid valet 1956. Undersökningsuppläggning och urvalsdesign har varierat något mellan de olika studierna. 1956 års undersökning var en panelstudle med besöksintervjuer före och efter valet. Urvalet omfattade cirka 1 200 personer. 1960 gjordes ingen panelundersökning. Urvalspersonerna Intervjuades bara vid ett tillfälle - antingen före eller efter valet. Storleken på urvalet var 1 600 personer. Vid valen 1964, 1968 och 1970 genomfördes en trestegs panelundersökning. Samma personer intervjuades vid alla tre valtillfällena. Urvalets storlek fördubblades jämfört med 1956 och 1960 års undersökningar. Panelstudlen 1964, 1968 och 1970 omfattade cirka 3 000 Intervjupersoner. En ny panelundersökning Inleddes 1973, men denna gång 1 form av en slags "rullande" tvåstegspanel. Urvalet 1973 omfattade ungefär 3 000 personer. Hälften av dem återintervjuades vid valet 1976 medan den andra urvalshälften ersattes med nya Intervjupersoner. Urvalet 1976 kom på så sätt att omfatta cirka 3 700 personer, Inklusive ett tllläggsurval med unga förstagångsväljare som blivit röstberättigade sedan 1973. De "nya" intervjupersonerna 11976 års undersökning återintervjuades 1979 medan de "gamla" Intervjupersonerna som Ingått I panelurvalet 1973-1976 ersattes med ett nytt urval 1979. Urvalet 1979 består alltså till hälften av personer som Intervjuades 1976 och till hälften av nya Intervjupersoner. 1979 års urval omfattar också

120 ett mindre tilläggsurval med förstagångsväljare. Totalt ingick 3 498 personer 11979 års urval. Den undersöknlngsuppläggning som Inleddes 1973 ger oss ett rullande panelurval, där vid varje undersökningstillfälle hälften av intervjupersonerna varit med och blivit Intervjuade en gång tidigare medan den andra hälften är med för första gången. Sett över en serie undersökningar kommer varje person att Intervjuas två gånger. Den rullande paneluppläggnlngen har valts för att vi vill kunna studera Individuella förändringar samtidigt som vi försöker undvika alltför stora bortfall. Svars vägran och andra typer av bortfall blir ofta hög vid flerstegs panelundersökningar. En detaljerad redogörelse för uppläggning och genomförande av 1979 års Talundersökning utges separat. Urvalet om 3 498 personer avser att representera röstberättigade svenska medborgare vid valet 1979. Utländsk medborgare ingår inte i undersökningen. Precis som vid de tidigare undersökningarna sattes en övre åldersgräns för intervjuerna. Personer över 80 år kontaktades ej för intervju. En mindre del av de röstberättigade - totalt cirka 3 procent - bortdefinierades alltså på detta sätt från undersökningen. 1979 års urval består av tre delar - ett panelurval som Intervjuades både 1976 och 1979 omfattande 1 558 personer, ett nytt urval med 1 845 intervjupersoner och ett tilläggsurval med 95 förstagångsväljare. Tillsammans utgör de tre urvalsdelarna ett självvägt representativt sannolikhetsurval av 1979 års valmanskår. Urvalen har dragits från statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen. Urvalsdragningarna har gjorts så att totalurvalet är ett obundet slumpmässigt urval. Intervjuarbetet genomfördes 1 två etapper. Halva antalet personer kontaktades för Intervju före valet medan den andra hälften intervjuades efter valet. Fältarbetet startade 1 mitten av augusti och påglek till slutet av oktober. Några enstaka intervjuer gjordes 1 november månad. Intervjuerna genomfördes som besöksintervjuer hemma hos urvalspersonerna. I några fall utfördes Intervjuerna per telefon. De personer som Intervjuades före valet fick besvara en kort brevenkät efter valet. Enkäten innehöll ett antal frågor om hur intervjupersonerna röstat och om de såg på partiledardebatten i TV strax före valet. Bortfallet 1 brevenkäten blev ovanligt litet (1,5 procent). Det totala antalet Intervjuade personer 11979 års valundersökning blev 2 816. Efter vägnlng - för att korrigera för att personer som var bortfall 1976 endast drogs med halv urvalssannolikhet 1979 och för att nya svenska medborgare inte ingick 1 tillaggsurvalet - blev antalet intervjupersoner 2 905. Bortfall och statistisk osäkerhet Bortfallet i 1979 års valundersökning blev totalt 19,5 procent. Större delen av bortfallet berodde på vägran att delta i undersökningen (16,3 procent). Övriga bortfallsanledningar - sjukdom, ej anträffad eller Intagen på lnsötutltten - omfattade mycket få personer.

121 Bortfallet är mindre än 11976 års undersökning. Då var det 25,9 procent. 1979 års bortfall är ungefär lika stort som det var 1973. Men det är avsevärt större än 1 de första valundersökningarna på 1950-talet. Bortfallet 1 1956 års valundersökning var t ex endast 5,1 procent. Under 1960-talet blev svarsvägran vanligare och bortfallet blev större. De kommersiella opinionsundersökningarna har upplevt samma utveckling - ökande bortfall under 1960-talet och början av 1970-talet. Sedan mitten av sjuttiotalet tycks emellertid läget ha stabiliserats. Andelen människor som vägrar att ställa upp för intervjuer när Sfo och SCB knackar på dörren ökar inte längre. En av orsakerna till att bortfallet i 1979 års undersökning blev mindre än 1976 är att vi tillät intervjuarna att genomföra förkortade intervjuer med personer som var ovilliga att ställa upp eller som hade ont om lid. Frågeformuläret var mycket omfattande. Den genomsnittliga intervjuöden för en fullständig intervju var hela 78 minuter. Den förkortade intervjun kunde genomföras på ungefär en halvtimma och omfattade bara de allra viktigaste frågorna (röstning, vissa attitydfrågor och bakgrundsfakta). Sammanlagt 204 personer (5,8 procent av totalurvalet) intervjuades med ett förkortat frågeformulär. Ett bortfall på 19 procent är en normal siffra för politiska intervjustudier i dagens Sverige. Siffran kan förefalla hög. Absolut sett - och 1 jämförelse med läget för tjugofem år sedan - är den naturligtvis det. Men om vi tänker på risken för att bortfallet skall snedvrida resultaten på något mer avgörande sätt är ett 19-procentigt bortfall inte speciellt allvarligt. Bortfallspersonerna måste avvika mycket drastiskt från dem som ställer upp för intervjuer för att resultaten skall påverkas med mer än en eller annan procentenhet. De bortfallsanalyser som genomförts visar att vissa grupper är underrepresenterade bland de intervjuade medan andra grupper är överrepresenterade. Men skillnaderna är oftast obetydliga. Exempel på grupper som är underrepresenterade i Intervjuurvalet - som alltså oftare vägrar att ställa upp för intervjuer än andra - är kvinnor, äldre personer, människor som inte röstar, ogifta personer och människor l storstadsområden. Kvinnorna omfattar t ex 50,4 procent 1 totalurvalet och 48,6 bland de intervjuade - en underrepresentation på 1,8 procentenheter. Bortfallet får allvarligare konsekvenser när det gäller gruppen icke-röstare. Människor som röstar är klart överrepresenterade i intervjuurvalet. Nittiofem procent av de intervjuade hade röstat. I valmanskåren som helhet var det endast 90,7 procent som röstat 1979. Valdeltagandet bland de intervjuade är högre än i väljarkåren som helhet därför att bortfallet är så stort 1 gruppen icke-röstande. Politiska intervjuundersökningar är Ingen bra datainsamlingsteknik om man vill studera valskolkare. Bortfallet bland dem blir alltid mycket stort. 11979 års valundersökning blev bortfallet bland röstskolkarna hela 51 procent. Varannan röstskolkare ställde inte upp för någon intervju. Bortfallet bland dem som röstade blev mycket lägre - endast 17,6 procent. Partiernas styrkeförhållanden är någorlunda väl representerade i intervjuurvalet. Resultaten i tabell 2 visar att inget parti är markant över- eller underrepresenterat. I tabellen jämförs uppgifter om hur intervjupersonerna röstade med motsvarande siffror för hur väljarna röstade i valet 1979.

122 Tabell 2 Partifördelning i undersökningsurvalet och i valmanskåren 1979 (procent) Kommentar: Totala antalet Intervjuade som röstade var 2 754. Av dem uppgav 115 (4,2 procent) Inte vilket parti de röstade på. Socialdemokraterna är överrepresenterat 1 Intervjuurvalet med 1,6 procentenheter medan främst centerpartiet är underrepresenterat. Övriga partier är nästan på tiondelen när lika starka 1 urvalet som de var i 1979 års val. Partisystemets två flygelpartier - vänsterpartiet kommunisterna och moderatema - är dock något underrepresenterade 1 urvalet. Överrepresentationen för socialdemokraterna är ingenting speciellt för 1979 års valundersökning. Den har uppträtt 1 samtliga valundersökningar sedan 1956 och den brukar också ofta återfinnas 1 ovlktat råmaterial från de partlsympatlmätnlngar som SCB, PUB och andra opinionsmätare gör. En faktor som kan förklara den systematiska överrepresentationen för socialdemokraterna är människors tendens att Inte avvika alltför mycket från majoriteten och att undvika socialt sett mindre acceptabla svarsalternativ. Socialdemokraterna är det stora partiet nära mitten 1 svensk politik medan moderaterna och vänsterpartiet kommunisterna är två mindre flygelpartier. Det är lättare att uppge att man är socialdemokrat än kommunist eller moderat för en okänd intervjuare. Kommunister och moderater svarsvägrar därför mer än socialdemokrater. Det var 4,2 procent av intervjupersonerna som deltog 11979 års val men som inte ville uppge hur de röstade. Bland dem återfinns trollgen, relativt sett, något fler moderater och kommunister än socialdemokrater. Vid sidan av de mätfel som bortfallet och alla andra felkällor kan åstadkomma i stickprovsundersökningen måste man också räkna med vissa "slumpfel". Resultat från Intervjuundersökningar är förföriska. De gör alltid ett så exakt Intryck. Siffror och procenttal inger förtroende i vår kultur. Vi är vana att lita på dem. Men resultaten från en urvalsundersökning är endast uppskattningar av de sanna värdena i den population från vilken urvalet har dragits. Procenttal och oplonionsslffror hämtade från en intervjuundersökning är

123 alltså Inte så exakta och säkra som de kan verka. Men om urvalet är ett sannolikhetsurval kan graden av säkerhet i uppskattningarna beräknas. Den brukar uttryckas som ett intervall kring den aktuella uppskattningen, t ex 60 procent +3 procent, vilket skall tolkas som att det sanna värdet ligger inom intervallet 57 till 63 procent med en viss känd sannolikhet (dvs grad av säkerhet). Inom samhällsvetenskapen brukar man vanligen vara nöjd med en 95- procentig säkerhet. Man tolererar med andra ord att göra felaktiga uppskattningar 1 fem procent av fallen. I fem fall av hundra kommer det sanna värdet att ligga utanför Intervallet. Osäkerhetsmarginalen - eller konfidensintervallet som det också kallas inom statistiken - för uppskattningar av procenttal är något större vid uppskattningar kring 50 procent än vid uppskattningar kring t ex 30 eller 70 procent. Säkerheten varierar dessutom med urvalets storlek. Ju fler intervjupersoner desto säkrare uppskattningar. Osäkerhetsmarginalen måste därför göras större om antalet Intervjupersoner minskar. Uppskattningar grundade på få Intervjupersoner måste förses med större intervall för att samma säkerhetsgrad skall kunne bibehållas. Resultaten i tabell 3 visar hur osäkerhetsmarginalen varierar beroende på antalet intervjupersoner och på vilket procenttal det är som uppskattas. Siffrorna gäller på 95 procents säkerhetsnivå och kan användas vid läsningen av resultaten på de följande sidorna. Osäkerhetsmarginalerna gäller emellertid endast för uppskattningar av enskilda procenttal. De kan inte utnyttjas för att avgöra om skillnader mellan olika procenttal är statistiskt säkerställda. Tabell 3 Valundersökning 1979 - osäkerhetsmarginaler för procenttal (95 procents säkerhetsnivå) Resultaten i tabellen visar att om 80 procent av en väljargrupp på 200 personer har en viss åsikt så blir osäkerhetsmarginalen på 95 procenmivån +6 procent. Det sanna värdet befinner sig med 95-procentig säkerhet i Intervallet 74 till 86 procent. En säkerhetsmarginal på 12 procent, från 74 till 86 procent, är stor och den blir så stor därför att antalet intervjupersoner är så litet, endast 200 personer. Om väljargruppen Istället hade omfattat 1 000 personer hade osäkerhetsmarginalen blivit väsentligt mindre, +2 procent. Den statistiska säkerheten hos många av de resultat som presenteras 1 de följande analyserna är emellertid större än osäkerhetsmarginalerna i tabell 3 gör ett intryck av. Intervallerna i tabellen gäller för resultat från enstaka intervjuundersökningar. Men en stor del av de undersökningsresultat som kommer att presenteras har återfunnits i tidigare valundersökningar eller

124 passar väl in 1 någon form av trend. Sannlikheten för att resultat av detta slag kan ha framkallats av slumpen är liten. De statistiska slumpfelen är ett problem i alla intervjuundersökningar. Men de tillhör inte de mest allvarliga problemen. De kan inte elimineras, men de kan beräknas. Och det är viktigt. Därigenom kan vi ta hänsyn till hur osäkra resultaten är vid slutsatsdragning och analys. Vi befinner oss på mindre fast mark när det gäller många andra felkällor. Hur intervjufrågor formuleras, hur olika mått konstrueras och hur analysresultat tolkas är mycket mer problematiska felkällor vid opinionsmätningar än den statistiska osäkerhetsmarginalen. Det är på den senare typen av felmöjligheter som en läsare bör vara mest uppmärksam.