Tabell 1c: Antal och andel kommuner med asylsökande unga i grundskole- och gymnasieverksamhet. Endast grundskola



Relevanta dokument
Så fungerar den svenska gymnasieskolan

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20151

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet Ljusdal (2110) period 20121

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till föräldrar och elever

Engelska gymnasiet Göteborg - Gy 2 - Göteborgs Stad

Att välja till gymnasiet Vad som var sant igår kanske inte är det imorgon

Bilder från fotofinnaren.se

Jämtlands läns bästa gymnasieprogram kartlagda

Jämförelse mellan elevernas gymnasieval och var de studerade 2017/18

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20131

Beslut för gymnasieskola

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20141

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Helsingborg 2015

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning

Grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen Alla elever på yrkesprogram har möjlighet att skaffa sig grundläggande högskolebehörighet.

Tankar och funderingar om framtiden

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2011 i Stockholms län

Resultat av preliminär antagning till gymnasieskolan 2018/19 Antagning 5/4 2018

Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå

Meritvärden vid avslutad antagning till nationella program i Helsingborg 2015

Meritvärden vid preliminär antagning till nationella program i Helsingborg

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet Ljusdal (2110) period 20121

Meritvärden vid preliminär antagning till nationella program i Helsingborg

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20151

Om gymnasievalet och gymnasieskolan bland elever i Skaraborg Skaraborg kommunalförbund

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20161

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning läsåret 2017/18

Gymnasieorganisationen 2016/2017

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20171

Meritvärden vid avslutad antagning till nationella program i Helsingborg

Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning läsåret 2016/17

Barn- och fritidsprogrammet

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20131

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20171

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Lund 2011

Meritvärden för nationella program, Slutlig antagning Helsingborg 2016

Sämre resultat i grundskolan Sämre resultat gymnasieskolan

Gymnasieutbildning. Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt till en treårig gymnasieutbildning.

Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet. Vellinge.se

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning * = inklusive färdighetspoäng

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2013 i Stockholms län

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2012 i Stockholms län

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning

Välkomna till. Hösten 2013

Meritvärden för nationella program, Preliminär antagning Helsingborg 2016

De 6 högskoleförberedande programmen

Bara i Örebro RGD Riksgymnasiet för döva RGH Riksgymnasiet för hörselskadade

Långsiktigt programutbud vid Tyresö gymnasium från och med läsåret 2016/17

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

GY 11 BILAGA Till gymnasienämnden

Utbildning i Gävleborg 2015

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20161

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Jokkmokk (2510) period 20171

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20131

Sökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2016/17

Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande

Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande

Kort om den svenska gymnasieskolan

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN. Slutantagningen till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Stockholms län 2015

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning * = inklusive färdighetspoäng

Jönköpings läns bästa gymnasieprogram kartlagda

Strålande nyheter om UF-företagandet i Södermanland 2017/2018!

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Preliminära kunskapsresultat i kommunala gymnasie- och gymnasiesärskolan juni 2018

Antagningsstatistik slutlig antagning Internationella Gymnasiet (0302) period 20181

VÄLKOMMEN. till Gymnasieinformationen 24 november. Frejaskolan Julia Kjäll

Meritvärden för nationella program, preliminärantagning Malmö 2016

Gymnasieansökan 2013

Antagningsstatistik slutlig antagning Internationella Gymnasiet (0302) period 20151

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Meritvärden vid preliminär antagning till nationella program i Malmö

Meritvärden för nationella program, Preliminär antagning Lund 2019

Meritvärden för nationella program, Slutlig antagning Lund 2019

Valet till gymnasiet. Ekholmsskolan, 16 november 2017 Information till föräldrar. Johan Dahlberg Studie- och yrkesvägledare vägledningskompetens.

Tabell 1: Programmen i Norrbottens län som ger högst inkomst. Tabell 2: Programmen i Norrbottens län med lägst andel arbetslösa efter studierna

Tabell 1: Programmen i Västerbottens län som ger högst inkomst

Åk 9. 5 Introduktions program. 18 Nationella program. Preparandutbildning. 6 Högskoleförberedande program. 12 Yrkesprogram

Resultat av preliminär ansökan till gymnasieskolan i Linköping läsåret 2018/19

Sökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2012/13

Kort om gymnasieskolan

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Falu Frigymnasium (2001) period 20161

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN. Slutantagningen till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Stockholms län 2016

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

Feriepraktik Enkät Ungdomar, period 2 Falköpings kommun. Standardrapport

VÄLKOMNA TILL SYV- INFORMATION

Detta är gymnasieskolan

Antagningsstatistik slutlig antagning Internationella Gymnasiet (0302) period 20171

Antagningsstatistik preliminär antagning Internationella Gymnasiet (0302) period 20181

Beslut för Vårgårda kommun

Allmän Information om Gymnasievalet.

Antagningsstatistik preliminär antagning Internationella Gymnasiet (0302) period 20171

Detta är gymnasieskolan

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2017/18

Antagning Fyrbodal Sökandestatistik

SEMA OREN. Gymnasiepokalen en sjukamp mellan elva yrkesprogram. Thomas Lundberg. regiongavleborg.se

Transkript:

Tabeller Tabell 1b: Andel kommuner med asylsökande unga i grundskole- och gymnasieverksamhet. Uppgifterna är baserade på kommunernas egna uppgifter (n 1 =290). Kommuner med asylsökande i Både grundskola och gymnasieskola Endast grundskola Endast gymnasieskola Kommuner utan asylsökande barn och unga 63 % (182) 13 % (37) 15 % (44) 9 % (25) Tabell 1c: Antal och andel kommuner med asylsökande unga i grundskole- och gymnasieverksamhet. Uppgifterna är baserade på Migrationsverkets uppgifter. Kommuner med asylsökande i Grundskoleålder Gymnasieskoleålder Både grund- och gymnasieskoleålder Kommuner utan asylsökande barn och unga 80 % (233) 89 % (257) 77 % (222) 8 % (22) Tabell 1d: Antal och andel kommuner som uppgett att de inte har asylsökande barn i sina skolor, fastän de har asylsökande barn i sin kommun enligt uppgift från Migrationsverket. Bas för frågan utgörs av kommuner som enligt Migrationsverket har barn i grundskole- respektive gymnasieålder. Grundskola (n=233) 22 (9 %) Antal och andel kommuner 1 n-värdet beskriver antalet som utgör grund för beräkningarna i tabellen. n-värde=290 innebär att samtliga kommuner utgör basen (resultatet från webbenkäten, n-värde=286 innebär att resultatet från alla kommuner utom fyra utgör basen (resultatet från telefonintervjun). Så kallade filter- eller selekteringsfrågor i de båda insamlingsomgångarna har även medfört att n-värdet är lägre i vissa beräkningar, t.ex. specifika frågor om en skolform som endast har ställts till kommuner som har asylsökande barn i relevant ålder. Detta framgår då av tabellbeskrivningen.

(n=257) 30 (12 %) Tabell 2: Skolinspektionens jämförelse av kommunernas uppgifter om antalet asylsökande i grundskola och gymnasieskola med Migrationsverkets uppgifter om antalet som vistades i kommunerna i motsvarande åldrar. Frågan som Skolinspektionens medarbetare har utgått från är Deltar samtliga asylsökande barn i grundskoleålder/gymnasieålder i utbildning?. Bas för frågan utgörs av de kommuner som uppgett att de har asylsökande barn i utbildning. Ja Kommunen har angett fler elever än Migrationsverkets antal Nej Vet ej Grundskola (n=229) 18 17 62 3 (n=253) 8 15 73 4 Tabell 4: Andel asylsökande barn i ett urval undergrupper. Uppgifterna är hämtade från den webbenkät kommunerna besvarat. Deltar i undervisning i en annan kommun Bor vid ett HVB-hem Deltar i utbildning med enbart andra asylsökande elever Inskrivna vid särskola Grundskola (n=4457) 1 4 11 1 (n=2019) 8 25 4 2 Tabell 5a-f: Omfattas samtliga asylsökande barn av kommunens erbjudande om utbildning? Tabell 5 a: Har kommunen möjlighet att erbjuda samtliga asylsökande barn utbildning? (n=286) Grundskola Antal % Antal % Ja 213 75 195 68 Nej 1 0 2 1 Vet ej 0 0 3 1 Kommunen har inga asylsökande barn i grundskole- 25 70 /gymnasieålder 61 21

Kommunens asylsökande 2 1 barn i grundskole- /gymnasieålder får utbildning 25 9 i annan kommun Total 286 100 286 100 5 b: Deltar samtliga av kommunens asylsökande barn i grundskole- respektive gymnasieutbildning? Bas för frågan utgörs av de kommuner som uppgett att de har möjlighet att erbjuda samtliga asylsökande barn utbildning. Grundskola (n=213) (n=195) Antal % Antal % Ja 198 93 179 92 Nej 12 6 7 4 Vet ej 3 1 9 5 Total 213 100 195 100 Tabell 5c: Förändras utbildningen om ett asylsökande barn får uppehållstillstånd? Bas för frågan utgörs av de kommuner som uppger att de har barn i utbildning i grundskola och/eller gymnasieskola. (n=249) Antal % Ja 12 5 Nej 236 95 Vet ej 1 0 Total 249 100 Tabell 5 d: Förändras utbildningen när ett asylsökande barn får avslag på sitt uppehållstillstånd? Bas för frågan utgörs av de kommuner som uppger att de har barn i utbildning i grundskola och/eller gymnasieskola. (n=249) Antal % Ja 2 1 Nej 241 97 Vet ej 6 2 Total 249 100 Tabell 5e: Förändras utbildningen när ett asylsökande barn fyller 18 år? Bas för frågan utgörs av de kommuner som uppger att de har barn i utbildning i gymnasieskola. (n=200) Antal % Ja 9 5 Nej 172 86

Vet ej 19 10 Total 200 100 Tabell 5f: Andel och antal kommuner som kan erbjuda samtliga barn rätten till utbildning. Kommuner som svarar ja på fråga 5 a och b samt nej på frågorna c, d och för kommuner med barn i gymnasieverksamhet även e. Kommuner med barn i grundskoleverksamhet (n=214) Kommuner med barn i gymnasieverksamhet (n=200) Kommuner med barn i både grundskole- och gymnasieverksamhet (n=165) Antal Andel Antal Andel Antal Andel 184 86 % 150 75 % 116 70% Tabell 6a: Vilka åtgärder vidtar kommunen när den får kännedom om att ett asylsökande barn vistas i kommunen? Uppgifterna baseras på kommuner som uppger att de har asylsökande i grundskole- eller gymnasieålder i den egna kommunen (n=249) Söker upp elever och/eller vårdnadshavare för att informera om rätten till utbildning Efterforskar och kartlägger tidigare skolgång och kunskaper behöver ett åtgärdsprogram Ja Nej Sker inom respektive skolas försorg Ej relevant Vet ej 67 10 23 0 0 44 1 55 0 0 21 3 75 0 1 Tabell 6b: Vilka åtgärder vidtar kommunen när den får kännedom om att ett asylsökande barn vistas i kommunen? Andel av de kommuner som uppger att de har asylsökande barn i grundskoleverksamhet i den egna kommunen (n=214) Ja Nej Sker inom respektive skolas försorg Ej relevant Vet ej 27 3 69 1 0

är i behov av anpassad studiegång i grundskolan ska utredas för eventuell placering i grundsärskola 32 4 41 22 1 Tabell 6c: Vilka åtgärder vidtar kommunen när den får kännedom om att ett asylsökande barn vistas i kommunen? Andel av de kommuner som uppger att de har asylsökande barn i gymnasieverksamhet i den egna kommunen (n=200) Ja Nej Sker inom respektive skolas försorg Ej relevant Vet ej är i behov av reducerat program i gymnasieskolan Bedömer/utreder om en elev i gymnasieålder har behörighet för ett nationellt program eller ska delta i ett av introduktionsprogrammen ska utredas för eventuell placering i gymnasiesärskola 17 2 48 28 6 36 4 60 0 1 33 2 42 22 2 Tabell 7: Asylsökande unga på nationella program respektive introduktionsprogram (n=290) Antal kommuner med asylsökande unga på nationella program 55 (19 %) Antal asylsökande unga på nationella program 131 Antal kommuner med asylsökande unga på introduktionsprogram 205 (71 %) Antal asylsökande unga på introduktionsprogram 1 591 - Varav antal på språkintroduktion 1 529 (96 %) Tabell 8: Antal asylsökande unga vid respektive nationellt program (n=55 kommuner) Totalt 131 Barn- och fritidsprogrammet 8 Bygg- och anläggningsprogrammet 6

Ekonomiprogrammet 5 El- och energiprogrammet 6 Estetiska programmet 9 Fordons- och transportprogrammet 8 Handels- och administrationsprogrammet 2 Hantverksprogrammet 4 Humanistiska programmet 0 Industritekniska programmet 8 Naturbruksprogrammet 0 Naturvetenskapliga programmet 37 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 0 Samhällsvetenskapliga programmet 22 Teknikprogrammet 8 VVS- och fastighetsprogrammet 0 Vård- och omsorgsprogrammet 8 International baccalaureate 1 Tabell 10: Erbjuds de asylsökande utbildning i den tidsomfattning de har rätt till? Kommunernas självskattning, baserat på de kommuner som har asylsökande barn som deltar i utbildning i den egna kommunen. Grundskola (n=214) (n=200) Ja Nej Vet ej 97 2 4 95 3 7 Tabell 11b: Underkategorier till svaret Olika beroende på hur länge barnet varit i Sverige på frågan om kommunernas huvudsakliga upplägg av utbildningens innehåll på grundskolan. Flera svar är möjliga. (n=71) Upplägg där barnet i huvudsak först undervisas i svenska och sedan byggs ut med undervisning i praktiskt-estetiska ämnen. Upplägg där barnet i huvudsak först undervisas i svenska parallellt med praktisktestetiska ämnen och undervisning i NOämnen eller SO-ämnen. Upplägg där barnet i huvudsak först undervisas i svenska och matematik och sedan byggs ut med undervisning i praktiskestetiska ämnen. 19 % 20 % 16 %

Övrigt upplägg. 58 % Tabell 12: Huvudsakligt upplägg vid språkintroduktion. Frågan har besvarats av de kommuner som har asylsökande barn på gymnasieskolan. (n=200) Grundskolans ämnen ns kurser Blandat/individuellt Vet ej Kommunen har inga elever vid språkintroduktion 20 1 70 8 1 Tabell 13: Erbjuder kommunen särskilt stöd till de asylsökande elever som har behov av det? Frågan har besvarats av de kommuner som har asylsökande barn i sina skolor. Ja Ja, men barnen stannar inte så länge i kommunen att det hinner upptäckas Nej Vet ej Grundskola (n=214) (n=200) 94 3 3 1 90 2 4 5